2377 – חָזוֹן (chazån)

syn, dröm, uppenbarelse


Typ:
Hebreiska: חָזוֹן (chazån)
Ursprung: from H2372 (חָזָה)
Användning: 49 ggr i GT

Engelsk översättning

vision

Engelsk beskrivning

1) vision
1a) vision (in ecstatic state)
1b) vision (in night)
1c) vision, oracle, prophecy (divine communication)
1d) vision (as title of book of prophecy)


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (49 st)


Och ynglingen Samuel gjorde tjänst inför Herren under Eli. [Samuel är nu omkring tolv år. Hans namn betyder ordagrant "Gud hör bön" eller "den av Gud bönhörde".] Ord från Herren var sällsynta på den tiden, det var inte vanligt med profetiska syner (uppenbarelser).
[Vers 20‑21 den första kiasmens centrum:]
Sedan talade du [Herre] genom en vision (uppenbarelse)
    till dina trogna efterföljare och sade:
    "Jag har lagt ner kraft i (jag hjälper, assisterar) en krigsman,
    jag har rest upp en ung man ur folket.
Där det inte finns någon profetisk uppenbarelse (vision, klarsyn, ingen uppenbarelse om Gud och hans ord),
    där släpper folket sina hämningar (behärskning, självkontroll, återhållsamhet),
men den som håller undervisningen [följer Guds instruktioner – hebr. Torah],
    han är välsignad (lycklig, avundsvärd).
    [Om det inte finns något högre mål och mening i en människas liv, då finns det ingen anledning att kämpa för det rätta,
    då lever man bara för dagen och släpper sina hämningar.]
Synen av Jesaja, son till Amots, som han såg angående Juda och Jerusalem (i de tider, under de dagar)
    Ussia [regerade 792-740 f.Kr. – en god kung, men dog som spetälsk, se 2 Krön 26],
    Jotham [regerade ca 750-772 f.Kr. – en god kung, se 2 Krön 27],
    Ahas [regerade ca 735-715 f.Kr. – gjorde det som var ont, se Jes 7‑8; 2 Kung 16; 2 Krön 28] och
    Hiskia [regerade 715-686 f.Kr. – en god kung och reformator, se Jes 36‑39; 2 Kung 18‑20; 2 Krön 29‑32]
var kungar i Juda. [Jesajas far hette Amots. Hans namn är snarlikt profeten Amos från Tekoa (som levde tidigare i mitten på 700-talet) och skrev Amos bok, se Amos 1:1. Jesaja fick sin kallelse 740 f.Kr. (Jes 6:1‑3, 6) och hans 50-åriga tjänst sträcker sig över fyra kungars regeringsperioder fram till 686 f.Kr. Enligt traditionen blev han ihjälsågad som martyr av Manasse (Hiskias son), se 2 Kung 21:1‑6; Heb 11:37.]
Och ländernas skaror som krigade mot Ariel [Lejonet – Jerusalem],
    alla som stred mot henne och bålverken mot henne
och de som gav henne ångest,
    ska vara som en dröm, en syn om natten.
Hennes portar sjunker ner i marken,
    han har fördärvat och brutit sönder hennes galler.
Hennes kung och furstarna är bland hedningarna (utspridda i andra länder),
    det finns ingen undervisning (hebr. Torah) längre.
Hennes [Jerusalems] profeter får inte längre
    några syner från Herren (Jahve). [Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – Tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar ordet "sjunker ner" med denna bokstav, och förstärker här hela nederlaget när allt är borta som fanns då Gud själv var hos dem i templet.]
Gud gav dessa fyra unga män kunskap, förmågan att studera och lära sig från skrifter och vishet. Daniel [hade även en övernaturlig gåva, han] förstod också alla slags syner och drömmar. [Varje god gåva kommer från Gud, se Jak 1:17.]
Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himlens Gud.
Däremot finns det en Gud i himlen som uppenbarar (förklarar) det som är dolt. Han har låtit kung Nebukadnessar få veta vad som ska hända i framtiden (de sista dagarna, ordagrant "slutet av dagarna"). Detta är din dröm, de syner du såg i ditt huvud när du låg på din bädd:
[Plötsligt skakades Nebukadnessars bekymmersfria liv.] Jag hade en dröm som skrämde mig. Tankarna jag fick när jag låg på min bädd, och synen jag hade i mitt huvud, skrämde mig.
"Belteshassar, du som är den störste (högst uppsatte, ledare) bland spåmännen, jag vet att heliga gudars ande bor i dig och att ingen hemlighet är för svår för dig. Säg mig vad jag såg i min dröm och vad det betyder!" [Det har gått över 20 år sedan Daniel tydde kungens första drömsyn där han sett en staty, se kapitel 2. Den unge Daniel fick då en hög position, se Dan 2:48, som han fortfarande hade kvar, vilket visar på hans trofasthet.]
[Nebukadnessar återberättar synen för Daniel:] "Detta var synen jag såg när jag låg på min bädd:
Jag såg ett träd mitt på (i centrum av) jorden,
    och det var mycket högt. [Daniel identifierar trädet som en bild på Nebukadnessar själv och det babyloniska riket. Att det står centralt och breder ut sig i alla riktningar beskriver hur det genomsyrar och påverkar hela världen. Träd används ofta i Bibeln: Livets träd stod mitt i Edens lustgård, se 1 Mos 2:9. Både landet Assyrien och farao i Egypten liknas vid ett träd av Hesekiel, se Hes 31:1‑18. Jesus liknar Gudsriket vid ett stort träd, se Matt 13:32. En lertavla som hittats i Babylon beskriver hur Nebukadnessars rike liknas vid ett träd.]
Trädet växte sig stort och mäktigt. Toppen reste sig högt i skyn; den kunde ses från jordens (landet, rikets) yttersta gräns. [Kan vara en anspelning på arrogans, på motsvarande sätt som Babels torn reste sig mot skyn, se 1 Mos 11:1‑9.]
[Men det var inte allt, mer hände.] I synerna som kom [fortsatte att komma] när jag låg på min bädd såg jag en helig väktare (ängel) komma ner från himlen. [Ordagrant två ord: 'en väktare, någon som är vaken och vaktar' följt av 'en helig en'. Uttrycket återfinns bara i detta kapitel, se vers 10, 13 och 23. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med "angelo" som är ängel och budbärare.]
Trädet som du såg växa och bli mäktigt, vars topp som nådde till himlen, synligt över hela världen,
I Belshassars första regeringsår [omkring 550 f.Kr.] hade Daniel en dröm och såg syner i sitt inre (i sitt huvud) när han låg på sin bädd. [Belshassar var Nabonidus äldste son. Nabonidus kom till tronen 556 f.Kr. och regerade till 539 f.Kr. I Nabonidusrullen nämns att de regerade tillsammans i Nabonidus sjunde regeringsår, vilket är 549 f.Kr. Dock saknas uppteckningar för år fyra, fem och halva sjätte året. Belshassars första regeringsår är alltså någonstans mellan 553 och 550 f.Kr. Det är drygt tio år sedan Nebukadnessars död, se Dan 5:1‑2. Daniel är omkring 60-70 år när han har denna syn.] Han skrev ner huvudpunkterna i drömmen.
Här är skildringen: Jag såg synen på natten. I synen blåste himlens fyra vindar, och det stora havet rördes upp. [Det stora havet är ofta en referens till Medelhavet som är Israels gräns mot väster, men kan också profetiskt tala om folk och nationer, se Upp 17:15. Här verkar betydelsen vara hur det stormar politiskt och nya riken och stormakter växer fram. den persiske kungen Kyros besegrar Mederna 550 f.Kr. och den kommande stormakten Medo-Persien formas; en händelse som kommer att påverka hela världshistorien. Intressant nog tangerar dessa omvälvande världshändelser tidpunkten då Daniel har denna syn.]
Efter detta [efter det tredje djuret] fick jag se ännu ett vilddjur [ännu ett rike, se Dan 7:17] i mina syner om natten. Det var fruktansvärt, skräckinjagande och mycket starkt. [Detta fjärde vilddjur passar inte in på någon existerande klassificering av ett djur.] Det hade stora tänder av järn. Det slukade och krossade, och det som var kvar trampade det under sina fötter. Det var olikt de tidigare djuren och hade tio horn.
I synerna på natten såg jag något annat:
Jag tittade och fick se en människoson,
    som kom med himlens skyar.
Han närmade sig den som funnits från tidernas begynnelse,
    och fördes (eskorterades) fram inför hans närvaro.
Jag, Daniel, blev oroad (otålig) i min ande inom mig (i mitt skal). Synerna som jag sett i mitt huvud skrämde (förskräckte) mig.
Jag ville också förstå betydelsen av de tio hornen på dess huvud, och det nya [det elfte] hornet som sköt upp där. Det hade gjort så att tre horn fallit av och det [nya hornet] såg större ut än de övriga hornen. Det hade ögon och en mun som talade stora ord. [Det verkade ha tagit över ledarrollen bland hornen.]
[Kronologiskt inträffar synerna i kapitel 7 och 8 långt före händelserna i kapitel 5 där Belshassars fest beskrivs. Att Daniel hade haft dessa syner drygt tio år innan den händelsen hjälpte honom att tyda skriften på väggen. Från och med kapitel 8 och fram till slutet av boken är texten skriven på hebreiska. Mittensektionen, mellan 2:4 och 7:28, är skriven på arameiska. Synerna i kapitel 2, 7 och 8 har flera beröringspunkter där samma riken beskrivs. Växlingen tillbaka till hebreiska, här i kapitel 8, indikerar att synen här riktar sig speciellt till det judiska folket. Från att ha handlat om övergripande världshändelser, beskrivs nu mer i detalj hur stormakterna kommer att påverka Israel och templet, se Dan 8:9, 11.] I kung Belshassars tredje regeringsår [över Babylon, omkring 551-550 f.Kr.] såg jag, Daniel, ännu en syn efter den jag först hade sett [två år tidigare, se Dan 7:1].
I denna syn såg jag mig själv i den befästa staden Susa, i provinsen Elam. Jag såg mig själv stå vid vattendraget Ulaj. [Susa ligger 38 mil öster om Babylon, och 20 mil norr om Persiska viken. På Daniels tid var det en jämförelsevis obetydlig liten stad, men den skulle bli Persiens huvudstad. Även platsen för synen förstärker den profetiska exaktheten i budskapet. Det är här den persiske kungen Xerxes I, som regerade 486-465 f.Kr., kommer att bygga ett stort palats ett århundrade senare. Det är i detta kungliga palats som händelserna i Esters bok så småningom kommer att utspela sig, se Est 1:2. Här var Nehemja kung Artashastas munskänk 446 f.Kr., se Neh 1:1, 11.
    I sin tjänst i Babylon hade Daniel säkert besökt Susa några gånger. Enligt den judiska historikern Josefus var Daniel fysiskt på plats i Susa när han såg denna syn, men att han bara några dagar senare är i tjänst hos kungen talar för att han inte var så långt borta från Babylon, se Dan 8:25. Ulaj var en 250 meter bred grävd kanal nordöst om staden.]
[Daniel får nu i synen höra en himmelsk konversation mellan två änglar. Uttrycket "en av de heliga" används i Dan 4:13, 23 om änglar i himlen.] Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan av de heliga [en annan ängel] fråga den som talade: "Hur länge ska dessa hädelser i synen pågå – de dagliga offren [upphöra], överträdelsen (avfallet) som kommer ödelägga helgedomen och härskaran som trampas ned?"
Medan jag, Daniel, såg synen försökte jag att förstå den. Plötsligt fick jag se en som såg ut som en man (mäktig hjälte) stå framför mig.
Så han [ängeln Gabriel] kom till platsen där jag stod. När han kom nära blev jag förskräckt och föll ned på mitt ansikte, men han sade till mig: "Förstå, du människa, att [fullbordan för] synen gäller den sista tiden."
Synen du sett om [de 2 300] kvällarna och morgnarna stämmer. [Denna detalj verkar särskiljas.] Men försegla den [så den blir bevarad] för den syftar på en avlägsen framtid."
kom Gabriel till mig. [Innan Daniel avslutat sin bön sänder Gud bönesvaret.] Jag hade sett honom i den förra synen [tolv år tidigare, se Dan 8:1]. Han kom när jag var alldeles utmattad, vid tiden för kvällsoffret [klockan 15-16], medan jag fortfarande talade och bad. [Ordet "alldeles utmattad" kan också betyda "flygande hast", och i så fall beskriver det hur Gabriel kom snabbt. Båda översättningarna är möjliga, men tröttheten utifrån bön och fasta verkar ändå stämma bättre i sammanhanget, se Dan 9:3; 10:2, 8.]
[Gabriel kommer att tala om 70 sjuperioder som rör det judiska folket. Hebreiskan använder ordet "shavuim" som betyder 7 av något slag. Det anger en tidsperiod på 7 utan någon enhet på samma sätt som "ett dussin" på svenska kan syfta på 12 stycken av något vad som helst. Sjuperioderna kan syfta på 7 år, 7 dagar, 7 månader eller en symbolisk "fulländad" tid. År är dock den mest troliga enheten, i inledningen talas t.ex. om 70 år. Ett vanligt uttryck för en sådan här "sjuperiod" eller vecka av år är då "årsvecka". En för judarna välbekant sjuårsperiod var också det sjunde sabbatsåret för landet då åkrarna skulle ligga i träda, se 3 Mos 25:1‑6. Vart sjunde sådant år, dvs. det 49:e året, var ett jubelår. Det var ett år då hela samhället fick en nystart – alla lån avskrevs och landområdena återgick till sina ursprungliga ägare, se 3 Mos 25:7. Detta system med både plan- och marknadsekonomi säkerställde att även om föräldragenerationen gjort dåliga val skulle inte barnen behöva ärva deras skulder. När Mose fick denna förordning kom det också med en varning att om det judiska folket inte höll denna princip skulle de bli kringspridda bland folken, se 3 Mos 26:33‑35; Jer 34:12‑22.
    Systemet med sabbatsår började gälla när israeliterna kom in landet, se 3 Mos 25:2. När Salomo började bygga templet var det 480 år efter uttåget ur Egypten, se 1 Kung 6:1. Samma varning om att folket skulle bli kringspridda ger Gud till Salomo, se 1 Kung 9:6‑9. Det nämns att Salomo tog ut höga skatter av folket och troligtvis hölls inte dessa sabbatsår, se 1 Kung 5:13‑14; 12:6‑11. Detta resulterar i Jerusalems belägring 605 f.Kr. och Jerusalems fall 586 f.Kr. Det är värt att notera att det norra riket faller redan 722 f.Kr. Deras avfall var större än det södra rikets. De höll inte ens sabbaten en gång i veckan eller de andra högtidsdagarna, vilket kan vara anledningen till att deras tid rann ut snabbare. Stora profetiska händelser har skett vart 490/500 år i Israels historia:
    - Abraham föds, ca 1950 f.Kr. - Uttåget ur Egypten, ca 1450 f.Kr. - Första templets invigs, 996 f.Kr. - Templet återinvigs, 516 f.Kr. - Jesus föds 8-4 f.Kr., dör och uppstår 30 eller 33 e.Kr.
I själva definitionen av jubelår finns en viss osäkerhet i formuleringen om jubelåret ska inkluderas eller läggas till det 49:e året så att cykeln blir 50 år. Det gör att cykeln kan variera mellan 490 och 500 år. De 40 åren i ökenvandringen verkar inte räknas med, vilket gör att det finns en marginal, se 1 Kung 6:1.]
Sjuttio sjuperioder [70 årsveckor vilket motsvarar 490 år] är bestämda (ordagrant 'ristade' eller 'utskurna') över ditt folk [det judiska folket] och din heliga stad [Jerusalem]. [En bestämd tidsperiod är 'utskuren' som specifikt berör det judiska folket, Jerusalem och Israel. Anledningen är:]
    För att få ett slut på överträdelsen.
    För att försegla synder.
    För att sona (övertäcka) skulden.
    För att införa en evig rättfärdighet.
    För att försegla synen och profetian (som med ett sigill).
    För att smörja (avskilja till helig tjänst) det allra heligaste.
[Det allra heligaste syftar troligtvis på templet, och då specifikt på Gudsstaden och det framtida templet i Jerusalem. Hesekiel var samtida med Daniel och hans syn i kap 40-48 var inte okänd.]
Men nu har jag kommit för att undervisa dig om vad som ska hända ditt folk i kommande dagar, för synen syftar på framtiden."
Vid den tiden ska många andra folk resa sig mot kungen i söder [Ptolemaios V]. Våldsmän av ditt eget folk [judar] ska [stödja Antiochos III] göra uppror [mot egyptierna] för att uppfylla profetian, men de kommer att falla.
Jag har talat till profeterna
    och jag har förökat synerna
    och genom profeternas hand har jag använt liknelser.
Obadjas syn (vision). [Synen gäller Edom. Folkslaget edomiterna härstammade från Esau, son till Isak och Rebecka och äldre tvillingbror till Jakob, se vers 10 och 1 Mos 25:23‑26. Hans bror Jakob är känd som Israel, och Esau kallas Edom, som betyder "röd". Kanske var han rödhårig? Israel bosatte sig i Kanaans land med Jerusalems berg som centralort, medan Esau bosattes sig söder om Döda havet med berget Seir som centralt berg, se vers 21 och 5 Mos 2:5. Huvudstaden hette Sela, vilket betyder sten på hebreiska och petra på grekiska. Det är möjligt att edomiternas huvudstad låg där den nabateiska klippstaden Petra nu ligger. Intressant att bergen och klipporna i Petra är röda. Redan Jakob och Esau var fiender och fiendskapen har fortsatt. På väg från Egypten tillät inte edomiterna israeliterna att passera genom deras land, se 4 Mos 20:14‑21. Sedan israeliterna bodde i Kanaans land har det varit många strider, se 1 Sam 14:47; 2 Sam 8:14; 1 Kung 9:26; 2 Krön 20:1‑27; 2 Kung 8:16‑22; 2 Kung 14:9‑11; 2 Krön 28:17. Även Herodes den store var en edomit, se Luk 1:5.] Detta säger Herren Gud (Adonai Jahve) till Edom [edomiterna]: Vi har hört budskapet från Herren (Jahve)
    och en budbärare (ambassadör) är utsänd till nationerna:
    "Stå upp och låt oss dra upp mot henne i krig."
Därför ska det bli natt,
    och ni ska inte längre se några syner.
Det ska bli mörker
    och ni ska inte längre kunna spå.
    [Dessa falska profeter sysslade med förbjuden ockult verksamhet, se 5 Mos 18:10.]
Solen ska gå ner över dessa profeter
    och dagsljuset ska vändas till mörker omkring dem.
Budskap (profetord, börda) om Nineve [Assyriens huvudstad]. Boken med elkoshiten Nahums syner.
Herren (Jahve) svarade mig och sade:
"Skriv ner synen (visionen) och gör den tydlig på skrivtavlor
    så att man enkelt kan läsa den.
    [Skrivtavlor av lera var vanliga vid den här tiden.]
För synen (visionen) måste vänta på sin bestämda tid.
    Den förkunnar om slutet och den ljuger inte (slår inte fel).
Även om den dröjer,
    vänta på den,
för den ska med säkerhet komma
    och den ska inte försenas."



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.