2377 – חָזוֹן (chazon)

syn, dröm, uppenbarelse


Typ:
Substantiv Substantiv
 
mask. maskulinum
 
Hebreiska: חָזוֹן (chazon)
Uttal: cha-zån    Lyssna
Talvärde: 721 (8 + 7 + 6 + 700)    ord med samma talvärde
Ursprung: från H2372 (חָזָה)
Användning: 49 ggr i GT

Ursprung

från H2372 (חָזָה):

חָזָהchazahH2372se, beskåda, se profetiskt

Motsvarande grekiska ord

I den grekiska översättningen Septuaginta (LXX) översätts det hebreiska ordet chazon till följande:

ὅραμαhoramaG3705syn
ὅρασιςhorasisG3706syn, utseende
προφητείαpropheteiaG4394profetia
ὕπνοςhupnosG5258sömn

*Vi arbetar med att ta fram svenska beskrivningar på alla ord, i de fall de inte finns ännu finns visas den engelska här. Även fältet ursprung är inte fullständigt och kan ha blandat engelska och svenska.

Engelsk översättning

vision

Engelsk beskrivning

1) vision
1a) vision (in ecstatic state)
1b) vision (in night)
1c) vision, oracle, prophecy (divine communication)
1d) vision (as title of book of prophecy)


Alternativa former

Grammatisk kodSvenskaAntal
Subst. Substantiv
♂/♀ sing. maskulinum och femininum singularis
-26
Subst. Substantiv
♂/♀ sing. gen. maskulinum och femininum singularis genitiv
-9


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com Rapportera ett problem

Referenser (49 st)


1 Samuelsboken (1)

Och ynglingen (hebr. naar) Samuel gjorde tjänst inför Herren under Eli. [Samuel är nu omkring tolv år. Hans namn betyder ordagrant "Gud hör bön" eller "den av Gud bönhörde".]
Ord från Herren var sällsynta på den tiden, det var inte vanligt med profetiska syner (uppenbarelser).

1 Krönikeboken (1)

Helt enligt dessa ord och denna syn talade Natan till David.

2 Krönikeboken (1)

Vad som mer finns att säga om Hiskia och om hans gudfruktiga gärningar, det är skrivet i "Profeten Jesajas, Amots sons, syner", i boken om Judas och Israels kungar.

Psaltaren (1)

[Vers 20–21 den första kiasmens centrum:]
Sedan talade du [Herre] genom en vision (uppenbarelse)
till dina trogna efterföljare och sa:
"Jag har lagt ner kraft i (jag hjälper, assisterar) en krigsman,
jag har rest upp en ung man ur folket.

Ordspråksboken (1)

Där det inte finns någon profetisk uppenbarelse (vision, klarsyn, ingen uppenbarelse om Gud och hans ord),
där släpper folket sina hämningar (behärskning, självkontroll, återhållsamhet),
men den som håller undervisningen [följer Guds instruktioner – hebr. Torah],
han är välsignad (lycklig, avundsvärd).
[Om det inte finns något högre mål och mening i en människas liv, då finns det ingen anledning att kämpa för det rätta, då lever man bara för dagen och släpper sina hämningar.]

Jesaja (2)

Synen av Jesaja, son till Amots, som han såg angående Juda och Jerusalem (i de tider, under de dagar)
Ussia [hebr. Uzzijaho; regerade 792-740 f.Kr. – en god kung, men dog som spetälsk, se 2 Krön 26],
Jotham [regerade ca 772-750 f.Kr. – en god kung, se 2 Krön 27],
Achaz [regerade ca 735-715 f.Kr. – gjorde det som var ont, se Jes 7–8; 2 Kung 16; 2 Krön 28] och
Hiskia [hebr. Chizkijaho; regerade 715-686 f.Kr. – en god kung och reformator, se Jes 36–39; 2 Kung 18–20; 2 Krön 29–32]
var kungar i Juda.
[Jesajas far hette Amots. Hans namn är snarlikt profeten Amos från Tekoa (som levde tidigare i mitten på 700-talet) och skrev Amos bok, se Amos 1:1. Jesaja fick sin kallelse 740 f.Kr. (Jes 6:1–3, 6) och hans 50-åriga tjänst sträcker sig över fyra kungars regeringsperioder fram till 686 f.Kr. Enligt traditionen blev han ihjälsågad som martyr av Manasse (Hiskias son), se 2 Kung 21:1–6; Heb 11:37.]
Och hednafolkens skaror som krigade mot Ariel [Lejonet – Jerusalem],
alla som stred mot henne och bålverken mot henne
och de som gav henne ångest,
ska vara som en dröm, en syn om natten.

Jeremia (2)

Och Herren (Jahve) sa till mig: Profeterna profeterar lögn i mitt namn, jag sände dem inte, jag har inte befallt dem, inte talat till dem, de profeterar till er en lögnaktig syn och spådom och ting som är intet och deras egna hjärtas bedräglighet.
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
Lyssna inte till profeternas ord som profeterar för er, de leder er in i fåfänga,
de talar syner från sina egna hjärtan och inte från Herrens (Jahves) mun.

Klagovisorna (1)

Hennes portar sjunker ner i marken,
han har fördärvat och brutit sönder hennes galler.
Hennes kung och furstarna är bland hedningarna (utspridda i andra länder),
det finns ingen undervisning (hebr. Torah) längre.
Hennes [Jerusalems] profeter får inte längre
några syner från Herren (Jahve).
[Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – Tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar ordet "sjunker ner" med denna bokstav, och förstärker här hela nederlaget när allt är borta som fanns då Gud själv var hos dem i templet.]

Hesekiel (7)

För säljaren ska inte återvända till det som är sålt även om det fortfarande är levande, för synen berör (angår) hela dess skara som inte ska återvända, och ingen man ska återvända till sin synd levande, ingen ska vara stark (fast, säker, tapper).
Katastrof ska komma på katastrof och rykte ska komma på rykte, och de ska söka en profetsyn men undervisning har vandrat bort (finns inte längre) från prästen och råd (finns inte längre) från de äldste.
Människobarn, vilket är ordspråket som ni har i Israels land och säger: Dagarna blir förlängda och synerna slår fel?
Säg därför till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Jag ska låta detta ordspråk försvinna och de ska inte längre använda det som ett ordspråk i Israel. Men tala till dem: Dagarna visar sig och orden i alla syner.
Där ska inte längre finnas någon fåfäng syn, inget smickrande siande i Israels hus.
Människobarn se dem av Israels hus som säger: Synen som han ser kommer [först] om många dagar och han profeterar om tider som är långt bort.
Israels profeter som profeterar till Jerusalem och ser syner om fred (shalom), men där finns ingen fred (shalom) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).

Daniel (26)

Gud gav dessa fyra unga män kunskap, förmågan att studera och lära sig från skrifter och vishet. Daniel [hade även en övernaturlig gåva, han] förstod också alla slags syner och drömmar. [Varje god gåva kommer från Gud, se Jak 1:17.]
[Kronologiskt inträffar synerna i kapitel 7 och 8 långt före händelserna i kapitel 5 där Belshassars fest beskrivs. Att Daniel hade haft dessa syner drygt tio år innan den händelsen hjälpte honom att tyda skriften på väggen. Från och med kapitel 8 och fram till slutet av boken är texten skriven på hebreiska. Mittensektionen, mellan 2:4 och 7:28, är skriven på arameiska. Synerna i kapitel 2, 7 och 8 har flera beröringspunkter där samma riken beskrivs. Växlingen tillbaka till hebreiska, här i kapitel 8, indikerar att synen här riktar sig speciellt till det judiska folket. Från att ha handlat om övergripande världshändelser, beskrivs nu mer i detalj hur stormakterna kommer att påverka Israel och templet, se Dan 8:9, 11.]
I kung Belshassars tredje regeringsår [över Babylon, omkring 551-550 f.Kr.] såg jag, Daniel, ännu en syn efter den jag först hade sett [två år tidigare, se Dan 7:1].
I denna syn såg jag mig själv i den befästa staden Susa, i provinsen Elam. Jag såg mig själv stå vid vattendraget Ulaj.
[Susa ligger 38 mil öster om Babylon, och 20 mil norr om Persiska viken. På Daniels tid var det en jämförelsevis obetydlig liten stad, men den skulle bli Persiens huvudstad. Även platsen för synen förstärker den profetiska exaktheten i budskapet. Det är här den persiske kungen Xerxes I, som regerade 486-465 f.Kr., kommer att bygga ett stort palats ett århundrade senare. Det är i detta kungliga palats som händelserna i Esters bok så småningom kommer att utspela sig, se Est 1:2. Här var Nehemja kung Artashastas munskänk 446 f.Kr., se Neh 1:1, 11.
I sin tjänst i Babylon hade Daniel säkert besökt Susa några gånger. Enligt den judiske historikern Josefus var Daniel fysiskt på plats i Susa när han såg denna syn, men att han bara några dagar senare är i tjänst hos kungen talar för att han inte var så långt borta från Babylon, se Dan 8:25. Ulaj var en 250 meter bred grävd kanal nordost om staden.]
[Daniel får nu i synen höra en himmelsk konversation mellan två änglar. Uttrycket "en av de heliga" används i Dan 4:13, 23 om änglar i himlen.]
Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan av de heliga [en annan ängel] fråga den som talade: "Hur länge ska dessa hädelser i synen pågå – de dagliga offren [upphöra], överträdelsen (avfallet) som kommer ödelägga helgedomen och härskaran som trampas ned?"
Medan jag, Daniel, såg synen försökte jag att förstå den. Plötsligt fick jag se en som såg ut som en man (mäktig hjälte) stå framför mig.
Så han [ängeln Gabriel] kom till platsen där jag stod. När han kom nära blev jag förskräckt och föll ned på mitt ansikte, men han sa till mig: "Förstå, du människa, att [fullbordan för] synen gäller den sista tiden."
Synen du sett om [de 2 300] kvällarna och morgnarna stämmer. [Denna detalj verkar särskiljas.] Men försegla den [så den blir bevarad] för den syftar på en avlägsen framtid."
kom Gabriel till mig. [Innan Daniel avslutat sin bön sänder Gud bönesvaret.] Jag hade sett honom i den förra synen [tolv år tidigare, se Dan 8:1]. Han kom när jag var alldeles utmattad, vid tiden för kvällsoffret [klockan 15-16], medan jag fortfarande talade och bad. [Ordet "alldeles utmattad" kan också betyda "flygande hast", och i så fall beskriver det hur Gabriel kom snabbt. Båda översättningarna är möjliga, men tröttheten utifrån bön och fasta verkar ändå stämma bättre i sammanhanget, se Dan 9:3; 10:2, 8.]
[Gabriel kommer att tala om 70 sjuperioder som rör det judiska folket. Hebreiskan använder ordet "shavuim" som betyder 7 av något slag. Det anger en tidsperiod på 7 utan någon enhet på samma sätt som "ett dussin" på svenska kan syfta på 12 stycken av något vad som helst. Sjuperioderna kan syfta på 7 år, 7 dagar, 7 månader eller en symbolisk "fulländad" tid. År är dock den mest troliga enheten, i inledningen talas t.ex. om 70 år. Ett vanligt uttryck för en sådan här "sjuperiod" eller vecka av år är då "årsvecka". En för judarna välbekant sjuårsperiod var också det sjunde sabbatsåret för landet då åkrarna skulle ligga i träda, se 3 Mos 25:1–6. Vart sjunde sådant år, dvs. det 49:e året, var ett jubelår. Det var ett år då hela samhället fick en nystart – alla lån avskrevs och landområdena återgick till sina ursprungliga ägare, se 3 Mos 25:7. Detta system med både plan- och marknadsekonomi säkerställde att även om föräldragenerationen gjort dåliga val skulle inte barnen behöva ärva deras skulder. När Mose fick denna förordning kom det också med en varning att om det judiska folket inte höll denna princip skulle de bli kringspridda bland folken, se 3 Mos 26:33–35; Jer 34:12–22.
Systemet med sabbatsår började gälla när israeliterna kom in landet, se 3 Mos 25:2. När Salomo började bygga templet var det 480 år efter uttåget ur Egypten, se 1 Kung 6:1. Samma varning om att folket skulle bli kringspridda ger Gud till Salomo, se 1 Kung 9:6–9. Det nämns att Salomo tog ut höga skatter av folket och troligtvis hölls inte dessa sabbatsår, se 1 Kung 5:13–14; 12:6–11. Detta resulterar i Jerusalems belägring 605 f.Kr. och Jerusalems fall 586 f.Kr. Det är värt att notera att det norra riket faller redan 722 f.Kr. Deras avfall var större än det södra rikets. De höll inte ens sabbaten en gång i veckan eller de andra högtidsdagarna, vilket kan vara anledningen till att deras tid rann ut snabbare.
Stora profetiska händelser har skett vart 490/500 år i Israels historia:
Abraham föds, ca 1950 f.Kr. Uttåget ur Egypten, ca 1450 f.Kr. Första templets invigs, 996 f.Kr. Templet återinvigs, 516 f.Kr. Jesus föds 8-4 f.Kr., dör och uppstår 30 eller 33 e.Kr. I själva definitionen av jubelår finns en viss osäkerhet i formuleringen om jubelåret ska inkluderas eller läggas till det 49:e året så att cykeln blir 50 år. Det gör att cykeln kan variera mellan 490 och 500 år. De 40 åren i ökenvandringen verkar inte räknas med, vilket gör att det finns en marginal, se 1 Kung 6:1.]

Sjuttio sjuperioder [70 årsveckor vilket motsvarar 490 år] är bestämda (ordagrant 'ristade' eller 'utskurna') över ditt folk [det judiska folket] och din heliga stad [Jerusalem]. [En bestämd tidsperiod är 'utskuren' som specifikt berör det judiska folket, Jerusalem och Israel. Anledningen är:]
För att få ett slut på överträdelsen.
För att försegla synder.
För att sona (övertäcka) skulden.
För att införa en evig rättfärdighet.
För att försegla synen och profetian (som med ett sigill).
För att smörja (avskilja till helig tjänst) det allra heligaste.
[Det allra heligaste syftar troligtvis på templet, och då specifikt på Gudsstaden och det framtida templet i Jerusalem. Hesekiel var samtida med Daniel och hans syn i kap 40-48 var inte okänd.]
Men nu har jag kommit för att undervisa dig om vad som ska hända ditt folk i kommande dagar, för synen syftar på framtiden."
Vid den tiden ska många andra folk resa sig mot kungen i söder [Ptolemaios V]. Våldsmän av ditt eget folk [judar] ska [stödja Antiochos III] göra uppror [mot egyptierna] för att uppfylla profetian, men de kommer att falla.

Hosea (1)

Jag har talat till profeterna
och jag har förökat synerna
och genom profeternas hand har jag använt liknelser.

Obadja (1)

Obadjas syn (vision).
[Synen gäller Edom. Folkslaget edomiterna härstammade från Esau, son till Isak och Rebecka och äldre tvillingbror till Jakob, se vers 10 och 1 Mos 25:23–26. Hans bror Jakob är känd som Israel, och Esau kallas Edom, som betyder "röd". Kanske var han rödhårig? Jakob/israeliterna bosatte sig i Kanaans land med Jerusalems berg som centralort, medan Esau/edomiterna bosattes sig söder om Döda havet med berget Seir som centralt berg, se vers 21 och 5 Mos 2:5. Huvudstaden hette Sela, vilket betyder sten på hebreiska och petra på grekiska. Det är möjligt att edomiternas huvudstad låg där den nabateiska klippstaden Petra nu ligger. Det är intressant att bergen och klipporna i Petra är röda. Fiendskapet startade redan med tvillingbröderna Jakob och Esau och har fortsatt. På väg från Egypten tillät inte edomiterna israeliterna att passera genom deras land, se 4 Mos 20:14–21. Sedan israeliterna bodde i Kanaans land har det varit många strider, se 1 Sam 14:47; 2 Sam 8:14; 1 Kung 9:26; 2 Krön 20:1–27; 2 Kung 8:16–22; 2 Kung 14:9–11; 2 Krön 28:17. Även Herodes den store var en edomit, se Luk 1:5.]
Detta säger Herren Gud (Adonaj Jahve) till Edom [edomiterna]:
Vi har hört budskapet från Herren (Jahve)
och en budbärare (ambassadör) är utsänd till nationerna:
"Stå upp och låt oss dra upp mot henne i krig."

Mika (1)

Därför ska det bli natt,
och ni ska inte längre se några syner.
Det ska bli mörker
och ni ska inte längre kunna spå.
[Dessa falska profeter sysslade med förbjuden ockult verksamhet, se 5 Mos 18:10.]
Solen ska gå ner över dessa profeter
och dagsljuset ska vändas till mörker omkring dem.

Nahum (1)

Budskap (profetord, börda) om Nineve [Assyriens huvudstad]. Boken med elkoshiten Nahums syner.

Habackuk (2)

Herren (Jahve) svarade mig och sa:
"Skriv ner synen (visionen) och gör den tydlig på skrivtavlor
så att man enkelt kan läsa den.
[Skrivtavlor av lera var vanliga vid den här tiden.]
För ännu måste synen (visionen) vänta på sin bestämda tid.
Den förkunnar om slutet och den ljuger inte (slår inte fel).
Om (ifall; även om) den dröjer,
vänta på den,
för den kommer att komma
och den ska inte försenas (förhalas, uppskjutas, utebli; inte dröja länge)."



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.