0727 – אֲרוֹן (arån)

ark, kista


Typ:
Hebreiska: אֲרוֹן (arån)
Ursprung: or אָרֹן from H717 (אָרָה) (in the sense of gathering)
Användning: 202 ggr i GT

Engelsk översättning

ark
ark, chest, coffin

Engelsk beskrivning

1) chest, ark
1a) money chest
1b) Ark of the Covenant
2)(TWOT) coffin


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (202 st)


Så dog Josef, han blev 110 år. De balsamerade honom och lade honom i en ark>kistaark> i Egypten. [När israeliterna flera hundra år senare lämnar Egypten fullföljer Mose detta löfte, se 2 Mos 13:19, och Jakob blir begravd i Shechem, se Jos 24:32.
    Berättelsen om Josef slutar med att israeliterna kommer till Egypten. I många generationer kommer de leva där, men också veta att deras framtid är i ett annat land, ett löftesland som de flesta av dem inte sett.]
[Det första som Gud ger ritningen till är inte själva tältet utan dess viktigaste möbler. Arken och nådastolen är möblerna som Gud valt för sin personliga närvaro och genom att ge den första instruktionen om arken och nådastolen visar Gud att det är han som kommer till oss. Vi kan inte nalkas Gud om inte han först gör det möjligt för oss att nalkas honom genom att komma oss till mötes. Dessutom är detta en bild på att Gud är både först och sist och måste alltid få vara i centrum. Längdmåttet som används här är alnen, som motsvarade 45 cm. Måttet härstammar från längden på en mans underarm (avståndet mellan armbågen och långfingret).] De ska göra en ark av akaciaträ, dess längd ska vara två och en halv aln [1,2 meter], dess bredd en och en halv aln [0,7 meter] och dess höjd en och en halv aln [0,7 meter]. [Arken är en öppen låda, man ska kunna se dess innehåll.]
Du ska sätta stavarna i ringarna på sidorna av arken, med dem ska du bära arken. [Ringarna är en bild på spikarna på korset som visar att Jesus varit korsfäst, se Upp 5:6. Vi måste bära vår korsmärkta Jesus med oss och även ut till alla omkring oss.]
Stavarna ska vara kvar (förbli) i ringarna på arken, du ska inte ta bort dem därifrån. [På samma sätt som stavarna behövs för att bära arken blir vi burna av Jesus när vi förblir i honom som grenarna på vinrankan, se Joh 15:5.]
I arken ska du lägga vittnesbördet som jag ska ge dig. [De två stentavlorna med de tio budorden. Att budorden ligger i Jesus visar att han är vår profet. Jesus kom inte för att upphäva utan för att fullborda dessa budord. Jesus var ställd under lagen, se Gal 4:4 och uppfyllde den. Lagen är helig, rättfärdig och god och undervisar oss om Guds vilja. Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig, säger Jesus i Joh 4:34.]
Du ska sätta locket ovanpå arken, och i arken ska du lägga vittnesbördet som jag ska ge dig.
Jag ska möta dig där, ovanför locket till arken mellan de två [bevingade] keruberna som är ovanpå vittnesbördets ark. Där ska jag tala med dig om allt som jag vill ge dig instruktioner om till Israels söner. [Nådastolen, eller arkens lock, är ett självständigt föremål som dock hör intimt ihop med arken. Arken var en öppen låda utan lock men nådastolen som görs med samma mått som arken läggs ovanpå denna och blir därmed som ett lock till arken. Lägg märke till att nådastolen inte på något sätt fästs ihop med arken utan ligger löst ovanpå. En annan detalj i sammanhanget är det faktum att om man räknar de olika föremålen i tabernaklet blir det 6 stycken, om man betraktar arken och nådastolen som ett föremål, men 7 stycken om de behandlas som de separata föremål de faktiskt är.]
Och du ska hänga upp förhänget under spännena [som fogar ihop takvåderna, se vers 6] och där innanför förhänget ska du ställa in vittnesbördets ark, och förhänget ska skilja mellan det heliga och det allra heligaste (ordagrant heligheternas heliga).
Och du ska placera Nådastolen ovanpå vittnesbördets ark i heligheternas heliga.
Och du ska ställa det framför draperiet (förhänget) som är vid vittnesbördets ark, framför locket som täcker vittnesbördet, där jag ska möta (träffa, umgås med) dig.
Och med den ska du smörja mötestältet och vittnesbördets ark,

mötestältet,
vittnesbördets ark,
nådastolen (locket, bokstavligt "det som täcker") som är ovanpå
och alla tältets möbler.
arken och stängerna till den, locket (nådastolen, det som täcker arken) och draperiet (förhänget) till avskärmningen,
Och Betsalel gjorde arken av akaciaträ, 2,5 alnar [1,2 meter] var dess längd och 1,5 aln [0,7 meter] var dess bredd och 1,5 aln [0,7 meter] var dess höjd.
Och han satte stängerna i ringarna på sidorna av arken för att bära arken.
vittnesbördets ark med dess stänger och locket (nådastolen),
Och där ska du ställa in vittnesbördets ark och du ska skärma av (dölja) arken med förhänget (draperiet).
Och du ska ställa altaret av guld, för rökelse, framför vittnesbördets ark och sätta upp öppningens förhänge (draperi) till Tabernaklet.
Och han tog och lade vittnesbördet i arken och satte stängerna på arken och lade arkens täckning (nådastolen, locket) ovanpå arken.
Och han förde in arken i Tabernaklet och satte upp förhänget (draperiet) och skärmade av vittnesbördets ark, som Herren (Jahve) hade befallt Mose.
och Herren (Jahve) sade till Mose: Tala till Aron din bror, att inte komma när som helst in till den heliga platsen innanför förhänget [2 Mos 25:17‑22], framför nådastolen som är ovanpå arken, så att han inte dör, för jag ska visa mig i molnet ovanpå nådastolen. [Nådastolen var arkens lock med en 1,25 m lång och 0,75 m bred utsmyckning i rent guld, se 2 Mos 25:17.]
Deras ansvar (arbetsuppgift) är arken, och bordet (skådebrödsbordet) och menoran (ljusstaken) och altaret (rökelsealtaret) och helgedomens redskap som prästerna använder i tjänstgöringen, och förhänget och allt som hör till arbetet med detta.
När lägret drar vidare ska Aron gå in och hans söner, och de ska ta ner förhänget (som hänger mellan det heliga och det allra heligaste rummet) och täcka vittnesbördets ark med det,
Och när Mose gick in i mötestältet (hebr. ohel moed), för att han skulle tala med honom, då hörde han rösten tala till honom från ovanför locket på arken (Nådastolen) som var ovanpå vittnesbördets ark, från mellan de två keruberna, och han talade till honom.
De bröt upp från Herrens (Jahves) berg och vandrade i tre dagar. Herrens (Jahves) ark gick före dem under de tre dagarna till nästa plats där de skulle stanna.
– ׆ –Och det hände, varje gång arken bröt upp, att Mose ropade:
"Stå upp (hebr. kumah, jmf Mark 5:41), Herre (Jahve)!
    Må dina fiender förskingras,
    och må dina motståndare fly för dig!"
    [De tre verben är desamma som i Ps 68:2.]
Men de dristade sig till att gå upp på bergets topp, likväl lämnade inte Herrens (Jahves) förbundsark och Mose lägret.
Vid den tiden sade Herren (Jahve) till mig: "Hugg dig två tavlor av sten, likadana som de första, och kom upp till mig på berget och gör dig en ark av trä,
så ska jag skriva på tavlorna de ord som var på de första tavlorna som du bröt sönder och du ska lägga dem i arken."
Så jag gjorde en ark av akaciaträ och högg två stentavlor, likadana som de första, och gick upp på berget med de två tavlorna i mina händer.
Och jag vände om och kom ner från berget och lade tavlorna i arken som jag hade gjort och där är de som Herren (Jahve) befallde mig.
Vid den tiden avskilde Herren (Jahve) Levi stam till att bära Herrens (Jahves) förbundsark, till att stå inför Herrens (Jahves) ansikte och betjäna honom och till att välsigna i hans namn, till denna dag.
Mose skrev ner denna undervisning (instruktion, Torah) och gav den till prästerna, Levis söner, som bar Herrens förbundsark [2 Mos 25:10], och till de äldste i Israel.
befallde Mose leviterna, som bar Herrens förbundsark [2 Mos 25:10], och sade:
"Ta denna bok med undervisning och instruktioner (hebr. Torah) och lägg den vid sidan av Herren din Guds (Jahve Elohims) förbundsark, så att den finns där som ett vittne mot dig.
och de befallde folket: "När ni ser Herrens, er Guds, förbundsark, bli buren av de levitiska prästerna, då ska ni bryta upp och marschera efter den,
Därefter sade Josua till prästerna: "Tag förbundsarken och gå framför folket." Då tog de förbundsarken och gick framför folket.
och du ska befalla prästerna att bära förbundsarken och säga: "När ni kommer till vattenbrynet på Jordan ska jag låta Jordan stå still (ska jag hindra vattnet från att flöda)".
Se, hela jordens Herres (Adonais) förbundsark går före er över Jordan. [Josua fortsätter och ger anledningen till att de kan lita på att de ska segra:] "Se, arken! Hela jordens Herres (Adonai, fokus på Guds storhet och makt) förbundsark ska gå framför er i [ner i] Jordan [floden].
Och det ska ske att när prästerna som bär Herrens (Jahves) förbundsark sätter sina fotsulor i Jordans vatten, då ska hela jordens Herre (Adonai) låta Jordans vatten skäras av, även vattnet som kommer uppströms ifrån och det ska stå i en hög. [Detta påminner om hur de korsade Röda havet, se 2 Mos 14.]
Och det hände när folket tog ner sina tält för att gå över Jordan, att prästerna som bar förbundsarken var framför folket,
och när de som bar arken kom till Jordan och prästernas fötter rörde vid vattenytan – för Jordan svämmade över alla sina bräddar under hela skördetiden –
Och prästerna som bar Herrens förbundsark stod stadigt på torr mark mitt i Jordan, medan hela Israel passerade över på torr mark, till dess att hela folket hade passerat torrskodda över Jordan. [Jordandalen är ett jordbävningsdrabbat område eftersom det utgör gränsen mellan två kontinentalplattor. Just kring området i Adam så slingar sig Jordanfloden runt fördämningar som orsakats av tidigare jordbävningar. Den senaste stora jordbävningen i detta område var 1927. Då dämdes Jordanfloden upp i 20 timmar.]
och Josua sade till dem: "Gå över framför Herren (Jahve) er Guds (Elohims) ark till mitten av Jordan och ta var och en av er upp en sten på sin skuldra, efter antalet av Israels söners stammar,
då ska ni säga till dem: "Eftersom Jordans vatten blev avskuret framför Herrens förbundsark, när den gick över Jordan skars Jordans vatten av, och dessa stenar ska vara till åminnelse för Israels söner för evigt." [Det var inte ovanligt att resa minnesstenar, se Jos 7:26; 24:26‑27; 1 Mos 28:18‑22; 31:45‑47.]
Josua reste även upp tolv stenar i mitten av Jordan, på platsen där prästernas fötter, som bar förbundsarken hade stått. Och de finns där till denna dag.
Prästerna som bar arken stod mitt i Jordan till dess allting var avslutat som Herren (Jahve) befallde Josua att tala till folket, i enlighet med allt det som Mose hade befallt Josua. Och folket skyndade sig att gå över.
Och när allt folket var (rituellt) rena gick de över, och Herrens (Jahves) ark gick vidare och prästerna, framför folket.
"Befall prästerna som bär vittnesbördets ark att komma upp ur Jordan."
Och det hände att prästerna som bar Herrens (Jahves) förbundsark kom upp från Jordans mitt. Och så snart fotsulorna på prästernas fötter hade kommit upp på torr mark, återvände Jordans vatten till sin plats och svämmade över alla sina bräddar som tidigare.
Och sju präster ska bära sju jubelhorn (vädurshorn – hebr. jovel) framför arken. Och den sjunde dagen ska ni gå sju gånger runt staden och prästerna ska blåsa i shofarerna.
Och Josua, Nuns son, kallade på prästerna och sade till dem: "Ta upp förbundsarken och låt sju präster bära sju jubelbasuner framför Herrens (Jahves) ark."
Och han sade till folket: "Gå vidare, och gå runt staden och låt de beväpnade dra fram framför Herrens (Jahves) ark."
Och det blev så att när Josua hade talat till folket, gick de sju prästerna som bar de sju jubelhornen inför Herren framför, och blåste med shofarerna, och Herrens förbundsark följde dem.
Och de beväpnade männen gick före prästerna som blåste i shofarerna och eftertruppen gick efter arken, medan man [prästerna] blåste i shofarerna oavbrutet.
Så fick han Herrens (Jahves) ark att omringa staden genom att gå runt den en gång, och de kom tillbaka till lägret och de stannade i lägret.
Josua steg upp tidigt på morgonen och prästerna tog upp Herrens (Jahves) ark.
Och de sju prästerna som bar de sju jubelhornen framför Herrens (Jahves) ark gick vidare oavbrutet och blåste i shofarerna, och de beväpnade männen gick före dem och eftertruppen gick efter Herrens (Jahves) ark, (prästerna) blåste i shofarerna oavbrutet.
Och Josua rev sönder sina kläder och föll till marken med sitt ansikte mot jorden framför Herrens ark ända till aftonen, han och de äldste i Israel, och de kastade jord på sina huvuden. [Att kasta jord på sitt huvud är ett sätt att visa djup sorg och bedrövelse.]
Och hela Israel, deras äldste och ledare och deras domare stod på båda sidor om arken och mittemot stod prästerna, leviterna som bar Herrens förbundsark, både främlingen och den i huset födde. Hälften av dem framför berget Gerizim och hälften av dem framför berget Ejval (Ebal). Som Herrens tjänare Mose hade befallt till välsignelse av Israels folk först.
och Guds lampa hade ännu inte slocknat. Samuel låg och sov i Herrens tempel, där också Guds ark stod. [Både lampan och arken är symboler på Guds närvaro. I 5 Mos 24:1-4 ges instruktioner om att lampan ska brinna varje natt fram till gryningen. Det som sker nu händer just innan gryningen eftersom lampan fortfarande lyser.]
Och när folket kom till lägret sade Israels äldste: "Varför har Herren (Jahve) slagit oss idag framför filistéerna? Låt oss hämta Herrens (Jahves) förbundsark från Shilo till oss, så att han kan vara ibland oss och rädda (frälsa) oss ur fiendens hand."
Så folket sände till Shilo och de hämtade Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) som sitter på keruberna, förbundsark därifrån. Och Elis två söner Chofni och Pinchas var där med Guds (Elohims) förbundsark.
Och när Herrens (Jahves) förbundsark kom in i lägret, ropade hela Israel med en stark röst, så att det ringde i öronen.
Och när filistéerna hörde ljudet av ropet sade de: "Vad betyder ljudet av detta stora rop i hebréernas läger?"
När de visste att Herrens (Jahves) ark hade kommit in i lägret,
Och Guds (Elohims) ark blev tagen, och Elis två söner Chofni och Pinchas blev slagna.
Och när han kom satt Eli på sin stol vid vägkanten och spanade, för hans hjärta var oroligt för Herrens (Jahves) förbundsark. Och när mannen kom in i staden och berättade det, brast hela staden ut i klagorop.
Och han som hade med sig budskap svarade och sade: "Israel har flytt för filistéerna och det har också varit en stor slakt bland folket, och de slog även dina två söner. Chofni och Pinchas är döda och Guds (Elohims) ark är tagen."
Och det hände när han nämnde om Guds (Elohims) ark, att han föll baklänges från sin stol vid sidan av porten och hans nacke bröts och han dog, eftersom han var en gammal man och tung. Och han hade dömt Israel i 40 år.
Och hans svärdotter, Pinchas hustru, var gravid och nära att föda. När hon hörde budskapet att Guds (Elohims) ark var tagen och att hennes svärfar och hennes make vara döda, böjde hon sig ner och födde, för hennes smärtor kom plötsligt över henne.
Och hon kallade barnet Ichavod och sade: "Härligheten har lämnat Israel", på grund av Guds (Elohims) ark och på grund av hennes svärfar och hennes make.
Och hon sade: "Härligheten har lämnat Israel, för Guds (Elohims) ark är tagen."
Nu när filistéerna hade tagit Guds (Elohims) ark, förde de den från Even-Ezer till Ashdod.
Och filistéerna tog Guds (Elohims) ark och förde in den i Dagons hus och ställde den bredvid Dagon.
Och när Ashdods invånare steg upp tidigt nästa morgon, se, då hade Dagon fallit på sitt ansikte på marken framför Herrens (Jahves) ark. Och de tog Dagon och satte honom på sin plats igen.
Och när de steg upp tidigt nästa morgon, se, då hade Dagon fallit på sitt ansikte på marken framför Herrens (Jahves) ark (igen), och Dagons huvud och båda hans handflator låg avhuggna på tröskeln, bara Dagons kropp var kvar av honom.
Och när Ashdods män såg att det var så sade de: "Israels Guds (Elohims) ark ska inte vistas hos oss, för hans hand är tung över oss och över vår gud Dagon."
De sände därför och samlade ihop alla filisteens ledare till sig och sade: "Vad ska vi göra med Israels Guds (Elohims) ark?"
    De svarade: "Låt Israels Guds (Elohims) ark bäras till Gat." Och de bar Israels Guds (Elohims) ark dit.
Så de skickade Guds (Elohims) ark till Ekron. Och det skedde när Guds (Elohims) ark kom till Ekron att invånarna ropade och sade: "De har fört Israels Guds (Elohims) ark till oss för att slakta oss och vårt folk."
De sände därför efter och samlade ihop filistéernas ledare och de sade: "Sänd bort Israels Guds (Elohims) ark och låt den gå tillbaka till sin plats, så att den inte slaktar oss och vårt folk," för en dödlig pest rådde över hela staden, Guds (Elohims) hand var mycket tung där.
Och Herrens (Jahves) ark var i filistéernas land i sju månader.
Och filistéerna kallade på prästerna och siarna och sade: "Vad ska vi göra med Herrens (Jahves) ark? Tala om för oss hur vi ska skicka tillbaks den till sin plats."
Och de sade: "Om ni sänder bort Israels Guds (Elohims) ark, sänd den inte tom utan sänd honom på något sätt ett skuldoffer, sedan ska ni bli botade, och det ska bli känt för er varför hans hand inte har tagits bort från er."
Och ta Herrens (Jahves) ark och ställ den på vagnen och lägg föremålen av guld, som ni ger honom som ett skuldoffer, i en låda bredvid och sänd iväg den så att den kan gå.
Och de ställde Herrens (Jahves) ark på vagnen och lådan med möss av guld och avbilderna av deras bölder.
Och invånarna i Beit-Shemesh höll på att skörda sitt vete i dalen, och de lyfte upp sina ögon och såg arken och var glada att se den.
Och leviterna tog ner Herrens (Jahves) ark och lådan som var med den, där guldsakerna låg och ställde dem på den stora stenen. Och Beit-Shemeshs män offrade brännoffer och offrade offer till Herren (Jahve) samma dag.
och de gyllene mössen efter antalet av filisteernas städer tillhörde de 5 ledarna, både de befästa städerna och landsbyarna, ända till Avel vid den stora stenen, där de satte ner Herrens (Jahves) ark. Denna sten finns kvar på betshemiten Josuas fält till denna dag.
Och han slog en del av männen i Beit-Shemesh, eftersom de tittat i Herrens (Jahves) ark,
    och han slog en del av folket
70 män,
    50 000 män,
och folket sörjde eftersom Herren (Jahve) hade slagit i folket ett stort slag (en stor slakt). [Enligt 4 Mos 4:5‑6 fick inga andra än de levitiska prästerna se även arkens exteriör, än mindre dess innehåll. Denna vers har vållat svårigheter för översättare. I normala fall brukar nummer skrivas med de största sifforna först, följt av de lägre. Det normala skulle ha varit att skriva 50 000 och 70 vilket gett siffran 50 070. Hebreiskan här har inte med ordet "och" och upprepar ordet "män", först 70 män och sedan 50 000 män. Beit-Shemesh är också en liten stad på högst tusen invånare, vilket gjort att man ifrågasatt det höga antalet. Den judiska historikern Josefus nämner bara att det var 70 män i Beit-Shemesh (Ant. vi. 1, 4) och några medeltida manuskript har valt att lösa problemet genom att helt enkelt ta bort siffran 50 000. Förståelsen och svaret finns dock i sammanhanget och strukturen i texten. Tidigare i 1 Sam 4:10 nämns samma avslutande fras "ett stort slag (en stor slakt)" då 30 000 män dött, vilket talar för att det är det stora antalet på drygt 50 000 här också. Bara 70 män är inget stort slag. När arken var i Ashdod drabbas både staden och omkringliggande område (1 Sam 5:6). Hebreiska meningsuppbyggnaden här i vers 19 har en fin parallellism med "männen i Beit-Shemesh" och 70 män och "del av folket" och 50 000 män i hela Israel. Även i ett större perspektiv i hela Samuelsböckerna (som är en bok i hebreiska bibeln) bekräftas detta då denna händelse med 70 i Beit-Shemesh (+ 50 000 omkring) hör ihop med 2 Sam 24:15 då 70 000 dör av pest.]
Och de sände budbärare till invånarna i Kirjat-Jearim och sade: "Filistéerna har fört tillbaka Herrens (Jahves) ark, kom ner och hämta upp den till er."
Och Kirjat-Jearims män kom och hämtade upp Herrens (Jahves) ark och förde in den i Avinadavs hus på kullen, och helgade hans son Elazar till att vakta (skydda, bevara) Herrens (Jahves) ark.
Och det hände från den dagen att arken bodde i Kirjat-Jearim under en lång tid, det var 20 år, och hela Israels hus längtade efter Herren (Jahve).
Och Saul sade till Achija: "För hit Guds (Elohims) ark." För Guds (Elohims) ark var vid den tiden hos Israels söner.
Och David steg upp och gick med hela folket som var med honom från Baale i Juda för att därifrån föra upp Guds (Elohims) ark, över vilken Namnet är uppkallat, Namnet Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) som sitter på keruberna.
Och de satte Guds (Elohims) ark på en ny vagn och förde ut den ur Avinadavs hus på kullen (hebr. giva), och Uzza och Achiv, Avinadavs söner, drog den nya vagnen.
Och de förde den ut ur Avinadavs hus som var på kullen med Guds (Elohims) ark, och Achiv gick före arken.
Och när de kom till Nachons tröskplats sträckte Uzza ut handen mot Guds (Elohims) ark och tog tag i den för oxarna snavade.
Och Herrens (Jahves) vrede upptändes mot Uzza, och Gud (Elohim) slog honom där för hans misstag, och han dog där vid Guds (Elohims) ark.
Och David blev rädd för Herren (Jahve) den dagen och han sade: "Hur ska Herrens (Jahves) ark komma till mig?"
Och David flyttade inte Herrens (Jahves) ark till sig i Davids stad utan bar den åt sidan in i gititen Oved-Edoms hus.
Och Herrens (Jahves) ark förblev i gititen Oved-Edoms hus tre månader, och Herren (Jahve) välsignade Oved-Edom och hela hans hus.
Och man berättade för kung David och sade: "Herren (Jahve) har välsignat Oved-Edoms hus och alla som vistas hos honom på grund av Guds (Elohims) ark." Och David gick och hämtade Guds (Elohims) ark från Oved-Edoms hus till Davids stad med glädje.
Och det skedde att när de som bar Herrens (Jahves) ark hade gått sex steg offrade han en oxe och en gödkalv.
Och David och hela Israels hus förde upp Herrens (Jahves) ark med rop och med ljudet av shofarer.
Och det skedde när Herrens (Jahves) ark kom in i Davids stad att Michal, Sauls dotter, tittade ut genom fönstret och såg kung David hoppa och dansa inför Herrens (Jahves) ansikte, och hon föraktade honom i sitt hjärta.
Och de förde in Herrens (Jahves) ark och ställde den på sin plats mitt i tältet som David hade satt upp för den. Och David offrade brännoffer och shalomoffer inför Herrens (Jahves) ansikte.
sade han till profeten Natan: "Se, här bor jag i ett hus av [vackert importerat] cederträ [från Tyros, se 2 Sam 5:11], medan Guds ark bor i ett tält."
Och Salomo vaknade, och se, det var en dröm, och han kom till Jerusalem och stod framför Herrens (Jahves) förbundsark och offrade brännoffer och offrade shalomoffer och gjorde en fest för alla sina tjänare.
[Detta är det centrala kapitlet i kapitel 3-11 som är en kiasm. Även kapitel 8 är format i en kiasm med sju sektioner.]
Stå upp (res på dig) Herre (Jahve) till din viloplats,
    du och förbundsarken med din styrka.



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.