Referenser (127 st)
1 Moseboken (6)
Han sade: "Välsignad är Herren (Jahve), min herre Abrahams Gud (Elohim), som inte har försummat sin nåd (omsorgsfulla kärlek) och sin sanning mot min herre. Herren (Jahve) har lett mig på vägen (har varit min vägvisare så att jag kom rätt) till min herres brors hus." [Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
Så böjde jag mitt huvud och kastade mig till marken inför Herren (Jahve) och välsignade Herren (Jahve), min herre Abrahams Gud (Elohim), som har lett mig på den rätta vägen (har varit min vägvisare så att jag kom rätt) till min herres brorsdotters hus för hans son.
Om ni vill vara nådiga (visa omsorgsfull kärlek) och sanna (trofasta) [se ] mot min herre så säg det, och om inte så säg mig det, så att jag kan gå till höger eller till vänster."
Jag är inte värdig all din nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed) och all sanning (trofasthet – hebr. emet) som du har visat din tjänare, för med min stav gick jag över denna Jordan och nu är jag två läger.
Sänd en av er och låt honom hämta er bror och ni ska vara bundna för att era ord ska prövas, huruvida det är sanning i er, annars, så sant farao lever, är ni verkligen spioner."
Tiden närmade sig när Israel [Jakob] måste dö och han kallade på sin son Josef och sade till honom: "Om jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek) i dina ögon, lägg, jag ber dig, din hand under min höft och agera välvilligt och trofast med mig. Jag ber dig, begrav mig inte i Egypten.
2 Moseboken (2)
Men du ska leta upp kapabla män bland allt folket, män som fruktar (vördar, respektera) Gud (Elohim), sanningsenliga män (män som håller sig till sanningen), som hatar mutor. Utse dem till att råda över tusen, hundra, femtio och tio.
Herren (Jahve) gick förbi honom och ropade:
"Herren (Jahve), Herren (Jahve) är en barmhärtig och nådig Gud (El),
sen till vrede och rik på nåd (omsorgsfull kärlek) och sanning (stabilitet, fasthet, trofasthet),
5 Moseboken (3)
då ska du fråga och undersöka och noga ta reda på och se om det är sant att dessa ting, att sådana avskyvärda ting, är gjorda i din mitt,
och det berättas för dig och du hör det, då ska du noga efterforska och om det är sant och saken är säker, att en sådan styggelse har skett i Israel,
Men om det är sant att man inte finner ungmöns tecken på jungfrulighet,
Josua (3)
Lova mig nu med en ed inför Herrens namn, eftersom jag visat er godhet, att visa godhet mot min familj. Ge ett säkert tecken på er trohet,
Männen sade till henne: "Om du dör, då dör vi också. Om du inte förråder oss ska vi visa barmhärtighet mot dig när Herren ger oss landet." [Männen går i borgen med sina egna liv.]
Och nu, vörda Herren (Jahve) och tjäna honom i renhet och sanning, och släng bort gudarna som era fäder tjänade på andra sidan floden (Eufrat) och i Egypten, och tjäna Herren (Jahve).
Domarboken (3)
Och törnbusken sade till träden: Om ni verkligen smörjer mig till kung över er, kom sedan och ta er tillflykt under min skugga, och om inte, låt eld komma ut från törnbusken och sluka Libanons cedrar.
Och vet att om ni har handlat i sanning och uppriktighet när ni har gjort Avimelech till kung, och om ni har handlat gott mot Jerubaal och hans hus, och har gjort mot honom efter vad hans händer förtjänar,
om ni har handlat i sanning och uppriktighet mot Jerubaal och mot hans hus idag, gläd er då åt Avimelech och låt även honom glädja sig åt er.
1 Samuelsboken (1)
Endast vörda (frukta) Herren (Jahve) och tjäna honom i sanning med hela ert hjärta, och begrunda hur stora ting han har gjort för er.
2 Samuelsboken (3)
Och nu visar Herren (Jahve) nåd och sanning mot er och även jag ska också löna er med denna godhet eftersom ni har gjort denna sak.
Och nu Herrarnas Herre (Adonaj Jahve), du ensam är Gud (Elohim) och dina ord är sanning, och du har lovat dessa goda ting (ord – hebr. davar, kan betyda både ord och sak, ting, föremål) till din tjänare.
Igår kom du, skulle jag idag låta dig gå upp och ner med oss och se att jag går dit jag kan? Återvänd du och ta dina bröder med dig i nåd och sanning." [Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
1 Kungaboken (5)
så att Herren (Jahve) kan bekräfta (stadfästa) sitt ord som han talat om mig och sagt: Om dina söner aktar sig på (vakar över) sina vägar och vandrar inför mitt ansikte i sanning med hela sitt hjärta och med hela sin själ, lovar han att inget ska fattas dig, en man på Israels tron. [, ]
Salomo svarade: "Du har redan visat stor nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed) mot din tjänare, min far David, därför att han vandrade inför dig i sanning, i rättfärdighet och med ett ärligt hjärta [under alla sina levnadsdagar]. Du har fortsatt att visa honom denna stora nåd (omsorgsfulla kärlek, trofasthet) genom att ge honom en son som nu regerar på hans tron.
Hon sade till kungen: "Det var alltså sant, det jag hörde i mitt land om dig och din vishet.
Då sade kvinnan till Elia: "Nu vet jag att du är en profet och Herrens ord i din mun är sanning."
Och kungen sade till honom: "Hur många gånger ska jag be dig att tala till mig inget annat än sanningen i Herrens (Jahves) namn?"
2 Kungaboken (2)
"Nu Herre (Jahve) kom ihåg, jag ber dig, hur jag har vandrat inför ditt ansikte i sanning och med ett helt hjärta och har gjort det som är gott i dina ögon." Och Hiskia grät stort.
Och Hiskia sade till Jesaja: "Herrens (Jahves) ord är gott som du har talat." Och han sade: "Är det inte så att fred (shalom) och sanning ska råda i mina dagar?"
2 Krönikeboken (5)
Och hon sade till kungen: "Så var det då sant, det jag i mitt land hörde om dina ord och om din vishet!
En lång tid levde Israel utan den sanne Guden, utan präster som undervisade dem och utan någon lag.
Men kungen sade till honom: "Hur många gånger ska jag behöva ta ed av dig att du bara ska tala sanning till mig i Herrens namn?"
Detta genomförde Hiskia i hela Juda, och han gjorde inför Herren sin Gud vad som var gott, rätt och sant.
Sedan Hiskia i trohet hade utfört detta kom Sanherib, kungen i Assyrien, och drog in i Juda och belägrade de befästa städerna och tänkte erövra dem åt sig.
Nehemja (3)
då satte jag min bror Chanani att ansvara över Jerusalem, tillsammans med Chananja, ståthållaren på fästningen (borgen, slottet), för han var en pålitlig man och fruktade (vördade) Gud (Elohim) mer än många andra. [Uttrycket "broder" kan användas både om bilogisk bror och landsman. Eftersom Chanani nämns "broder" både här och i och Chananja inte har den titeln (fast han också är en landsman) är det troligt att Chananja är Nehemjas bilogiska bror.]
På Sinai berg steg du ner
och talade till dem från himlen,
du gav dem rättfärdiga föreskrifter (hebr. mishpatim)
och sann undervisning (plural – hebr torot),
goda stadgar (hebr. chuqim)
och påbud (hebr. mitzvot).
Du är rättfärdig
i allt det som har drabbat oss,
för du har visat dig trofast
medan vi har varit ogudaktiga.
Ester (1)
Och han skickade runt brevet till alla judar, till de 127 provinserna i kung Ahasveros (Xerxes) kungarike, med ord om frid (shalom, all slags välgång) och sanning,
Psaltaren (37)
[Tre positiva punkter:]
Den som lever rent (helhjärtat, är uppriktig, har integritet),
och handlar rättfärdigt (gör det rätta, dömer rättvist),
och talar sanning i hjärtat (den som är ärlig).
Herrens (Jahves) fruktan (vördnad) är ren
– den består för evigt. [Den är första steget och grunden för kunskap, se .] Herrens (Jahves) domar (påbud, juridiska beslut – hebr. mishpatim) är sanna (utan fel; går att lita på)
– de är alltigenom rättfärdiga,
Led mig i din sanning (trofasthet),
och lär mig (träna mig), för du är min Gud som frälser (befriar, ger seger);
jag väntar på dig (hoppas, söker dig ivrigt, förväntar mig svar) hela dagen. [Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är att se, titta, andas och att få uppenbarad insikt om något stort och viktigt som pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. I denna vers är det orden "Led mig" som börjar med denna bokstav, detta belyser att det bara är hos Gud som vi får rätt perspektiv i vårt liv. Versen är kortare än tidigare verser och hör ihop med nästkommande.
Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – Vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller hängare. Rent praktiskt var det tältpinnen som höll tältduken uppe. Den binder ihop olika saker. På samma sätt används bokstaven i grammatiken för att binda ihop ord till meningar. I denna vers är det ordet "och" som börjar med denna bokstav. Detta förstärker att det är i Guds sanning, som föregående rad talar om, som vi ska söka.]
Alla Herrens stigar (välkända upptrampade gångvägar) är nådefulla (fyllda med kärleksfull omsorg) och sanna (rätta, stabila, trofasta)
för dem som håller (vaktar, bevarar) hans förbund och vittnesbörd (stadgar, instruktioner). [Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – Kaf. Tecknet avbildar en handflata. Den kan både symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också för att ta emot. I denna vers börjar ordet "Alla" med denna bokstav och förstärker att Gud vill välsigna och ge vägledning. Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se ; ; ; . Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
För jag har din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) inför mina ögon,
och jag vandrar i din sanning.
"Vad vinner du på mitt blod (min död),
att jag sjunker ned i avgrunden (graven)?
Kan stoftet tacka (prisa, bekänna) dig,
kan det förkunna din trofasthet (sanning)?
[På hebreiska är människa adam, blod dam och stoft adamah, se ; .]
I din hand överlämnar (lämnar) jag min ande (mitt liv). [Jesus citerar från första delen av denna vers på korset, se . Det hebreiska ordet för överlämnar betyder att överlämna något i någons vård, men här finns också bilden på en deposition, där någon lämnar något och sedan får tillbaka det. Inom judendomen citeras ofta denna vers som avslutning på den dagliga kvällsbönen. Tanken är att man överlämnar sin ande till Gud för att han ska ha den i tryggt förvar under natten. I den judiska morgonbönen Mohed Ani finns sedan en fras där man tackar Gud för att han på nytt gett vår inre människa liv, se .] Du friköper mig, Herre (Jahve),
du trofaste Gud (Elohim).
Jag har inte dolt din rättfärdighet i mitt hjärta,
utan har talat om din trofasthet (sanning, fasthet) och frälsning (räddning).
Jag har inte undanhållit din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) och sanning
från den stora församlingen.
Du, Herre (Jahve) kommer inte att hålla tillbaka
din barmhärtighet (oändliga, ömsinta nåd) mot mig.
Låt din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) och din sanning (stabilitet, fasthet, trofasthet)
alltid (fortsättningsvis – både dagligen och evigt) bevara mig. [Nåd och sanning i (heb. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Ordet för barmhärtighet är hebr. rachamim. Det förekommer bara i plural och visar på Guds oändliga nåd, se .]
Sänd ditt ljus och din sanning [som lyser upp vägen],
må de leda mig [till dig].
De kan föra mig till ditt heliga berg [Sion, Moria berg],
till dina boningar [templet i Jerusalem].
och träd fram i majestät!
Rid ut (dra ut i strid) för sanningen, ödmjukheten och rättfärdigheten,
din högra hand (makt) ska visa dig väldiga (underbara) gärningar.
Se, sanning i det innersta är din önskan, det som behagar dig,
gör mig därför sådan att jag förstår vishet i mitt innersta, i djupet av min varelse.
Han ska löna de onda som sitter och väntar på mig,
i din sanning ska du förgöra dem.
Han [Gud] ska sända [hjälp] från himlen
och frälsa mig när den som vill sluka mig hånar (talar föraktfullt om mig).Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]Gud ska komma med sin
nåd (omsorgsfulla kärlek) och sanning. [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se ; ; ; . Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
För din nåd (omsorgsfulla kärlek) är stor, den når till himlarna,
och din sanning når till skyarna
[Ännu en gång kommer begreppet "nåd och sanning", se ].
Må han [konungen] sitta (leva, bo) inför Gud (Elohim) för evigt;
låt nåd (kärleksfull omsorg) och sanning bevara honom. [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se ; ; ; . Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
[I detta stycke, , finns femton imperativ efter bönen "svara mig" i .] Men jag låter mina böner gå till dig Gud (Jahve),
i behaglig tid [då Gud välkomnar, accepterar, se .]
Gud (Elohim) i din stora nåd (kärleksfulla omsorg) svara mig
med sanningen om din frälsning (med sanningen som befriar).
[Genom hela Bibeln hör nåd och sanning ihop. De finns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, men nåden kommer alltid först. Den sista delen klingar likt Jesu uttalande i : sanningen ska göra er fria!]
Jag ska tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig med Nevel-lyra [bärbart instrument med vanligtvis tolv strängar]
för din sanning, min Gud (Elohim).
Jag ska sjunga ditt lov med Kinnor-harpa (kithara – hebr. kinnor) [mindre harpa med ljusare toner, se ]
Israels Helige.
Nåd (kärleksfull omsorg) och sanning (trofasthet) – de har mötts,
rättfärdighet och frid – de har hälsat varandra med en kyss.
Sanning (trofasthet) ur jorden (landet) – växer upp [från det mänskliga hjärtats jordmån]
och rättfärdighet från himlen – har blickat ner. [I är verbet placerat sist, istället för i början som är det vanliga i hebreiskan. Det ger extra tyngd, särskilt som de är ovanliga, ingen annanstans används verbet pagas för hur abstrakta begrepp möts. Detsamma gäller för ordet för att kyssas, hebr. nasaq.
Nåd och sanning, hebr. chesed ve emet, hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
Visa mig din väg Herre (Jahve),
så att jag kan vandra och leva i din sanning.
Lär mig att helhjärtat vörda (frukta, ära)
ditt namn (bind mitt hjärta vid ditt hjärta).
Men du Herre (Adonaj) är en Gud (El) som är
barmhärtig (är nådig och har ett starkt känslomässigt band med oss) och ger favör (generös i nåd),
sen till vrede
och överflödar i (är rik på) nåd (omsorgsfull kärlek) och sanning. [I denna vers finns 3 olika ord för nåd för att beskriva den så mångsidigt som möjligt. Herren både är nåd och ger nåd på alla upptänkliga sätt. Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
Din tron vilar på (ditt konungsliga styre baseras på)
rättfärdighet och rättvisa,
nåd (omsorgsfull kärlek) och sanning (trofasthet)
går framför ditt ansikte (karakteriserar hur du regerar). [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se ; ; ; . Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
Han ska betäcka dig med sina fjädrar,
och under hans vingar finner du (ska du söka) tillflykt.
[; ; ; ]
Hans sanning (trofasthet, tillförlitlighet) är [ska vara din] sköld och skärm [en stor rektangulär täckande stridssköld].
För din nåd (omsorgsfulla kärlek) är stor över himlarna,
och din sanning når till skyarna.[Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se ; ; ; . Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
Hans händers gärningar är sanna och rätta,
trofasta är alla hans föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. ). [Ordet "gärningar" börjar på bokstaven Mem och "trofasta" på Nun. Jesus är vägen, sanningen och livet, se .]
De står fasta för alltid och evigt [],
de utförs (ska verkställas) i sanning (trofasthet) och rättvisa. [Ordet "står fasta" börjar på Samech och "utförs" börjar på Ajin.]
Inte till oss, Herre (Jahve), inte till oss [det handlar inte om oss],
utan till ditt namn ge äran,
för din nåds skull, för din sannings skull.[Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se ; ; ; . Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
För mäktig (väldig, stark, överflödande) över (mot) oss är
hans nåd (omsorgsfulla kärlek)
och sanning (trofasthet) – Herrens (Jahves),
som varar i evighet! Prisa Herren (lova Jah – hebr. ´)! [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se ; ; ; . Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
Och ta aldrig någonsin bort från min mun – ordet (hebr. davar) med din sanning,
för jag hoppas på dina påbud (hebr. mishpat).
[De tre första verser beskriver hur psalmisten är under press.]
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet
och din undervisning (Torah) är sann.
Nära är du Herre (Jahve)
och alla dina budord (hebr. mitzvot) är sanna.
Summan av ditt ord (hebr. davar) är sanning,
och alla dina rättfärdiga domar (hebr. mishpat) är eviga.
[Ordagrant: "Huvudet av ditt ord är sanning, och eviga alla dina rättfärdiga domar."]
[a. Guds löfte till David]
Herren (Jahve) har gett sin ed (svurit) till David,
ett sant löfte som han inte ska ta tillbaka.
Från frukten av din kropp
ska jag sätta en på din tron,
Jag vill tillbe, vänd mot ditt heliga tempel,
och tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] ditt namn
för din nåd (omsorgsfulla kärlek) och din sanning. [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se ; ; ; . Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.] För du har gjort ditt ord och ditt namn större än allt!
[Du har överträffat allt!]
Nära [tillgänglig] är Herren (Jahve) – för alla som ropar till (åkallar) honom,
för alla som åkallar (har ropat och fortsätter att ropa till) honom i sanning (trofasthet, visshet; ärligt, uppriktigt). [Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. I denna vers börjar de hebreiska orden för "nära" och "ropar till" på denna bokstav och det förstärker vittnesbördet att Gud är nära dem som höjer sin röst i bön till honom.]
Han som format himlar och jord, havet, och allt som finns i dem,
som alltid är trofast,
Ordspråksboken (12)
Låt aldrig nåd (kärleksfull omsorg) och sanning (stabilitet, fasthet, trofasthet) lämna dig –
bind dem runt din hals [som påminnelsetecken, se ; ],
skriv (gravera in) dem [rista in deras initialer] på ditt hjärtas tavla [; ],
Min mun talar (mumlar lågmält) vad som är sant (fast, bestående),
eftersom mina läppar hatar (avskyr) ondska.
Den ogudaktiges vinst är bedräglig (falsk, imaginär),
men den som sår rättfärdighet skördar en säker lön.
Läppar som talar sanning står fast för evigt,
en tunga som ljuger hörs bara för ett ögonblick.
Är det inte så att de som planerar ondska själva vandrar vilse,
men de som planerar (tänker ut) godhet möter nåd (omsorgsfull kärlek) och sanning (trofasthet). [Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
Ett vittne som talar sanning [i rätten] räddar liv,
medan ett falskt (manipulerande) vittne talar lögner [och sätter oskyldigas liv i fara].
Genom nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet) och sanning (pålitlighet, fasthet, stabilitet)
[till Gud och människor – inte genom religiösa offer], sonas (övertäcks) straffet för synd,
och genom att frukta (vörda, respektera) Herren (Jahve) [genom att ha en sund gudsfruktan]
undviker människor ondska (fara). [Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
Nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet) och sanning (pålitlighet, fasthet, stabilitet) bevarar en kung,
hans tron upprätthålls genom nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet). [Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
Dessa gör att du med absolut säkerhet (exakthet) kan veta vad sanningens tillförlitliga ord är,
så att du kan svara med ord av sanning till dem som sänds till dig [eller som du är utsänd av].
Införskaffa sanning och sälj den inte,
införskaffa också vishet, disciplin och gott omdöme (insikt, förståelse).
Den kung (ledare) som behandlar de svaga rättvist [dömer rättvist oavsett status],
hans tron ska bestå för alltid.
Predikaren (1)
Predikaren utforskade behagliga ord och det som skrivits ärligt, liksom ord med sanning.
Jesaja (12)
Och det ska ske på den dagen att Israels kvarleva
och de som har flytt av Jakobs hus,
aldrig mer ska lita på honom som slog dem [stormakten Syrien],
utan de ska lita på Herren (Jahve),
Israels Helige, i sanning.
Genom nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed) är en tron upprättad,
och en (person) ska sitta på den i sanning (stabilt; tryggt – hebr. emet), i Davids tält,
en som dömer och söker rätt
och är redo till rättfärdighet. [Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
Han sade: "Kom ihåg, O Herre (Jahve), hur jag har vandrat inför dig i trohet och med hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon." Hiskia började gråta bittert.
För Sheol (underjorden, de dödas plats) kan inte prisa dig,
döden kan inte hylla dig,
de som går ner i djupet
kan inte hoppas på din sanning.
De levande, de levande, de ska prisa dig,
som jag gör idag.
Barnens fäder
ska göra din sanning känd (välkänd, intim förtrogen kunskap).
Då sade Hiskia till Jesaja: "Herrens (Jahves) ord, som du har talat, är gott." Vidare sade han: "Eftersom det ska vara frid (shalom, fred och välstånd) och sanning i mina dagar (under min livstid)."
Ett strå som har vikt sig (ligger nerböjt) bryter han inte av,
och en flämtande låga (slocknande veke) släcker han inte [tjänaren, Jesus ska hela brustna liv].
Han ska utbreda rätten i sanning.
Alla länder samlas tillsammans
och folken är församlade.
Vem bland dem kan förklara detta
och förkunna vad som ska komma?
Låt dem föra fram sina vittnesmål,
så att de kan bli bedömda,
och låt dem höra (lyssna)
så att de kan säga: "Sant!"
Lyssna till detta, Jakobs hus,
som är uppkallat efter Israels namn
och har sprungit fram ur Juda källor [från Judas släkt],
som svär vid Herrens (Jahves) namn
och använder Israels Guds (Elohims) namn,
men inte i sanning (på ett ärligt sätt), och inte i rättfärdighet.
Rättvisan trängs (drivs) tillbaka,
gudsfruktan (rättfärdighet, vördnaden för Gud och det heliga) är avlägsen (står långt borta).
Sanningen är försvagad på torget (faller på grund av upprepade attacker),
moral (rättvisa) kan inte ens komma in [i rättssalen].
Sanningen har försvunnit (det finns inte längre någon ärlighet),
den som vänder sig ifrån ondskan blir en måltavla [blir ett offer för onda människor och plundras]. Herren såg detta,
och det smärtade honom att det inte fanns någon rättvisa.
För jag Herren älskar rättfärdighet.
Jag hatar röveri i orättfärdighet (med överträdelser) [].
Jag ska ge dem deras belöning i sanning,
och jag ska skära ett evigt förbund med dem.
Jeremia (11)
Jag har planterat dig som ett ädelt vin,
alltigenom en äkta art (sann säd).
Hur har du blivit för mig
ett främmande vildvin (en urartad planta)?
och vill avlägga ed: Herren (Jahve) lever, i sanning, i rätt och i rättfärdighet, då ska länderna välsigna sig i honom och i honom ska de ha sin ära.
Och de bedrar varje man sin egen granne och sanning talar de inte. De har lärt sina tungor att tala lögn, de tröttar ut sig med att synda (förvränga).
Men Herren Gud
(Jahve Elohim) är sann,
han är levande Gud
(Elohim) och evig Konung.
För hans vrede darrar jorden
och folkslagen kan inte stå ut med hans raseri
(fradga i munnen).
Och jag sade: "Ack, Herrarnas Herre (Adonaj Jahve), se profeterna säger till dem: Ni ska inte se svärdet och hungersnöd ska inte drabba er eftersom jag ska ge shalom, sanning på denna plats."
Låt den profet som haft en dröm berätta (relatera till) sin dröm. Låt den som tagit emot mitt ord tala det troget (precis som det blev givet). De [mänskliga drömmarna] är som halm [som blåser bort med vinden] och kan inte jämföras med säd [som är Guds ord och som ger liv]. Jag Herren (Jahve) förkunnar (säger, proklamerar) detta.
Vet bara med säkerhet att om ni dödar mig så drar ni oskyldigt blod över er själva och över denna stad och över dess invånare, för i sanning har Herren (Jahve) sänt mig till er, till att tala alla dessa ord i era öron."
Profeten som profeterar om shalom (fred), när profetens ord uppfylls, då ska profeten bli känd, att Herren (Jahve) verkligen har sänt honom."
Och jag ska glädja mig över dem till deras goda, och jag ska plantera dem i detta land i sanning, med hela mitt hjärta och med hela min själ.
Se, över den hälsa (helhet – hebr. arocha) och läkedom (hebr. marfe) och bot (att laga, göra hel – hebr. rafa) och jag ska uppenbara (avslöja) till dem en myckenhet av frid (shalom) och sanning.
Och de sade till Jeremia: "Herren (Jahve) är ett sant och trofast vittne mot oss, om inte vi gör efter alla de ord som Herren din Gud (Jahve Elohim) sänder [genom] dig till oss.
Hesekiel (2)
Han tar inte ut ockerräntor
på det han lånar ut.
Han som håller tillbaka sin hand från det som är orätt,
fäller sanna domar mellan människor.
Den som vandrar i mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och mina påbud (bindande juridiska beslut)
och håller (vaktar, skyddar, bevarar) dem till att göra dem,
han är sann, han är rättfärdig,
han får verkligen leva förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
Daniel (6)
En ondskefull krigsliknande operation fördes mot det dagliga offret. [Den första delen av är svåröversatt. Ordagrant är det fyra ord där det första är "och en här/militär". Det andra kan betyda "vara mot" eller "överlämna". Det tredje ordet är "det dagliga" och det sista är i eller på "synd". Det "dagliga" (i , och ) syftar främst på det dagliga brända morgon- och kvällsoffret i templet i Jerusalem, men kan också indikera att syfta på den kontinuerliga tempeltjänsten med alla olika typer av funktioner. Orsaken att allt detta avbryts är en militär offensiv. Ordet "synd" används även om uppror mot Gud så betydelsen kan också vara att på grund av Israels avfall och överträdelse tillåter Gud det dagliga offret att upphöra.] Sanningen kastades ned på marken, och hornet var framgångsrikt i allt det gjorde [under en begränsad tid]. [Under de fruktansvärda åren 167-164 f.Kr. var det judiska folket under Antiochos tyranni.]
Synen du sett om [de 2 300] kvällarna och morgnarna stämmer. [Denna detalj verkar särskiljas.] Men försegla den [så den blir bevarad] för den syftar på en avlägsen framtid."
Just precis som det står skrivet i Mose lag (undervisning), kom allt detta onda (denna olycka) över oss. Trots detta har vi ännu inte försökt försona oss med Herren vår Gud. [Ordagrant 'blidka hans ansikte', att vända sitt ansikte mot någon är ett tecken på favör och välvilja.] Vi har inte vänt oss bort från (slutat med) våra missgärningar (synder) och börjat söka (fråga efter, lyda) din sanning [dina levnadsregler och din moral i din undervisning].
[Daniel är nu i 85-årsåldern. Två år tidigare hade den nya persiske kungen Kyros gett judarna tillåtelse att återvända till Jerusalem, se . Det är dock få judar som brutit upp, och för de som gjort det var omständigheterna svåra.
Själva synen sker ett specifikt datum, den 24:e i vårmånaden Nisan, se . Den judiska påsken firas 14:e Nisan, så under de tre veckor som beskrivs här, har påsken kommit och gått. Påsken firas till minne av uttåget ur Egypten. Kanske hade Daniel haft svårt att glädja sig denna högtid eftersom så få tagit möjligheten att göra ett nytt "exodus" från Babylon. I stället hade han känt sorg, se .
Synen inträffar när Daniel är borta från staden Babylon och befinner sig vid floden Tigris. Texten säger inte varför, kanske var han där på administrativt uppdrag eller för att uppmana judar att återvända? Strukturen i den sista delen av Daniels bok är:
1. Prolog –
2. Uppenbarelsen –
3. Epilog – .]
Prolog
I den persiske kungen Kyros (Koresh) tredje regeringsår [536 f.Kr.] fick Daniel, som också kallades Belteshassar [namnet han fått när han togs tillfånga ], ett budskap (ord) uppenbarat. [Han får se ännu en vision.] Budskapet är sant, och handlar om ett stort krig (en svår tid, en stor vedermöda). Han förstod budskapet och i synen kom insikt i vad den handlade om.Men jag vill berätta för dig vad som är skrivet i sanningens bok. Ingen enda hjälper mig mot dessa [andliga furstar över Persien och Grekland] förutom Mikael, er [Israels folks] furste.
[I följande 35 verser finns åtminstone 135 profetior som bokstavligt har gått i uppfyllelse från Daniels tid 536 f.Kr. fram till Antiochos IV härjningar i Israel som kulminerar när han vanhelgar templet 167 f.Kr.] Nu ska jag berätta
sanningen för dig. Tre kungar till
[efter den nuvarande Kyros] ska uppstå i Persien, och den fjärde ska bli rikare än någon av de andra. När han har blivit som mäktigast genom sina rikedomar ska han sätta in all sin makt mot Greklands
(Javas) rike.
[Kungarna i det medo-persiska riket efter Kyros var: - Kyros son Kambyses, 530-522 f.Kr. - Smerdis eller Gaumata, 522 f.Kr. - Darios I, 522-486 f.Kr. - Xerxes I, 486-465 f.Kr. Han försökte erövra Grekland år 480 f.Kr. Han omnämns i Esters bok, se .
Xerxes var den mäktigaste och mest inflytelserika av dessa fyra. Han förde flera krig mot Grekland under sitt styre.] Hosea (1)
[I kapitel 4-7 återkommer talet tre många gånger i uppräkningar. I en bok som talar mycket om vishet () är valet av talet tre inte slumpmässigt. Det kopplar troligtvis an till Hoseas tre barn: Jizreel, Lo-Ruhama och Lo-Ammi.] Hör Herrens (Jahves) ord, ni Israels söner, för Herren (Jahve) har sak (väcker en rättslig tvist) med invånarna
i landet,
för ingen sanning (trofasthet – hebr. emet),
ingen nåd (kärleksfull omsorg – hebr. chesed),
ingen [nära, personlig och intim] kunskap om Gud (Elohim)
finns i landet. [Orden sanning och nåd förekommer många gånger i Bibeln. Här är dock enda gången ordet sanning placeras före nåd. Den vanliga ordföljden är "nåd och sanning" (; ; ; ; ), vilket visar att nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Här i Hosea används tre ord: sanning, nåd och kunskap. Nåden står centralt och ramas in av sanningen och kunskapen. Här i denna kiasm betonas själva huvudpunkten i åtalet mot Israels folk.]
Mika (1)
Du ska visa trofasthet (fasthet, sanning, trovärdighet, pålitlighet) mot Jakob
och nåd (omsorgsfull kärlek) mot Abraham –
så som du med ed har lovat våra förfäder
i forna dagar.[I liturgin för synagogsgudstjänsten på försoningsdagen [Jom Kippur; det bibliska namnet är Jom Hakippurim – ordagrant "Försoningarnas dag"] ingår , efter att hela Jona bok har lästs.]
Sakarja (6)
"Så har Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) talat, han säger: 'Döm sanna domar och visa nåd (omsorgsfull kärlek) och barmhärtighet (oändlig nåd), var och en mot sin broder.
Så säger Herren (Jahve):
Jag ska återvända till Sion och bo mitt i Jerusalem,
och Jerusalem ska kallas:
"Sanningens stad", och
"Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) berg", och
"Det heliga berget".
Jag ska föra dem hem,
och de ska bo i Jerusalem.
De ska vara mitt folk,
och jag ska vara deras Gud,
i sanning och rättfärdighet.
Detta är vad ni ska göra: Var och en ska tala sanning med sin granne.
Verkställ sanningens dom och frid i dina portar.
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
Fastan i fjärde månaden [17 Tammus – då stadsmuren i Jerusalem föll, se ]
och fastan i 5:e månaden [9:e Av – då templet förstördes, se ]
och fastan i sjunde månaden [9:e Tishri – Försoningsdagen, Jom Kippur]
och fastan i tionde månaden [10:e Tevet – då belägringen av Jerusalem startade, se ] ska för Juda hus bli [vändas] till
glädje, fröjd och en gladlynt tid,
älska därför sanningen och friden (shalom).
Malaki (1)
Sanningens undervisning (hebr. Torah) var i hans mun. Orättfärdighet gick inte att finna på hans läppar. Han vandrade i frid och uppriktighet (rättrådighet) med mig och han omvände många från synd (missgärning, skuld).
sanning, fasthet, trofasthet
