Kärnbibelns översättning utan expanderingar () eller förklaringar [].
Textstorlek:
Storlek för bibeltext och introduktionen i läs-vyn.
På större skärm visas innehållsförteckningen som automatiskt följer med i läsningen och visar aktuell rubrik på höger sida i läs-vyn (visas aldrig i mobilvyn)
För att ge mer utrymme för att läsa bibeltexten (särskilt på en liten skärm) döljs menyn när man skrollar nedåt i läs-vyn, men visas när man scrollar upp igen. Vill man alltid visa menyn så kryssa i detta val. Denna inställning gäller bara läs-vyn.
Bibeltext
Detta alternativ döljer/visar alla rubriker i bibeltexten. Du kan fälla ut mer specifika alternativ genom att trycka på pilen
Detta alternativ döljer/visar alla expanderingar och kommentarer i bibeltexten. Du kan fälla ut mer specifika alternativ genom att trycka på pilen
kommentarer i parentes som ger kontext
förklaringar i texten som ger ytterligare information
förklaringar i egna textstycken som ger ytterligare information
Hebreiska ordet ammah härstammar från ordet för mor (hebr. imma). Betydelsen är översatt ”modern till alla mått”, vilket är ett lämpligt namn för ett av de äldsta måtten. Som det brukar vara med antika mått utgår de från kroppen. En aln motsvarar längden på en mans underarm – avståndet mellan armbågen och långfingret. Enheten användes redan tidigt i historien hos sumererna i Mesopotamien och sedan i Egypten och Israel. Det användes i Romarriket och fanns i Sverige på medeltiden fram till slutet på 1800-talet då det metriska systemet infördes efter franska revolutionen.
I de antika kulturerna finns alnen i två varianter:
en vanlig kort aln (44-45 cm)
en kunglig lång aln (50-52 cm)
Dessa två olika varianter omnämns också i Bibeln. I 5 Mos 3:11 anges att måtten på kung Ogs säng är enligt en mans aln, dvs. den kortare längden på 45 cm. I Upp 21:17 mäts höjden på muren till det nya Jerusalem efter människors mått. Även här är det den kortare alnen som anges.
I Hesekiel när det nya templets dimensioner beskrivs sägs att alnen som används är en handsbredd (7-9 cm) längre än en vanlig aln, se Hes 40:5. Utifrån egyptiska källor vet vi att den vanliga egyptiska alnen var 6 handsbredder och den längre kungliga var 7 handsbredder. Även referensen i 5 Mos 3:11 till en människas mått, stämmer bra in på 6 handsbredder (6 är ju människans tal). Att då talet 7 finns med i den himmelska/kungliga dimensionen med 7 handsbredder låter vettigt.
Vilken aln syftas på i Bibeln? Ordet används flera hundra ggr. Vi vet med säkerhet att alla 89 förekomster i Hesekiel kap 40-48 syftar på den längre kungliga/himmelska alnen. Vi vet också att i 5 Mos 3:11 särskiljs måttet på kung Ogs säng som en mans aln. Det är dock den enda gången ordet aln används i femte Mosebok. Så frågan är vilken aln är det som refereras vid övriga tillfällen? Alnen anger måtten på Noas ark, tabernaklet i öknen och Salomos tempel, men även på Goliats längd, en sabbats-sträcka, mm.
I 2 Krön 3:3 står det att när Salomo byggde grunden så var den 20 alnar bred, efter det gamla alnmåttet. Det verkar som om det längre måttet är det äldre måttet, vilket verkar stämma med arkeologiska fynd.
Det äldsta arkeologiska fyndet av en aln är en måttstock från staden Nippur i Sumer (nuvarande Irak). Den dateras till 2650 f.Kr. och mäter 518,5 mm. Detta mått motsvarar den längre kungliga alnen som också användes för pyramiderna i Egypten. På senare tid kring 700 f.Kr. i Israel verkar den kortare alnen varit vanligaste. En inskription i Hiskias tunnel (2 Kung 20:20) anger längden till 1 200 alnar. Tunneln har på senare tid mätts upp till exakt 533 meter, vilket precis stämmer in på den kortare alnen på 44,5 cm.
Utgrävningar i staden Arad visar att båda måtten var i bruk 1200-700 f.Kr. Templet som numera dateras till 750 f.Kr. var 9 meter (20 korta aln) medan ett annat har längden 10,5 m (20 långa aln). Just måttet 20 alnar är speciellt eftersom det finns i beskrivningen av Salomos tempel, se 2 Krön 3:3.
Forskare kommer fram till olika resultat, men troligast är ändå att alnen som Noa använder sig av är den längre alnen. Närmsta arkeologiska fynd är det sumeriska måttet på 51,8 cm. Den fullskaliga modellen av Noas ark i Kentucky i USA som blev klar 2016 använder det längre måttet (52 cm), medan holländaren Huibers modell från 2012 använder det kortare.
Måtten till tabernaklet är troligtvis också det längre måttet. Eftersom Mose särskiljer det kortare måttet i 5 Mos 3:11 pekar det på att det kungliga längre måttet används på alla andra ställen. I Hesekiels tid är båda måtten i bruk, och han specificerar att det himmelska templet ska mätas med den längre kungliga alnen. Det kan tolkas som att tabernaklet inte har det måttet, men lika gärna att det också har det kungliga måttet. Att Salomo i 2 Krön 3:3 säger att det är det gamla måttet, verkar ändå tyda på att det är det äldre – längre, kungliga måttet som indikeras. Eftersom den grekiska och romerska alnen är kortare (46 cm och 44 cm), så verkar utvecklingen gått åt kortare hållet. Men här finns också olika slutsatser. Modellen av tabernaklet i Timna park (strax norr om Eilat) använder den kortare alnen.
Eftersom den rabbinska tolkningen av hur långt man får gå under en sabbat bygger på avståndet 2 000 aln (4 Mos 35:5; Jos 3:4; Apg 1:12), så finns många rabbinska utläggningar som diskuterar frågan. Och någon konsensus finns inte. Det gör att längden varierar mellan 900 till 1160 meter, och för att inte omedvetet bryta budet tenderar ortodoxa judar att välja det kortare avståndet för att vara på säkra sidan.
Olika alnar Sammanställning av olika alnar:
Sumerisk 51,85 cm
Egyptisk (lång) 52,32 cm (7 handsbredder)
Hebreisk (lång) 51,81 cm
Babylonisk (lång) 50,3 cm
Egyptisk (kort) 44,7 cm (6 handsbredder)
Hebreisk (kort) 44,45 cm
Grekisk 46,3 cm
Romersk 44,4 cm
Svenska Rydaholmsalnen 59,34 cm
Det svenska ordet aln kommer från el (indoeuropeiskt ord) som betyder armbåge. Alnmåttet användes under medeltiden, men varierade i längd från plats till plats. Det var vanligt att man satte upp den aln som gällde i socknen på kyrkporten. På så sätt kunde den som köpt rep eller textilier kontrollera att denne inte blivit lurad. Det äldsta är Rydaholmsalnen från 1100-talet som är 59,34 cm. På 1600-talet blev Rydaholmsalnen till Sveriges riksaln och måttet sattes upp på porten till Stockholms rådhus. Alnen var i bruk tills metersystemet infördes 1889.
aln, vanlig – 44.5 cm, kunglig – 52 cm
