5357 – φιάλη (phiale)

skål


Typ:
Grekiska: φιάλη
Med latinska bokstäver:     phiale
Fonetiskt: fee·al·ay
Ursprung: Of uncertain affinity
Användning: 12 ggr i NT

Engelsk översättning (i KJV version)

vial (12)

Engelsk beskrivning

A broad shallow bowl, deep saucer.

Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Användning i NT


12
Totalt    12

Passager (12 st i TR)


När han tagit bokrullen, föll de fyra varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. Var och en hade en harpa och skålar av guld fulla med rökelse, som är de heligas böner. [En ängel lyfter sedan upp dessa på altaret, se Upp 8:3.]
En av de fyra varelserna gav de sju änglarna sju skålar av guld, fulla av vrede från Gud som lever i evigheters evighet.
Sedan hörde jag en stark röst [Guds röst] från templet säga till de sju änglarna: "Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden." [Det finns likheter mellan de sju basundomarna i kapitel 8-9 och vredesskålarna i detta kapitel. Basunerna är en varning inför själva domen som kommer i skålarna. Båda serierna berör samma områden och följer samma ordning, dock innebär skålarna en ökad omfattning. Basunerna påverkar en tredjedel av jorden, havet och floderna, medan skålarna påverkar hela jorden. En annan skillnad är att nu riktar sig domarna också specifikt mot vilddjuret och de som tillber honom, se vers 2, 10, 13. När basundomarna ljöd verkar inte vilddjuret ännu ha blivit uppenbarat.
    Båda serierna har ett avbrott. Vid basundomarna sker det mellan de fyra första och de tre sista. En örn flög och deklarerade tre ytterligare verop, se Upp 8:13. I serien med vredesskålar kommer däremot avbrottet mellan de tre första och de fyra sista. En ängel och altaret för en dialog, se vers 5‑7. Letar man efter kiastiska mönster ger detta en fin inramning av dessa två serier: 4-3 och 3-4. I både basun- och vredesdomarna finns en tydlig igenkänning av plågorna mot Egypten, se 2 Mos 7‑10.]
Den förste ängeln gick bort och tömde sin skål över jorden. Onda (otäcka) och smärtsamma bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild. [Den första basunen påverkar också jorden, se Upp 8:7. Bölderna motsvarar den sjätte plågan mot Egypten, se 2 Mos 9:9‑11.]
Den andre [ängeln] tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog. [Den andra basunen påverkade också haven, se Upp 8:8‑9. Den andra och tredje skålen motsvarar den första plågan mot Egypten, se 2 Mos 9:9‑11.]
Den tredje [ängeln] tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod. [Den tredje basunen påverkade också sötvattnet, se Upp 8:10‑11.]
Den fjärde [ängeln] tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld.
Den femte [ängeln] tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i ­mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan (plågan, ångesten)
Den sjätte [ängeln] tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen öppnades för kungarna från Östern.
Den sjunde [ängeln] tömde sin skål över luften. En stark röst gick ut från tronen i templet: "Det har skett."
[Genom hela Bibeln står staden Babylon i stark kontrast till den himmelska stad som Abraham väntade på, se Heb 11:10. Resten av Uppenbarelseboken domineras av kontrasten mellan detta ondskefulla rike och Guds rike. Babylon står för all mänsklig strävan och ambition. I Första Moseboken, efter syndafloden, introduceras Babel, se 1 Mos 10:10. Det är här människorna bygger en stad med ett torn för att nå himlen. I stället för att ära Gud är syftet att deras namn ska bli känt, se 1 Mos 11:4. Det är till Babylon judarna förs i fångenskap från Jerusalem, och Babylon har alltid förknippats med avgudadyrkan och det som står emot Gud. Några av kontrasterna:
    - Den prostituerade kvinnan Babylon är odjuret och dess stad, se vers 3,
        medan den himmelska kvinnan Jerusalem är Guds stad, se 21:10-11. - Babylon kommer från öknen, de onda andarnas hemvist, se 17:3,
        medan kvinnan som födde sonen kommer från himlen, se 12:1. - Babylon är klädd i jordisk lyx, se 17:4,
        medan den himmelska kvinnan är klädd i himmelsk prakt, måne, sol och stjärnor, se 12:1-2. - Babylon är prostituerad, 17:1,
        medan det himmelska Jerusalem är den trogna hustrun, se 21:9.
Babylons sammanbrott har redan nämnts i samband med den sjunde och sista vredesskålen, se Upp 16:17‑21. Nu ägnas drygt två kapitel för att beskriva fallet.]
En av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade med mig och sade: "Kom, jag ska visa dig domen över den stora skökan som tronar på väldiga vatten.
[Denna vers börjar på exakt samma sätt som Upp 17:1. Troligtvis är det samma ängel som visade Johannes den stora skökan Babylon och Guds dom över henne, som nu i kontrast visar på det nya Jerusalem.] En av de sju änglarna med de sju skålarna som var fyllda med de sju sista plågorna kom till mig och sade: "Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru."



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.