5 Mos 31:13Detta så att deras barn som inte känner till [undervisningen] ska höra och lära sig att frukta (vörda) Herren er Gud (Jahve Elohim) []. Detta ska ni göra så länge ni lever i landet dit ni går över [floden] Jordan, för att ta det i besittning."
[Sabbatsår
På samma sätt som den sjunde dagen i veckan är en vilodag för människan, är det sjunde året ett viloår för marken. Under detta sabbatsår (shmita-året) låter man all odlingsmark ligga i träda. Detta är också året då skulder regleras så att man blir skuldfri, se ; . Det är ett år då det finns mer tid och då ska hela Torah (de fem Moseböckerna) läsas under lövhyddohögtiden. Shmita efterlevs idag i Israel, men genom ett försäljningskontrakt (hebr. heter mechira), som rabbinerna upprättar mellan judiska landägare med en icke-jude, säljs marken för ett års tid. Denna teknikalitet gör att man rent tekniskt sett inte äger någon mark som behöver ligga i träda.
Jubelår
Det 49:e året är ett jubelår (hebr. jovel-år). Förutom att landet ligger i träda ska även slavar bli fria och marken ska återgå till sina ursprungliga familjer, se . Det är detta som anspelas i och som Jesus refererar till i . Jubelåret är en radikal justering av ägandet av mark, som gör att även om någons föräldrar misslyckats ekonomiskt, så får nästa generation en ny chans. Jubelåret har inte firats och efterlevts de senaste 2000 åren, och kanske inte någon gång. Eftersom det står "alla invånare" i har rabbiner tolkat att det villkoret inte är uppfyllt då inte alla 12 stammarna lever i landet längre, och på så vis har man inte behövt följa detta bud som skulle få långtgående ekonomiska konsekvenser för hela samhället.]
5 Mos 31:13Detta så att deras barn som inte känner till [undervisningen] ska höra och lära sig att frukta (vörda) Herren er Gud (Jahve Elohim) []. Detta ska ni göra så länge ni lever i landet dit ni går över [floden] Jordan, för att ta det i besittning."
[Sabbatsår
På samma sätt som den sjunde dagen i veckan är en vilodag för människan, är det sjunde året ett viloår för marken. Under detta sabbatsår (shmita-året) låter man all odlingsmark ligga i träda. Detta är också året då skulder regleras så att man blir skuldfri, se ; . Det är ett år då det finns mer tid och då ska hela Torah (de fem Moseböckerna) läsas under lövhyddohögtiden. Shmita efterlevs idag i Israel, men genom ett försäljningskontrakt (hebr. heter mechira), som rabbinerna upprättar mellan judiska landägare med en icke-jude, säljs marken för ett års tid. Denna teknikalitet gör att man rent tekniskt sett inte äger någon mark som behöver ligga i träda.
Jubelår
Det 49:e året är ett jubelår (hebr. jovel-år). Förutom att landet ligger i träda ska även slavar bli fria och marken ska återgå till sina ursprungliga familjer, se . Det är detta som anspelas i och som Jesus refererar till i . Jubelåret är en radikal justering av ägandet av mark, som gör att även om någons föräldrar misslyckats ekonomiskt, så får nästa generation en ny chans. Jubelåret har inte firats och efterlevts de senaste 2000 åren, och kanske inte någon gång. Eftersom det står "alla invånare" i har rabbiner tolkat att det villkoret inte är uppfyllt då inte alla 12 stammarna lever i landet längre, och på så vis har man inte behövt följa detta bud som skulle få långtgående ekonomiska konsekvenser för hela samhället.]
Ps 34:19Herren (Jahve) är nära dem som har ett förkrossat (brustet) hjärta,
han frälser (befriar) dem som har en bedrövad [fullständigt krossad och söndersmulad] ande.
[Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. Ordet för "nära" börjar på denna bokstav, vilket betonar att Herren är nära den som har ett förkrossat hjärta. Det hebreiska ordet för "förkrossat" kommer från verbet (att brista/bryta sönder). Verbformen piel intensifierar och beskriver något som är krossat och slaget i bitar. I nästa strof används som i beskrivs som "stoft". Två väldigt grafiska framställningar av några som är helt beroende av Gud ; ; .]
Ps 34:19Herren (Jahve) är nära dem som har ett förkrossat (brustet) hjärta,
han frälser (befriar) dem som har en bedrövad [fullständigt krossad och söndersmulad] ande.
[Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. Ordet för "nära" börjar på denna bokstav, vilket betonar att Herren är nära den som har ett förkrossat hjärta. Det hebreiska ordet för "förkrossat" kommer från verbet (att brista/bryta sönder). Verbformen piel intensifierar och beskriver något som är krossat och slaget i bitar. I nästa strof används som i beskrivs som "stoft". Två väldigt grafiska framställningar av några som är helt beroende av Gud ; ; .]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes 55:1[Nu kommer bokens sjunde och sista del. Dessa budskap (på samma sätt som de första i kap 1-12) är en kombination av profetiska ord som både rörde vid Jesajas samtid, men också en framtida upprättelse. De 11 sista kapitlen avslutar Jesaja bok. Även denna sektion är uppbyggd som en kiasm och sammanfattar många teman från hela boken. Centralt finns tre poem i kapitel 60-62 där Herrens smorde tjänare proklamerar nyheten om Guds rike.
A Alla nationer är inbjudna,
B Kontrast mellan onda och goda tjänare,
C Bön om omvändelse,
D Den smorde tjänaren kungör riket,
C´ Bön om omvändelse,
B´ Kontrast mellan onda och goda tjänare,
A´ Alla nationer är inbjudna, ]
Hör upp (hallå, ve)!
[Hebreiska hoj används under begravningar som ve-rop. Här verkar Jesaja använda det för att kalla på uppmärksamhet, men samtidigt anar vi en ton av vemod i uttrycket. I används det vanligaste hebreiska ordet för att lyssna – shama, se även .]
Någon som är törstig? [En individuell personlig fråga.]
Kom [plural – alla är välkomna] till vattnen!
Även den som inte har några pengar (något silver)
– kom, köp säd och ät!
Ja, kom och köp säd utan pengar
och utan (till ingen) kostnad vin och mjölk.
[Kom och få gratis det som annars brukar kosta.]
Jes 55:1[Nu kommer bokens sjunde och sista del. Dessa budskap (på samma sätt som de första i kap 1-12) är en kombination av profetiska ord som både rörde vid Jesajas samtid, men också en framtida upprättelse. De 11 sista kapitlen avslutar Jesaja bok. Även denna sektion är uppbyggd som en kiasm och sammanfattar många teman från hela boken. Centralt finns tre poem i kapitel 60-62 där Herrens smorde tjänare proklamerar nyheten om Guds rike.
A Alla nationer är inbjudna,
B Kontrast mellan onda och goda tjänare,
C Bön om omvändelse,
D Den smorde tjänaren kungör riket,
C´ Bön om omvändelse,
B´ Kontrast mellan onda och goda tjänare,
A´ Alla nationer är inbjudna, ]
Hör upp (hallå, ve)!
[Hebreiska hoj används under begravningar som ve-rop. Här verkar Jesaja använda det för att kalla på uppmärksamhet, men samtidigt anar vi en ton av vemod i uttrycket. I används det vanligaste hebreiska ordet för att lyssna – shama, se även .]
Någon som är törstig? [En individuell personlig fråga.]
Kom [plural – alla är välkomna] till vattnen!
Även den som inte har några pengar (något silver)
– kom, köp säd och ät!
Ja, kom och köp säd utan pengar
och utan (till ingen) kostnad vin och mjölk.
[Kom och få gratis det som annars brukar kosta.]
Jes 62:1[Herrens tjänare (som Herrens Ande är över) – Messias – fortsätter att vara den som talar, se ; .]
För Sions [tempelberget i Jerusalem] skull ska jag inte tiga
och för Jerusalems skull ska jag inte ge mig ro,
förrän hennes rättfärdighet lyser i klarhet
och hennes frälsning som en brinnande fackla.
Jes 62:1[Herrens tjänare (som Herrens Ande är över) – Messias – fortsätter att vara den som talar, se ; .]
För Sions [tempelberget i Jerusalem] skull ska jag inte tiga
och för Jerusalems skull ska jag inte ge mig ro,
förrän hennes rättfärdighet lyser i klarhet
och hennes frälsning som en brinnande fackla.
Jes 62:7och ge honom ingen vila förrän han stadfäster
och gör Jerusalem till en lovsång på jorden.
[Jämför med Messias, se ; ; .]
Jes 62:7och ge honom ingen vila förrän han stadfäster
och gör Jerusalem till en lovsång på jorden.
[Jämför med Messias, se ; ; .]
Matt 11:5Blinda får sin syn,
lama går,
spetälska blir rena (friska),
döva hör,
döda uppstår,
och för de fattiga predikas de glada nyheterna.
[Referenser från ; ; . Uppmuntran kom från att se vad Jesus gjorde just då och från Profeterna som Johannes var väl förankrad i, se .]
Matt 11:5Blinda får sin syn,
lama går,
spetälska blir rena (friska),
döva hör,
döda uppstår,
och för de fattiga predikas de glada nyheterna.
[Referenser från ; ; . Uppmuntran kom från att se vad Jesus gjorde just då och från Profeterna som Johannes var väl förankrad i, se .]
Luk 4:17och man räckte honom [skriftrullen för] Jesaja bok. Han rullade fram bokrullen och hittade det ställe [i slutet på Jesaja, ] där det står skrivet:
Luk 4:17och man räckte honom [skriftrullen för] Jesaja bok. Han rullade fram bokrullen och hittade det ställe [i slutet på Jesaja, ] där det står skrivet:
Luk 7:22Så han svarade: "Gå och berätta för Johannes vad ni har sett och hört: Blinda får sin syn, lama går, spetälska blir rena (friska), döva hör, döda uppstår, och för de fattiga predikas de glada nyheterna [].
Luk 7:22Så han svarade: "Gå och berätta för Johannes vad ni har sett och hört: Blinda får sin syn, lama går, spetälska blir rena (friska), döva hör, döda uppstår, och för de fattiga predikas de glada nyheterna [].
