Avancerad sök

Sökresultat: 4

Kärnbibeln: (1)

Jes 40:31
Men de som [uthålligt] väntar (hoppas) på Herren (Jahveh)
ska förnya sin styrka ("glida fram" – fortsätta med kraft):
De ska lyfta på vingar (höja vingen/fjädern)
som örnar.
De ska springa (rusa fram)
utan att bli trötta (dra efter andan; flämta).
De ska vandra (fortsätta, gå)
utan att mattas (tappa modet; segna ner; svimma). [Örnen symboliserar styrka och frihet. Den flyger på hög höjd och har perspektivseende. Uttrycket "förnya sin styrka" kan syfta på den process då örnen ruggar sin fjäderdräkt – nya fjädrar växer ut och den blir ung på nytt, se Ps 103:5. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter "utan att mattas" med "utan att hungra".]

Interlinjär versionBETA: (1)

Jes 40:31
וְקוֹיֵ
vänta
יְהוָה
JHVH
יַחֲלִיפוּ
passera
כֹחַ
kraft
יַעֲלוּ
höja
אֵבֶר
vinge
כַּנְּשָׁרִים
örn
יָרוּצוּ
springa
וְלֹא
inte
יִיגָעוּ
bli uttröttad
יֵלְכוּ
וְלֹא
inte
יִיעָפוּ
bli utmattad

Korsreferenser: (1)

Jes 1:0
[Jesaja är samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (Jes 6:1–13). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där Guds Son sitter på tronen, se Jes 6:1–3. Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se Joh 12:41. Hans ära syftar här på Jesus, vilket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja bok refererar Johannes både till slutet och början av Jesaja (Jes 53:1 och Jes 6:10) och kallar honom "profeten Jesaja" (Joh 12:37–40). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (1 Pet 1:10–12). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och det jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två (ändelsen "-ajim" indikerar detta). Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se Jes 26:1–3.
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster där varje sektion i sin tur har kiastiska mönster. Det övergripande mönstret har sju sektioner. Som ofta med sjufaldiga mönster delas de in i 4 + 3 (jfr t.ex. sigillen, basunerna och skålarna i Uppenbarelseboken). Bokens två huvuddelar ryms fint i den sjufaldiga strukturen där de fyra första leder fram till och med centrumet (Jes 36–39) för att sedan följas av de tre sista sektionerna:
A Dom och hopp för Jerusalem (Jes 1–12)
B Guds dom över nationerna (Jes 13–27)
C Verop (Jes 28–35)
D Det assyriska hotet (Jes 36–39)
C´ Herren står över avgudar (Jes 40–48)
B´ Tjänarens sånger (Jes 49–54)
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse (Jes 55–66)
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi (Jes 1–35)
Prosa (Jes 36–39)
Poesi (Jes 40–66)
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
...