Referenser (262 st)
1 Moseboken (2)
Hans kungarike började i Babylon och Erech och Akkad och Chalne i Shinars land.
Därför fick den namnet Babel, eftersom det var där Herren förvirrade jordens [gemensamma] språk till ett obegripligt "babbel", och därifrån spred ut människorna över hela jorden. [Ordet "Babel" är det hebreiska ordet för att "förvirra", och snarlikt det babyloniska ordet babilu som betyder "Porten till Gud". Vårt svenska ord "babbel" kommer just från detta ord.]
2 Kungaboken (32)
Och Assyriens kung förde män
från Babel
och från Kota [stad i Babyon]
och från Iva [okänd stad]
och från Chamat [stad i centrala Syrien]
och Sefarvajim [Sefarvim (betyder: "de två skrivarna") – stad i norra Syrien på östra sidan av Eufrat som Assyrien intagit]
och placerade dem i Samariens städer istället för Israels söner och de intog Samarien och bodde i dess städer.
Och Babels män gjorde Sukotbenot och Kots män gjorde Nergal och Chamats män gjorde Ashima
Vid den tiden skickade Berodach-Baladan, Baladans son Babels kung, ett brev och en gåva till Hiskia för han hade hört att Hiskia blivit sjuk.
Och Jesaja, profeten, kom till Hiskia och sade till honom: "Vad sade dessa män? Och varifrån kom de till dig?" Och Hiskia sade: "De kom från ett land långt bort, från Babel."
Se, dagarna kommer då allt som finns i ditt hus och som dina fäder har lagt på hög till denna dag ska bäras bort till Babel, ingenting ska bli kvar säger Herren (Jahve).
Och dina söner som ska komma från dig som du ska föda, de ska föras bort och de ska bli eunucker (kammarherrar) i palatset hos Babels kung."
I hans dagar kom Nebukadnessar, Babels kung upp och Jehojaqim blev hans tjänare tre år, sedan vände han och gjorde uppror mot honom.
Och Egyptens kung kom inte längre ut från sitt land, för
Babels kung hade tagit från
Egyptens bäck till floden Eufrat, allt som tillhörde Egyptens kung.
Vid den tiden kom Nebukadnessars, Babels kungs tjänare upp till Jerusalem och staden belägrades.
Och Nebukadnessar, Babels kung kom till staden medan hans tjänare belägrade den.
Och Jehojachin, Juda kung, gick ut till Babels kung, han och hans mor [drottningmodern; dvs hans gevirah] och hans tjänare och hans furstar och hans ledare, och Babels kung tog honom i hans åttonde regeringsår.
Och han bar bort Jehojachin till Babel och kungens mor och kungens fruar och hans hövitsmän och huvudmännen i landet bar han till fångenskap från Jerusalem till Babel.
Och alla stridsmän, 7 000, och hantverkarna och smederna, 1 000, alla av dem starka och lämpliga för strid, och dem förde Babels kung i fångenskap till Babel.
Och Babels kung gjorde Mattanja, hans (Jehojachins) fars bror till kung i hans ställe och ändrade hans namn till Tsidqijaho. []
Över Herrens (Jahves) vrede skedde det i Jerusalem och Juda till dess han kastat ut dem från sitt ansikte. Och Tsidqijaho gjorde uppror mot Babels kung.
Och det skedde i hans 9:e regeringsår, i den tionde månaden på den 10:e dagen i månaden att Nebukadnessar, Babels kung kom, han och hela hans armé, mot Jerusalem och slog läger mot henne och de byggde belägringsvallar mot henne runtom.
Och de tog kungen och bar honom till kungen i Babel, till Rivla, och de dömde honom.
Och de slog Tsidqijahos söner framför hans ögon och petade ut Tsidqijahos ögon och band honom i bojor och bar honom till Babel.
Och i den 5:e månaden på den sjunde dagen i månaden som var det 19:e året av Nebukadnessar, Babels kung, kom Nevozaradan, ledaren för vakten en av Babels kungs tjänare, till Jerusalem.
Och återstoden av folket som var kvar i staden, dessa som föll bort, tillföll Babels kung, och återstoden av skarorna bar Nevozaradan, ledaren för vakten, bort i fångenskap.
Och bronspelarna som var i Herrens (Jahves) hus och fundamenten och bronshavet som var i Herrens (Jahves) hus, bröt kaldéerna i bitar och förde dess brons till Babel.
Och Nevozaradan, ledaren för vakten tog dem och förde dem till Babels kung, till Rivla.
Och Babels kung slog dem och dödade dem i Rivla i Chamats land. Och Juda bars bort i fångenskap ut från sitt land.
Och folket som var kvar i Juda land, som Nebukadnessar, Babels kung hade lämnat, över dem gjorde han Gedaljaho, Achiqams son, Shafans son, till guvernör.
Och alla härförare över trupperna, de och deras män, hörde att Babels kung hade gjort Gedaljaho till guvernör, och de kom till Mitspa. Och Jishmael, Netanjas son och Jochanan, Qareach son och Seraja, Tanchumets son netofatiten och Jaazanjaho, maachatitens son, de och deras män.
Och Gedaljaho gav sin ed till dem och till deras män och sade till dem: "Var inte rädda på grund av att kaldéernas tjänare bor i landet, tjäna Babels kung och det ska gå väl för er."
Och det skedde i det 37:e året av Jehojachins, Juda kungs fångenskap, i den tolfte månaden på den sjunde dagen i månaden att Evil-Merodach, Babels kung det år han började regera, lyfte upp Jehojachins huvud, Juda kung, ut från fängelset.
Och han talade vänligt med honom och ställde hans tron över kungarnas troner som var med honom i Babel.
1 Krönikeboken (1)
Hela Israel blev upptecknat i släktregister, och de finns uppskrivna i boken om Israels kungar. [Syftar på officiella listor på namn och familjer som förvarades i arkiv. Användes för beskattning och militärtjänst.] Juda fördes bort för sin otrohets skull i fångenskap till Babel.
2 Krönikeboken (9)
Och när sändebuden kom från Babels furstar, de som var utsända till honom för att höra sig för om det under som hade hänt i landet, lämnade Gud honom för att pröva honom [och visa konsekvenserna av högmod] och få veta allt som var i hans hjärta.
Då lät Herren (Jahve) den assyriske kungens arméer komma över dem. De slog Manasse i bojor och fängslade honom med kopparbojor och förde honom till Babel.
Och Babels kung Nebukadnessar drog upp mot honom och fängslade honom med kopparbojor och förde bort honom till Babel.
En del av kärlen i Herrens hus förde Nebukadnessar också till Babel, och han satte in dem i sitt palats i Babel.
I början av nästa år lät kung Nebukadnessar hämta honom och förde honom till Babel tillsammans med de dyrbara kärlen i Herrens hus. Och han gjorde hans bror Sidkia till kung över Juda och Jerusalem.
Och alla kärl i Guds hus, både stora och små, och skatterna i Herrens hus, liksom de skatter som tillhörde kungen och hans förnämsta män, allt förde han till Babel.
Dem som hade undkommit svärdet förde han bort i fångenskap till Babel, och de blev slavar åt honom och hans söner tills perserna kom till makten.
Esra (6)
Alla redskap av guld och av silver var 5 400. Sheshbatsar [Serubbabel] tog med sig allt detta när de bröt upp från fångenskapen i Babylon till Jerusalem. [Summan av de artiklar som listas i är 2 499, vilket inte stämmer överens med totalsumman 5 400. Troligtvis anges bara de viktigaste kärlen i uppräkningen, eller så har författaren bara tagit med en del av en sammanställning tillsammans med totalsumman.]
[Oavsett varifrån man kommer så går man alltid upp till Jerusalem. Det finns också ett särskilt ord för detta i hebreiskan alija, vilket används här.] Dessa är provinsens söner som gick upp [till Jerusalem] från fångenskapen, av dem som förts bort, som Nebukadnessar, Babylons kung, hade fört till Babylon, och som återvände till Jerusalem och Juda, var och en till sin stad;
Rechum, befälhavaren, och Shimshaj, stadssekreteraren, tillsammans med övriga kollegor (stadsanställda): domarna, ämbetsmännen, förvaltningsmännen, tjänstemännen, männen från Erek, Babylon och Susa, dvs. elamiterna,
Men eftersom våra fäder gjorde himlarnas Gud vred, gav han dem i kaldén Nebukadnessars hand, den babyloniske kungen. Han förstörde detta hus och förde bort folket till Babel.
Men i sitt första regeringsår befallde Babels kung Kyros (Koresh) att man skulle bygga upp detta Guds hus.
Dessutom lät kung Kyros hämta från templet i Babel de kärl av guld och silver som hade tillhört Guds hus men som Nebukadnessar hade tagit från templet i Jerusalem och fört till templet i Babel. Kung Koresh överlämnade dem åt en man vid namn Sheshbassar, som han hade tillsatt som ståthållare,
Om kungen samtycker bör man göra efterforskningar i kungens skattkammare i Babel för att ta reda på om kung Kyros har gett befallning att bygga detta Guds hus i Jerusalem. Därefter bör kungen meddela oss sin vilja om saken."
Då gav kung Darejavesh sin befallning, och man gjorde efterforskningar i arkiven som fanns i skattkammaren i Babel.
De kärl av guld och silver från Guds hus som Nebukadnessar tog ur templet i Jerusalem och förde till Babel [] ska också lämnas tillbaka. De ska på nytt komma till sin rätta plats i templet i Jerusalem och sättas in i Guds hus."
Denna Esra kom upp från Babylon. Han var skriftkunnig i Moses undervisning (hebr. ) som Herren (Jahve), Israels Gud (Elohim), hade gett. Kungen garanterade honom allt han bad om, eftersom Herren (Jahve), hans Guds (Elohims) hand var över honom.
Han påbörjade sin resa upp från Babylon på den första dagen i den första månaden [Nisan] och kom till Jerusalem på den första dagen i den 5:e månaden [Av], [den långa resan gick bra] eftersom Guds (Elohims) goda hand var över honom. [Resan, via Karkemisch i norra Syrien, var en lång och farlig resa, se . Datumet 1 Nisan motsvarar 8 april och 1 Av 4 aug 458 f.Kr. Det tog drygt tre och en halv månad att resa de 140 milen och man gick i genomsnitt 15 km per dag. Särskilt den senare delen av resan under sommarmånaderna blir det väldigt hett i området. Datumen anspelar också på ett nytt uttåg liknande det från Egypten, se ; . Det finns även en koppling till profeten Jesaja, se .]
Ta också med dig allt silver och guld som du kan få i hela Babel tillsammans med de frivilliga gåvor som folket och prästerna ger till sin Guds hus i Jerusalem.
Dessa är ledarna (de ledande fäderna, patriarkerna, överhuvudena för de återvändande) och deras uppteckningar, sitt släktskap (förfädernas namn), på dem som kom med mig från Babylon under kung Arttacheshasettas regering.
Nehemja (2)
Detta är folket i provinsen som återvände från fångenskapen i exil, som Nebukadnessar, kungen i Babylon hade fört bort och som återvände till Jerusalem och Juda, var och en till sin egen hemstad.
Medan allt detta hände befann jag mig inte i Jerusalem, för i Babels kung Artashastas trettioandra regeringsår [omkring 433 f.Kr.] hade jag återvänt till kungen. Men efter en tid bad jag kungen om tillstånd
Ester (1)
som hade förts bort från Jerusalem med de fångar som fördes bort med Jechonja, Juda kung, när han förts bort av Nebukadnessar, Babels kung [år 597 f.Kr., se ].
Psaltaren (3)
"Jag ska nämna Rahav ['den arrogante'; Egypten i väster, se ] och Babylon [i öster]
bland dem som känner mig.
Se, Filisteen [nuvarande Gaza] och Tyros [Libanon] med Kush [området söder om Egypten],
[och de säger:] denne är född där." [Nu talar Sion, eller troligare Herren. Dessa länder har alla negativa minnen av förtryck – slaveriet i Egypten och fångenskapen i Babylon. Ska dessa länder känna Gud? Även de tre följande länderna som räknas upp väcker känslor. Filisteen var den fiende som israeliterna så ofta stred mot, Tyros var de stolta och rika i norr och Kush står för det avlägsna och okända. Frasen "denne är född där" kan syfta på nationen, eller en jude född i diasporan eller hedningar ska räknas som Guds folk. Samma fras återkommer i .]
Vid Babylons floder [under exilen], där satt vi och grät,
när vi kom ihåg Sion [tempelberget i Jerusalem].
O, Babylons dotter, som måste bli fördärvad,
lycklig (välsignad) är han som hämnas dig
för det du gjort mot oss.
Jesaja (13)
Här börjar den andra stora sektionen i Jesajas bok med profetord mot nationerna. Kapitel 13-27 har en sjudelad symmetri. De inledande orden mot Babylon (kap 13-14) får sitt eko i den sista delen om fallet för Judas fiende (kap 24-27). Där centralt Babylons fall beskrivs i kap 21. A Babylons fall och Judas upprättelse (kap 13-14)
B Judas granne – Moab (kap 15-16)
C Egypten och Etiopien (kap 17-20)
D Centrum – Babylons fall (kap 21)
C´ Jerusalem och Egypten (kap 22)
B´ Judas granne Tyros (kap 23)
A´ Staden (Babylons) fall och Judas upprättelse (kap 24-27)
Babylon (13:1-14:27)
Budskap
(profetord, denna börda) över Babylon, som uppenbarades för Jesaja, Amots son.
[Det hebreiska ordet massa är en vanlig term inom profetisk litteratur som introducerar ett budskap från Gud, se ; ; . Ordet härstammar från ett verb med betydelsen "att bära" vilket gör att det finns en antydan i ordets betydelse att det är budskap som också är krävande och i viss mån betungande. Det återkommer 15 ggr i Jesaja. Exakt hur Jesaja "ser" detta budskap sägs inte, det kan ha varit en syn, dröm eller insikt utifrån någon händelse. Den börjar med upptakten på ett stort krig:]Och Babel, kungarikenas ära,
skönheten av kaldéernas stolthet,
ska bli som när Gud (Elohim) omstörtade
Sodom och Gomorra [].
då ska du ta upp detta talesätt (ordspråk, liknelse; visa – hebr. mashal) mot kungen i Babel och säga:
"Vilket slut förtryckaren har fått!
Slut på tortyren (slavdriveriet; den hårda beskattningen)! [Ordet översatt tortyren (hebr. madheva) används bara här och betydelsen är inte helt känd. Det kan härröra från rahav som har med stor förtryckande makt att göra. En annan tolkning är att det kommer från ordet för guld (hebr. zahav) och då antingen syftar på staven i , eller att det har att göra med beskattning med guldmynt. Den sistnämnda tolkningen gör Septuaginta som översätter med grekiska ordet epispoudastes, en tillsyningsman som ser till att staten får sin andel av skörd, skatt osv.]
Jag ska resa mig mot dem
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot)
och hugga av namn och kvarleva från Babel,
och rotskott och efterkommande,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Och se, där kommer en armé med män,
ryttare i par.
Och han talade och sade: Fallet, fallet är Babel,
och alla hennes skurna avgudar är slagna till marken."
Vid den tiden sände Babels kung Merodach-Baladan, Baladans son, ett brev och en gåva till Hiskia, för han hörde att han blivit sjuk och hade tillfrisknat.
Sedan kom Jesaja, profeten, till kung Hiskia och sade till honom: "Vad sade dessa män? Och varifrån kom de till dig?"
Och Hiskia sade: "De kom från ett avlägset land till mig, ända från Babel."
Se, dagar ska komma då allt det som finns i ditt hus och som din far har lagt på lager till denna dag, ska föras bort till Babel, inget ska lämnas kvar, säger Herren (Jahve).
Och dina söner som ska komma från dig, som du ska föda, ska de föra bort och de ska bli betjänter i palatset hos Babels kung."
Så säger Herren (Jahve),
er återlösare, Israels Helige:
För er skull har jag sänt [en armé] mot Babel,
och jag ska driva dem på flykten (slå ner deras låsta portar),
kaldéerna (babylonierna) i skepp som var deras fröjd [stolthet].
[Här beskrivs hur Babylon kommer att besegras av Kyros, och hur man försöker fly med båtar längs med Eufrat till Persiska viken.]
[Dessa två sista kapitel som handlar om hur Herren är större än alla avgudar (kap 40-48) beskriver Babylons fall. Denna sjunde sektion hör tematiskt ihop med den första i kap 40 som handlade om de goda nyheterna för Jerusalem.] Kom ner och sitt i stoftet
du jungfru Babels dotter,
sitt på marken utan tron,
kaldéernas dotter,
för du ska inte mer kallas
vacker eller späd (förnäm).
Samla ihop er själva, allesammans och lyssna.
Vem ibland dem har förkunnat dessa ting?
Han som Herren (Jahve) älskar ska visa sin tillfredsställelse (betyder även böja ned) över Babel
och visa sin arm över kaldéerna.
[Han i denna vers talar profetiskt om Jesus när han kommer tillbaka och ska ta itu med alla som kommit mot Jerusalem, se .]
Gå ut från Babel,
fly från kaldéerna [babylonierna].
Förkunna med en sjungande röst,
berätta detta,
säg det till jordens yttersta gräns,
säg: 'Herren (Jahve) har återlöst sin tjänare Jakob,
Jeremia (169)
För så säger Herren (Jahve): "Se, jag ska göra (lämna över) dig till skräck för dig själv och för alla dina vänner [som du håller kära och som älskar dig] och de ska falla för sina fienders svärd och dina ögon ska se det. Och hela Juda ska jag ge i kungen av Babels (i den babyloniske kungens) hand och han ska föra bort dem till fångenskap i Babel och slå dem med svärd (svärdet).
Och jag ska ge hela denna stads rikedom och allt som produceras och alla Juda kungars rikedomar ska jag ge i deras fienders hand som ska ödelägga dem och ta dem och bära dem till Babel.
Och du Pashchor och alla som bor i ditt hus ska gå i fångenskap och du ska komma till Babel och där ska du dö, du och alla dina vänner till vilka du har profeterat lögn."
Fråga (undersök och se efter), jag ber dig, Herren (Jahve) för vår räkning eftersom Nebukadnessar, Babels kung strider mot oss, kanhända ska Herren (Jahve) agera med oss i enlighet med alla hans underbara gärningar så att han [Nebukadnessar] går upp från (lämnar) oss.
Så säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim): Se, jag ska vända tillbaka (vrida loss) stridsvapnen som är i era händer, med vilka ni strider mot Babels kung och mot kaldéerna som belägrar er utanför murarna och jag ska samla dem i mitten av denna stad.
Och därefter förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) ska jag ge Tsidqijaho, Juda kung, och hans tjänare och folket, de som är kvar i denna stad från pesten, från svärdet och från hungersnöden, i Nebukadnessar, Babels kungs hand och i händerna på era fiender och i händerna på dem som söker era själar (liv), och han ska slå dem med svärdsegg, han ska inte skona dem, inte ha medlidande, inte ha förbarmande.
Eftersom jag har vänt mitt ansikte mot denna stad till ont och inte till gott förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), ska den bli given i Babels kungs hand och han ska bränna den i eld.
och jag ska ge dig i deras hand som söker din själ (ditt liv) och i handen på dem som du är rädd för, i Nebukadnessar, Babels kungs hand och i kaldéernas hand.
Herren (Jahve) visade mig och se, två korgar med fikon stod framför Herrens (Jahves) tempel efter att Nebukadnessar, Babels kung, hade burit i fångenskap Jechonjaho, Jehojaqims son, Juda kung och Judas furstar med hantverkarna och smederna från Jerusalem, och hade fört dem till Babel.
Ordet som kom till Jeremia angående hela Juda folk i Jehojaqims, Joshijahos son, Juda kungs fjärde år som var Nebukadnessar, Babels kungs första år,
se, jag ska sända och ta alla familjer i norr förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) och jag ska sända till Nebukadnessar, Babels kung min tjänare, och ska föra dem mot detta land och mot dess invånare och mot alla folkslag runtomkring, och jag ska fullständigt förgöra dem och göra dem till en förvåning och en vissling och evig ödeläggelse.
Och hela landet ska bli öde och tillspillogivet, och dessa folkslag ska tjäna Babels kung 70 år.
Och det ska ske när de 70 åren är fullkomliga (till ända) att jag ska straffa Babels kung och folkslagen förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) för deras synd och kaldéernas land och jag ska göra det till en evig ödeplats.
Och nu har jag gett alla dessa länder i Nebukadnessar, Babels kungs hand, min tjänare, och fältens djur har jag också gett honom för att tjäna honom.
Och det ska ske att folkslag och kungariken som inte vill tjäna Nebukadnessar, Babels kung och som inte vill ställa sina nackar under Babels kungs ok, det folkslaget ska jag besöka genom svärd och genom hungersnöd och genom pest förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) till dess jag har slukat dem med min hand.
Men ni, lyssna inte till era profeter, inte till era spåmän, inte till era drömmar, inte till era siare inte till era trollkarlar som berättar för er och säger: Ni ska inte tjäna Babels kung,
Men det folkslag som för era nackar in under Babels kungs ok till att tjäna honom, det folkslaget ska jag låta bli kvar i deras eget land förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), och de ska plöja det och bo där.
Och jag ska tala till Tsidqijaho, Juda kung enligt alla dessa ord och säga: "För in din nacke under Babels kungs ok och tjäna honom och hans folk och du ska leva.
Varför vill ni dö, du och ditt folk, genom svärd, genom hungersnöd och genom pest, som Herren (Jahve) har talat angående folket som inte vill tjäna Babels kung?
Och lyssna inte till profeternas ord som berättar för er och säger: Ni ska inte tjäna Babels kung, för de profeterar lögn till er,
Och till prästerna och till hela folket talar jag och säger: Så säger Herren (Jahve): Lyssna inte till era profeters ord som profeterar till er och säger: Se, redskapen från Herrens (Jahves) hus ska snart komma tillbaka från Babel, för de profeterar lögn till er.
Lyssna inte till dem. Tjäna Babels kung och lev. Varför skulle denna stad bli öde?
Men om de är profeter och om Herrens (Jahves) ord är med dem, låt dem nu be till Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) att redskapen som är kvar i Herrens (Jahves) hus och Juda kungs hus och i Jerusalem inte kommer till Babel.
som Nebukadnessar, Babels kung inte tog när han bar bort i fångenskap Jechonjaho, Jehojaqims son, Juda kung från Jerusalem till Babel och alla Juda och Jerusalems förnäma män.
De ska bäras bort till Babel och de ska bli kvar där till den dag då jag kommer ihåg dem förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) och för upp dem och återställer dem till denna plats.
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) Israels Gud (Elohim), han säger: Jag har brutit oket från Babels kung.
Inom två fulla år ska jag föra tillbaka till denna plats alla redskap från Herrens (Jahves) hus som Nebukadnessar, Babels kung förde bort från denna plats och bar dem till Babel.
Och jag ska föra tillbaka till denna plats Jechonja, Jehojaqims son, Juda kung med alla Juda fångna som gick till Babel förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), för jag ska bryta oket från Babels kung.
och profeten Jeremia sade: "Amen! Herre (Jahve) gör så! Må Herren (Jahve) resa upp dina ord som du har profeterat och föra tillbaka redskapen från Herrens (Jahves) hus och alla dem som burits bort i fångenskap, från Babel till denna plats!
Och Chananja berättade i närvaro av allt folket och sade: "Så säger Herren (Jahve): På detta sätt ska jag bryta oket av Nebukadnessar, Babels kung från nacken på alla folkslag inom två år." Och profeten Jeremia gick sin väg.
För så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) Israels Gud (Elohim): Jag har lagt ett ok av järn på nacken till alla dessa folkslag för att de ska tjäna Nebukadnessar, Babels kung och de ska tjäna honom, och jag har även gett honom fältets djur.
Och detta är brevets ord som profeten Jeremia sände från Jerusalem till återstoden av fångarnas äldste och till prästerna och till profeterna och till hela folket som Nebukadnessar hade fört bort i fångenskap från Jerusalem till Babel,
genom Elasas hand, Shafans son och Gemarja, Chilqijas son, som Tsidqijaho, Juda kung sände till Babel till Nebukadnessar, Babels kung, han sade (skrev):
Brevet till Babylon
Så säger Härskarornas Herre
(Jahve Sebaot), Israels Gud
(Elohim), till alla de deporterade fångar som jag har fört bort från Jerusalem till Babylon:
För så säger Herren (Jahve): "När ordet för Babylon är uppfyllt – sjuttio år [Troligvis 609-539 f.Kr., se ] – ska jag ta mig an (besöka, mönstra, utse) er och uppfylla (resa upp) mitt goda ord (löfte) till er att föra er tillbaka till denna plats."
Eftersom ni har sagt: "Herren (Jahve) har rest upp profeter (har låtit profeter uppstå) åt oss i Babylon." []
Och ni, hör Herrens (Jahves) ord, alla fångna [i exil] som jag har sänt bort från Jerusalem till Babel.
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) Israels Gud (Elohim) till Achav, Qolajas son och till Tsidqijaho, Maasejas son, som profeterade en lögn i mitt namn: Se, jag ska ge dem i Nebukadnessar, Babels kungs hand och han ska slå dem inför era ögon,
och av dem ska man ta upp (göra) en förbannelse till alla Juda fångar som är i Babel och säga: Herren (Jahve) gör dig lik Tsidqijaho och lik Achav, som Babels kung rostade i elden.
Eftersom han har sänt till oss i Babel och sagt: Fångenskapen blir lång, bygg hus åt er och bo i dem och plantera trädgårdar och ät dess frukt?
Och vid denna tid belägrade Babels kungs armé Jerusalem och Jeremia, profeten, var instängd på vaktgården som fanns i Juda kungs hus.
Eftersom Tsidqijaho, Juda kung hade stängt in honom och sagt: Varför har du profeterat och sagt: Så säger Herren (Jahve): Se jag ska ge denna stad i Babels kungs hand och han ska ta den,
och Tsidqijaho, Juda kung ska inte kunna undkomma ur kaldéernas hand utan ska med säkerhet ges i Babels kungs hand och ska tala med honom mun mot mun och hans ögon ska se hans ögon.
Och han ska leda Tsidqijaho till Babel och där ska han vara tills jag kommer ihåg honom förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), eftersom du strider med kaldéerna men inte ska ha framgång?
Därför säger Herren (Jahve) så: Se, jag ska ge denna stad i kaldéernas hand och i Nebukadnessar, Babels kungs hand och han ska ta den,
Och nu, därför säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) så, angående denna stad om vilken ni säger: Den är given i Babels kungs hand genom svärdet och hungersnöden och pesten:
Herrens (Jahves) ord som kom till Jeremia när Nebukadnessar, Babels kung och hela hans armé och alla kungariken under hans hand och hela folket stred mot Jerusalem och alla dess städer, han sade:
Så säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim): Gå och tala till Tsidqijaho, Juda kung och säg till honom: Så säger Herren (Jahve): Se jag ska ge denna stad i Babels kungs hand och han ska bränna den i eld,
och du ska inte kunna fly från hans hand utan ska med säkerhet fångas och ges i hans hand, och dina ögon ska se Babels kung och han ska tala till dig mun mot mun och du ska gå till Babel.
Och Babels kungs armé stred mot Jerusalem och mot alla Juda städer som var kvar, mot Lachish och mot Azeka, för bara dessa var kvar av Judas befästa städer.
Och Tsidqijaho, Juda kung och hans furstar ska jag ge i deras fienders hand och i handen på dem som söker deras själar (liv), och i handen på Babels kungs armé som har gått upp från er.
Och det skedde när Nebukadnessar, Babels kung kom upp mot landet att vi sade: ’Kom och låt oss gå till Jerusalem av fruktan för kaldéernas armé och av fruktan för araméernas armé,’ så vi bor i Jerusalem."
Och över Jehojaqim, Juda kung ska du säga: Så säger Herren (Jahve): Du har bränt denna skriftrulle och sagt: Varför har du skrivit i den och sagt: Babels kung ska med säkerhet komma och ödelägga detta land, och ska få människa och djur att upphöra att finnas där?
Och Tsidqijaho, Joshiijahos son, regerade som kung istället för Konjaho, Jehojaqims son, som Nebukadnessar, Babels kung gjorde till kung i Juda land.
Och kung Tsidqijaho sände och hämtade honom och kungen frågade honom i hemlighet i sitt hus och sade: "Finns det något ord från Herren (Jahve)?" Och Jeremia sade: "Det finns." Och han sade: "Du ska lämnas i Babels kungs hand."
Var är nu dina profeter som profeterade för dig och sade: Babels kung ska inte komma mot dig, inte mot detta land?
Så säger Herren (Jahve): Denna stad ska med säkerhet bli given i händerna på Babels kungs armé, och han ska ta den."
Och Jeremia sade till Tsidqijaho: "Så säger Herren Härskarornas Herre (Jahve Elohim Sebaot) Israels Gud (Elohim): Om du går ut till Babels kungs furstar, då ska din själ leva och denna stad ska inte brännas i eld, och du ska leva, du och ditt hus.
Men om du inte går ut till Babels kungs furstar, då ska denna stad bli given i kaldéernas hand och de ska bränna den i eld och du ska inte kunna fly från deras hand."
Se, alla kvinnor som har lämnat Juda kungs hus ska bli bortförda till Babels kungs furstar och dessa kvinnor ska säga:
"Dina nära vänner har förlett dig
och övervunnit dig.
Dina fötter har sjunkit ner i gyttjan
och de har vänt tillbaka [dina vänner har övergett dig]."
Och de ska föra ut alla dina fruar och dina barn till kaldéerna, och du ska inte kunna fly ur deras hand utan bli tagen av Babels kungs hand och du ska förorsaka att denna stad blir bränd i eld."
I Tsidqijahos, Juda kungs nittonde år, i den tionde månaden att Nebukadnessar, Babels kung och hela hans armé kom mot Jerusalem och belägrade det.
så att alla Babels kungs furstar kom in och satt i den mellersta porten, Nergal-Saretser, Samgar-Nevo, Sarsechim, Rav-Saris, Nergal-Saretser Ravmag med alla Babels kungs övriga furstar.
Men kaldéernas armé jagade efter dem och tog Tsidqijaho på Jerikos slätt, och när de hade tagit honom förde de honom till Nebukadnessar, Babels kung, till Rivla i Chamats land och han gav honom domen.
Och Babels kung slog Tsidqijahos söner i Rivla, inför hans ögon och alla de ädla i Juda slog Babels kung.
Och han petade ut Tsidqijahos ögon och band honom i fjättrar och bar honom till Babel.
Och Nevozaradan, ledaren för vakten bar bort de fångna till Babel, kvarlevan av folket som var kvar i staden, även desertörerna som hade gått över till honom, med resten av folket som var kvar.
Och Nebukadnessar, Babels kung gav befallning om Jeremia till Nevozaradan, ledaren för vakten och sade:
Och Nevozaradan, ledaren för vakten sände och Nevoshazban Rav-Saris och Nergal-Saretser Ravmag och alla Babels kungs kaptener,
Ordet som kom till Jeremia efter att Nevozaradan, ledaren för vakten hade låtit honom gå från Rama, när han hade tagit honom bunden i kedjor bland alla Jerusalems och Juda fångar som bars bort i fångenskap till Babel.
Och nu, se, jag löser dig idag från kedjorna som är på dina händer. Om det är gott i dina ögon att komma med mig till Babel, kom, jag ska se med välvilja på dig, men om det är ont i dina ögon att följa med mig till Babel, låt bli. Se hela landet är framför dig, dit det är gott och rätt i dina ögon att gå, gå dit."
Men han ville inte vända tillbaka. "Gå då tillbaka till Gedaljaho, Achiqams son, Shafans son, som kungen i Babel har gjort till guvernör över städerna i Juda och bo med honom bland folket, eller gå varthelst det är rätt i dina ögon att gå."
Och ledaren för vakten gav honom ett underhåll och en gåva och lät honom gå.
Och när alla kaptener över trupperna som var på fälten, de och deras män, hörde att kungen i Babel hade gjort Gedaljaho, Achiqams son till guvernör i landet, och hade anförtrott honom män och kvinnor och barn och de klenaste i landet av dem som inte förts bort i fångenskap till Babel,
Och Gedaljaho, Achiqams son, Shafans son, gav sin ed till dem och till deras män och sade: "Var inte rädda för att tjäna kaldéerna, bo i landet och tjäna Babels kung och det ska gå väl för er.
Och även alla judar som var i Moav och bland Ammons söner och i Edom och som var i alla länder, hörde att Babels kung hade lämnat en kvarleva i Juda och satt Gedaljaho, Achiqams son Shafans son, över dem.
Och Jishmael, Netanjahos son, och de tio männen som var med honom steg upp och slog Gedaljaho, Achiqams son, Shafans son, med svärdet och dödade honom som Babels kung hade gjort till guvernör över landet.
på grund av kaldéerna, för de var rädda för dem eftersom Jishmael, Netanjahos son hade dödat Gedaljaho, Achiqams son, som Babels kung gjort till guvernör över landet.
Var inte rädda för Babels kung som ni är rädd för, var inte rädda för honom förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), för jag är med er för att frälsa er och befria er från hans hand.
utan Baroch, Nerijas son, har vänt dig emot oss för att ge oss i kaldéernas hand så att de kan döda oss och bära bort oss som fångar till Babel."
och säg till dem: Så säger Herren Härskarornas Gud (Jahve Sebaot Elohim) Israels Gud (Elohim): Se jag ska sända och hämta Nebukadnessar, Babels kung, min tjänare och jag ska sätta hans tron på dessa stenar som jag har gömt, och han ska sprida ut sin kungliga paviljong över dem.
Så säger Herren (Jahve): Se jag ska ge farao chafra, Egyptens kung i hans fienders hand, och i handen på dem som söker hans själ (liv) som jag gav Tsidqijaho, Juda kung, i Nebukadnessar, Babels kungs hand, hans fiende som sökte hans själ (liv).
Till Egypten. Över farao Nechos, Egyptens kungs armé, som är vid floden Eufrat i Karkemish, som Nebukadnessar, Babels kung slog i Jehojaqims, Joshijahos son, Juda kungs fjärde år.
Ordet som Herren (Jahve) talade till profeten Jeremia. Hur Nebukadnessar, Babels kung ska komma och slå Egyptens land.
Och jag ska ge dem i deras hand som söker deras själ (liv) i Nebukadnessar, Babels kungs hand och i hans tjänares hand, och därefter ska det bli bebott som det var i forna dagar förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Till Qedar och till Chatsors kungarike som Nebukadnessar, Babels kung slog. Så säger Herren (Jahve): Res dig, gå upp mot Qedar och ödelägg österns söner.
Fly, flyg långt bort, rota er djupt Chatsors invånare förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) för Nebukadnessar, Babels kung har tagit råd mot dig och har tänkt ut en plan mot dig.
Ordet som Herren (Jahve) talar angående Babel, om kaldéernas land, genom profeten Jeremias hand.
Förkunna bland folkslagen och låt dem höra, res upp ett baner, låt dem höra dölj det inte, säg: "Babel är intaget, Bel är satt i skam, Merodach är förskräckt, hennes avgudabilder är satta i skam, hennes avgudar är förskräckta.
Fly från Babels mitt och gå framåt, ut från kaldéernas land och var som bockarna framför flocken.
För se, jag ska uppvigla och få en samling av stora länder från norr att komma upp mot Babel, och de ska göra sig själva redo mot henne, därifrån ska hon bli tagen, deras bågar ska vara som en mäktig man som gjorts barnlös, ingen ska återvända fåfängt.
På grund av Herrens (Jahves) vrede ska det inte bli bebott utan det ska vara fullständigt öde. Alla som går förbi Babel ska bli förskräckta och vissla över alla hennes plågor.
Ställ dig i stridsordning mot Babel runtom, alla ni som spänner bågen, ropa mot henne, spara inga pilar för hon har syndat mot Herren (Jahve).
Hugg av såningsmännen från Babel och honom som håller i skäran under skörden, av fruktan för det förtryckande svärdet ska var och en vända sig till sitt eget folk, och de ska fly var och en till sitt eget land.
Israel är en förskingrad fårhjord, lejonen har drivit bort honom. Först slukade Assyriens kung honom och till slut har Nebukadnessar, Babels kung brutit hans ben.
Därför säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) Israels Gud (Elohim) så: "Se, jag ska straffa Babels kung och hans land, som jag straffade Assyriens kung.
Hur är världens hammare sönderskuren och bruten? Hur har Babel blivit en ödemark bland folkslagen?
Jag har lagt en snara för dig och du är fångad, Babel, du var inte vaksam, du är funnen och fångad eftersom du har stridit mot Herren (Jahve).
Hör! De flyr och undkommer från Babels land till att förkunna för Sion Herren vår Guds (Jahve Elohims) hämnd, hämnden för hans tempel.
Samla ihop bågskyttarna mot Babel, alla dem som spänner bågen, slå läger mot henne runtom, låt ingen av dem undkomma, vedergäll henne efter hennes gärningar, i enlighet med allt som hon har gjort, gör [likadant] mot henne. För hon har varit stolt (arrogant) mot Herren (Jahve), mot den Helige i Israel.
Deras återlösare är stark Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) är hans namn. Han ska med kraft föra deras talan, så att han kan ge jorden vila och förvirra Babels invånare.
Ett svärd är över kaldéerna förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) och nära Babels invånare och nära hennes furstar och nära hennes visa män.
De lägger beslag på båge och lans, de är grymma och har inget medlidande deras röst är som det rytande havet och de rider på hästar i uppställning, som en man till strid mot dig Babels dotter.
Babels kung har hört om deras ryktbarhet och hans hand har blivit svag (matt, klen) ångest har gripit tag om honom och smärta som hos en kvinna i födslovånda.
Därför lyssna du till Herrens (Jahves) råd, som han har fastställt mot Babel, och hans syften som han har fastslagit mot kaldéernas land. Med säkerhet ska den minsta i flocken dra iväg med dem, säkerligen ska deras boplatser bli en förskräckelse för dem.
För ljudet av Babels erövring ska jorden darra och skriket ska höras bland folkslagen.
Så säger Herren (Jahve): Se, jag ska resa upp mot Babel och mot dem som bor i Lev-Qamaj, en fördärvande vind.
Och jag ska sända främlingar till Babel, som ska blåsa på henne och de ska göra hennes land tomt, för på ondskans dag ska jag vara emot henne runtom.
Fly från Babels mitt och rädda varje man sin själ (sitt liv), bli inte avhuggen i hennes synd, för det är tid för Herrens (Jahves) hämnd, han ska vedergälla henne.
Babel har varit en guldskål i Herrens (Jahves) hand som har berusat hela jorden, folkslagen har druckit av hennes vin, därför är alla folk dåraktiga (galna).
Babel har plötsligt fallit och fördärvats, jämra er över henne, ta balsam på hennes smärta, om hon kan bli helad.
Vi skulle ha botat Babel, men hon är inte botad, överge henne och låt oss gå var och en till sitt eget land, för hennes dom når till himlarna och är upplyft till skyarna.
Gör pilarna glänsande, fyll kogren, Herren (Jahve) har väckt anden i medernas kungar, eftersom hans beslut är emot Babel för att fördärva det. För det är Herrens (Jahves) hämnd, hämnden för hans tempel.
Sätt upp ett standar mot Babels murar, gör väktarna starka (fasta, säkra, tappra), ställ väktarna (på plats), gör i ordning bakhåll, för Herren (Jahve) har bestämt det och gjort det som han har talat om Babels invånare.
Och jag ska ge tillbaka till Babel och till alla Kaldéens invånare, all deras ondska som de har gjort i Sion inför dina ögon förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Och landet skakar och är i vånda, för Herrens (Jahves) planer verkställs mot Babel för att göra Babels land öde, utan invånare.
Babels mäktiga män (hebr. gever) upphör att strida, de stannar i sina fästningar, deras mäktiga har misslyckats, de har blivit som kvinnor, hennes boning är eldhärjad, hennes bommar är sönderbrutna.
En löpare springer för att möta en annan löpare, en budbärare för att möta en annan budbärare, för att tala om för Babels kung att hans stad är intagen i varje kvarter.
För så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) Israels Gud (Elohim): Babels dotter är som en tröskplats vid tiden när den trampas, lite till och tiden för skörd kommer till henne.
Nebukadnessar, Babels kung har slukat mig, han har krossat mig, han har satt ner mig som ett tomt kärl, han har slukat mig som en drake, han har fyllt sitt gap med mina läckerheter, han har tvättat mig ren (tagit allt ifrån mig, berövat mig på allt).
Våldet som utövats mot mig ska komma över Babel, säger Sions invånare, och mitt blod ska komma över Kaldéernas invånare, säger Jerusalem.
Och Babel ska bli högar, en boplats för schakaler, en häpnad och ett fräsande, utan invånare.
Hur har Sheshach tagits, och hela världens beröm tystnat? Hur har Babel blivit till häpnad bland folkslagen?
Havet har kommit upp över Babel, hon är täckt med dess översvallande vågor.
Och jag ska straffa Bel i Babel, och jag ska föra ut ur hans mun det som han har slukat, och folkslagen ska inte längre fly till honom, Babels mur har fallit.
Därför, se, dagar kommer och jag ska döma över Babels skurna avgudar och hela hennes land ska skämmas, och alla hennes slagna ska falla i hennes mitt.
Då ska himlarna och jorden och allt som är därpå sjunga av glädje över Babel, för tillspillogivarna ska komma till henne från norr förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Som Babel har fått Israels slagna att falla, så ska Babels slagna i hela landet falla.
Fast Babel höjer sig upp till himlarna, och hon befäster sin styrkas höjder, ska likväl tillspillogivarna från mig komma till henne förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Lyssna, ett rop från Babel och stor ödeläggelse från Kaldéernas land.
För Herren (Jahve) tillspilloger Babel och fördärvar hennes stora röst, och deras vågor ryter som många vatten, ljudet av deras röst är tydlig.
För tillspillogivaren har kommit över henne, över Babel, och hennes mäktiga män är tagna, deras bågar är förskingrade, för Herren (Jahve) är en gengäldande Gud (El) han ska kompenserande kompensera.
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): Babels breda murar ska bli fullständigt omstörtade, och hennes höga portar ska bli brända i eld, och folket ska anstränga sig fåfängt, och länderna oroar sig för elden (alla försöker släcka elden men den låter sig inte släckas).
Ordet som profeten Jeremia befallde Seraja, Nerijas son, Machsejas son, när han gick med Juda kung Tsidqijaho till Babel i hans fjärde regeringsår. Seraja var intendent.
Och Jeremia skrev i en bok allt det onda som ska komma över Babel, alla dessa ord som är skrivna om Babel.
Och Jeremia sade till Seraja: "När du kommer till Babel, se till att du läser alla dessa ord
och du ska säga: 'Så ska Babel sjunka och ska inte resa sig igen för all den ondska som jag ska föra fram över henne, och de ska bli utmattade.' " Så långt är orden av Jeremia (här slutar Jeremias ord). [Denna fras formar en inramning med inledningen, se .]
Över Herrens (Jahves) vrede skedde det i Jerusalem och Juda till dess han kastat ut dem [från landet och] från sitt ansikte.
Och Tsidqijaho gjorde uppror mot Babels kung.
Och det skedde i hans 9:e regeringsår, i den 10:e månaden [Tevet] på den 10:e dagen i månaden [15:e januari, 588 f.Kr.] att Nebukadnessar, Babels kung kom, han och hela hans armé, mot Jerusalem och slog läger mot henne och de byggde belägringsvallar mot henne runtom.
Och de tog kungen och bar honom till kungen i Babel, till Rivla, och han dömde honom.
Och Babels kung slog (slaktade) Tsidqijahos söner framför hans ögon. Han slog [slaktade] även alla Judas furstar i Rivla.
Och han petade ut Tsidqijahos ögon och Babels kung band honom i bojor och bar honom till Babel och satte honom i fängelse alla dagar tills han dog.
[En månad senare.] I den 5:e månaden [Av] på den 10:e dagen i månaden som var det 19:e året av Nebukadnessar, Babels kung, kom Nevozaradan, ledaren för vakten som stod inför Babels kung, till Jerusalem [17:e augusti, 586 f.Kr.].
Och från de klenaste av folket och återstoden av folket som var kvar i staden, dessa som föll bort, tillföll Babels kung, och återstoden av skarorna bar Nevozaradan, ledaren för vakten, bort i fångenskap.
[Innan den babyloniska armén bränner templet pludrar de templet och staden och tar allt av värde.] Och bronspelarna som var i Herrens (Jahves) hus [] och fundamenten [] och bronshavet [] som var i Herrens (Jahves) hus, bröt kaldéerna i bitar och förde dess brons till Babel.
Och Nevozaradan, ledaren för vakten tog dem och förde dem till Babels kung, till Rivla.
Och Babels kung slog dem och dödade dem i Rivla i Chamats land. Och Juda bars bort i fångenskap ut från sitt land.
Och det skedde i det 37:e året av Jehojachins, Juda kungs fångenskap, i den 12:e månaden [Adar] på den 25:e dagen i månaden [31:a mars, 561 f.Kr.] att Evil-Merodach, Babels kung [Nebukadnessars son; regerade 562-560 f.Kr.] det år han började regera, lyfte upp Jehojachins huvud, Juda kung, ut från fängelset.
Och han [babylons nya kung Evil-Merodach] talade vänligt med honom [Jehojachin] och ställde hans tron över kungarnas troner som var med honom i Babel. [Han behandlade honom bättre än de andra besegrade kungarna.]
Och hans underhåll (hebr. apanage) var ett oavbrutet underhåll som gavs honom av kungen, varje dag en bestämd del (ranson), alla dagar till hans död, alla hans livs dagar (så länge han levde).
Hesekiel (20)
Mitt nät ska jag sprida över honom och han ska fångas i min snara, och jag ska föra honom till Babel, till kaldéernas land, men han ska inte se det, han ska dö där.
Säg, jag ber dig, till det upproriska huset: Vet ni inte vad dessa ting betyder? Berätta för dem: Se, Babels kung kom till Jerusalem och tog dess kung och dess furstar och förde dem till Babel,
Jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve), med säkerhet, på platsen där kungen bor som gör honom till kung vars ed han föraktar och vars förbund han bryter med honom mitt i Babel, han ska dö.
Och jag ska sprida mitt nät över honom och han ska fångas i min snara, och jag ska föra honom till Babel och ska döma honom där för hans förräderi som han har begått mot mig.
Och de sätter honom i en bur
med krokar och för honom till Babels kung
och sätter honom i säkert förvar
så att hans röst inte kan höras mer på Israels berg.
Och du människobarn gör dig två vägar, som Babels kungs svärd kan komma, de två ska komma ut från ett land, gör (karva till) ett vägmärke, gör det tydligt vid huvudvägen till staden.
För Babels kung står i vägskälet [troligtvis Damaskus] vid huvudet (början) av de två vägarna [kungsvägen via Jordanien eller via Maris] och använder spådomskonst. Han skakar pilarna fram och tillbaka, han frågar husgudarna, han spår i levern [från får]. [I antika texter från Mari (Tell Hariri) från ca 2000 f.Kr. beskrivs hur en förfrågan till gudarna sker vilken av tre vägar som ska tas. Nebukadnessar använder sig här av tre vanliga dåtida ockulta metoder. Den första kallas belomansi (från grekiska ordet belos som betyder "pil") och då skrev kaldéerna namnen på de städer som fanns som alternativ på pilarna. Pilarna blandades i kogret och den första pilen som sköts visade dem vart de skulle gå. Den andra metoden var att fråga husgudar (hebr. teraphim) som kunde vara både avgudar, eller bilder på förfäder som man frågade om råd genom ockulta seanser. Till sist använde han sig också av metoden där spåmännen undersökte levern från får som offrats (hepatoskopi). Denna metod var så vanlig att lermodeller av levrar skapades för att undervisa unga präster i denna konst. En sådan från Babylon, daterad mellan 1900 – 1600 f.Kr., finns på Brittiska museet i London.]
omgjordade med gördlar på sina höfter med hängande turbaner på deras huvuden, alla härförare som såg ut som Babels söner fast de var födda i kaldéernas land.
Och Babels söner kom nära henne, till hennes kärlekssäng och de orenade henne med sin lusta, och hon var orenad med dem men hennes själ var avskärmad från dem.
Babels söner och alla kaldéer, pekodéer och shoéer och qoeer, alla Assyriens söner med dem, utvalda unga män, ståthållare och ledare allesammans, ryktbara hövitsmän ridandes på hästar allesammans.
Människobarn, skriv åt dig namnet på dagen, på denna dag, samma dag som Babels kung har belägrat Jerusalem.
Så säger Herrarnas Herre
(Adonaj Jahve): Se
(hebr. hinneh – syftar på en framtida händelse), jag ska föra upp över
Tyros Nebukadnessar,
Babels kung, från norr med hästar och med vagnar och med ryttare och ett kompani med mycket folk.
Människobarn, Nebukadnessar,
Babels kung, fick sin armé att utföra ett stort slag mot
Tyros, alla huvuden gjordes skalliga och alla skuldror var genomborrade, men han fick ingen lön från
Tyros och inte hans armé, för det slag han utkämpade mot det.
Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Se jag ska ge Egyptens land till Nebukadnessar, Babels kung, och han ska bära bort hennes rikedom och ta hennes tillspillogivna och ta henne som byte. Det ska vara lönen till hans armé.
Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):
Och jag ska göra slut på Egyptens rikedomar
genom Nebukadnessars hand, Babels kung.
Och jag ska styrka Babels kungs armar och lägga mitt svärd i hans hand, men jag ska bryta faraos armar och han ska stöna framför honom med stönandet från en dödligt sårad man.
Och jag ska hålla upp Babels kungs armar och faraos armar ska falla ner, och de ska veta att jag är Herren (Jahve) när jag ska lägga mitt svärd i Babels kungs hand och han ska sträcka ut det över Egypten.
Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):
Babels kungs svärd
ska komma över dig.
Daniel (1)
Under kung Jehojaqims (Jojakims) tredje regeringsår [605 f.Kr.] i Juda kom Nebukadnessar, kungen av Babylonien, och belägrade Jerusalem [Judas huvudstad].
När kungen hörde deras svar blev han rasande, alldeles ursinnig, och befallde att alla visa [generell term för den höga sociala och religiösa klass som fanns nära kungen, se ] i Babylon skulle dödas.
Då talade Daniel med visa, väl valda ord till Arjok, som ansvarade för kungens alla bödlar och som var utsänd att döda alla visa i Babel.
Han uppmanade dem att bönfalla himlarnas Gud att visa dem nåd och hjälpa dem förstå hemligheten, så att inte han och hans vänner och alla andra visa i Babylon skulle mista livet.
Då gick Daniel till Arjok, han som hade fått uppdraget av kungen [Nebukadnessar] att avrätta alla de visa i Babylon. Daniel sade till honom: "Döda inte de visa i Babylon! För mig till kungen så ska jag berätta vad drömmen betyder (ge uttydningen)."
Sedan gav kungen Daniel många gåvor och satte honom på en hög position i sitt rike. Nebukadnessar gjorde honom till herre över hela provinsen Babylon, och satte honom över alla de visa i Babylon.
På Daniels begäran utsåg kungen Shadrak, Meshak och Aved-Nego att förvalta Babels provins, medan Daniel själv stannade vid kungens hov.
Kung Nebukadnessar lät göra en staty av guld, 60 alnar hög [30 meter] och 6 alnar bred [3 meter]. Han ställde upp den på Duraslätten i Babels provins. [Uppenbarelsen som Nebukadnessar fick om sin roll i mänsklighetens historia kan vara orsaken till denna staty. Han var ju huvudet av guld, se . Statyn byggdes efter händelserna i kapitel 2, eftersom Daniels tre vänner har en ledande ställning, se . Den grekiska översättningen Septuaginta har tillägget att det skedde i Nebukadnessars artonde regeringsår, ett år innan Jerusalems fall, se . Det kan vara så, men den hebreiska texten har ingen tidsangivelse.
Dura var ett vanligt namn i Mesopotamien för en plats omgiven av berg eller en mur. Det kan vara mellan de två murarna i Babylon, eller upp till några mil söder om staden. Arkeologer har hittat ett stort kvadratiskt fundament av tegel en mil söder om Babylon. Det kan vara piedestalen som statyn har stått på. Bredden 6 alnar och höjden 60, proportionerna 1/10, gör att statyn verkar varit en obelisk klädd med guld. Höjden 30 meter är inte orealistisk, på 280-talet f.Kr. byggdes Kolossen på Rhodos som var 33 meter hög. En del av statyn kan ha varit en avbildning av någon babylonisk Gud. Den grekiske historikern Herodotos, verksam på 400-talet f.Kr., skriver om en guldstaty av guden Marduk i Babylon.]
Det finns några judiska män som du har gett uppdraget att förvalta provinsen Babylon som inte har lytt din order. [Det verkar finnas ett antisemitiskt hat mot det judiska folket, det finns egentligen ingen orsak att behöva nämna deras nationalitet.] Deras namn är Shadrak, Meshak och Aved-Nego. De dyrkar inte dina gudar och tillber inte (böjer sig inte inför) den staty du ställt upp." [Anklagarna anspelar på Nebukadnessars ego och betonar hur de tre judiska männen inte lytt "dina" order, inte dyrkat "dina" gudar och böjt sig för "din" staty. Anledningen till att de inte böjer sig beror på förbudet mot bildstoder och avgudar, se . Daniels frånvaro förklaras inte. Han kan ha varit på resa i andra uppdrag, eller kvar i Babylon för att ta hand om styret. Daniel blev ju satt till en hög position, se , och kanske hans position inte inkluderades i de grupper som räknas upp i . Rent litterärt finns det en fin struktur som förstärks av att inte Daniel nämns här. Hela boken, och särskilt kapitel 2-7 formar en kiasm. Kapitel 3, där Hananja, Mishael och Asarja kastats i ugnen, hör tematiskt ihop med hur Daniel kastas i lejongropen i kapitel 6.]
Sedan befordrade kungen Shadrak, Meshak och Aved-Nego i Babylons provins.
Jag beordrade alla Babylons visa män att komma inför mig och ge mig uttydningen av drömmen.
Tolv månader senare gick kungen omkring på taket till sitt palats i Babylon. [Från sitt palats kunde Nebukadnessar se ut över staden och alla hans lyckade byggnadsprojekt. Här fanns de hängande trädgårdarna, som grekerna senare kom att beteckna som ett av världens sju underverk. För att bygga allt detta krävdes en enorm arbetsstyrka där många hade usla förhållanden, något som Daniel troligen refererar till, se . Den romerska historikern Herodotos beskriver hur staden var rektangulär där varje sida var över 2 mil lång. Genom staden flöt floden Eufrat och ett avancerat system med kanaler gav bevattning. Den yttre muren var 9 mil lång, 100 meter hög och 25 meter bred. Han skriver att den var så bred att två hästekipage, vardera med fyra hästar i bredd, med lätthet kunde mötas på den. Från Ishtarporten ledde paradgatan in till Marduks tempel. Totalt fanns över 50 tempel, 180 altare till Ishtar och en guldstaty av Baal. Centralt fanns också en ziggurat, som var ett torn, en nybyggd replik av Babels torn som tidigare funnits i staden. Nebukadnessar hade tre palats, där den storslagna festsalen i ett av dem beskrivs i nästa kapitel.]
Han sade [till sig själv]: "Se, är inte detta det stora Babylon som jag har byggt, som mitt kungliga residens genom min väldiga makt, till min ära?"
Kungen ropade med hög röst att man skulle hämta besvärjarna, drömtydarna (kaldéerna) och astrologerna. Han sade till de visa i Babylon: "Den som kan läsa skriften och tala om för mig vad den betyder ska bli klädd i purpur [få kunglig status], få en guldkedja runt sin hals [se ; ] och bli den tredje i riket." [Detta stämmer historiskt. Belshassars far Nabonidus var kung, men eftersom han var borta längre perioder insatte han sin son som medregent. Belshassar är den andre i rang och har befogenhet att insätta den tredje i riket.]
I Belshassars första regeringsår [omkring 550 f.Kr.] hade Daniel en dröm och såg syner i sitt inre (i sitt huvud) när han låg på sin bädd. [Belshassar var Nabonidus äldste son. Nabonidus kom till tronen 556 f.Kr. och regerade till 539 f.Kr. I Nabonidusrullen nämns att de regerade tillsammans i Nabonidus sjunde regeringsår, vilket är 549 f.Kr. Dock saknas uppteckningar för år fyra, fem och halva sjätte året. Belshassars första regeringsår är alltså någonstans mellan 553 och 550 f.Kr. Det är drygt tio år sedan Nebukadnessars död, se . Daniel är omkring 60-70 år när han har denna syn.] Han skrev ner huvudpunkterna i drömmen.
Mika (1)
Våndas och föd dotter Sion,
som en kvinna i födsloarbete,
för nu ska du gå fram,
ut ur staden och du ska vistas på fältet [oskyddat]
och ska komma ända till Babel,
där ska du bli räddad,
där ska Herren (Jahve) återlösa dig
från dina fienders hand.
Sakarja (2)
Ve! Fly Sion, du som bor med Babels döttrar.
Ta från de landsflyktiga, från Cheldaj (Heldai), från Tovija (Tobia) och från Jedaja som har kommit från Babylon, och gå samma dag [det var brådskande], gå till Josias (Jåshijas) hus, son till Sefanja. [Cheldajs prästsläkt tjänade i templet under den tolfte månaden, se , hans namn betyder "robust". I finns det snarlika namnet chelem vilket betyder "dröm". Tobia (uttalas Tovija på hebreiska) betyder "Guds godhet", se ; . Jedadjas släkt tjänade i templet under den andra månaden, se ; . Hans namn betyder "Gud vet". Den grekiska översättningen Septuaginta förklarar namnens betydelse och lägger betoning på den symboliska innebörden i deras namn: stabilitet, Guds godhet och att Gud vet.]
Babel, (Bavel)
