Hämnden är min [Rom 12:9] och vedergällningen för den tid när deras fot ska slinta. Olyckans dag är här och det som ska komma över dem ska komma med hast.
De konfronterade när jag var som svagast (när jag var som en belägrad stad), men Herren blev mitt stöd. [Ordet "stöd" används i Jer 3:1 om hjälpsändningar med förnödenheter och vatten till det belägrade Jerusalem.]
De konfronterade när jag var som svagast (när jag var som en belägrad stad), men Herren (Jahve) blev mitt stöd. [Ordet "stöd" används i Jer 3:1 om hjälpsändningar med förnödenheter och vatten till det belägrade Jerusalem.]
när den kommer över er likt en storm, när er undergång kommer som en virvelvind, när svårigheter (själslig vånda) drabbar er. [Bilden som målas upp här är dårarna som hatar och förlöjligar visheten. Till sist leder deras väg till fördärvet, och då är det i stället visheten som skrattar åt dem. Detta förstärker absurditeten i att trots upprepade varningar välja en dåraktig väg. Jag i den här versen syftar på den personifierade visheten, inte Gud. Han skrattar inte över olycka, han om någon kan sympatisera med mänskligt lidande. Han släcker inte ut en tynande låga, Jes 42:3, Jesus gråter över Jerusalem, se Luk 19:41, osv.]
Den som ser ner på (förlöjligar, hånar, driver med) den fattige förolämpar (förnärmar) hans Skapare, den som är skadeglad (gläder sig åt andras olycka) undgår inte straff.
Överge inte din och din fars vän. [De har varit trogna länge, lämna inte dem om de behöver din hjälp.] Gå inte till din broders hus (familj) när du drabbas av olycka. Bättre med en nära granne än en broder som är långt borta. [De släktmässiga banden mellan människor kan ibland vara mindre pålitliga än genuin vänskap.]
Du skulle inte ha gått in i mitt folks portar på deras olyckas dag! Du skulle inte ha stirrat (sett med skadeglädje) på deras lidande på deras olyckas dag! Inte heller skulle du ha lagt dina händer på deras ägodelar på deras olyckas dag!