0157 – אָהֵב (ahav)

älska


Typ:
Hebreiska: אָהֵב (ahav)
Uttal: a-hav
Talvärde: 8 (1 + 5 + 2)    ord med samma talvärde
Ursprung: or אָהֵב en ursprunglig rot
Användning: 211 ggr i GT

Beskrivning

Detta är det vanliga ordet för att älska. Det är ett brett ord som innefattar många olika aspekter av kärlek. Den grekiska översättning Septuaginta översätter det med agape G0026 (196 gånger), phileo H5368 (31 gånger), erastes (15 gånger ) och eros (1 gång).

Motsvarande grekiska ord

I den grekiska översättningen Septuaginta (LXX) översätts det hebreiska ordet ahav till följande:

ἀγαπάωagapaoG0025älska
ἀγαπητόςagapetosG0027älskad
γεωργόςgeorgosG1092odlare, vinodlare
ἐνοικέωenoikeoG1774bor i
ἔχωechoG2192ha, vara, behöva
ζητέωzeteoG2212söka, söka efter
κρατέωkrateoG2902gripa, ta, hålla
φιλέωphileoG5368älska
φιλίαphiliaG5373vänskap
φίλοςphilosG5384vänlig
χαίρωchairoG5463glädja sig

Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Referenser (211 st)


1 Moseboken (14)

Han (Gud) sade: "Ta nu din son, din ende son som du älskar, Isak, och gå till Morias land och offra honom där som ett brännoffer till mig, på ett berg som jag ska berätta för dig om. [I den här versen används ordet ahava för första gången i GT. Ahava betyder att älska eller kärlek. Det är signifikativt att på samma sätt som Abraham älskar Isak, är Jesus Guds älskade Son. Hela detta kapitel är en bild på hur Gud kommer att offra Jesus för hela mänskligheten. In i minsta detalj ser vi här många förebilder till det som kommer ske längre fram. Gud bevisade sin kärlek till oss att han utgav sin ende Son. Faktum är att här finns en viktig förutsättning för fortsättningen på det förbund som Gud ingick med Abraham i 1 Mos 15. Om Abraham är villig att offra sin son är Gud beredd att göra samma sak, vilket också sker 2000 år senare. I ett blodsförbund måste båda parter vara villiga till samma uppoffringar för varandra.]
Isak tog in henne i sin mor Sarahs tält och äktade Rebecka och hon blev hans hustru och han älskade henne. Isak blev tröstad efter sin mor.
Isak älskade Esau eftersom han åt av hans byten och Rebecka älskade Jakob.
Gör smaklig mat åt mig, sådan som jag älskar, och ta hit den till mig så att jag kan äta och min själ ska välsigna dig innan jag dör."
Gå till flocken och hämta därifrån till mig två fina killingar av getterna och av dem ska jag göra smaklig mat åt din far, sådan som han älskar,
Och han gick och hämtade och förde dem till sin mor och hans mor gjorde en smaklig måltid, en sådan som hans far älskade.
Och Jakob älskade Rakel och han sade: "Jag vill tjäna dig sju år för din yngre dotter Rakel."
Och han gick in även till Rakel och han älskade Rakel mer än Lea, och tjänade hos honom ytterligare sju år.
Så blev Lea gravid och födde en son och hon gav honom namnet Ruben [hebr. Reoven – betyder: "Se, en son!"], för hon sade: "Eftersom Herren (Jahve) har sett till min nöd (misär; mitt elände – hebr. oni) så kommer min man nu att älska mig."
Och hans själ fäste sig vid Dina, Jakobs dotter, och han älskade ungmön och talade till ungmöns hjärta.
Israel älskade Josef mer än sina andra söner eftersom han var den son som han fått på sin ålderdom [91 år, med Rakel som han älskade mer än Lea, se 1 Mos 29:30], och han lät göra en speciell mantel åt honom. [Ordet för "speciell mantel" (hebr. ketonet passim) kan betyda mångfärgad, långärmad eller broderad med ornament.]
När hans bröder såg att deras far älskade honom mer än alla hans bröder, hatade de honom och kunde inte tala vänligt med honom.

Jakobs tolv söner, från den äldste till den yngste: 1. Ruben (Lea)
2. Simon (Lea)
3. Levi (Lea)
4. Juda (Lea)
5. Dan (Bilha, Rakels tjänstekvinna)
6. Naftali (Bilha, Rakels tjänstekvinna)
7. Gad (Zilpa, Leas tjänstekvinna)
8. Asher (Zilpa, Leas tjänstekvinna)
9. Isaskar (Lea)
10. Sebulon (Lea)
11. Josef (Rakel)
12. Benjamin (Rakel)

Vi svarade min herre: 'Vi har en far som nu är gammal, och han har en son som han fått på gamla dagar. Pojkens bror är död. Därför är han ensam kvar efter sin mor, och hans far älskar honom.'

2 Moseboken (2)

men visar min trofasta kärlek mot tusenden [i tusen generationer] när man älskar mig och håller mina bud.
Men om tjänaren tydligt säger: "Jag älskar min herre, min hustru och mina barn, jag vill inte gå (lämna) frivilligt",

3 Moseboken (2)

Du ska inte hämnas eller bära bitterhet inom dig (bära på oförsonlighet och sårade känslor) mot någon i ditt folk,
    älska i stället din medmänniska som dig själv. Jag är Herren (Jahve).
Främlingen som bor ibland er ska räknas som infödd hos er. Du ska älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är Herren (Jahve), er Gud (Elohim).

5 Moseboken (22)

Eftersom han [Herren] trofast älskade dina förfäder [Abraham, Isak och Jakob, se 1 Mos 12:1–3] och utvalde deras efterkommande [ordagrant "säd" singular], förde han själv (hans ansikte, genom hans aktiva närvaro) med sin stora kraft ut dig från Egypten. [2 Mos 13:21]
och visar nåd (omsorgsfull, trogen kärlek) till tusen generationer hos dem som älskar mig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina budord (tydliga befallningar).
Och du ska älska (vara tillgiven) Herren (Jahve) din Gud (Elohim)
av hela ditt hjärta [i alla dina beslut – i din vilja, handling och tanke]
och av hela din själ (din levande varelse)
och av hela din kraft (styrka; brinnande iver) [som en intensiv eld]. [Bekännelsen inleds med ett imperativ (hör) som är i singular följt av plural "vår Gud". I Bibeln är det individuella ansvaret också kopplat till den kollektiva gruppen. Tron är individuell, men tron på en Gud förenar människor. Bönen som är individuell förstärks när man ber tillsammans. Välsignelser och även förbannelser drabbar hela gruppen, det är därför uppmaningen som följer handlar om egna hjärtat, men också barnen, se vers 6. Se även 5 Mos 11:13–15 .
    Ordet för hjärta (hebr. levav) beskriver källan för en människas inre liv. Det överlappar i betydelse med ordet för själ (hebr. nefesh, vars innebörd också spänner över vårt liv och vår personlighet). Det är inte bara i vårt inre, dvs. i vår själ, tanke och vilja, som vi ska älska Gud, utan också i våra yttre relationer – i umgänget med andra människor. Ordet för kraft (hebr. meod) är ett adjektiv eller ett adverb (stort, mer, ytterst; i högsta grad, väldigt mycket) som här används som ett substantiv. Det kan både syfta på den kraft och förmåga vi har fått, men även på det överflöd och de ägodelar som vi har blivit satta att förvalta. Hebreiskan bygger – med hjälp av dessa tre ords nyansrikedom – upp en helhet kring vad det innebär att älska Gud. Evangelieförfattarna använder flera olika grekiska ord för att beskriva detta, jmf Matt 22:37; Mark 12:30; Luk 10:27.]
Så förstå (var medveten om, känn till) att det är Herren (Jahve), din Gud, som är Gud; den trofaste Gud som håller fast vid sitt förbund och visar nåd i tusen släktled mot dem som älskar honom och håller hans bud. [Nåd i tusen generationer syftar antagligen på oändlig evig nåd, se t.ex. Ps 105:8.]
Och han ska älska er och välsigna er och föröka er. Han ska också välsigna din livmoders frukt och frukten av ditt land, säden och vinet och din olja, föröka dina hjordar och dina flockar i landet som han svor dina fäder att ge dig.
Och nu Israel, vad begär Herren din Gud (Jahve Elohim) av dig?
Att du vördar Herren din Gud (Jahve Elohim)
att du vandrar på alla hans vägar
och att du älskar honom
och att du tjänar Herren din Gud (Jahve Elohim)
    med hela ditt hjärta
    och med hela din själ (din person, varelse)
Bara Herren (Jahve) hade behag i dina fäder och älskade dem, och han valde deras säd efter dem, även er, från alla folk som det är idag.
Han verkställer påbuden (bindande juridiska beslut – hebr. mishpat) för de faderlösa och änkorna och älskar främlingen och ger honom bröd och kläder.
Därför ska du älska främlingen, för du var en främling i Egyptens land.
Och du ska älska Herren din Gud (Jahve Elohim) och hålla (vakta, skydda, bevara) hans befallningar och hans förordningar (ordagrant "saker inristat" – hebr. chukim) och hans påbud (bindande juridiska beslut – hebr. mishpatim, plural) och hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot) alla dagarna (för alltid, så länge dagarna finns, till dess att tiden upphör).
Det ska ske om ni lyssnar noga på mina budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) som jag befaller er idag, att älska Herren din Gud (Jahve Elohim) och tjäna honom med hela ditt hjärta och med hela din själ,
Om ni noggrant håller (vaktar, skyddar, bevarar) alla dessa budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) som jag befaller er, för att göra dem, för att älska Herren din Gud (Jahve Elohim) för att vandra på alla hans vägar och hålla fast (klänga sig fast, vara fastklistrad) vid honom.
då ska du inte lyssna till orden från den profeten eller på den som drömmer drömmar, för Herren din Gud (Jahve Elohim) sätter dig på prov för att veta om du älskar Herren din Gud (Jahve Elohim) med hela ditt hjärta och med hela din själ.
Och det ska ske om han säger till dig: "Jag ska inte gå härifrån", eftersom han älskar dig och ditt hus för att han har behandlats väl av dig,
om du håller alla hans budord så att du gör dem, som jag har befallt denna dag, att älska Herren (Jahve) din Gud (Elohim) och alltid vandra på hans stigar, då ska du lägga till (addera) ytterligare tre städer vid sidan om (utöver) dessa tre städer,
Om en man har två fruar, älskar den ena och hatar den andra och båda har fött barn åt honom, både den älskade och den hatade, och om den förstfödde sonen tillhör den som han hatar,
då ska det vara så att när den dagen kommer då hans söner ska ärva vad han haft, då får han inte göra den älskade hustruns son till förstfödd framför den hatade hustruns son, som är den förstfödde.
Likväl lyssnade inte Herren (Jahve) din Gud (Elohim) till Bileam, utan Herren (Jahve) din Gud (Elohim) vände förbannelsen till en välsignelse för dig, eftersom Herren (Jahve) din Gud (Elohim) älskar dig.
Och Herren (Jahve) din Gud (Elohim) ska omskära ditt hjärta, och din säds (dina barns) hjärta, till att älska Herren (Jahve) din Gud (Elohim) med hela ditt hjärta och med hela din själ, för att du ska leva. [Omskärelsen är ett fysiskt tecken på delaktigheten i det förbund som Gud har slutit med Abraham och hans ättlingar (1 Mos 17:9–14). När Mose nu talar om att folkets hjärtan ska omskäras, att hårdheten runt dem kommer att skäras bort, handlar det om att tankar, önskningar och avsikter kommer att föras in i förbundet – det vill säga att de vill vara trogna sin relation med Herren. (Samma tanke uttrycks i 5 Mos 10:16, där Mose bokstavligen säger åt folket att "omskära sina hjärtan", vilket betyder att de ska förbinda sig till förbundet med Herren, inte bara utåt utan även inåt.) Profeterna beskriver det nya förbundet i på samma sätt: "ett nytt hjärta och ny ande" (Hes 36:26–28).]
Vad jag befaller dig i dag är att älska Herren din Gud,
    vandra på hans vägar
    och hålla budord (klara tydliga befallningar)
    och förordningar (ordagrant "saker inristat")
    och påbud (bindande juridiska beslut).
Då ska du leva och föröka dig och Herren din Gud ska välsigna dig i det land som du snart ska ta i besittning.
Att välja livet är att:
    älska Herren, din Gud,
    höra hans röst (lyda honom),
    hålla sig till (klänga sig fast vid) honom.
Han är ert liv, och han ska låta er få bo länge i det land han lovat ge era förfäder Abraham, Isak och Jakob. [1 Mos 12:1–3; 15:17–20] [Att älska Gud och följa hans bud är det enda sättet för ett gott liv. Mose ton är varm men ändå tydlig, se även Paulus tal till församlingsledningen i Efesos, se Apg 20:26–27.]

Josua (2)

Var bara mycket noggranna med att hålla (vakta, skydda, bevara) för att göra budorden (tydliga befallningar) och undervisningen (Torah) som Herrens (Jahves) tjänare Mose har befallt er, att älska Herren er Gud (Jahve Elohim) och vandra på alla hans vägar och hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) och hålla (klänga, klistra sig) fast vid honom och tjäna honom med hela ert hjärta och med hela er själ (person). [5 Mos 6:5]
Vakta (skydda, bevara) er själva mycket, så att ni älskar Herren er Gud (Jahve Elohim).

Domarboken (4)

Så må alla dina fiender förgås Herre (Jahve),
    men de som älskar honom ska vara som solen när den går fram i sin makt.
-
Och landet hade ro i 40 år.
Och Simsons hustru grät över (på) honom [klängde sig mot honom] och sade: "Du hatar mig bara, du älskar mig inte, du har förelagt en gåta till mitt folks söner och berättar inte för mig."
Och det skedde sedan att han blev förälskad i en kvinna vid floden Soreq [i närheten av Simsons hemtrakter där städerna Tsora, Eshtaol, Timna och Ekron låg] och hennes namn var Delila. [I föregående vers var Simson i Chevron (Hebron). Kanske skulle Simson nu hålla sig i de judiska områdena och hitta en hustru där, redan i inledningen på denna vers anar läsaren oråd. Det går en tid, och Simson blir förälskad igen. Detta är den tredje kvinnan som Simson blir involverad med (som omnämns i Domarboken, se Dom 14:1–2; 16:1). Bibeln är inte emot kärlek mellan en man och kvinna, problemet är var han är och söker efter kärleken. Soreq ligger i låglandet i filistéernas område. Hans första fru och den prostituerade kvinnan i Gasa har inte nämnts vid namn, nu blir läsaren upplyst att denna tredje kvinna heter Delila. Betydelsen av hennes namn bär också med sig en gåta. Ordets ursprung kan härledas från arabiska dalla som betyder att flirta. Men det finns även en koppling till det hebreiska ordet för natt som är lajla. Bokstaven Dalet i början av Delilas namn gör att betydelsen blir "av natten". Här finns även en anspelning på hur Simson (hebr. Shimshon), som betyder "som solen", nu går mot natten.]
Då sade hon till honom: "Hur kan du säga att du älskar mig men ditt hjärta inte är med mig? Dessa tre gånger har du förnedrat (lurat – hebr. talal) mig och inte berättat för mig var din stora styrka kommer från."

Rut (1)

Han ska ge dig nytt liv och försörja dig på din ålderdom (ordagrant "gråa hår"). Det är ju din sonhustru som har fött honom, hon som älskar dig och är mer för dig än sju söner." [Talet sju står för fullkomlighet, se 1 Sam 2:5. Uttrycket återspeglar också den dåtida uppfattningen om den ideala judiska familjen med sju söner. Att Rut nu på en gång blir gravid och föder en son är också anmärkningsvärt. Rut hade ju varit gift med Mahlon i tio år utan att kunna få något barn. Även här blir Guds försyn och omsorg tydlig.]

1 Samuelsboken (8)

men till Channa gav han en dubbel del, för han älskade Channa, men Herren (Jahve) hade stängt hennes livmoder. [Hebreiskan är ordagrant: "en del av de två ansiktena (näsborrarna)", vilket kan tolkas som mat för två personer, eller att hon bara fick en del, och det upprörde Elkana. Den grekiska översättningen översätter så "bara en enda". Det beror på hur man tolkar "ansikte" som här är i dual-form. Antingen två personer, eller ilska och vrede. I detta fallet verkar ändå dubbel portion passa bäst in i sammanhanget.]
Och David kom till Saul och stod framför honom, och han älskade honom mycket och han blev hans rustningsbärare.
Och det hände när han [David] slutat att tala med Saul, att Jonatans själ knöts till Davids själ (person) och Jonatan älskade honom som sin egen själ (som sig själv).
Men hela Israel och Juda älskade David eftersom han gick ut och in framför dem.
Men Michal [betyder: "Vem är som Gud"], Sauls dotter [den yngsta, se 1 Sam 14:49] älskade David och de berättade det för Saul, och dessa ord behagade Sauls ögon.
Och Saul befallde sina tjänare: "Tala med David i hemlighet och säg: Se kungen har behag i dig och alla hans tjänare älskar dig, bli därför nu kungens svärson."
Och Saul såg och visste (förstod mycket väl) att Herren (Jahve) var med David. Och Michal, Sauls dotter, älskade honom.
Och Jonatan fick David att avlägga en ed igen, för kärleken som han hade till honom, för han älskade honom som han älskade sitt eget liv (sin egen själ).

2 Samuelsboken (7)

Saul och Jonatan,
    de älskade, och sköna i deras liv,
    också i deras död var de inte åtskilda,
de var snabbare än örnarna,
    de var starkare än lejonen.
Och David tröstade Batsheva (Batseba), sin hustru och gick in till henne och låg med henne och hon födde en son och hon gav (kallade) hon honom namnet Salomo. Och Herren (Jahve) älskade honom
Och det skedde därefter att Avshalom (Absalom), Davids son, hade en vacker syster vars namn var Tamar och Amnon, Davids son, älskade henne.
Och han sade till honom: "Varför kungens son har du blivit så klen (mager) från dag till dag? Vill du inte berätta för mig?"
    Och Amnon sade till honom: "Jag älskar Tamar, min bror Avshaloms syster."
Och Amnon hatade henne med ett mycket stort hat, för hatet som han hatade henne med var större än kärleken som han hade älskat henne med. Och Amnon sade till henne: "Stig upp och försvinn."
i det att du älskar dem som hatar dig och hatar dem som älskar dig. För du har idag förkunnat att furstar och tjänare är ingenting för dig. För jag vet idag att om Avshalom hade levt och vi alla hade dött idag, skulle det ha behagat dig väl.

1 Kungaboken (4)

Och Salomo älskade Herren (Jahve) och vandrade efter sin far Davids förordningar (ordagrant "saker inristat") förutom att han offrade på de höga platserna.
Och Chiram, Tyros kung, sände sin tjänare till Salomo, för han hörde att de smort honom till kung efter hans far David, för han hade älskat David alla hans dagar.
Välsignad är Herren din Gud (Jahve Elohim) som lutar sig mot dig och ger (har satt) dig på Israels tron, eftersom Herren (Jahve) älskar Israel för evigt och därför har gjort dig till kung till att göra rätt och rättfärdighet."
[Detta stycke ramar in kiasmen i kapitel 3-11. Just giftemålen med utländska kvinnor var det som han inte skulle göra, och visade få honom på fall. Inom arkeologin har man på senare år börjat göra analyser av fingeravtryck på lerskärvor. I utrgärvningar där det finns kananeiska tempel (bl.a. Tel Burna 2022) har har man sett att just avgudar, figuriner, masker och kärl för religöst bruk var gjorda av kvinnliga krukmakare, medan vanliga kärl var gjorda av män. Här bekräftar arkeologin att just utländska kvinnor var invloverade att skapa dessa okulta föremål.] Och kungen Salomo älskade många främmande kvinnor vid sidan av faraos dotter, moabitiska kvinnor, ammoniter, edomiter, sidonier och hettiter

2 Krönikeboken (5)

Välsignad är Herren din Gud som har funnit sådant behag i dig att han har satt dig på sin tron till att vara kung inför Herren din Gud! Eftersom din Gud älskar Israel och vill hålla det vid makt till evig tid, därför har han satt dig till kung över dem, för att du ska skipa lag och rätt."
Och Rehabeam älskade Maaka, Avshaloms dotter, mer än alla sina andra hustrur och bihustrur. Han hade tagit arton hustrur och sextio bihustrur, och han blev far till tjugoåtta söner och sextio döttrar.
Då gick siaren Jehu, Hananis son, ut mot kung Joshafat och sade till honom: "Ska man hjälpa den ogudaktige? Ska du älska dem som hatar Herren? Därför vilar Herrens vrede över dig.
Var det inte du, vår Gud, som fördrev detta lands invånare för ditt folk Israel och gav landet åt din vän Abrahams efterkommande för evig tid?
Han byggde också torn i öknen och högg ut många brunnar, eftersom han hade en mängd boskap både i låglandet och på slätten. I bergsbygden och på de bördiga fälten hade han jordbruksarbetare och vingårdsarbetare, eftersom han älskade jordbruk.

Nehemja (2)

Jag sade [bad]:
Jag bönfaller dig Herre (Jahve) himmelens Gud (Elohim), du stora och fruktansvärda (den som är värd att vörda), Gud (El) som håller förbund och nåd (kärleksfull omsorg) med dem som älskar dig och håller sig till dina budord (följer principerna i Torah, undervisningen – de fem Moseböckerna).
Var det inte just så som Israels kung Salomo syndade? Bland de många hednafolken fanns ingen kung som han, och han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till kung över hela Israel. Men också honom förförde de främmande kvinnorna till synd.

Ester (4)

Kungen älskade Ester mer än (över) alla andra kvinnor och hon fick (fann) nåd (oförtjänt kärlek; favör) och nåd (barmhärtighet, omsorgsfull kärlek) inför honom, mer än alla jungfrur. [Två synonymer för nåd, hebr. chen följt av chesed, förstärker Esters utstrålning, som har sin källa från hennes gudstro.] Han satte den kungliga kronan på hennes huvud och gjorde henne till drottning i Vastis ställe.
Likväl hejdade Haman sig (han gav inte utlopp för sin vrede) och gick hem.
    Han skickade efter sina vänner och sin hustru Zeresh.
Då sade Zeresh, hans hustru och alla vänner till honom: "Låt göra en 50 alnar [22,5 meter] hög träpåle (galge) och tala med kungen i morgon bitti så att Mordochaj kan hängas där, sedan kan du gå med kungen på banketten med glädje." Detta behagade Haman och han lät göra och uppföra träpålen (galgen). [Var och en som är upphängd på trä är förbannad, se 5 Mos 21:23.]
Haman redogjorde för sin hustru Zeresh och alla sina vänner om allt som hade drabbat honom.
    Då sade hans visa män och hans hustru Zeresh till honom: "Om Mordochaj, inför vilken du har börjat falla, verkligen är en jude kommer du inte att kunna stå honom emot. Faktum är att du verkligen kommer att falla inför honom." [Detta är ett råd som stämmer överens med Guds löfte till Abraham, se 1 Mos 12:3.]

Job (1)

Psaltaren (39)

Ni människor (människors söner) [som reser er upp mot mig – lyssna]:
    Hur länge ska ni svärta ner min ära (härlighet; mitt rykte)?
    Hur länge ska ni älska tomhet [illusioner, falska ogrundade rykten] och söka falskhet (osanning, lögn)? Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] [Det ovanliga hebreiska uttrycket bnei ish, ordagrant "människors söner", används här. Skrevs psalmen i samband med Ps 3 kan uppmaningen vara riktade till Joav och Avishai som gått över till Avshaloms sida. Det finns flera exempel på Joavs förräderi, se 2 Sam 3:27; 20:8–10.]
Men glädja sig må alla de som tar skydd (sätter sitt hopp och förtröstan) till dig;
    låt dem jubla (höja gälla triumferande jubelrop) för evigt!
    [Verbet "glädja sig" står först i hebreiskan, och visar på en förvissning om utgången.] Beskydda (täcka, överskugga, försvara) dem,
    så att de som älskar ditt namn kan fröjda sig!
Herren prövar (utrannsakar) [både] den rättfärdige och den gudlöse,
    men han (hela hans varelse – hebr. nefesh) hatar den som älskar våld (terror, laglöshet, plundring – hebr. chamas).
    [Hebreiskan har inte komma, versen kan även översättas: "Han prövar den rättfärdige, men han hatar den gudlöse och den som älskar våld."]
För Herren är rättfärdig och älskar rättfärdighet,
    den uppriktige (den ärlige, som vandrar rakt fram på Guds väg) ska få se hans ansikte. [Två närbesläktade ord för rättfärdig används här. Det första ordet är tsadiyq som används om Herren. Det andra ordet som översatts "uppriktig" är yashar. Båda orden är abstrakta men det sistnämnda används konkret för att beskriva en rak/jämn väg. Samma ord används i kombination med hjärta och översätts "uppriktiga hjärtan" i vers 2. Att se Herrens ansikte är inte möjligt för en syndig människa, se 2 Mos 33:20, men den som vandrar på Guds väg kommer en dag att få se honom, se Upp 22:4.]
Herre (Jahve), jag älskar din boning,
    den plats där din härlighet (ära, tyngd, dignitet; mättade gudsnärvaro) bor.
Älska Herren (Jahve), alla ni hans trogna (fromma, lojala) följare!
    Herren (Jahve) bevarar de trogna,
    men han lönar (kompenserar) i fullt mått den högmodige (arrogante). [Även om betydelsen att Gud kommer straffa den högmodige är den exakta betydelsen svåröversatt. Lönar är hebreiska salem som har samma rot som ordet shalom. Det handlar om att Gud gör något fullständigt och helt. Sedan följer hebreiska al-jeter som kan betyda "fullt mått" eller "med en bågsträng" och då blir betydelsen "med exakthet", som en pil på en bågsträng skjuts iväg och träffar sitt mål. En annan möjlig betydelse är att det väntar en "belöning" i proportion till deras högmod.]
Han älskar rättfärdighet och rätt [han finner glädje i att döma rättvist],
    jorden är full av Herrens (Jahves) nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed). [Nåden fyller hela jorden.]
Vem är den människa, som älskar livet,
    som önskar se många dagar och ha det gott? [Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – Mem. Tecknet avbildar vatten och står för vatten, folk, nationer och språk. I denna vers börjar ordet "Vem" på denna bokstav. Det förstärker frågan om det finns någon bland alla människor som vill leva ett liv till fullo? Föregående vers talade om att vörda Herren. Denna vers visar att sann gudsfruktan inte begränsar, istället är det vägen för verklig glädje.]
För Herren (Jahve) älskar det rätta,
    han överger inte sina fromma. [Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – Samech. Tecknet avbildar en pelare och symboliserar stöd och stabilitet. I den här versen är det ordet "Vänd" som börjar på denna bokstav. Nyckeln till frid är att aktivt vända sig från ondska, och aktivt sträva efter det som är gott. Det ger en stabil frid.]

ע – Ajin

De blir bevarade för evigt (lång tid),
    men de gudlösas (ogudaktigas) barn (avkomma) blir utplånade.
[Nu förändras fokus. Hittills har det bara handlat om psalmisten och Gud. Nu kommer även vänner och fiender in i bilden.]
Mina kära (de som älskar mig) och mina vänner (de som förknippas med mig) [mina nära och kära],
    håller sig undan för [håller sig borta när de ser] min plåga [det slag som har drabbat mig].
Mina närmaste håller sig på avstånd,
Må alla som söker dig
    vara glada och jubla i dig.
Må de som älskar din befrielse alltid säga:
    "Herren (Jahve) är stor (han ska lovas, upphöjas)."
Du älskar (tillägnar dig, verkar aktivt för) rättfärdighet och hatar orättfärdighet.
Därför, Gud (Elohim), har din Gud (Elohim) smort dig
    med glädjens olja mer än dina jämlikar.
    [Kungar smordes med olja när de kröntes, se 1 Sam 10:1; 16:13. Denna vers citeras i Heb 1:8–9 och refererar tydligt till Jesus.]
Han utväljer åt oss vår arvedel [vårt landområde, landet Israel, se Ps 105:11; 135:12; 136:21–22],
    Jakobs upphöjdhet [Judeiska bergsbygden] som han älskar [Mal 1:1–3; Rom 9:13]. Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Du älskar ondska istället för det goda,
    lögn mer än att tala det rättfärdiga. Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Du älskar bara förtärande ord,
    du förrädiska tunga.
Hans tjänares barn ska ärva det
    och de som älskar hans namn ska bo där.
Låt alla dem som söker dig fröjdas och vara glada i dig.
Låt dem som älskar din frälsning oavbrutet säga: "Låt Gud (Elohim) bli stor."
Men han utvalde Juda stam,
    Sions berg [tempelberget i Jerusalem], som han älskade.
Herren (Jahve) älskar Sions [Jerusalems] portar
    mer än alla Jakobs boningar.
De jag älskar och mina följeslagare har du flyttat långt bort från mig,
    och mina vänner till mörkret.
Ni som älskar Herren (Jahve),
    hata det onda!
Han bevarar sina heligas liv (deras själar).
    Han räddar (rycker bort) dem ut ur den ondes hand.
Kungens makt (styrka) älskar rätten.
    Du har etablerat likvärdighet,
du har verkställt rätt och rättfärdighet i Jakob.
    [Denna vers har likheter med talesättet att "om man är stark, måste man vara snäll"]
Ja, han älskade förbannelse [att förbanna och kalla ner Guds straff på andra]
    och den kom till honom.
Han hade inte sin glädje (lust) i välsignelse
    och den var långt från honom.
Jag älskar –
    för Herren (Jahve) har hört min röst,
    mina böners ljud [enträgna, ödmjuka vädjanden om nåd och hjälp].
Och min lekfulla glädje (entusiasm – som ett barn som leker och skrattar) har jag i dina budord (hebr. mitzvot)
    som jag har kära (älskar).
Och jag ska även lyfta upp mina händer till dina budord (hebr. mitzvot) som jag älskar
    och jag ska begrunda (tänka på, reflektera över) dina förordningar (hebr. chuqim).
[Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – Mem. Talvärdet är 40. Ursprungligen föreställde tecknet vågor på vattnet. Vår bokstav "M" har fortfarande kvar denna vågform, medan det nuvarande hebreiska tecknet är bilden på ett lugnt vatten. Bokstaven står för vatten, folk, nationer och språk.] Hur jag älskar din undervisning (Torah)!
    Hela dagen är den min begrundan (det jag ständigt reflekterar över).
[Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – Samech. Talvärdet är 60. Den exakta betydelsen av piktogrammet för Samech är inte känd. Det hebreiska ordet samech betyder dock stöd och stöttning. Piktogrammet kan avbilda en pelare, en sköld eller en törnbuske. Törne används ofta av herdar för att avgränsa ett område för får. Stycket är uppdelat i flera kiasmer. Vers 113a–115 och 118–120 formar en yttre ram där psalmisten ger en kontrast mellan hat och kärlek. Den centrala versen är 116b, som ramas in av samach (uppehåll) och saad (stötta).] De ostabila (två-delade, halvhjärtade) hatar jag [Jak 1:8],
    men din undervisning (Torah) [som ger tydlig vägledning] älskar jag.
        
Som slagg tar bort alla onda från jorden,
    därför älskar jag dina vittnesbörd (hebr. edot).
Därför älskar jag dina budord (hebr. mitzvot) över allt guld,
    ja mer än finaste guld.
Vänd dig till mig och var nådefull (ge mig oförtjänt kärlek, favör),
    så som rätt är (hebr. mishpat) mot dem som älskar ditt namn (sätter dig främst).
Ditt löftesord (hebr. imrah) är prövat till sitt yttersta,
    och din tjänare älskar det!
Se hur jag älskar dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim),
    Herre (Jahve), ge mig liv (blås nytt liv i mig) genom din nåd (omsorgsfulla kärlek).
Jag hatar och avskyr lögn,
    din undervisning (Torah) älskar jag.
Frid (hebr. shalom – fred, helhet och harmoni på alla områden)
    som är stor
    
    har de som älskar
    
    
    din undervisning (Torah),
    
    ingenting
    kan få dem
på fall. [Denna vers består av sju hebreiska ord där det första är shalom. Detta är enda gången ordet förekommer i hela Psalm 119. Ordet shalom skrivs med fyra bokstäver Shin, Lamed, Vav och Mem. Intressant är att begynnelsebokstaven i vartannat ord (första, tredje, femte och sjunde ordet) i denna vers är just dessa fyra bokstäver. Kodat i varannan begynnelsebokstav i denna vers finns alltså fridshälsningen – shalom! Centralt i denna vers med sju ord står Guds undervisning – Torah! Bokstaven Shin är den tjugoförsta (3 x 7) bokstaven i alfabetet! Att all denna symbolik med det fullkomliga talet sju dessutom finns i den tjugoförsta sektionen i Psalm 119 (vers 161–168), som i sin tur är central i den sjunde sektionen med de tre sista bokstäverna Resh, Shin och Tav (vers 153–176) ger extra betoning. De som sätter Guds undervisning centralt i sitt liv har fullkomlig frid och inget kan få dem på fall! Något som rent bokstavligt också illustreras med fullkomlig balans i språket.]
Min själ (jag, hela min person) har hållit (följt, lytt) dina vittnesbörd (hebr. edot)
    och jag älskar dem oändligt.
Be för Jerusalems frid (shalom, välgång på alla områden);
    må de som älskar dig ha all slags framgång (hebr. shala). [Ps 48:3]
Herren bevarar alla som älskar honom,
    men de ogudaktiga ska han förgöra. [Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar två tänder, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något, men också att "tugga" och bearbeta på Guds ord. Här är det ordet "bevarar" som börjar på denna bokstav, vilket ger betydelsen av att begrunda och reflektera Guds ord.]
Herren ger syn till de blinda.
Herren reser upp de nedböjda (de som har tappat modet).
Herren älskar de rättfärdiga.

Ordspråksboken (27)


"Ni oförståndiga, hur länge ska ni älska ert meningslösa liv,
    och ni cyniker er negativism,
    och ni [högfärdiga] dårar hur länge ska ni hata kunskap?
För den Herren (Jahve) älskar (hyser ömhet för; visar tillgivenhet; håller av)
    den tillrättavisar (korrigerar, bestraffar; över/motbevisar) han [genom att lägga fram en rättvis dom],
    precis som en far [resonerande tillrättavisar] sonen han har kär (gläder sig över; är belåten med). [I Heb 12:5–6 citeras dessa två verser för att visa på hur lidandet i tjänst för Gud är ett bevis på barnaskapet – att Gud bryr sig och att Gud är en god Far. Uttrycket finns ursprungligen i Job 5:17. De hebreiska orden för att tillrättavisa tochachat i vers 11 och jachach i vers 12 används inom juridiken för att lägga fram bevis och över/motbevisa, se Ords 22:6. I det sistnämnda finns också betydelsen att bestraffa. Sammanhanget här, och det faktum att Job var fysiskt prövad, gör att det troligtvis har att göra med någon form av fysisk tuktan. Den grekiska översättningen Septuaginta väljer det starkare ordet prygla, som beskriver ett hårt straff. Den tolkar också den bakomliggande hebreiskan i den sista strofen lite annorlunda.]
Överge inte visheten, hon ska bevara (försvara, skydda) dig, älska henne,
    och hon ska skydda dig.
Jag älskar dem som älskar mig,
    och de som söker mig tidigt (som första prioritet, med ett ärligt hjärta, intensivt) finner mig.
för att förse de som älskar mig (har som livsstil att älska mig) med tillgångar (rikedomar, arv),
    och fylla deras förrådshus."
Men den som undviker (syndar mot) mig skadar sin egen själ,
    alla som hatar (avvisar) mig älskar döden."
Om du tillrättavisar en hädare, kommer han att hata dig.
    Tillrättavisa en vis människa och han kommer att älska [respektera] dig.
Den som älskar korrigering (rättning, fostran) han älskar kunskap (insikt, förståelse),
    men den som hatar tillrättavisning är helt omdömeslös (enfaldig, dum).
Den som spar på riset hatar sin son,
    men den som älskar honom är noga med att tillrättavisa (disciplinera) honom tidigt (i unga år).
Den fattige är hatad även av sina egna grannar,
    men de rika har många [som vill vara deras] vänner.
Avskyvärd (motbjudande, vidrig) är den ogudaktiges väg inför Herren (Jahve),
    men han älskar den som söker hans rättfärdighet.
En dåre ogillar den som tillrättavisar honom,
    han går inte till de visa [för att fråga om råd].
Rättfärdiga läppar är en glädje för kungar,
    och de älskar den som talar det som är rätt (sant, rättframt, uppriktigt).
En vän (medmänniska – hebr. rea) älskar alltid (visar hela tiden tillgivenhet) [är trofast, hjälpsam och självuppoffrande],
    en broder finns med (föddes för att hjälpa) i motgång (nöd, trångmål – hebr. tsarah) [i en svår tid].
    [Här kan "en broder" även åsyfta någon som står nära, oavsett blodsband, se Ords 18:24.]
Den som älskar synd,
    
    älskar strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl),
    den som bygger höga portar [som en fasad för att imponera och verka bättre än vad han är]
    
    försäkrar sig om sitt eget fall (ras).
Tungan har makt över död och liv,
    de som älskar [att bruka] den får [också] äta dess frukt. [Vers 20 och 21 hör ihop. Frukt talar om konsekvenser, se Matt 7:17. Med tungan formar vi vårt tal och vår bekännelse,, se Ords 15:3–4; Matt 12:35; Rom 10:9; Jak 3:2–12.]
En människa som försöker få många ytliga vänner [en som försöker vara vän med hela världen]
    blir splittrad (bryts sönder, visar sig vara en dålig vän),
    men en äkta vän är mer trofast (ännu närmare) än en broder.
Den som skaffar vishet (ordagrant "hjärta", ett gott omdöme, förmåga att känna) älskar sitt eget liv,
    den som bevarar urskillningsförmåga (insikt) får framgång (lycka).
Älska inte sömn för då blir du fattig.
    Öppna dina ögon [vakna upp från slumrandet] och du får mat i överflöd.
Den som älskar nöje (tillfredsställelse, glada dagar) blir fattig,
    den som älskar vin (alkohol) och olja [symbol på välgång och framgång] kommer aldrig att bli rik.
Den som älskar renhet (har ett rent hjärta, goda intentioner) och talar godhet (nåd, vänliga ord)
    får kungen som vän.
Såren orsakade av en vän är utförda med ett syfte (de är välmenande, har ett syfte och går att lita på),
    men kyssarna av en ovän är många och vilseledande.
    [Om man bara hör komplimanger, som här liknas vid kyssar, så är de inte äkta, en vän säger alltid sanningen.]
Den som älskar vishet gläder sin far,
    men den som är med prostituerade slösar hans rikedom.

Predikaren (4)

en tid att älska
    och en tid att hata,
    en tid för krig,
och en tid för fred.
-

Den som älskar silver (pengar) blir aldrig mätt på (tillfredsställd av) silver,
    och den som älskar rikedom (pompa och ståt) får aldrig nog. Detta är också fåfängt (tomhet; helt meningslöst).
Njut av livet med hustrun som du älskar alla livets fåfänga dagar som han har gett dig under solen, alla dina fåfänga dagar, och (njut av livet) i ditt arbete som du arbetar med under solen. Det är din del i livet (din livslott).

Höga Visan (7)

bättre än doften av dina väldoftande salvor.
Ditt namn är som utgjuten olja,
    därför är du älskad av de unga kvinnorna.
Dra mig (till dig), vi vill springa efter dig,
    kungen har fört in mig i sin kammare [på bröllopsnatten]. [Hebreiska ordet för kärlek i vers 2, dod, kommer troligtvis från ett verb "att koka"; används om fysisk attraktion och kärlek – kanske bubblande känslor, se Ords 7:18; Höga V 4:10; 7:12; Hes 16:8; 23:17.][Kör:]
Vi [kvinnan, kanske tillsammans med Jerusalems döttrar, se vers 5] vill vara glada och fröjda oss med (i) dig,
    vi ska finna din kärlek (bubblande, passionerade känslor) mer välluktande än vin.
Säg mig, du som min själ (hela min person) älskar,
    var låter du din flock beta, var låter du din flock vila vid middagstiden?
Varför skulle jag vara som en beslöjad
    vid dina vänners hjordar?
[Bokens tredje sektion (vers 1–5) handlar om kvinnans sökande efter sin älskade. I det kiastiska mönstret hör den tematiskt ihop med den femte sektionen (Höga V 5:2–7:11). Nu följer en sektion där kvinnan återberättar hennes sökande efter hennes älskade. Stycket följer samma tema som tidigare sektioner: Hon saknar honom, söker efter honom och hon finner honom. Dock har denna sektion ingen dialog. Det finns en fin kiastisk struktur även här: A i bädden – ensam, vers 1
 B Hon lämnar hemmet, vers 2
  C Vakterna finner henne, vers 3a
   D Central vers: Hennes desperata fråga, vers 3b
  C´ Hon lämnar vakterna och finner sin älskade, vers 4a
 B´ Hon återvänder hem, vers 4b
A´ Tillbaka i kammaren – förenade, vers 5]
På min bädd under natten
    sökte jag honom som min själ älskar;
jag sökte honom men fann honom inte.
Jag vill stå upp och gå runt i staden,
    i gränderna och de stora gatorna
vill jag söka efter honom som min själ älskar.
    Jag sökte honom men fann honom inte.
Väktarna som går runt (patrullerar) i staden fann mig.
Har ni sett honom som min själ älskar?
Jag har nätt och jämt kommit förbi dem (väktarna)
när jag finner den som min själ (hela jag) älskar. Jag håller fast honom och låter honom inte gå
förrän jag har fört honom till min mors hus, till hennes kammare som födde mig.

Jesaja (9)

Dina furstar är upproriska
    och är vänner med tjuvarna.
Alla älskar en muta
    och jagar efter vinning.
De försvarar inte den föräldralöse
    och änkans ärende bekommer dem inte.
Israel, du min tjänare,
    Jakob, som jag har utvalt [Jes 44:1],
    ättling till Abraham, min vän [1 Mos 12:1–3; 18; 2 Krön 20:7; Jak 2:23]
Eftersom du är dyrbar i mina ögon,
    eftersom jag ärar dig och älskar dig,
därför ger jag människor i utbyte för dig,
    och andra nationer i utbyte mot ditt liv."
Samla ihop er själva, allesammans och lyssna.
    Vem ibland dem har förkunnat dessa ting?
Han som Herren (Jahve) älskar ska visa sin tillfredsställelse (betyder även böja ned) över Babel
    och visa sin arm över kaldéerna.
    [Han i denna vers talar profetiskt om Jesus när han kommer tillbaka och ska ta itu med alla som kommit mot Jerusalem, se Upp 19:11–16.]
Även främlingar som sluter sig till Herren
    och följer honom,
som älskar Herrens namn
    och vill bli hans tjänare
– alla som håller (vaktar, skyddar, bevarar) sabbaten så att de inte ohelgar den,
    och står fast vid mitt förbund –
Alla hans väktare är blinda,
    de är utan kunskap,
de är som dumma hundar,
    de kan inte skälla,
de ligger ner och drömmer
    och älskar att sova.
Och bakom dörren och dörrposten
    har du satt upp dina minnesmärken.
För du har gått upp från (lämnat) mig,
    du har utvidgat din bädd
och valt dem vars bädd du älskar,
    vars hand du fått syn på.
För jag Herren älskar rättfärdighet.
    Jag hatar röveri i orättfärdighet (med överträdelser) [Ps 58:4].
Jag ska ge dem deras belöning i sanning,
    och jag ska skära ett evigt förbund med dem.
Fröjdas med Jerusalem och gläd er med henne,
    alla ni som älskar henne,
jubla och var glada med henne,
    alla ni som sörjde för hennes skull,

Jeremia (10)

Håll din fot borta från att bli skadad
    och din strupe från törst,
men du säger: "Det är lönlöst att försöka stoppa mig (finns inget hopp),
    för jag älskar främlingar
    och jag vill gå efter (följa) dem."
Profeterna profeterar i lögnens tjänst och prästerna styr efter deras hand (direktiv) och mitt folk älskar att ha det så. Vad ska de då göra efter detta?
och de ska sprida dem framför solen och månen och himlarnas härskaror (stjärnorna) som de har älskat och som de har tjänat och efter vilka de har vandrat och dem som de har sökt och dem som de har tillbett. De ska inte bli samlade och inte begravda, de ska vara som dynga på jordens ansikte (yta).
Så säger Herren (Jahve) till detta folk: Trots det har de älskat att gå hit och dit och inte avstått från sina steg, och Herren (Jahve) ska inte ge nåd (villkorad nåd – hebr. ratsa). Nu ska han komma ihåg deras synder och straffa deras överträdelser.
Så säger Herren (Jahve): "Se, jag ska ge dig till din egen terror och du ska falla för dina fienders svärd och dina ögon ska se det. Och jag ska ge hela Juda i Babels kungs hand och han ska bära bort dem i fångenskap till Babel och ska slå dem med svärdet.
Och du Pashchor och alla som bor i ditt hus ska gå i fångenskap och du ska komma till Babel och där ska du dö, du och alla dina vänner till vilka du har profeterat lögn."
Gå upp till Libanon och ropa och lyft upp din röst i Bashan och ropa från Avarim, eftersom alla dina älskare är fördärvade.
Alla dina herdar ska vinden valla och dina älskare ska gå i fångenskap, då ska du med säkerhet skämmas och bli förvirrad av all din ondska.
Alla dina älskare har glömt bort dig, de söker inte efter dig, eftersom jag har skadat dig med fiendens sår, med den grymmes tuktan, för din stora synd då dina överträdelser har förökats.
Från fjärran uppenbarade sig Herren (Jahve) för mig:
"Med evig kärlek har jag älskat dig,
    därför har jag omgärdat (byggt ett staket runt) dig med min nåd (kärleksfulla omsorg).

Klagovisorna (2)

Hon [Jerusalem, som liknas vid en änka] gråter bittert i natten
    hennes tårar rinner över kinderna.
Det finns ingen som tröstar henne;
    alla hennes älskare [länderna runt omkring som tidigare sett upp till Jerusalem] är borta.
Alla hennes vänner har förrått henne;
    de har blivit hennes fiender. [Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit. Ordet för "gråter" börjar med denna bokstav och ger bilden av ett sorgehus där man sitter "shiva" vilket betyder att man sitter på golvet och sörjer utan att låta sig tröstas.
    Shiva betyder sju på hebreiska. Den familj som har sorg stannar hemma under en veckas tid efter begravningen, som skett samma dag som dödsfallet. Familjen sitter på låga stolar i hemmet för att på ett yttre sätt visa sina inre känslor av sorg. Uttrycket att "känna sig låg" får ett konkret fysiskt uttryck. Under denna vecka besöker vänner och bekanta familjen och man har ofta med sig mat. Besökaren sätter sig i stillhet intill den sörjande och säger ingenting innan den som är i sorg är redo att prata. Den bibliska bakgrunden till denna sed finns i Job 2:12–13 där Jobs vänner satt tysta en vecka tills Job inledde samtalet, se Job 3:1.]
Jag ropade efter mina älskare [Klag 1:2]
    men de förrådde mig.
Mina präster och mina äldste
    förgicks i staden
när de sökte efter mat
    för att överleva (vederkvicka sina själar). [Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. I den här versen är det ordet "Jag ropade efter" som börjar på den bokstaven och förstärker ropet efter någon som stöttar.]

Hesekiel (7)

till alla skökor ges gåvor, men du har gett dina gåvor till alla dina älskare och har mutat dem som kommer till dig från alla sidor i din prostitution.
Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahve): Eftersom din smuts (orenhet) var uthälld och din nakenhet blottad genom din prostitution med dina älskare, och eftersom alla dina avgudars styggelser och för dina barns blod som du gav till dem,
därför, se jag ska samla alla dina älskare till vilka du har varit behaglig och alla dem som du har älskat och alla dem som du har hatat, jag ska samla dem mot dig från alla sidor och ska blotta din nakenhet för dem så att de ser hela din nakenhet.
Och Ohola agerade som sköka när hon var min, och hon var förtjust i sina älskare, Assyriens krigare,
Därför har jag gett henne i hennes älskares hand i Assyriens hand som hon var förtjust i.
Därför Oholiva, så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahve): Se jag ska resa upp dina älskare mot dig från dem som din själ fjärmat sig från och jag ska föra dem mot dig på alla sidor.

Daniel (1)

Jag bad till Herren min Gud (Jahve Elohim) och bekände [prisade Guds storhet och erkände min personliga synd och mitt folks synd]:
"O Herre min Gud (Adonai El), den store och skrämmande (som inger vördnad och respekt), du som håller fast vid förbundet och nåden (den omsorgsfulla kärleken) mot dem som älskar dig och håller ditt bud. [5 Mos 7:9]

Hosea (16)

För deras mor har agerat prostituerad,
    hon som har fött dem har gjort det som är skamligt
för hon sade: "Jag ska gå efter mina älskare som ger mig mitt bröd
    och mitt vatten och min ull och mitt linne och min olja och min dryck."
Och hon ska springa efter sin älskare
    men inte komma ikapp dem
och hon ska söka dem
    men inte finna dem.
Sedan ska hon säga: "Jag ska gå och återvända till min första man [Hosea],
    för då hade jag det bättre än nu."
Och nu ska jag blotta hennes skam inför ögonen på hennes älskare
    och ingen ska befria henne från min hand.
Och jag ska ödelägga hennes vin och hennes fikonträd,
    om vilka hon sagt "Detta är min lön som mina älskare har gett mig",
och jag ska förvandla dem till en skog
    och fältens djur ska äta dem.
Och jag ska hemsöka henne på baalernas dagar,
    eftersom hon offrade till dem
och klädde sig själv med sina örhängen och sina juveler
    och gick efter sina älskare och glömde bort mig,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Och Herren (Jahve) sade till mig igen gå och älska en kvinna älskad av hennes vän och begå äktenskapsbrott, som Herren (Jahve) älskar Israels söner trots att de vänder sig till andra gudar och älskar russinkakor. [Hebreiska texten är medvetet otydlig. Igen kan syfta på att "Herren igen säger" (en andra gång, då den första var i Hos 1:2) eller att gå och "igen älska". Ordet "en kvinna" kan syfta på Gomer, eller en andra hustru. Dock är det mest troliga att det är Gomer, som övergett honom, som det syftar på här.]
När deras festande är över
    fortsätter de med prostitution,
    hennes ledare är djupt förälskade i skamlighet.
Fröjda dig inte, Israel,
    som folken i triumf,
för du har gått på avvägar från din Gud (Elohim),
    du har älskat en betald prostituerad på alla tröskgolv.
Jag fann Israel
    som vin i öknen,
jag såg era fäder
    som den första skörden på fikonträdet hennes första vår,
men så snart som de kom till Baal-Peor
    avskilde de sig själva till de skamliga tingen
    och blev lika avskyvärda som det de älskar.
Och Efraim är en kviga som älskar att tröska
    och jag har gått över hennes nacke [lagt ett ok över det].
Jag ska göra Efraim till en ryttare,
    Juda ska plöja,
    Jakob ska bryta hans jordkokor.
När Israel var en ung man älskade jag honom som en son,
    och ut ur Egypten (belägring, inträngd – hebr. mitsrajim) kallade jag min son.
Som köpmannen har den bedrägliga vågen i sin hand,
    älskar han att förtrycka.
[Nu kommer Guds svar på frälsningsbönen i vers 3–4:]
"Jag ska hela deras trolöshet (avfall, deras hjärtan som medvetet vandrat bort från mig).
    Jag ska älska dem utan gräns (av fri vilja, ösa min kärlek över dem, som en frivillig offergåva),
    för min vrede har vänt sig från dem [Israel].

Amos (2)

Offra ett tacksägelseoffer
    av det som är jäst (med surdeg) [3 Mos 7:13]
och förkunna frivilliga offer
    och gör dem kända, för det älskar ni att göra ni Israels söner,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Hata det onda och älska det goda
    och stadfäst rätten i portarna,
kanske ska då Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot) vara nådig (visa oförtjänt kärlek)
    mot Josefs kvarleva.

Mika (2)

Den som hatar gott och älskar ont,
den som stjäl deras skinn från dem
    och deras kött från deras ben,
Han har visat dig (förklarat; gjort känt) [speciellt sådant som varit oklart och dolt, se Heb 9:23; 10:1] du människa,
    vad som är gott (behagligt, vackert, bättre, bäst; etiskt rätt).
Och vad begär Herren (Jahve) av dig [efterfrågar och söker hos dig], annat än att [du ska/vill]
göra [det som är] rätt (fastställt, värdigt; förespråka rättvisa),
älska (önska; sträva efter) nåd (omsorgsfull och trofast kärlek; barmhärtighet – hebr. chesed)
och ödmjukt vandra [leva ditt liv] med din Gud (Elohim)? [Här får profeten Mika svaret på de frågor han just ställt, se verserna 6 och 7. Gud ser inte bara till yttre offer, utan till något som är långt viktigare, nämligen hjärtats inställning och ett liv som reflekterar hans kärlek. Det första är att göra det som är rätt och förespråka rättvisa domar, se Jak 1:27. Det andra är att älska Guds nåd. De hebreiska orden som används är ahava chesed. Ordet chesed används oftast om Guds omsorgsfulla och trofasta kärlek mot människan, se 2 Mos 34:7; Klag 3:22. Här handlar det om att se med Guds nåd på andra människor. Det tredje är att vara ödmjuk i sin vandring (hebr. tsana) inför Gud. Det hebreiska verbet används som ett adjektiv och förekommer bara här och i Ords 11:2 och handlar om att hålla en låg profil, dvs. att frivilligt inta en anspråkslös blygsamhet. Välsignelsen som följer då man handlar på denna insikt resulterar i att man vill leva sitt liv efter Guds vilja, söka hans närvaro och umgås med honom. Jesus utgår från detta sammanhang i Mika när han talar till fariséerna och de skriftlärda. Han ställer tre små "lätta" kryddor mot dessa tre långt "tyngre" delar av Mose undervisning och använder orden: rättvisa, barmhärtighet och trohet (tro), se Matt 23:23. Lukas sammanfattar med två ord: rättvisan och kärleken till Gud, se Luk 11:42.]

Sakarja (3)

Låt ingen av er tänka ut ont i sitt hjärta mot sin nästa
    och älska inte falsk ed,
    för allt sådant är vad jag hatar,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). [I en grekisk text som upptäcktes 2021 i en av grottorna i Nahal Hever vid Döda Havet, står det "gator" istället för "portar" i vers 16.]
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
Fastan i fjärde månaden [17 Tammus – då stadsmuren i Jerusalem föll, se Jer 39:2]
och fastan i 5:e månaden [9:e Av – då templet förstördes, se Jer 52:12–14]
och fastan i sjunde månaden [9:e Tishri – Försoningsdagen, Jom Kippur]
och fastan i tionde månaden [10:e Tevet – då belägringen av Jerusalem startade, se Jer 52:4] ska för Juda hus bli [vändas] till
    glädje, fröjd och en gladlynt tid,
älska därför sanningen och friden (shalom).
Och man ska säga till honom: "Vad är dessa sår mellan dina händer?" Då ska han svara: "Det är de skador som jag fick i min väns hus."

Malaki (4)

[I vers 2–5 talar Herren i första person och citerar några av argumenten emot honom. Vers 2–4 hör ihop i flera väl sammanvävda antitetiskt kiastiska strukturer.] Jag älskar [har älskat och kommer alltid att älska] dig
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
    Men ni säger (ändå frågar ni):
"Hur älskar du [har du älskat och kommer alltid att älska] oss?" Var inte Esau Jakobs bror?
Är det verkligen Herrens (Jahves) ord att
jag älskade
    Jakob
    
Juda har agerat förrädiskt, en styggelse gjord i Israel, till och med i Jerusalem. För Juda har förorenat Herrens (Jahves) helgedom, som han älskar, och äktat, gift sig med, främmande gudars döttrar.



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.