Avancerad sök

Sökresultat: 4

Kärnbibeln: (1)

Rom 10:8
Men vad säger den [Torah – undervisningen om tro, frälsning och rättfärdighet]?
"Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta." [5 Mos 30:14]
– Det är [alltså] detta trons ord (gr. rhema) vi [hela tiden aktivt] predikar.
[Det grekiska ordet för ord är här rhema, dvs. ett specifikt ord levandegjort av den helige Ande.]

Interlinjär versionBETA: (1)

Rom 10:8
ἀλλὰ τί λέγει; ἐγγύς σου τὸ ῥῆμά ἐστιν ἐν τῷ στόματί σου καὶ ἐν τῇ καρδίᾳ σου· τοῦτ᾽ ἔστιν τὸ ῥῆμα τῆς πίστεως ὃ κηρύσσομεν·
men vad säga nära du – ord är i – mun du och i – hjärta du detta är – ord – tro vem predika

Korsreferenser: (1)

Rut 1:0
[Två böcker i Bibeln är namngivna efter kvinnor, Ester och Rut. Båda böckerna beskriver äktenskap mellan en jude och en icke-jude. Ester var en judisk kvinna som gifte sig med den persiske kungen Ahasveros (Xerxes I). Den moabitiska Rut gifter sig med Boaz, en framträdande judisk man. En annan likhet är att båda kvinnorna har en speciell plats i Guds plan. Gud använde Ester för att rädda det judiska folket från att bli utplånat. Rut har en viktig roll i den messianska genealogin, hennes barnbarnsbarn är David som finns med i Jesu släkttavla, se Matt 1:5. Det finns även en fin typologi i de två kvinnor som är bokens huvudpersoner, judiska Noomi och den moabitiska Rut. De är båda änkor och i behov av en återlösare. Rut som är en hedning, får inympas i Guds folk som ett resultat av Noomis exil. Församlingen, som mestadels består av hedningar, fick komma till Gud genom att Israel gick i exil i den så kallade diasporan. Det finns en fin harmoni mellan dessa två kvinnor. Rut ersätter inte Noomi, istället blir båda kvinnorna återlösta, och de har ett så nära vänskapsband att Ruts son kallas Noomis son. Här finns inte rum för någon ersättningsteologi där församlingen ersätter Israel. Boken är en mönsterbild för Guds frälsningsplan för både judarna och hedningarna, se Rom 9–11. Det går också se den helige Ande i den icke namngivne tjänaren som presenterar Rut för Boaz, se Rut 2:5–6. Även förskottsbetalningen med sex mått korn, se Rut 3:17, för tankarna till pingstdagen och högtiden shavuot, se 2 Mos 34:22; Apg 2:1–3; Ef 1:14. Även platserna är symboliskt laddade. Tröskplatsen, där kapitel 3 utspelar sig, är ofta en bild på dom i Bibeln, se Hos 13:3; Ps 1:4. Johannes döparen refererar till hur Jesus en dag ska rensa sin tröskplats och skilja mellan agnarna och vetet, se Matt 3:12. När Rut lägger sig vid Boaz fötter agerar hon i tro. Hon har förstått att Boaz är en god man och böjer sig ödmjukt och villigt under honom. Messias är världens frälsare och återlösare, se 1 Joh 4:14; Ps 19:15. Något som Job förstått när han sa: "jag vet att min återlösare lever", se Job 19:25.
Struktur:
Introduktion (Rut 1:1–5)
Akt 1. Tillbaka till Betlehem (Rut 1:6–22)
Akt 2. Rut möter Boaz (Rut 2)
Akt 3. Tröskplatsen (Rut 3)
Akt 4. Boaz återlöser Rut (Rut 4:1–17)
Avslutning – släkttavla (Rut 4:18–22)
Skrivet: Omkring 1000–800 f.Kr. David regerade ca 1010-970 f.Kr. och nämns vid namn, se Rut 4:17, 22. Författaren förklarar äldre traditioner om sandalens betydelse vid en affärsuppgörelse, se Rut 4:7, vilket indikerar att boken är skriven senare än när händelserna utspelar sig.
Berör tidsperioden: Domartiden, 1375–1050 f.Kr. Troligtvis omkring 1100-talet då Jefta och Simson var domare, se Dom 10–12.
Författare: Okänd, enligt judisk tradition domaren och profeten Samuel under tidigt 1000-tal f.Kr. sedan han smort David till kung. David nämns i Rut 4:17 som kulmen på berättelsen om Rut. Davids son Salomo nämns inte, vilket tyder på att författaren kan varit samtida med David och då i början av hans regeringsperiod. David var 30 år när han blev kung, och regerade i 40 år under perioden 1010-970 f.Kr., se 2 Sam 5:4.] ...