Hes Introduktion[Hesekiel är en av de större profetiska böckerna tillsammans med Jesaja och Jeremia. Hesekiels bok består av en rad profetiska budskap till den judiska befolkningen i exilen i Babylon före och efter Jerusalems fall 586 f.Kr. Hesekiel var en av de 10000 som fördes bort av Nebukadnessar 597 f.Kr. (den andra av de tre exilerna, se ). Han var gift, se . Hesekiels namn kommer från ett hebreiskt verb med betydelsen "hålla fast" vilket är ett passande namn i den tid av osäkerhet och oro som mötte de bortförda judarna när de fick höra nyheterna om vad som hände i deras hemland Juda. Deras tankar och böner handlade säkert om släktingar och vänner som var kvar och förstås om templet i Jerusalem.
Struktur:
Boken består av en rad budskap som är daterade. Det finns tretton referenser till "år efter exilen". Alla dessa är i kronologisk ordning förutom det sjunde (centrala) . De tretton datumen är:
1. – 5:e året, 4:e månaden, 5:e dagen; 31 juli 593 f.Kr.
2. – 6:e året, 6:e månaden, 5:e dagen; 17 sept. 592 f.Kr.
3. – 7:e året, 5:e månaden, 10:e dagen; 14 aug 591 f.Kr.
4. – 9:e året, 10:e månaden, 10:e dagen; 15 jan 588 f.Kr.
5. – 11:e året, (månad anges inte), 1:a dagen; omkring april 587 – april 586 f.Kr.
6. – 10:e året, 10:e månaden, 7:e dagen; 7 jan 587 f.Kr.
7. – 27:e året, 1:a månaden, 1:a dagen; 26 april 571 f.Kr.
8. – 11:e året, 1:a månaden, 1:a dagen; 29 april 587 f.Kr.
9. – 11:e året, 3:e månaden, 1:a dagen; 21 juni 587 f.Kr.
10. – 12:e året, 12:e månaden, 1:a dagen; 3 mars 585 f.Kr.
11. – 12:e året, (månad anges inte), 15:e dagen; omkring april 586 – april 585 f.Kr.
12. – 12:e året, 10:e månaden, 5:e dagen; 8 jan 585 f.Kr.
13. – 25:e året, 1:a månaden, 10:e dagen; 28 april 573 f.Kr.
Boken består av sju stora sektioner, som i sin tur är indelade i sju mindre sektioner vardera:
1. Hesekiels kallelse och första samlingen budskap om en kommande dom ()
2. Andra samlingen budskap om en kommande dom ()
3. Tredje samlingen budskap om en kommande dom ()
4. Fjärde samlingen budskap om en kommande dom ()
5. Profetord mot nationer ()
6. Budskap om Israels straff och framtida upprättelse ()
7. Syn av det nya templet och det nya landet ()
Skrivet: 592-570 f.Kr.
Berör tidsperioden: Sin samtid och framtiden
Författare: Hesekiel
Författaren identifierar sig själv i ; och första person singular används i hela boken, vilket indikerar att det är ett verk av en och samma författare.
Citeras:
citeras i
citeras i
citeras i
citeras i
citeras i ]
Hes Introduktion[Hesekiel är en av de större profetiska böckerna tillsammans med Jesaja och Jeremia. Hesekiels bok består av en rad profetiska budskap till den judiska befolkningen i exilen i Babylon före och efter Jerusalems fall 586 f.Kr. Hesekiel var en av de 10000 som fördes bort av Nebukadnessar 597 f.Kr. (den andra av de tre exilerna, se ). Han var gift, se . Hesekiels namn kommer från ett hebreiskt verb med betydelsen "hålla fast" vilket är ett passande namn i den tid av osäkerhet och oro som mötte de bortförda judarna när de fick höra nyheterna om vad som hände i deras hemland Juda. Deras tankar och böner handlade säkert om släktingar och vänner som var kvar och förstås om templet i Jerusalem.
Struktur:
Boken består av en rad budskap som är daterade. Det finns tretton referenser till "år efter exilen". Alla dessa är i kronologisk ordning förutom det sjunde (centrala) . De tretton datumen är:
1. – 5:e året, 4:e månaden, 5:e dagen; 31 juli 593 f.Kr.
2. – 6:e året, 6:e månaden, 5:e dagen; 17 sept. 592 f.Kr.
3. – 7:e året, 5:e månaden, 10:e dagen; 14 aug 591 f.Kr.
4. – 9:e året, 10:e månaden, 10:e dagen; 15 jan 588 f.Kr.
5. – 11:e året, (månad anges inte), 1:a dagen; omkring april 587 – april 586 f.Kr.
6. – 10:e året, 10:e månaden, 7:e dagen; 7 jan 587 f.Kr.
7. – 27:e året, 1:a månaden, 1:a dagen; 26 april 571 f.Kr.
8. – 11:e året, 1:a månaden, 1:a dagen; 29 april 587 f.Kr.
9. – 11:e året, 3:e månaden, 1:a dagen; 21 juni 587 f.Kr.
10. – 12:e året, 12:e månaden, 1:a dagen; 3 mars 585 f.Kr.
11. – 12:e året, (månad anges inte), 15:e dagen; omkring april 586 – april 585 f.Kr.
12. – 12:e året, 10:e månaden, 5:e dagen; 8 jan 585 f.Kr.
13. – 25:e året, 1:a månaden, 10:e dagen; 28 april 573 f.Kr.
Boken består av sju stora sektioner, som i sin tur är indelade i sju mindre sektioner vardera:
1. Hesekiels kallelse och första samlingen budskap om en kommande dom ()
2. Andra samlingen budskap om en kommande dom ()
3. Tredje samlingen budskap om en kommande dom ()
4. Fjärde samlingen budskap om en kommande dom ()
5. Profetord mot nationer ()
6. Budskap om Israels straff och framtida upprättelse ()
7. Syn av det nya templet och det nya landet ()
Skrivet: 592-570 f.Kr.
Berör tidsperioden: Sin samtid och framtiden
Författare: Hesekiel
Författaren identifierar sig själv i ; och första person singular används i hela boken, vilket indikerar att det är ett verk av en och samma författare.
Citeras:
citeras i
citeras i
citeras i
citeras i
citeras i ]
Dan 4:7[Nebukadnessar återberättar synen för Daniel:] "Detta var synen jag såg när jag låg på min bädd:
Jag såg ett träd mitt på (i centrum av) jorden,
och det var mycket högt.
[Daniel identifierar trädet som en bild på Nebukadnessar själv och det babyloniska riket. Att det står centralt och breder ut sig i alla riktningar beskriver hur det genomsyrar och påverkar hela världen. Träd används ofta i Bibeln: Livets träd stod mitt i Edens lustgård, se . Både landet Assyrien och farao i Egypten liknas vid ett träd av Hesekiel, se . Jesus liknar Gudsriket vid ett stort träd, se . En lertavla som hittats i Babylon beskriver hur Nebukadnessars rike liknas vid ett träd.]
Dan 4:7[Nebukadnessar återberättar synen för Daniel:] "Detta var synen jag såg när jag låg på min bädd:
Jag såg ett träd mitt på (i centrum av) jorden,
och det var mycket högt.
[Daniel identifierar trädet som en bild på Nebukadnessar själv och det babyloniska riket. Att det står centralt och breder ut sig i alla riktningar beskriver hur det genomsyrar och påverkar hela världen. Träd används ofta i Bibeln: Livets träd stod mitt i Edens lustgård, se . Både landet Assyrien och farao i Egypten liknas vid ett träd av Hesekiel, se . Jesus liknar Gudsriket vid ett stort träd, se . En lertavla som hittats i Babylon beskriver hur Nebukadnessars rike liknas vid ett träd.]
Matt 13:33Han berättade en annan liknelse för dem: "Himmelriket (himlarnas kungarike) är som jästen (surdegen) som en kvinna gömmer (blandar – gr. ekgrupto) i tre mått (gr. saton – motsvarar 13 liter) mjöl [totalt omkring 40 liter] tills dess hela degen har jäst [blivit påverkad av jästen]."
[Det finns flera olika tolkningar av dessa två liknelser. Den första och uppenbara är att Guds rike växer, både som ett senapsfrö och som en deg. Ser man till sammanhanget så är dessa två liknelser inbäddade mellan liknelsen om "ogräset och vetet" och dess förklaring. Huvudtemat i den liknelsen är att det finns ett falskt vete som tillåts växa parallellt med det äkta. Det finns alltså människor som kallar sig kristna men inte är det. Jesus säger i att i tidsålderns slut ska änglar samla och föra bort alla ur hans rike som är stötestenar (som gör så att andra dras in i synd) och lever i laglöshet.
I ljuset av den förklaringen och att ordet "träd" används om senapsbusken, kan senapsfröet stå för en falsk oproportionerlig tillväxt. De yttre delarna av trädet långt från stammen blir t.o.m. hem för fåglar som tar bort Guds ord från människor, se och . Detta kan symbolisera yttre attacker mot Gudsriket. I Hesekiel och Daniel finns liknelser där fåglarna i trädet symboliserar människor i ett rike, se ; ; . Appliceras den tolkningen blir den konsekvent med att både goda och onda människor sås in i riket, se .
Surdeg är genom hela Bibeln en bild på falska läror och i så fall förutsäger Jesus att det kan smyga sig in villoläror som sprider ondska inifrån. Jesus varnar för fariséernas och saddukéernas surdeg som är deras felaktiga lära, se . Fariséerna levde inte som de lärde och saddukéerna var en privilegierad välbärgad elit som hade missförstått både Skrifterna och Guds kraft, se och . Tre mått mjöl för tankarna till där just en kvinna, Sarah, bakar bröd av tre mått mjöl inför Herrens besök hos Abraham. Genom både den judiska och den kristna historien står det osyrade brödet för äkta gemenskap med Gud. Inför den judiska påsken städar man ur all jäst ur husen, se , och i den kristna nattvarden har brödet en central betydelse. Att då den som är ansvarig för att baka brödet "gömmer" in jäst som förstör gemenskapen med Gud är allvarligt.]
Matt 13:33Han berättade en annan liknelse för dem: "Himmelriket (himlarnas kungarike) är som jästen (surdegen) som en kvinna gömmer (blandar – gr. ekgrupto) i tre mått (gr. saton – motsvarar 13 liter) mjöl [totalt omkring 40 liter] tills dess hela degen har jäst [blivit påverkad av jästen]."
[Det finns flera olika tolkningar av dessa två liknelser. Den första och uppenbara är att Guds rike växer, både som ett senapsfrö och som en deg. Ser man till sammanhanget så är dessa två liknelser inbäddade mellan liknelsen om "ogräset och vetet" och dess förklaring. Huvudtemat i den liknelsen är att det finns ett falskt vete som tillåts växa parallellt med det äkta. Det finns alltså människor som kallar sig kristna men inte är det. Jesus säger i att i tidsålderns slut ska änglar samla och föra bort alla ur hans rike som är stötestenar (som gör så att andra dras in i synd) och lever i laglöshet.
I ljuset av den förklaringen och att ordet "träd" används om senapsbusken, kan senapsfröet stå för en falsk oproportionerlig tillväxt. De yttre delarna av trädet långt från stammen blir t.o.m. hem för fåglar som tar bort Guds ord från människor, se och . Detta kan symbolisera yttre attacker mot Gudsriket. I Hesekiel och Daniel finns liknelser där fåglarna i trädet symboliserar människor i ett rike, se ; ; . Appliceras den tolkningen blir den konsekvent med att både goda och onda människor sås in i riket, se .
Surdeg är genom hela Bibeln en bild på falska läror och i så fall förutsäger Jesus att det kan smyga sig in villoläror som sprider ondska inifrån. Jesus varnar för fariséernas och saddukéernas surdeg som är deras felaktiga lära, se . Fariséerna levde inte som de lärde och saddukéerna var en privilegierad välbärgad elit som hade missförstått både Skrifterna och Guds kraft, se och . Tre mått mjöl för tankarna till där just en kvinna, Sarah, bakar bröd av tre mått mjöl inför Herrens besök hos Abraham. Genom både den judiska och den kristna historien står det osyrade brödet för äkta gemenskap med Gud. Inför den judiska påsken städar man ur all jäst ur husen, se , och i den kristna nattvarden har brödet en central betydelse. Att då den som är ansvarig för att baka brödet "gömmer" in jäst som förstör gemenskapen med Gud är allvarligt.]
