Avancerad sök

Sökresultat: 9

Kärnbibeln: (1)

Rut 2:5
Boaz frågade den tjänare (unge man) som var förman för skördemännen: "Vem tillhör den där unga kvinnan?" [Vilken släkt tillhör hon?]

Interlinjär versionBETA: (1)

Rut 2:5
וַיֹּאמֶר בֹּעַז לְנַעֲרוֹ הַנִּצָּב עַל הַקּוֹצְרִים לְמִי הַנַּעֲרָה הַזֹּאת
Boaz frågade den tjänare som var förman för skördemännen: "Vem tillhör den där unga kvinnan?"

Personer: (1)

Korsreferenser: (6)

Rut Introduktion
[Två böcker i Bibeln är namngivna efter kvinnor, Ester och Rut. Båda böckerna beskriver ett äktenskap mellan en jude och en icke-jude. Ester var en judisk kvinna som gifte sig med den persiske kungen Ahasveros (Xerxes I). Den moabitiska Rut gifter sig med Boaz, en framträdande judisk man. En annan likhet är att båda kvinnorna har en speciell plats i Guds plan. Gud använde Ester för att rädda det judiska folket från att bli utplånat. Rut har en viktig roll i den messianska genealogin, hennes barnbarnsbarn är David som finns med i Jesu släkttavla, se Matt 1:5. Det finns även en fin typologi i de två kvinnor som är bokens huvudpersoner, den judiska Noomi och den moabitiska Rut. De är båda änkor och i behov av en återlösare. Rut som är hedning, får inympas i Guds folk som ett resultat av Noomis exil. Församlingen, som mestadels består av hedningar, fick komma till Gud genom att Israel gick i exil i den så kallade diasporan. Det finns en fin harmoni mellan dessa två kvinnor. Rut ersätter inte Noomi, istället blir båda kvinnorna återlösta, och de har ett så nära vänskapsband att Ruts son kallas Noomis son. Här finns inte rum för någon ersättningsteologi där församlingen ersätter Israel. Boken är en mönsterbild för Guds frälsningsplan för både judarna och hedningarna, se Rom 9–11. Det går också se den helige Ande i den icke namngivne tjänaren som presenterar Rut för Boaz, se Rut 2:5–6. Även förskottsbetalningen med sex mått korn, se Rut 3:17, för tankarna till pingstdagen och högtiden shavuot, se 2 Mos 34:22; Apg 2:1–3; Ef 1:14. Även platserna är symboliskt laddade. Tröskplatsen, där kapitel 3 utspelar sig, är ofta en bild på dom i Bibeln, se Hos 13:3; Ps 1:4. Johannes Döparen refererar till hur Jesus en dag ska rensa sin tröskplats och skilja mellan agnarna och vetet, se Matt 3:12. När Rut lägger sig vid Boaz fötter agerar hon i tro. Hon har förstått att Boaz är en god man och böjer sig ödmjukt och villigt under honom. Messias är världens frälsare och återlösare, se 1 Joh 4:14; Ps 19:15. Något som Job förstått när han sa: "Jag vet att min Återlösare lever", se Job 19:25.
Struktur:
Introduktion (Rut 1:1–5)
Akt 1. Tillbaka till Betlehem (Rut 1:6–22)
Akt 2. Rut möter Boaz (Rut 2)
Akt 3. Tröskplatsen (Rut 3)
Akt 4. Boaz återlöser Rut (Rut 4:1–17)
Avslutning – släkttavla (Rut 4:18–22)
Skrivet: Omkring 1100–900 f.Kr.
Berättelsen är troligen nedtecknad från den tid då händelserna utspelade sig under domartiden. Boken sammanställdes sedan i sin slutgiltiga form på 900-talet. Då tillkom förklaringar av äldre traditioner som t.ex. sandalens betydelse vid en affärsuppgörelse, se Rut 4:7. David (som regerade 1010-970 f.Kr.) nämns vid namn (Rut 4:17, 22). Ibland dateras boken vädigt sent, men det finns ingenting i språket som är sent – förutom förklaringar och tillägg.
Berör tidsperioden: Domartiden, 1375–1050 f.Kr. Troligtvis omkring 1100-talet då Jefta och Simson var domare, se Dom 10–12.
Författare: Okänd, enligt judisk tradition domaren och profeten Samuel under tidigt 1000-tal f.Kr. sedan han smort David till kung. David nämns i Rut 4:17 som kulmen på berättelsen om Rut. Davids son Salomo nämns inte, vilket tyder på att författaren kan ha varit samtida med David och då i början av hans regeringsperiod. David var 30 år när han blev kung, och regerade i 40 år under perioden 1010-970 f.Kr., se 2 Sam 5:4.]
Rut Introduktion
[Två böcker i Bibeln är namngivna efter kvinnor, Ester och Rut. Båda böckerna beskriver ett äktenskap mellan en jude och en icke-jude. Ester var en judisk kvinna som gifte sig med den persiske kungen Ahasveros (Xerxes I). Den moabitiska Rut gifter sig med Boaz, en framträdande judisk man. En annan likhet är att båda kvinnorna har en speciell plats i Guds plan. Gud använde Ester för att rädda det judiska folket från att bli utplånat. Rut har en viktig roll i den messianska genealogin, hennes barnbarnsbarn är David som finns med i Jesu släkttavla, se Matt 1:5. Det finns även en fin typologi i de två kvinnor som är bokens huvudpersoner, den judiska Noomi och den moabitiska Rut. De är båda änkor och i behov av en återlösare. Rut som är hedning, får inympas i Guds folk som ett resultat av Noomis exil. Församlingen, som mestadels består av hedningar, fick komma till Gud genom att Israel gick i exil i den så kallade diasporan. Det finns en fin harmoni mellan dessa två kvinnor. Rut ersätter inte Noomi, istället blir båda kvinnorna återlösta, och de har ett så nära vänskapsband att Ruts son kallas Noomis son. Här finns inte rum för någon ersättningsteologi där församlingen ersätter Israel. Boken är en mönsterbild för Guds frälsningsplan för både judarna och hedningarna, se Rom 9–11. Det går också se den helige Ande i den icke namngivne tjänaren som presenterar Rut för Boaz, se Rut 2:5–6. Även förskottsbetalningen med sex mått korn, se Rut 3:17, för tankarna till pingstdagen och högtiden shavuot, se 2 Mos 34:22; Apg 2:1–3; Ef 1:14. Även platserna är symboliskt laddade. Tröskplatsen, där kapitel 3 utspelar sig, är ofta en bild på dom i Bibeln, se Hos 13:3; Ps 1:4. Johannes Döparen refererar till hur Jesus en dag ska rensa sin tröskplats och skilja mellan agnarna och vetet, se Matt 3:12. När Rut lägger sig vid Boaz fötter agerar hon i tro. Hon har förstått att Boaz är en god man och böjer sig ödmjukt och villigt under honom. Messias är världens frälsare och återlösare, se 1 Joh 4:14; Ps 19:15. Något som Job förstått när han sa: "Jag vet att min Återlösare lever", se Job 19:25.
Struktur:
Introduktion (Rut 1:1–5)
Akt 1. Tillbaka till Betlehem (Rut 1:6–22)
Akt 2. Rut möter Boaz (Rut 2)
Akt 3. Tröskplatsen (Rut 3)
Akt 4. Boaz återlöser Rut (Rut 4:1–17)
Avslutning – släkttavla (Rut 4:18–22)
Skrivet: Omkring 1100–900 f.Kr.
Berättelsen är troligen nedtecknad från den tid då händelserna utspelade sig under domartiden. Boken sammanställdes sedan i sin slutgiltiga form på 900-talet. Då tillkom förklaringar av äldre traditioner som t.ex. sandalens betydelse vid en affärsuppgörelse, se Rut 4:7. David (som regerade 1010-970 f.Kr.) nämns vid namn (Rut 4:17, 22). Ibland dateras boken vädigt sent, men det finns ingenting i språket som är sent – förutom förklaringar och tillägg.
Berör tidsperioden: Domartiden, 1375–1050 f.Kr. Troligtvis omkring 1100-talet då Jefta och Simson var domare, se Dom 10–12.
Författare: Okänd, enligt judisk tradition domaren och profeten Samuel under tidigt 1000-tal f.Kr. sedan han smort David till kung. David nämns i Rut 4:17 som kulmen på berättelsen om Rut. Davids son Salomo nämns inte, vilket tyder på att författaren kan ha varit samtida med David och då i början av hans regeringsperiod. David var 30 år när han blev kung, och regerade i 40 år under perioden 1010-970 f.Kr., se 2 Sam 5:4.]
Rut 3:17
Hon sa också: "Han gav mig också dessa sex mått korn, för han sa: 'Gå inte tomhänt hem till din svärmor.' "
[Samma ord för "tomhänt" används i Rut 1:21 där Noomi klagar att Gud lämnat henne tomhänt. Boaz roll som återlösare gällde via Noomis man Elimelech, se Rut 2:1. Noomi är inkluderad i denna återlösning och har nu hopp om en trygg framtid.
Gåvan kan ha fungerat som en handpenning vid en förlovning, hebr. mohar. Att det just var sex mått kan också anspela på de sex dagar som Gud använde för att skapa innan han vilade på sabbaten. Boaz kommer inte att vila förrän uppdraget är slutfört. Oavsett så ger denna handling Noomi förvissning om att Boaz tar rollen att återlösa dem på allvar. Därför kan Noomi svara som hon gör i nästa vers och lugnt vänta ut det som kommer att ske. Här finns även en koppling till den helige Ande som är ett förskott som garanterar vårt arv, se Ef 1:14. Den helige Ande kan också anas i den icke namngivne tjänaren som presenterar Rut för Boaz, se Rut 2:5–6. Även förskottsbetalningen med sex mått korn för tankarna till pingstdagen och högtiden shavuot, se 2 Mos 34:22; Apg 2:1–3.]
Rut 3:17
Hon sa också: "Han gav mig också dessa sex mått korn, för han sa: 'Gå inte tomhänt hem till din svärmor.' "
[Samma ord för "tomhänt" används i Rut 1:21 där Noomi klagar att Gud lämnat henne tomhänt. Boaz roll som återlösare gällde via Noomis man Elimelech, se Rut 2:1. Noomi är inkluderad i denna återlösning och har nu hopp om en trygg framtid.
Gåvan kan ha fungerat som en handpenning vid en förlovning, hebr. mohar. Att det just var sex mått kan också anspela på de sex dagar som Gud använde för att skapa innan han vilade på sabbaten. Boaz kommer inte att vila förrän uppdraget är slutfört. Oavsett så ger denna handling Noomi förvissning om att Boaz tar rollen att återlösa dem på allvar. Därför kan Noomi svara som hon gör i nästa vers och lugnt vänta ut det som kommer att ske. Här finns även en koppling till den helige Ande som är ett förskott som garanterar vårt arv, se Ef 1:14. Den helige Ande kan också anas i den icke namngivne tjänaren som presenterar Rut för Boaz, se Rut 2:5–6. Även förskottsbetalningen med sex mått korn för tankarna till pingstdagen och högtiden shavuot, se 2 Mos 34:22; Apg 2:1–3.]
Matt 1:5
Salmon födde Boas, vars mor var Rahab (gr. Rachav) [en hedning som tog emot de israeliska spejarna i Jeriko, se Jos 2],
Boas födde Oved, vars mor var Rut [moabitiskan som följde med sin svärmor Noomi tillbaka till Juda, se Rut 1–4],
Oved födde Jishaj (Isai),
Matt 1:5
Salmon födde Boas, vars mor var Rahab (gr. Rachav) [en hedning som tog emot de israeliska spejarna i Jeriko, se Jos 2],
Boas födde Oved, vars mor var Rut [moabitiskan som följde med sin svärmor Noomi tillbaka till Juda, se Rut 1–4],
Oved födde Jishaj (Isai),