1 Mos 2:17men ät inte av kunskapens träd på gott och ont (skillnaden mellan välsignelse och överflöd eller misär och lidande), för den dag du äter av det ska du med all säkerhet döden dö (döende ska du dö)."
[I finns det positiva budet att äta från alla andra träd – som är en förutsättning för att "leva livet levande". I finns undantaget. Gud tvingar ingen till gemenskap med honom, därför måste kunskapens träd () finnas där så att människan kan göra ett aktivt val för eller emot livet, se även , . I hebreiskan dubbleras verben äta och dö. Ordagrant står det "att äta du ska äta" och "dö ska du dö". Konstruktionen förstärker att människan verkligen fritt får äta, men även det dubbla behovet av både andlig och fysisk mat, jfr ; . Även döden har en andlig och fysisk aspekt. Den dagen då Adam äter av kunskapens träd dör han en andlig död, som även får konsekvenser för hans fysiska kropp som blir dödlig, se .]
1 Mos 2:17men ät inte av kunskapens träd på gott och ont (skillnaden mellan välsignelse och överflöd eller misär och lidande), för den dag du äter av det ska du med all säkerhet döden dö (döende ska du dö)."
[I finns det positiva budet att äta från alla andra träd – som är en förutsättning för att "leva livet levande". I finns undantaget. Gud tvingar ingen till gemenskap med honom, därför måste kunskapens träd () finnas där så att människan kan göra ett aktivt val för eller emot livet, se även , . I hebreiskan dubbleras verben äta och dö. Ordagrant står det "att äta du ska äta" och "dö ska du dö". Konstruktionen förstärker att människan verkligen fritt får äta, men även det dubbla behovet av både andlig och fysisk mat, jfr ; . Även döden har en andlig och fysisk aspekt. Den dagen då Adam äter av kunskapens träd dör han en andlig död, som även får konsekvenser för hans fysiska kropp som blir dödlig, se .]
Pred Introduktion[Introduktion: Predikaren tar upp frågan om livets mening. Varför existerar jag? Vad är mitt syfte? Ett nyckelord är hebr. hevel som förekommer 38 gånger i boken. Den bokstavliga betydelsen är andetag, rök eller ånga och beskriver något flyktigt som hastigt avdunstar och försvinner. Ordet används 73 ggr i GT, men över 50% av förekomsterna är här i Predikaren! Det finns även en koppling till Adams och Evas andra son, Abel, vars namn på hebreiska just är Hevel, se . Hans namn är förknippat med hans död i förtid då han blev mördad av sin bror Kain, se , . Även i denna bok ropar Hevels blod.
Struktur
Förutom inledning och sammanfattning består boken av sju enheter som formar ett kiastiskt mönster:
Introduktion ()
A Poem – det flyktiga livet ()
B Visdom kan inte förklara livets mening ()
C Poem – tiden ()
D Central del – Frukta Gud ()
C´ Poem – tiden ()
B´ Visdom kan inte förklara livets mening ()
A´ Poem – det flyktiga livet ()
Sammanfattning ()
Boken består av 2987 ord och den centrala versen är "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind", se . Fram till och med denna vers är det 111 verser och efter den följer också 111 verser. Dessa fem ord i 6:9b utgör det matematiska centrumet och sammanfaller också med avslutningen av det kiastiska centrumet! I denna vers finns också bokens nyckelord hevel som betyder meningslöshet och tomhet. Ordets talvärde är 37 (5+2+30). Även det totala antalet verser (222) är en multipel av 37 (6x37). Sju gånger återfinns också exakt frasen: "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind" i den första halvan av boken, se ; , , ; , ; . Att en snarlik fras finns en åttonde gång (i ) visar på att det finns hopp om en ny begynnelse, se .
Genre: Poesi
Skrivet: 930 f.Kr.
Författare: Okänd, kanske Salomo
Ingen författare anges, men beskrivningen passar in på Salomo som var Davids son, se . Även beskrivningen av rikedom och visdom stämmer bra, se . Samtidigt kan beskrivningar också indikera att boken är skriven om honom, och i så fall är datumet senare. Fynd i Qumran (4Q109) daterat till 175-200 f.Kr. visar att boken fanns med i den hebreiska Bibeln redan 200-400 f.Kr.]
Pred Introduktion[Introduktion: Predikaren tar upp frågan om livets mening. Varför existerar jag? Vad är mitt syfte? Ett nyckelord är hebr. hevel som förekommer 38 gånger i boken. Den bokstavliga betydelsen är andetag, rök eller ånga och beskriver något flyktigt som hastigt avdunstar och försvinner. Ordet används 73 ggr i GT, men över 50% av förekomsterna är här i Predikaren! Det finns även en koppling till Adams och Evas andra son, Abel, vars namn på hebreiska just är Hevel, se . Hans namn är förknippat med hans död i förtid då han blev mördad av sin bror Kain, se , . Även i denna bok ropar Hevels blod.
Struktur
Förutom inledning och sammanfattning består boken av sju enheter som formar ett kiastiskt mönster:
Introduktion ()
A Poem – det flyktiga livet ()
B Visdom kan inte förklara livets mening ()
C Poem – tiden ()
D Central del – Frukta Gud ()
C´ Poem – tiden ()
B´ Visdom kan inte förklara livets mening ()
A´ Poem – det flyktiga livet ()
Sammanfattning ()
Boken består av 2987 ord och den centrala versen är "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind", se . Fram till och med denna vers är det 111 verser och efter den följer också 111 verser. Dessa fem ord i 6:9b utgör det matematiska centrumet och sammanfaller också med avslutningen av det kiastiska centrumet! I denna vers finns också bokens nyckelord hevel som betyder meningslöshet och tomhet. Ordets talvärde är 37 (5+2+30). Även det totala antalet verser (222) är en multipel av 37 (6x37). Sju gånger återfinns också exakt frasen: "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind" i den första halvan av boken, se ; , , ; , ; . Att en snarlik fras finns en åttonde gång (i ) visar på att det finns hopp om en ny begynnelse, se .
Genre: Poesi
Skrivet: 930 f.Kr.
Författare: Okänd, kanske Salomo
Ingen författare anges, men beskrivningen passar in på Salomo som var Davids son, se . Även beskrivningen av rikedom och visdom stämmer bra, se . Samtidigt kan beskrivningar också indikera att boken är skriven om honom, och i så fall är datumet senare. Fynd i Qumran (4Q109) daterat till 175-200 f.Kr. visar att boken fanns med i den hebreiska Bibeln redan 200-400 f.Kr.]
Pred 1:2"Fåfängans fåfängligheter (hebr. hevel havalim)",
säger [klagar] Predikaren (sökaren, läraren, talmannen – hebr. Qohelet),
"fåfängans fåfängligheter
allt är fåfängt." []
[Hebreiskans ord för fåfänga (hebr. hevel) förekommer 38 gånger i Predikaren, vilket är mer än i alla andra GT-böcker tillsammans. Ordet betyder andetag, rök eller ånga och beskriver något flyktigt som hastigt avdunstar och försvinner. Upprepningen av ordet förstärker graden av tomhet och meningslöshet. Adams och Evas andra son, Abel, är på hebreiska just Hevel, se . Kanske valet av namn reflekterade missmodet efter första sonen Kain, som inte visade sig vara löftet i .]
Pred 1:2"Fåfängans fåfängligheter (hebr. hevel havalim)",
säger [klagar] Predikaren (sökaren, läraren, talmannen – hebr. Qohelet),
"fåfängans fåfängligheter
allt är fåfängt." []
[Hebreiskans ord för fåfänga (hebr. hevel) förekommer 38 gånger i Predikaren, vilket är mer än i alla andra GT-böcker tillsammans. Ordet betyder andetag, rök eller ånga och beskriver något flyktigt som hastigt avdunstar och försvinner. Upprepningen av ordet förstärker graden av tomhet och meningslöshet. Adams och Evas andra son, Abel, är på hebreiska just Hevel, se . Kanske valet av namn reflekterade missmodet efter första sonen Kain, som inte visade sig vara löftet i .]
Rom 15:4För allt det som skrivits förut [i Guds ord], är [ju] skrivet till vår undervisning [för att ge oss instruktioner], så att vi genom den uthållighet (ståndaktighet) och genom den tröst (uppmuntran, uppmaning) Skrifterna ger kan [alltid skulle] bevara hoppet [vårt hopp – en förväntan och en framtidstro, se ].
Rom 15:4För allt det som skrivits förut [i Guds ord], är [ju] skrivet till vår undervisning [för att ge oss instruktioner], så att vi genom den uthållighet (ståndaktighet) och genom den tröst (uppmuntran, uppmaning) Skrifterna ger kan [alltid skulle] bevara hoppet [vårt hopp – en förväntan och en framtidstro, se ].
Gal 6:5För var och en måste bära (lyfta) sin egen börda (portion, packning, en militärisk term för den utrustning som en soldat normalt själv bar).
[Här i finns många sanningar:
• Alla, även kristna, kommer att möta problem och svårigheter – det är verkligheten i en fallen värld, se .
• En kristen behöver finnas med i en församlingsgemenskap. I ett individualistiskt samhälle är det lätt att tro att "ensam är stark". Att ensam bära sin börda är inte ett uttryck för tapperhet, utan snarare ett tecken på stolthet, något som belyser.
• tar upp den andra ytterligheten, den som utgår från att man förväntar sig att andra ska göra allt. Här använder Paulus ett annat grekiskt ord för börda, nämligen phortion (jfr med ), som ofta översätts packning – t.ex. om en soldats ryggsäck. Det används även för skeppslast, se och kan betyda faktura eller räkning. När det kommer stora bördor – kriser i livet – då hjälps vi åt, men var och en bär sin egen ryggsäck och betalar sin egen räkning. Det kan och ska ingen annan göra. I ett annat brev förtydligar Paulus sitt budskap till de kristna som var odisciplinerade och levde på andra: "den som inte arbetar, ska inte heller äta", se .]
Gal 6:5För var och en måste bära (lyfta) sin egen börda (portion, packning, en militärisk term för den utrustning som en soldat normalt själv bar).
[Här i finns många sanningar:
• Alla, även kristna, kommer att möta problem och svårigheter – det är verkligheten i en fallen värld, se .
• En kristen behöver finnas med i en församlingsgemenskap. I ett individualistiskt samhälle är det lätt att tro att "ensam är stark". Att ensam bära sin börda är inte ett uttryck för tapperhet, utan snarare ett tecken på stolthet, något som belyser.
• tar upp den andra ytterligheten, den som utgår från att man förväntar sig att andra ska göra allt. Här använder Paulus ett annat grekiskt ord för börda, nämligen phortion (jfr med ), som ofta översätts packning – t.ex. om en soldats ryggsäck. Det används även för skeppslast, se och kan betyda faktura eller räkning. När det kommer stora bördor – kriser i livet – då hjälps vi åt, men var och en bär sin egen ryggsäck och betalar sin egen räkning. Det kan och ska ingen annan göra. I ett annat brev förtydligar Paulus sitt budskap till de kristna som var odisciplinerade och levde på andra: "den som inte arbetar, ska inte heller äta", se .]
Upp 5:1Sedan såg jag
(och jag såg) en bokrulle i högra handen på honom som satt på tronen.
[Johannes såg boken ligga på Guds öppna hand. Att det är den högra handen beskriver makt och auktoritet över dess innehåll.] Bokrullen hade text på båda sidor och var förseglad med sju sigill.
[I vanliga fall skrev man bara på en sida. Att bokrullen hade text på båda sidorna beskriver att inget mer kan läggas till, den är fulländad. Utifrån sammanhanget gäller texten världens framtid och Guds frälsningshistoria fram till dess avslutning. Här finns beskrivningen om hur Guds rike ska råda på jorden.
Bokrullen, förseglingar och templet för också tankarna till lagen om återlösare som beskrivs i . Det finns ett exempel på hela denna process i . Mitt under en belägring av Jerusalem, av Babylons kung Nebukadnessar, får Jeremia ett ord från Herren att återköpa en bit mark från sin kusin. Denna konkreta profetiska handling visar på framtidshopp. Det kommer att bli fred. Marken kommer att köpas tillbaka och få sin rätta ägare. Inför vittnens närvaro nedtecknades exakt samma köpekontrakt på två papyrusark. Båda rullades ihop, den ena förseglades med sigill medan den andra förblev öppen så att den kunde läsas. Vid en konflikt om ett landområde kunde en präst bryta sigillen, öppna originalhandlingen, och avgöra tvisten.
Jesus är domaren som kan återlösa jorden som just nu är "belägrad". Paulus beskriver hur hela skapelsen ligger under förgängelsen, men en dag ska bli återlöst, se .] Upp 5:1Sedan såg jag
(och jag såg) en bokrulle i högra handen på honom som satt på tronen.
[Johannes såg boken ligga på Guds öppna hand. Att det är den högra handen beskriver makt och auktoritet över dess innehåll.] Bokrullen hade text på båda sidor och var förseglad med sju sigill.
[I vanliga fall skrev man bara på en sida. Att bokrullen hade text på båda sidorna beskriver att inget mer kan läggas till, den är fulländad. Utifrån sammanhanget gäller texten världens framtid och Guds frälsningshistoria fram till dess avslutning. Här finns beskrivningen om hur Guds rike ska råda på jorden.
Bokrullen, förseglingar och templet för också tankarna till lagen om återlösare som beskrivs i . Det finns ett exempel på hela denna process i . Mitt under en belägring av Jerusalem, av Babylons kung Nebukadnessar, får Jeremia ett ord från Herren att återköpa en bit mark från sin kusin. Denna konkreta profetiska handling visar på framtidshopp. Det kommer att bli fred. Marken kommer att köpas tillbaka och få sin rätta ägare. Inför vittnens närvaro nedtecknades exakt samma köpekontrakt på två papyrusark. Båda rullades ihop, den ena förseglades med sigill medan den andra förblev öppen så att den kunde läsas. Vid en konflikt om ett landområde kunde en präst bryta sigillen, öppna originalhandlingen, och avgöra tvisten.
Jesus är domaren som kan återlösa jorden som just nu är "belägrad". Paulus beskriver hur hela skapelsen ligger under förgängelsen, men en dag ska bli återlöst, se .] Upp 20:6Salig (lycklig, välsignad) och helig (avskild för tjänst) är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden [att bli kastad i eldsjön, se ] ingen makt, utan de ska vara präster till Gud och den Smorde (Messias, Kristus), och regera med honom i tusen år.
[En period på tusen år nämns sex gånger, se , , , , , . Ofta används ordet millennium, från latinets mille annum (tusen år), för denna tidsperiod. Utifrån profetior i GT om ett fridsrike, och föregående verser där Jesus kommer på en vit häst, se , verkar det vara en period då Jesus regerar på jorden. Det blir en tid då skapelsen upprättas, se . Lamm och vargar ska bo tillsammans, se . Det är ett fridsrike där svärd smids till plogbillar, se . Dock är det inte en helt fullkomlig värld:
Människor kommer fortfarande att dö: "Den som dör vid hundra års ålder kallas fortfarande ung", se . Paulus gör det klart att "Jesus måste vara kung och regera tills han har lagt alla sina fiender under sina fötter, den sista fienden som utplånas är döden", se . Det är först efter den sista striden med djävulen som jorden renas i eld och en ny himmel och en ny jord kommer, se . Det är först efter den nya himlen och jorden som "döden inte finns mer", se . Även om Jesus tillsammans med de troende regerar här på jorden, krävs det domar, se . Jesus regerar, men många böjer sig motvilligt för hans vilja eftersom de i slutet av perioden gör uppror, se . Denna syn att Jesus kommer innan millenniet kallas premillennialism och är den vanligaste tolkningen. I amillennialismen (det grekiska prefixet a betyder inte) tolkas tusenårsriket som en symbolisk tid. Under 1800-talet, då många trodde på människans egen förmåga att förändra världen, växte postmillennialismen fram där man tänker att Jesus kommer först efter tusenårsriket med en ny himmel och jord, fram till dess har församlingen regerat på jorden under tusen år medan Jesus är i himlen.]
Upp 20:6Salig (lycklig, välsignad) och helig (avskild för tjänst) är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden [att bli kastad i eldsjön, se ] ingen makt, utan de ska vara präster till Gud och den Smorde (Messias, Kristus), och regera med honom i tusen år.
[En period på tusen år nämns sex gånger, se , , , , , . Ofta används ordet millennium, från latinets mille annum (tusen år), för denna tidsperiod. Utifrån profetior i GT om ett fridsrike, och föregående verser där Jesus kommer på en vit häst, se , verkar det vara en period då Jesus regerar på jorden. Det blir en tid då skapelsen upprättas, se . Lamm och vargar ska bo tillsammans, se . Det är ett fridsrike där svärd smids till plogbillar, se . Dock är det inte en helt fullkomlig värld:
Människor kommer fortfarande att dö: "Den som dör vid hundra års ålder kallas fortfarande ung", se . Paulus gör det klart att "Jesus måste vara kung och regera tills han har lagt alla sina fiender under sina fötter, den sista fienden som utplånas är döden", se . Det är först efter den sista striden med djävulen som jorden renas i eld och en ny himmel och en ny jord kommer, se . Det är först efter den nya himlen och jorden som "döden inte finns mer", se . Även om Jesus tillsammans med de troende regerar här på jorden, krävs det domar, se . Jesus regerar, men många böjer sig motvilligt för hans vilja eftersom de i slutet av perioden gör uppror, se . Denna syn att Jesus kommer innan millenniet kallas premillennialism och är den vanligaste tolkningen. I amillennialismen (det grekiska prefixet a betyder inte) tolkas tusenårsriket som en symbolisk tid. Under 1800-talet, då många trodde på människans egen förmåga att förändra världen, växte postmillennialismen fram där man tänker att Jesus kommer först efter tusenårsriket med en ny himmel och jord, fram till dess har församlingen regerat på jorden under tusen år medan Jesus är i himlen.]
