Ords Introduktion[Introduktion: Ordspråksboken är en praktisk bok. Den innehåller samlingar av ordspråk för att leva vist. Ordspråken lyfter ofta fram positiva och negativa konsekvenser av livsval. Den spänner över praktiskt taget livets alla områden som äktenskap, barnuppfostran, affärsrelationer, arbetsmoral, tal, inre attityder, gudstjänstliv, planering av framtiden, hur de fattiga ska hjälpas, hur fiender ska behandlas och mycket mer.
Ordspråksboken följer en pedagogisk modell där den som undervisar är en "far" och den tänkte läsaren/lyssnaren är dennes son. På sin väg genom livet ställs sonen inför en mängd olika val. Ordspråksboken driver tesen att det avgörande valet står mellan visheten och dårskapen. Dessa båda personifieras som kvinnor som lockar sonen att välja väg. Visheten börjar med att frukta och vörda Gud, medan dårskapen på ett eller annat sätt alltid är förknippad med avgudadyrkan eller trolöshet mot Gud. Hebreiskan har flera ord för dåre. Följande fem ord används i Ordspråksboken, i ökande grad av dårskap:
1. Den enkle/öppne dåren (hebr. peti) – saknar kunskap, är okunnig, öppen och lättledd, men kan förändra sig (, ).
2. Den babblande dåren (hebr. evil) – pratar strunt (, , , ), kan tas för vis om han är tyst (), tror hans egen väg är rätt ().
3. Den oresonlige dåren (hebr. kesil) – vägrar ta till sig Guds vishet (, ; ; ; , , ; ; , , ; , , , , ; , , , ; , , , , , ; , , ; , , , ; ; ; , , , , , , , , , , ; ; , ).
4. Den hånfulle dåren (hebr. lets) – föraktar Gud och lär ut dårskap (), vägrar ta till sig tillrättavisning (; ).
5. Den ondskefulle dåren (hebr. naval) – lever helt utan Gud (), är en sorg för sina föräldrar (, ). Ordet härstammar från navel som beskriver något som tynar bort, faller ner och vissnar. Detta ord för dåre beskriver inte någon som är dum eller ointelligent. Istället handlar det om moralisk dårskap. Den som gång på gång går emot sitt samvete dör till sist inombords och kväver sitt andliga liv. Bilden som målas upp är en moral som skrumpnar och förtvinar. I Första Samuelsboken berättas om en man som just hette Naval (Nabal på svenska). Under en period när David var på flykt från Saul ville Naval inte kännas vid David trots att David varit god mot honom, se . Denne man, med samma namn, personifierar dårskap.
Genre: Visdomslitteratur.
Skrivet: Omkring år 1000 f.Kr. (Vissa delar kan ha sammanställts senare av kung Hiskia, år 726-698 f.Kr.)
Författare: Salomo.
Kap 25-29 är troligtvis bearbetade av Hiskias män, se .
Kap 30-31 har ordspråk från Agur, se , och Lemuel, se , som kan varit pseudonymer för Salomo.]
Ords Introduktion[Introduktion: Ordspråksboken är en praktisk bok. Den innehåller samlingar av ordspråk för att leva vist. Ordspråken lyfter ofta fram positiva och negativa konsekvenser av livsval. Den spänner över praktiskt taget livets alla områden som äktenskap, barnuppfostran, affärsrelationer, arbetsmoral, tal, inre attityder, gudstjänstliv, planering av framtiden, hur de fattiga ska hjälpas, hur fiender ska behandlas och mycket mer.
Ordspråksboken följer en pedagogisk modell där den som undervisar är en "far" och den tänkte läsaren/lyssnaren är dennes son. På sin väg genom livet ställs sonen inför en mängd olika val. Ordspråksboken driver tesen att det avgörande valet står mellan visheten och dårskapen. Dessa båda personifieras som kvinnor som lockar sonen att välja väg. Visheten börjar med att frukta och vörda Gud, medan dårskapen på ett eller annat sätt alltid är förknippad med avgudadyrkan eller trolöshet mot Gud. Hebreiskan har flera ord för dåre. Följande fem ord används i Ordspråksboken, i ökande grad av dårskap:
1. Den enkle/öppne dåren (hebr. peti) – saknar kunskap, är okunnig, öppen och lättledd, men kan förändra sig (, ).
2. Den babblande dåren (hebr. evil) – pratar strunt (, , , ), kan tas för vis om han är tyst (), tror hans egen väg är rätt ().
3. Den oresonlige dåren (hebr. kesil) – vägrar ta till sig Guds vishet (, ; ; ; , , ; ; , , ; , , , , ; , , , ; , , , , , ; , , ; , , , ; ; ; , , , , , , , , , , ; ; , ).
4. Den hånfulle dåren (hebr. lets) – föraktar Gud och lär ut dårskap (), vägrar ta till sig tillrättavisning (; ).
5. Den ondskefulle dåren (hebr. naval) – lever helt utan Gud (), är en sorg för sina föräldrar (, ). Ordet härstammar från navel som beskriver något som tynar bort, faller ner och vissnar. Detta ord för dåre beskriver inte någon som är dum eller ointelligent. Istället handlar det om moralisk dårskap. Den som gång på gång går emot sitt samvete dör till sist inombords och kväver sitt andliga liv. Bilden som målas upp är en moral som skrumpnar och förtvinar. I Första Samuelsboken berättas om en man som just hette Naval (Nabal på svenska). Under en period när David var på flykt från Saul ville Naval inte kännas vid David trots att David varit god mot honom, se . Denne man, med samma namn, personifierar dårskap.
Genre: Visdomslitteratur.
Skrivet: Omkring år 1000 f.Kr. (Vissa delar kan ha sammanställts senare av kung Hiskia, år 726-698 f.Kr.)
Författare: Salomo.
Kap 25-29 är troligtvis bearbetade av Hiskias män, se .
Kap 30-31 har ordspråk från Agur, se , och Lemuel, se , som kan varit pseudonymer för Salomo.]
Ords 15:14Hjärtat hos den som har förstånd söker (frågar efter, kräver) kunskap,
men munnen hos [den självgode] dåren vallar (leder andra till; njuter av, har aptit för) dårskap (oförstånd, galenskap, otålighet). [; ]
Ords 15:14Hjärtat hos den som har förstånd söker (frågar efter, kräver) kunskap,
men munnen hos [den självgode] dåren vallar (leder andra till; njuter av, har aptit för) dårskap (oförstånd, galenskap, otålighet). [; ]
