Jos 6:1[Detta kapitel hör ihop med i den första kiasmen i kap 1-6. Det har också sin parallell i kapitel 7-12. Här räddas Rahab (Rachav) och hennes familj och i räddas de hivéer som bodde i staden Givon.
Tre olika hebreiska ord för vädurshorn/shofar används i detta kapitel. Det generella ordet för ett djurhorn är qeren. Ordet shofar och jovel används för just vädurshorn. Shofaren används ofta som krigssignal. Ordet jovel betyder vädur och vädurshorn, men också jubel. Det användes som en signal för jubelåret, men inte vid krig, se . Att just ordet jovel används här kopplar denna händelse till friåret då man återvänder till sin arvedel.]
Nu var Jeriko helt stängt på grund av Israels söner. Ingen gick ut och ingen kom in.
Jos 6:1[Detta kapitel hör ihop med i den första kiasmen i kap 1-6. Det har också sin parallell i kapitel 7-12. Här räddas Rahab (Rachav) och hennes familj och i räddas de hivéer som bodde i staden Givon.
Tre olika hebreiska ord för vädurshorn/shofar används i detta kapitel. Det generella ordet för ett djurhorn är qeren. Ordet shofar och jovel används för just vädurshorn. Shofaren används ofta som krigssignal. Ordet jovel betyder vädur och vädurshorn, men också jubel. Det användes som en signal för jubelåret, men inte vid krig, se . Att just ordet jovel används här kopplar denna händelse till friåret då man återvänder till sin arvedel.]
Nu var Jeriko helt stängt på grund av Israels söner. Ingen gick ut och ingen kom in.
Jos 10:15Och Josua återvände, och hela Israel med honom, till lägret i Gilgal.
[Händelserna här inleds med att Josua har vandrat hela natten, se . Ett stort oväder med hagel, stora som stenar, har fallit över fiendehärarna. Sedan sker en märklig händelse som påverkar både solen och månen. Att solen och månen "blir tysta" kan beskriva att de slutar göra det de brukar. Ett förslag är att det är en soleklips där månen passerar framför solen, men det måste då också vara något unikt som gjort denna dag speciell så det inte funnits någon sådan förr eller senare. Författaren verkar nästan mer än undret i sig lyfta fram att det stora var att Gud hörde en mans bön. De två tidigare stora miraklen – Jordanflodens vatten som stoppade i Adam () och segern över Jeriko () – hade varit på Guds initiativ. Denna gång var det som svar på en människas bön!]
Jos 10:15Och Josua återvände, och hela Israel med honom, till lägret i Gilgal.
[Händelserna här inleds med att Josua har vandrat hela natten, se . Ett stort oväder med hagel, stora som stenar, har fallit över fiendehärarna. Sedan sker en märklig händelse som påverkar både solen och månen. Att solen och månen "blir tysta" kan beskriva att de slutar göra det de brukar. Ett förslag är att det är en soleklips där månen passerar framför solen, men det måste då också vara något unikt som gjort denna dag speciell så det inte funnits någon sådan förr eller senare. Författaren verkar nästan mer än undret i sig lyfta fram att det stora var att Gud hörde en mans bön. De två tidigare stora miraklen – Jordanflodens vatten som stoppade i Adam () och segern över Jeriko () – hade varit på Guds initiativ. Denna gång var det som svar på en människas bön!]
Ps Introduktion[Psaltaren är en samling av sånger och böner. Titeln kommer från grekiskans psalmos. Det hebreiska namnet är Tehillim, som betyder "Lovsångernas bok"!
Struktur:
Bok 1: Psalm 1-41
Bok 2: Psalm 42-72
Bok 3: Psalm 73-89
Bok 4: Psalm 90-106
Bok 5: Psalm 107-150
Troligtvis var Psalm 1-72 på en rulle och Psalm 73-150 på en annan. Det är troligen anledningen till doxologin i som avslutar den första rullen. Fynden av Dödahavsrullarna i Qumran på 1950-talet, och då särskilt manuskriptet 11Q5, visar hur det cirkulerade olika sammanställningar av psaltarpsalmer för olika typer av användningsområden under andra tempelperioden.
Till ledaren – "den framträdande och strålande":
Många av psalmerna har en inledande beskrivning. 55 gånger används ett ord som traditionellt har översatts med "körledare" eller "lovsångsledare". Det hebreiska verbalsubstantivet natsach har grundbetydelsen "att skina på avstånd" och beskriver någon som leder, förestår och övervakar. Det betecknar något som är rent, strålande och framträdande – som överglänser allt annat och orubbligt står fast. På samma sätt som stjärnor brukades för att navigera, användes ordet för både tillsyningsmän och musikledare – alla leviter i tjänst, se ; . En ledare är också någon som visar vägen. När Daniel beskrivs som en sådan vilken "utmärkte sig" bland andra i Babylon, används den arameiska varianten av detta ord som skulle kunna översättas "han överglänste alla andra", se . I Septuaginta, som är den grekiska översättningen av Gamla testamentet, inleds 56 psalmer med orden eis ho telos som betyder "för/till slutet". Ordet telos används om slutet och fullbordan, men kan också betyda den högsta civila ledaren. Det kan finnas en dubbelhet här i betydelse av den slutgiltiga ledaren. I översättningen återfinns även denna skrivning på ytterligare tre ställen. Det berättas i om Jordanfloden "som kommer till ett slut" så att israeliterna kan gå över och i om en tidsperiod som "kommer till ett slut". I Nya testamentet citerar Paulus Septuaginta om Mose strålglans som "kom till ett slut", se . Det är troligt att de som arbetade med denna översättning hade en förståelse för något som skulle få en fullbordan. Det kan indikera att dessa psalmer på ett speciellt sätt talar om Messias, se ; . Följande psalmer inleds med denna fras: 4-6, 8, 9, 11-14, 18-22, 30, 31, 36, 39-42, 44-47, 49, 51-70, 75-77, 80, 81, 84, 85, 88, 109, 139, 140. En hjälp i tolkningen kan vara att känna till att dessa psalmer tidigt ansågs som profetiska.
Dagliga psalmer:
Den judiska morgonbönen avslutas alltid genom att en daglig psalm reciteras. Detta är en flera tusen år gammal tradition. Den grekiska översättningen av Psaltaren anger flera av dessa veckodagar i inledningen till dessa psalmer.
Söndag –
Måndag –
Tisdag –
Onsdag –
Torsdag –
Fredag –
Lördag –
Sela
Det hebreiska ordet "Sela" återfinns 71 gånger i sammanlagt 39 psalmer. Betydelsen är inte känd, men utifrån hur ordet används verkar det vara någon form av musikalisk markering. En vanlig förklaring är att det är en paus för att ge tid att reflektera över texten som just sjungits, kanske ett instrumentalt mellanspel. I nutida synagogor tolkar man det också som en repris eller att rabbinen som mässar psalmen ska ändra tonläge. Ordet "Sela" är snarlikt det hebreiska ordet "sela" som betyder högt berg, se . Ordet "sela" kan också betyda "lyfta upp", "höja" eller "slå an". I så fall kan "Sela" motsvara den musikaliska termen fortissimo (mycket starkt) – dvs. slå an cymbaler, ropa i glädje nu under psalmens höjdpunkt! På samma sätt som ett berg har en topp och en fot, och däremellan sluttande sidor, kan ordet betyda att böja sig ned, eller att hänga upp något. Betydelsen är då att väga något på en skala och blir till en uppmaning att "väga" och begrunda föregående ord. En annan innebörd kan vara "för evigt" eller "alltid" och indikerar ett gensvar från församlingen, på liknande sätt som ordet amen används idag i betydelsen "låt det ske". Vad vi med säkerhet vet är att det markerar någon form av avbrott.
Instrument:
Det är viktigt att komma ihåg att dessa poetiska texter skrevs för att sjungas! Man kan säga att psalmerna är hjärtats musik, ibland stillsam och begrundande, ofta med inslag av jublande insikt – ibland tyngd av sorg och klagan, men där också glädje och tacksamhet flödar med förnyat hopp. Två huvudtyper av harpor används: kinnor och nevel. Kinnor är ett mindre instrument med 5-15 strängar. Nevel, som man tror att David kan ha uppfunnit till tempelmusiken, se , är ett större instrument med en resonanslåda. Enligt den judiske historieskrivaren Josefus hade en kinnor tio strängar och en nevel tolv.
Numrering:
Den som bläddrat i en engelsk Bibel kanske har märkt att många av psalmerna har en annan versindelning. Det beror på att det finns olika traditioner gällande de inledande orden som finns till psalmer. Svenska biblar räknar den första inledande raden som vers ett, medan engelska biblar inte gör det. Det innebär att t.ex. Psalm 3:1 i en engelsk Bibel motsvaras av Psalm 3:2 i en svensk. De hebreiska bokstäverna är mer än bara bokstäver, de är tecken som äger en djup innebörd och har en stor symbolik. De har även ett talvärde. Symboliken förstärker versen och ger en klarare betydelse. Eftersom temat på versen ofta följer bokstavens symbolik förklarar det varför ämnet i psalmen ibland skiftar tvärt. Svenska Kärnbibeln förklarar bokstavens innebörd och skriver också inom hakklammer vad den vidare symboliserar. Det eller de ord som börjar med den aktuella bokstaven skrivs också med fetstil för att indikera den särskilda betydelsen för versen. De hebreiska orden modifieras både med förstavelser och ändelser, vilket gör att ett hebreiskt ord ofta motsvaras av flera svenska ord. Ett exempel är det personliga pronomenet för "jag", hebreiska ani som läggs till som ett prefix till verbet jadah så det blir "Jag vill prisa" i . Det uttalas odeah och motsvarar tre svenska ord.
De akrostiska psalmerna är inte slumpmässigt fördelade, utan hjälper till att rama in olika sektioner. Bara tre psalmer (Psalm 8, 24 och 33) i första boken nämner hur Gud skapade världen. Dessa psalmer följs av en akrostisk psalm (Psalm 9-10, 25 och 34). Det kan vara ett uttryck för att förstärka och bekräfta Guds skapelse genom en välordnad psalm. Psalm 34 och 37 ramar in fyra psalmer (Psalm 34-37) som handlar om oskyldigt lidande. Direkt efter dessa fyra psalmer följer sedan fyra psalmer (Psalm 38-41) om självförvållat lidande. Vetskapen om denna uppdelning hjälper den som lider att kunna be och applicera "rätt" psalm beroende på om orsaken till lidandet är oskyldigt eller beror på egna medvetna felsteg.
Skriven: De flesta psalmerna är skrivna 1000-700 f.Kr. De äldsta sångerna är från 1400 f.Kr. och de yngsta är från 450 f.Kr då Esra sammanställde boken.
Författare:
Psaltaren är en samling av totalt 150 psalmer. Två tredjedelar nämner författaren i psalmens första rad, som ibland även har med musikaliska instruktioner. En tredjedel, 49 stycken, är anonyma. De 8 författare som nämns vid namn är:
David – 73 psalmer har hans namn som författare. Även några anonyma psalmer identifierar honom som författare i andra skriftställen. I Apg 4:25 citeras från de första raderna av Psalm 2 och beskriver hur den helige Ande har talat genom David i den psalmen.
Asaf – 12 psalmer.
Korachs söner – 10 psalmer.
Salomo – 2 psalmer.
Mose, Etan, Heman och Esra har alla bidragit med en psalm var.]
Ps Introduktion[Psaltaren är en samling av sånger och böner. Titeln kommer från grekiskans psalmos. Det hebreiska namnet är Tehillim, som betyder "Lovsångernas bok"!
Struktur:
Bok 1: Psalm 1-41
Bok 2: Psalm 42-72
Bok 3: Psalm 73-89
Bok 4: Psalm 90-106
Bok 5: Psalm 107-150
Troligtvis var Psalm 1-72 på en rulle och Psalm 73-150 på en annan. Det är troligen anledningen till doxologin i som avslutar den första rullen. Fynden av Dödahavsrullarna i Qumran på 1950-talet, och då särskilt manuskriptet 11Q5, visar hur det cirkulerade olika sammanställningar av psaltarpsalmer för olika typer av användningsområden under andra tempelperioden.
Till ledaren – "den framträdande och strålande":
Många av psalmerna har en inledande beskrivning. 55 gånger används ett ord som traditionellt har översatts med "körledare" eller "lovsångsledare". Det hebreiska verbalsubstantivet natsach har grundbetydelsen "att skina på avstånd" och beskriver någon som leder, förestår och övervakar. Det betecknar något som är rent, strålande och framträdande – som överglänser allt annat och orubbligt står fast. På samma sätt som stjärnor brukades för att navigera, användes ordet för både tillsyningsmän och musikledare – alla leviter i tjänst, se ; . En ledare är också någon som visar vägen. När Daniel beskrivs som en sådan vilken "utmärkte sig" bland andra i Babylon, används den arameiska varianten av detta ord som skulle kunna översättas "han överglänste alla andra", se . I Septuaginta, som är den grekiska översättningen av Gamla testamentet, inleds 56 psalmer med orden eis ho telos som betyder "för/till slutet". Ordet telos används om slutet och fullbordan, men kan också betyda den högsta civila ledaren. Det kan finnas en dubbelhet här i betydelse av den slutgiltiga ledaren. I översättningen återfinns även denna skrivning på ytterligare tre ställen. Det berättas i om Jordanfloden "som kommer till ett slut" så att israeliterna kan gå över och i om en tidsperiod som "kommer till ett slut". I Nya testamentet citerar Paulus Septuaginta om Mose strålglans som "kom till ett slut", se . Det är troligt att de som arbetade med denna översättning hade en förståelse för något som skulle få en fullbordan. Det kan indikera att dessa psalmer på ett speciellt sätt talar om Messias, se ; . Följande psalmer inleds med denna fras: 4-6, 8, 9, 11-14, 18-22, 30, 31, 36, 39-42, 44-47, 49, 51-70, 75-77, 80, 81, 84, 85, 88, 109, 139, 140. En hjälp i tolkningen kan vara att känna till att dessa psalmer tidigt ansågs som profetiska.
Dagliga psalmer:
Den judiska morgonbönen avslutas alltid genom att en daglig psalm reciteras. Detta är en flera tusen år gammal tradition. Den grekiska översättningen av Psaltaren anger flera av dessa veckodagar i inledningen till dessa psalmer.
Söndag –
Måndag –
Tisdag –
Onsdag –
Torsdag –
Fredag –
Lördag –
Sela
Det hebreiska ordet "Sela" återfinns 71 gånger i sammanlagt 39 psalmer. Betydelsen är inte känd, men utifrån hur ordet används verkar det vara någon form av musikalisk markering. En vanlig förklaring är att det är en paus för att ge tid att reflektera över texten som just sjungits, kanske ett instrumentalt mellanspel. I nutida synagogor tolkar man det också som en repris eller att rabbinen som mässar psalmen ska ändra tonläge. Ordet "Sela" är snarlikt det hebreiska ordet "sela" som betyder högt berg, se . Ordet "sela" kan också betyda "lyfta upp", "höja" eller "slå an". I så fall kan "Sela" motsvara den musikaliska termen fortissimo (mycket starkt) – dvs. slå an cymbaler, ropa i glädje nu under psalmens höjdpunkt! På samma sätt som ett berg har en topp och en fot, och däremellan sluttande sidor, kan ordet betyda att böja sig ned, eller att hänga upp något. Betydelsen är då att väga något på en skala och blir till en uppmaning att "väga" och begrunda föregående ord. En annan innebörd kan vara "för evigt" eller "alltid" och indikerar ett gensvar från församlingen, på liknande sätt som ordet amen används idag i betydelsen "låt det ske". Vad vi med säkerhet vet är att det markerar någon form av avbrott.
Instrument:
Det är viktigt att komma ihåg att dessa poetiska texter skrevs för att sjungas! Man kan säga att psalmerna är hjärtats musik, ibland stillsam och begrundande, ofta med inslag av jublande insikt – ibland tyngd av sorg och klagan, men där också glädje och tacksamhet flödar med förnyat hopp. Två huvudtyper av harpor används: kinnor och nevel. Kinnor är ett mindre instrument med 5-15 strängar. Nevel, som man tror att David kan ha uppfunnit till tempelmusiken, se , är ett större instrument med en resonanslåda. Enligt den judiske historieskrivaren Josefus hade en kinnor tio strängar och en nevel tolv.
Numrering:
Den som bläddrat i en engelsk Bibel kanske har märkt att många av psalmerna har en annan versindelning. Det beror på att det finns olika traditioner gällande de inledande orden som finns till psalmer. Svenska biblar räknar den första inledande raden som vers ett, medan engelska biblar inte gör det. Det innebär att t.ex. Psalm 3:1 i en engelsk Bibel motsvaras av Psalm 3:2 i en svensk. De hebreiska bokstäverna är mer än bara bokstäver, de är tecken som äger en djup innebörd och har en stor symbolik. De har även ett talvärde. Symboliken förstärker versen och ger en klarare betydelse. Eftersom temat på versen ofta följer bokstavens symbolik förklarar det varför ämnet i psalmen ibland skiftar tvärt. Svenska Kärnbibeln förklarar bokstavens innebörd och skriver också inom hakklammer vad den vidare symboliserar. Det eller de ord som börjar med den aktuella bokstaven skrivs också med fetstil för att indikera den särskilda betydelsen för versen. De hebreiska orden modifieras både med förstavelser och ändelser, vilket gör att ett hebreiskt ord ofta motsvaras av flera svenska ord. Ett exempel är det personliga pronomenet för "jag", hebreiska ani som läggs till som ett prefix till verbet jadah så det blir "Jag vill prisa" i . Det uttalas odeah och motsvarar tre svenska ord.
De akrostiska psalmerna är inte slumpmässigt fördelade, utan hjälper till att rama in olika sektioner. Bara tre psalmer (Psalm 8, 24 och 33) i första boken nämner hur Gud skapade världen. Dessa psalmer följs av en akrostisk psalm (Psalm 9-10, 25 och 34). Det kan vara ett uttryck för att förstärka och bekräfta Guds skapelse genom en välordnad psalm. Psalm 34 och 37 ramar in fyra psalmer (Psalm 34-37) som handlar om oskyldigt lidande. Direkt efter dessa fyra psalmer följer sedan fyra psalmer (Psalm 38-41) om självförvållat lidande. Vetskapen om denna uppdelning hjälper den som lider att kunna be och applicera "rätt" psalm beroende på om orsaken till lidandet är oskyldigt eller beror på egna medvetna felsteg.
Skriven: De flesta psalmerna är skrivna 1000-700 f.Kr. De äldsta sångerna är från 1400 f.Kr. och de yngsta är från 450 f.Kr då Esra sammanställde boken.
Författare:
Psaltaren är en samling av totalt 150 psalmer. Två tredjedelar nämner författaren i psalmens första rad, som ibland även har med musikaliska instruktioner. En tredjedel, 49 stycken, är anonyma. De 8 författare som nämns vid namn är:
David – 73 psalmer har hans namn som författare. Även några anonyma psalmer identifierar honom som författare i andra skriftställen. I Apg 4:25 citeras från de första raderna av Psalm 2 och beskriver hur den helige Ande har talat genom David i den psalmen.
Asaf – 12 psalmer.
Korachs söner – 10 psalmer.
Salomo – 2 psalmer.
Mose, Etan, Heman och Esra har alla bidragit med en psalm var.]
Ps 111:6Kraften (styrkan) i hans gärningar har han berättat om för sitt folk,
genom att ge dem hedningarnas (nationernas) arvedel. []
[Ordet "Kraften" börjar på bokstaven Kaf och "genom att ge" på Lamed.]
Ps 111:6Kraften (styrkan) i hans gärningar har han berättat om för sitt folk,
genom att ge dem hedningarnas (nationernas) arvedel. []
[Ordet "Kraften" börjar på bokstaven Kaf och "genom att ge" på Lamed.]
Ps 114:3Havet såg detta och flydde [när de korsade Röda havet, ].
Jordan vände tillbaka [när de korsade Jordanfloden, se , ].
Ps 114:3Havet såg detta och flydde [när de korsade Röda havet, ].
Jordan vände tillbaka [när de korsade Jordanfloden, se , ].
Ps 135:11Sichon, amoréernas kung
och Og, Bashans kung []
och alla Kanaans kungariken [; ],
Ps 135:11Sichon, amoréernas kung
och Og, Bashans kung []
och alla Kanaans kungariken [; ],
Jes 50:2Varför, när jag kom, fanns där ingen människa?
Varför, när jag kallade, var det ingen som svarade?
Är min hand avkortad så att den inte kan ge återlösning (befrielse – hebr. pedot) []?
Eller har jag ingen kraft att rädda (befria)?
Se, med min tillrättavisning torkar jag ut havet [],
jag förvandlar floderna till öken [],
deras fiskar blir strandsatta
eftersom där inte finns något vatten och de dör av törst.
Jes 50:2Varför, när jag kom, fanns där ingen människa?
Varför, när jag kallade, var det ingen som svarade?
Är min hand avkortad så att den inte kan ge återlösning (befrielse – hebr. pedot) []?
Eller har jag ingen kraft att rädda (befria)?
Se, med min tillrättavisning torkar jag ut havet [],
jag förvandlar floderna till öken [],
deras fiskar blir strandsatta
eftersom där inte finns något vatten och de dör av törst.
