Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes 1:2[De 12 första kapitlen i Jesaja formar det första av sju stora stycken som hela boken består av. Dessa kapitel formar en kiasm där Jesajas kallelse står centralt i kapitel 6.
A Introduktion – Israels olydnad ()
B Visioner om framtida återupprättelse ()
C Kommande dom över Juda ()
D Jesajas kallelse ()
C´ Kommande dom över Juda ()
B´ Visioner om framtida återupprättelse ()
A´ Sammanfattning – Israels framtida återupprättelse ()]
Lyssna himlar
och ge ditt öra (lyssna) du jord,
för Herren har talat:
"Söner har jag fött upp och fostrat,
men de har gjort uppror mot mig.
[Uttrycket "Lyssna himlar och ge ditt öra (lyssna) du jord!" används redan i där universum och skapelsen kallas som två vittnen till det som Gud gör på jorden (). Det är samma sak här när Jesaja vill att vittnena ska höra vad Gud säger till Juda och Jerusalem.]
Jes 1:2[De 12 första kapitlen i Jesaja formar det första av sju stora stycken som hela boken består av. Dessa kapitel formar en kiasm där Jesajas kallelse står centralt i kapitel 6.
A Introduktion – Israels olydnad ()
B Visioner om framtida återupprättelse ()
C Kommande dom över Juda ()
D Jesajas kallelse ()
C´ Kommande dom över Juda ()
B´ Visioner om framtida återupprättelse ()
A´ Sammanfattning – Israels framtida återupprättelse ()]
Lyssna himlar
och ge ditt öra (lyssna) du jord,
för Herren har talat:
"Söner har jag fött upp och fostrat,
men de har gjort uppror mot mig.
[Uttrycket "Lyssna himlar och ge ditt öra (lyssna) du jord!" används redan i där universum och skapelsen kallas som två vittnen till det som Gud gör på jorden (). Det är samma sak här när Jesaja vill att vittnena ska höra vad Gud säger till Juda och Jerusalem.]
Matt 21:33[Jesus fortsätter att tala till översteprästerna och folkets äldste och ger ännu en liknelse följd av en fråga:] "Lyssna till en annan liknelse:
En husbonde (en välbärgad landägare, familjefar) planterade en vingård [som är en bild på Israel, se ]. Han byggde en mur kring den, högg ut en vinpress och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut vingården till vinodlare (vingårdsarbetare) och reste bort.
Matt 21:33[Jesus fortsätter att tala till översteprästerna och folkets äldste och ger ännu en liknelse följd av en fråga:] "Lyssna till en annan liknelse:
En husbonde (en välbärgad landägare, familjefar) planterade en vingård [som är en bild på Israel, se ]. Han byggde en mur kring den, högg ut en vinpress och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut vingården till vinodlare (vingårdsarbetare) och reste bort.
Luk 20:9Sedan började han berätta denna liknelse för folket:
"En man planterade en vingård [som är en bild på Israel, se ]. Mannen arrenderade ut den till vinodlare (vingårdsarbetare) och reste till ett annat land under en lång tid.
Luk 20:9Sedan började han berätta denna liknelse för folket:
"En man planterade en vingård [som är en bild på Israel, se ]. Mannen arrenderade ut den till vinodlare (vingårdsarbetare) och reste till ett annat land under en lång tid.
