Avancerad sök

Sökresultat: 7

Kärnbibeln: (1)

Jes 40:16
Libanon är inte tillräckligt bränsle (dess skogar är oduglig ved),
dess vilddjur duger inte till brännoffer.

Interlinjär versionBETA: (1)

Jes 40:16
וּלְבָנוֹן אֵין דֵּי בָּעֵר וְחַיָּתוֹ אֵין דֵּי עוֹלָה
och Libanon ingen nog brinna och levande hans ingen nog brännoffer [Vers slut] [Vers slut] ?

Platser: (1)

Korsreferenser: (4)

Jes Introduktion
[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (Jes 6:1–13). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se Jes 6:1–3. Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se Joh 12:41. Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja (Jes 53:1 och Jes 6:10) och kallar honom "profeten Jesaja" (Joh 12:37–40). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (1 Pet 1:10–12). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se Jes 26:1–3.
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem (Jes 1–12)
B Guds dom över nationerna (Jes 13–27)
C Verop (Jes 28–35)
D Det assyriska hotet (Jes 36–39)
C´ Herren står över avgudar (Jes 40–48)
B´ Tjänarens sånger (Jes 49–54)
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse (Jes 55–66)
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi (Jes 1–35)
Prosa (Jes 36–39)
Poesi (Jes 40–66)
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion
[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (Jes 6:1–13). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se Jes 6:1–3. Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se Joh 12:41. Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja (Jes 53:1 och Jes 6:10) och kallar honom "profeten Jesaja" (Joh 12:37–40). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (1 Pet 1:10–12). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se Jes 26:1–3.
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem (Jes 1–12)
B Guds dom över nationerna (Jes 13–27)
C Verop (Jes 28–35)
D Det assyriska hotet (Jes 36–39)
C´ Herren står över avgudar (Jes 40–48)
B´ Tjänarens sånger (Jes 49–54)
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse (Jes 55–66)
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi (Jes 1–35)
Prosa (Jes 36–39)
Poesi (Jes 40–66)
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Upp 10:3
och ropade med stark röst
som ett rytande lejon. [Hos 11:10; Amos 3:8]
[Alla änglar är mäktiga och starka, se Ps 103:20. Somliga har större kraft och auktoritet än andra. Denna ängel, och den som Johannes tidigare sett i Upp 5:2, benämns som mäktig och stark och har påfallande likheter med beskrivningarna av den uppståndne Jesus som skildras i inledningen, se Upp 1:7, 15, 16. Det kan vara Jesus som uppenbarar sig som en ängel och budbärare, vilket har skett många gånger i GT. I så fall är den lilla bokrullen identisk med den tidigare förseglade rullen, se Upp 5:1. Ängelns position på både hav och land visar på fullständigt ägarskap över hela jorden. Budskapet berör hela jorden. Snart kommer Antikrist under en kort tid att regera, men innan det sker ska Guds Son göra anspråk på jorden, se Ps 2:6–9. Satan ryter som ett lejon för att skrämma, se 1 Pet 5:8. Lejonet av Juda ryter för att kungöra sin seger, se Ps 95:3–5; Jes 40:12–17.]
När han hade ropat,
talade de sju åskorna (tordönen) med sina röster.
Upp 10:3
och ropade med stark röst
som ett rytande lejon. [Hos 11:10; Amos 3:8]
[Alla änglar är mäktiga och starka, se Ps 103:20. Somliga har större kraft och auktoritet än andra. Denna ängel, och den som Johannes tidigare sett i Upp 5:2, benämns som mäktig och stark och har påfallande likheter med beskrivningarna av den uppståndne Jesus som skildras i inledningen, se Upp 1:7, 15, 16. Det kan vara Jesus som uppenbarar sig som en ängel och budbärare, vilket har skett många gånger i GT. I så fall är den lilla bokrullen identisk med den tidigare förseglade rullen, se Upp 5:1. Ängelns position på både hav och land visar på fullständigt ägarskap över hela jorden. Budskapet berör hela jorden. Snart kommer Antikrist under en kort tid att regera, men innan det sker ska Guds Son göra anspråk på jorden, se Ps 2:6–9. Satan ryter som ett lejon för att skrämma, se 1 Pet 5:8. Lejonet av Juda ryter för att kungöra sin seger, se Ps 95:3–5; Jes 40:12–17.]
När han hade ropat,
talade de sju åskorna (tordönen) med sina röster.