Apg 1:8Men ni ska få
(ta emot) kraft
(styrka, förmåga) när den helige Ande kommer över er. Ni ska bli mina vittnen
både i
Jerusalem [staden där de nu befann sig] och i hela
Judéen och
Samarien [de närliggande regionerna] –
ända till jordens yttersta gräns."
[Versen ger både en sammanfattande arbetsbeskrivning av missionsuppdraget och utgör en summering av hela bokens struktur och innehåll.
Jerusalem ligger i Judéen, den södra regionen av Israel som hade en stor judisk befolkning. Hur de vittnade där beskrivs i . Norr om Jerusalem ligger regionen Samarien. Här bodde de illa ansedda samarierna, ett folk med blandad etniskt bakgrund som judarna inte ville kännas vid. Hur apostlarna vittnade i båda dessa områden beskrivs i . Hur de vittnade i hela den då kända världen beskrivs i . Två världsbilder flyter här samman – den judiska och den grekisk-romerska. För juden var Jerusalem världens mittpunkt, medan Rom var romarens centrum. Lukas inleder sitt evangelium med förordningen som utgår från kejsaren i Rom, se . Här i hans andra skrift, Apostlagärningarna, läser vi om den uppståndne Herrens befallningar som utgår från Jerusalem, se .
Den judiska världsbilden utgår från släkttavlan i , där Noas tre söner, Sem, Ham och Jafet, blir stamfäder till alla folk. Sems ättlingar rör sig österut till Arabien och Mesopotamien, Hams ättlingar söderut till Afrika och Jafets ättlingar norr- och västerut till Mindre Asien och Europa. Sems ättlingar motsvaras av Samarien. Hams ättlingar i Afrika nås via Filippus möte med den etiopiske hovmannen. Slutligen kommer evangeliet till Jafets ättlingar via Paulus resor norr- och västerut. Enligt judarnas synsätt var Etiopien och Spanien världens yttersta utposter. Kanske var det därför Paulus ville till Spanien? Det är inte uteslutet att han kom dit, se . Jesu löfte både här och i missionsbefallningen (; ) visar att uppdraget gäller än och involverar alla som är hans lärjungar även idag: att med hjälp av den kraft Anden ger, och med utgångspunkt från vår egen plats – "vårt Jerusalem" – föra ut budskapet om frälsning till alla folk utöver hela vår jord.] Apg 1:8Men ni ska få
(ta emot) kraft
(styrka, förmåga) när den helige Ande kommer över er. Ni ska bli mina vittnen
både i
Jerusalem [staden där de nu befann sig] och i hela
Judéen och
Samarien [de närliggande regionerna] –
ända till jordens yttersta gräns."
[Versen ger både en sammanfattande arbetsbeskrivning av missionsuppdraget och utgör en summering av hela bokens struktur och innehåll.
Jerusalem ligger i Judéen, den södra regionen av Israel som hade en stor judisk befolkning. Hur de vittnade där beskrivs i . Norr om Jerusalem ligger regionen Samarien. Här bodde de illa ansedda samarierna, ett folk med blandad etniskt bakgrund som judarna inte ville kännas vid. Hur apostlarna vittnade i båda dessa områden beskrivs i . Hur de vittnade i hela den då kända världen beskrivs i . Två världsbilder flyter här samman – den judiska och den grekisk-romerska. För juden var Jerusalem världens mittpunkt, medan Rom var romarens centrum. Lukas inleder sitt evangelium med förordningen som utgår från kejsaren i Rom, se . Här i hans andra skrift, Apostlagärningarna, läser vi om den uppståndne Herrens befallningar som utgår från Jerusalem, se .
Den judiska världsbilden utgår från släkttavlan i , där Noas tre söner, Sem, Ham och Jafet, blir stamfäder till alla folk. Sems ättlingar rör sig österut till Arabien och Mesopotamien, Hams ättlingar söderut till Afrika och Jafets ättlingar norr- och västerut till Mindre Asien och Europa. Sems ättlingar motsvaras av Samarien. Hams ättlingar i Afrika nås via Filippus möte med den etiopiske hovmannen. Slutligen kommer evangeliet till Jafets ättlingar via Paulus resor norr- och västerut. Enligt judarnas synsätt var Etiopien och Spanien världens yttersta utposter. Kanske var det därför Paulus ville till Spanien? Det är inte uteslutet att han kom dit, se . Jesu löfte både här och i missionsbefallningen (; ) visar att uppdraget gäller än och involverar alla som är hans lärjungar även idag: att med hjälp av den kraft Anden ger, och med utgångspunkt från vår egen plats – "vårt Jerusalem" – föra ut budskapet om frälsning till alla folk utöver hela vår jord.] Apg 4:37Han sålde en åker som han ägde och bar (sedan) fram pengarna och lade dem vid apostlarnas fötter.
[Personers namn, och särskilt smeknamn, speglar en persons karaktär. Josef var en man som uppmuntrade, förmanade och hjälpte andra människor. Att han fick ett nytt namn av apostlarna, visar på hur de offentligt erkände honom och hans tjänst. Jesus gav t.ex. Simon namnet Petrus, vilket betyder klippa. Etymologin kring namnet Barnabas är osäker, men kan ha sitt ursprung i Bar-navi (Profetens son). Ett annat av förslagen är Bar-menachem (Tröstens son), och därifrån kommer i sådana fall kopplingen till tröst. Lukas förklarar dock att ordet betyder uppmuntran och förmaning. Samma koppling mellan profetia och uppmuntran görs av Paulus i . Som profet förmedlade Barnabas uppmuntran och tröst. Han tar hand om Paulus, se , blir en av ledarna i den första församlingen och reser senare tillsammans med Paulus, se . Barnabas var en god man, fylld av den helige Ande och full av tro, se .]
Apg 4:37Han sålde en åker som han ägde och bar (sedan) fram pengarna och lade dem vid apostlarnas fötter.
[Personers namn, och särskilt smeknamn, speglar en persons karaktär. Josef var en man som uppmuntrade, förmanade och hjälpte andra människor. Att han fick ett nytt namn av apostlarna, visar på hur de offentligt erkände honom och hans tjänst. Jesus gav t.ex. Simon namnet Petrus, vilket betyder klippa. Etymologin kring namnet Barnabas är osäker, men kan ha sitt ursprung i Bar-navi (Profetens son). Ett annat av förslagen är Bar-menachem (Tröstens son), och därifrån kommer i sådana fall kopplingen till tröst. Lukas förklarar dock att ordet betyder uppmuntran och förmaning. Samma koppling mellan profetia och uppmuntran görs av Paulus i . Som profet förmedlade Barnabas uppmuntran och tröst. Han tar hand om Paulus, se , blir en av ledarna i den första församlingen och reser senare tillsammans med Paulus, se . Barnabas var en god man, fylld av den helige Ande och full av tro, se .]
Apg 15:39Konflikten blev så skarp att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus och seglade till
Cypern.
[Frågan gällde Johannes Markus karaktär. På den första resan hade han ganska tidigt lämnat Paulus och Barnabas och rest hem, se . Paulus hade troligen en mer rationell syn än Barnabas. Paulus såg allvaret och farorna på resan och ville kunna lita på sina medarbetare. Barnabas däremot ville ge sin kusin en ny chans, se . Barnabas personlighet verkar alltid vara uppmuntrande och hjälpande. Han tog sig an Paulus när han var nyomvänd, se . Det var också han som hämtade Paulus till Antiokia, se . Händelserna i , där Paulus kritiserar Barnabas och Petrus, kan också ha spelat in i konflikten.
Johannes Markus visade sig senare vara trofast. Han omnämns av Petrus, se , och även sedan av Paulus, se ; . Även om Paulus och Barnabas hade olika åsikter hur arbetet skulle utföras står det inte att de skildes åt som ovänner. Paulus nämner Barnabas i som en apostel som arbetar för Herren. I stället för en missionsresa, blir det nu två!] Apg 15:39Konflikten blev så skarp att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus och seglade till
Cypern.
[Frågan gällde Johannes Markus karaktär. På den första resan hade han ganska tidigt lämnat Paulus och Barnabas och rest hem, se . Paulus hade troligen en mer rationell syn än Barnabas. Paulus såg allvaret och farorna på resan och ville kunna lita på sina medarbetare. Barnabas däremot ville ge sin kusin en ny chans, se . Barnabas personlighet verkar alltid vara uppmuntrande och hjälpande. Han tog sig an Paulus när han var nyomvänd, se . Det var också han som hämtade Paulus till Antiokia, se . Händelserna i , där Paulus kritiserar Barnabas och Petrus, kan också ha spelat in i konflikten.
Johannes Markus visade sig senare vara trofast. Han omnämns av Petrus, se , och även sedan av Paulus, se ; . Även om Paulus och Barnabas hade olika åsikter hur arbetet skulle utföras står det inte att de skildes åt som ovänner. Paulus nämner Barnabas i som en apostel som arbetar för Herren. I stället för en missionsresa, blir det nu två!] Apg 22:1"Bröder [åhörare] och fäder [en respektfull titel på de äldste i Sanhedrin]! Lyssna nu på vad jag har att säga er till mitt försvar (mina argument)."
[Paulus öppnar sitt tal på samma sätt som Stefanos gjorde, se . Paulus är tydlig med sina judiska rötter. Ordet för försvar är grekiska apologia, ordet apologi kommer härifrån. Detta är den andra av tre detaljerade berättelser om Paulus omvändelse i Apostlagärningarna. Den första återberättar Lukas, se , medan denna och den tredje, i , är Paulus egna berättelser. De är snarlika men med några små skillnader. Här riktar han sig till judar, och betonar den messiastroende juden Ananias roll i omvändelsen. I nästa försvarstal, som är riktat till Agrippa och romare, är det inte lika viktigt och Ananias nämns inte ens.]
Apg 22:1"Bröder [åhörare] och fäder [en respektfull titel på de äldste i Sanhedrin]! Lyssna nu på vad jag har att säga er till mitt försvar (mina argument)."
[Paulus öppnar sitt tal på samma sätt som Stefanos gjorde, se . Paulus är tydlig med sina judiska rötter. Ordet för försvar är grekiska apologia, ordet apologi kommer härifrån. Detta är den andra av tre detaljerade berättelser om Paulus omvändelse i Apostlagärningarna. Den första återberättar Lukas, se , medan denna och den tredje, i , är Paulus egna berättelser. De är snarlika men med några små skillnader. Här riktar han sig till judar, och betonar den messiastroende juden Ananias roll i omvändelsen. I nästa försvarstal, som är riktat till Agrippa och romare, är det inte lika viktigt och Ananias nämns inte ens.]
Gal 1:17Jag gick inte heller upp till
Jerusalem, till de som var apostlar före mig, utan gick i stället till
Arabien [öknen, ödemarken; Aravaöknen], och efter det kom jag tillbaka till
Damaskus.
[Lukas beskriver Saulus livsomvandlande möte med Jesus på vägen till Damaskus i . Arabia är den stora öknen öster och söder om Damaskus, som motsvarar dagens Saudiarabien. Här är Paulus tre år, se . Intressant att det är ungefär lika lång tid som de tolv apostlarna spenderade tillsammans med Jesus.] Gal 1:17Jag gick inte heller upp till
Jerusalem, till de som var apostlar före mig, utan gick i stället till
Arabien [öknen, ödemarken; Aravaöknen], och efter det kom jag tillbaka till
Damaskus.
[Lukas beskriver Saulus livsomvandlande möte med Jesus på vägen till Damaskus i . Arabia är den stora öknen öster och söder om Damaskus, som motsvarar dagens Saudiarabien. Här är Paulus tre år, se . Intressant att det är ungefär lika lång tid som de tolv apostlarna spenderade tillsammans med Jesus.] Gal 1:18[Detta är det första av två besök i Jerusalem som nämns i Galaterbrevet, det andra nämns i . Detta första besök är samma första besök som nämns i .] Sedan, efter
(gr. meta) tre år
[efter omvändelsen], gick jag upp till
Jerusalem [från Damaskus, se ] för att personligen träffa
(lära känna, samtala med) Kefas
(Petrus), och jag stannade hos honom i femton dagar.
[Jerusalem är högt beläget och man går alltid "upp" till staden.] Gal 1:18[Detta är det första av två besök i Jerusalem som nämns i Galaterbrevet, det andra nämns i . Detta första besök är samma första besök som nämns i .] Sedan, efter
(gr. meta) tre år
[efter omvändelsen], gick jag upp till
Jerusalem [från Damaskus, se ] för att personligen träffa
(lära känna, samtala med) Kefas
(Petrus), och jag stannade hos honom i femton dagar.
[Jerusalem är högt beläget och man går alltid "upp" till staden.] Gal 2:1[Paulus fortsätter sin berättelse som han började i . Ibland har händelserna här i förknippats med Apostlamötet i , men Apostlamötet skedde vid det tredje av de fem besöken i Jerusalem som omnämns i Apostlagärningarna. Troligare är att detta är det andra besöket för överlämnandet av insamlade medel under den rådande hungersnöden i området, se . Om mötet som beskrivs i redan inträffat skulle Paulus ha refererat till beslutet och brevet som skrevs då, vilket han inte gör här i Galaterbrevet.
Paulus fem besök i Jerusalem som nämns i Apostlagärningarna:
Kort besök efter omvändelsen i Damaskus, se . Motsvarar . Resa från Antiokia med finansiellt stöd, se . Apostlamötet i Jerusalem, se . Besök i slutet på den andra missionsresan, se . Det sista besöket som resulterar i Paulus fängslande i Caesarea, se . De fjorton år som nämns i kan syfta på det tidigare besöket i Jerusalem, tre år efter hans omvändelse. Dock används det grekiska ordet dia här, inte meta som i , vilket gör att de fjorton åren också kan räknas från hans omvändelse, inte efter de tre åren.] Sedan, efter
[ett intervall på – gr. dia] fjorton år gick jag åter upp till
Jerusalem tillsammans med Barnabas och tog även med mig Titus.
Gal 2:1[Paulus fortsätter sin berättelse som han började i . Ibland har händelserna här i förknippats med Apostlamötet i , men Apostlamötet skedde vid det tredje av de fem besöken i Jerusalem som omnämns i Apostlagärningarna. Troligare är att detta är det andra besöket för överlämnandet av insamlade medel under den rådande hungersnöden i området, se . Om mötet som beskrivs i redan inträffat skulle Paulus ha refererat till beslutet och brevet som skrevs då, vilket han inte gör här i Galaterbrevet.
Paulus fem besök i Jerusalem som nämns i Apostlagärningarna:
Kort besök efter omvändelsen i Damaskus, se . Motsvarar . Resa från Antiokia med finansiellt stöd, se . Apostlamötet i Jerusalem, se . Besök i slutet på den andra missionsresan, se . Det sista besöket som resulterar i Paulus fängslande i Caesarea, se . De fjorton år som nämns i kan syfta på det tidigare besöket i Jerusalem, tre år efter hans omvändelse. Dock används det grekiska ordet dia här, inte meta som i , vilket gör att de fjorton åren också kan räknas från hans omvändelse, inte efter de tre åren.] Sedan, efter
[ett intervall på – gr. dia] fjorton år gick jag åter upp till
Jerusalem tillsammans med Barnabas och tog även med mig Titus.
