Referenser (30)
Och denne man
[Elkana] gick upp, ut från sin stad år efter år
(ordagrant: ´från dagar till dagar´) [dvs. varje Herrens (Jahvehs) bestämda dagar – de tre årliga Herrens (Jahvehs) högtider], för att tillbe och offra till Härskarornas Herre
(Jahveh Sebaot) i Shilo
[1,5 mil norr om Betel, se ].
Elis två söner Chofni och Pinchas var präster till Herren
(Jahveh) där.
[Här är första gången Guds namn Herren Sebaot används. Jahveh är Guds personliga namn. Sebaot är den feminina formen av det hebreiska ordet , som betyder armé, strid eller krig. I kombinationen av dessa två namn beskrivs en allsmäktig och i allt kraftfull och mäktig Gud.]Hannah reste sig efter att de hade ätit i Shilo och efter att de hade druckit. Nu satt prästen Eli på sin stol [säte; ett tecken på hans ämbete] vid dörrposten vid Herrens (Jahvehs) byggnad (palats, tempel – hebr. hechal).
Och det hände när hon bad länge till Herren (Jahveh) att Eli såg (ordagrant vaktade) hennes mun.
Men Hannah talade i sitt hjärta, hennes läppar rörde sig bara, men hennes röst hördes inte, därför tänkte Eli att hon var berusad,
och han sa till henne: "Hur länge ska du vara (bete dig som en) berusad? Gör dig av med ditt vin."
Då svarade Eli och sa: "Gå i frid (shalom). Israels Gud (Elohim) ska ge dig vad du frågat (bett) honom om."
De slaktade tjuren [kan också kollektivt syfta på flera tjurar om det var tre stycken] och förde sedan fram pojken till Eli.
Och Elkana gick till Rama till sitt hus. Och barnet tjänstgjorde åt Herren (Jahveh), hos prästen Eli.
Men Elis söner var söner till uselheten (söner av Balial), de kände inte (saknade en intim relation till) Herren (Jahveh).
Och Eli välsignade Elkana och hans hustru och sa: "Herren (Jahveh) ger dig säd med denna kvinna för det lån som blev utlånat till Herren (Jahveh)." Och de gick till sitt eget hem.
Eli var mycket gammal, och han hörde allt som hans söner gjorde mot hela Israel och hur de hade sexuellt umgänge med kvinnorna som tjänstgjorde vid mötestältets öppning.
Och det kom en gudsman [inte namngiven; uttrycket "gudsman" är vanligt, se ; ] till Eli och sa till honom:
"Så säger Herren (Jahveh): Uppenbarade jag mig för din faders hus när de var i Egypten, slavar i faraos hus?
Och ynglingen (hebr. naar) Samuel gjorde tjänst inför Herren (Jahveh) under Eli. [Samuel är nu omkring tolv år. Hans namn betyder ordagrant "Gud hör bön" eller "den av Gud bönhörde".]
Ord från Herren (Jahveh) var sällsynta på den tiden, det var inte vanligt med profetiska syner (uppenbarelser).
Elis ögon hade blivit allt sämre och han kunde inte längre se. Han låg och sov på sin vanliga plats,
Och han sprang till [den blinde] Eli och sa: "Här är jag, du ropade på mig." Men Eli sa: "Jag ropade inte på dig. Gå och lägg dig igen." Samuel gick tillbaka och lade sig.
Herren (Jahveh) ropade igen på Samuel [för andra gången]. Han steg upp och gick till Eli och sa: "Här är jag, du ropade på mig." Men Eli svarade: "Jag har inte ropat, min son. Gå och lägg dig igen."
Herren (Jahveh) ropade på Samuel en tredje gång. Han steg upp och gick till Eli och sa: "Här är jag, du ropade på mig." Då förstod Eli att det var Herren som ropade på pojken.
Eli sa därför till Samuel: "Gå tillbaka och lägg dig. När han ropar på dig så säg: Tala Herre (Jahveh), din tjänare lyssnar." Samuel gick tillbaka och lade sig på sin plats.
På den dagen ska jag fullgöra mot Eli allt som jag har talat om hans hus från början till slut.
Och därför har jag svurit (gett min ed) till Elis hus, att Elis hus synder inte ska bli försonade med offer, inte med något offer för evigt."
Och Samuel låg (kvar) till morgonen och öppnade dörrarna till Herrens (Jahvehs) hus. Och Samuel var rädd att berätta synen för Eli.
Sedan kallade Eli på Samuel, och sa: "Samuel, min son" och han svarade: "Här är jag." [Hebr. hineni, se .]
Så folket sände [män med bud] till Shilo och de hämtade Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) som sitter på keruberna, förbundsark därifrån. Och Elis två söner – Chofni och Pinchas – följde med Guds (Elohims) förbundsark. []
Och Guds (Elohims) ark blev tagen, och Elis två söner Chofni och Pinchas blev slagna.
Och när han kom satt Eli på sin stol vid vägkanten och spanade [vaktade nervöst], för hans hjärta var oroligt för Herrens (Jahvehs) förbundsark. Och när mannen kom in i staden och berättade nyheten, brast hela staden ut i klagorop.
Och när Eli hörde ljudet av ropen sa han: "Vad betyder ljudet från detta tumult?"
Och mannen skyndade sig och kom till Eli och berättade.
Nu var Eli 98 år gammal och hans ögon var svaga så att han inte kunde se.
Och mannen sa till Eli: "Jag är han som har kommit från armén, och jag flydde idag från armén."
Då sa han: "Hur har det gått min son?"
och Achija, Achitovs son, Ichavods bror, Pinchas son, Elis son, Herrens (Jahvehs) präst i Shilo [där tabernaklet stod] som bar en efod [den heliga prästvästen, se ]. Och folket visste inte att Jonatan hade gått.
Och Salomo avskedade (drev ut) Evjatar från att vara Herrens (Jahvehs) präst, så att Herrens (Jahvehs) ord skulle fullbordas som han talat angående Elis hus i Shilo. []
