Referenser (24 st)
Noomi hade en släkting på sin mans sida, en ärbar (värdig, stark, modig, inflytelserik) man i Elimelechs släkt. Hans namn var Boaz.
[Boaz namn betyder ungefär "hos honom finns styrka". Han finns med i Jesu släkttavla, se ; . En av pelarna i Salomos tempel fick namnet Boaz av smeden Chiram, se , . Ordet ärbar (hebr. chayil) används om militärisk styrka, mod, skicklighet, rikedom, triumf och kraft, se ; ; ; ; ; . Att ordet används om Boaz, som är en bild på Messias, visar hur Jesus är en mäktig stridsman som strider för sitt folk. Ordet används även om Rut () och hur hennes kommande släktled ska bli "mäktiga" ().]
Då gick Rut i väg och kom till en åker och plockade där ax efter skördemännen. Det råkade falla sig så att åkermarken tillhörde Boaz, som var av Elimelechs släkt. [Från Ruts begränsade perspektiv valde hon ett slumpmässigt fält, men läsaren kan ana Guds ledning här.]
[Nu följer tre samtal som Boaz har. Det ramas in av hans samtal med sina arbetare, se och . Centralt är samtalet med Rut.] Just då
[som av en händelse, ännu en Guds försyn] kom
Boaz dit från
Betlehem.
[Samma dag som Rut hade varit där sedan tidig morgon, se .] Han hälsade skördemännen: "Herren
(Jahveh) vare med er!"
De svarade: "Herren
(Jahveh) välsigne dig!"
[Den varma ordväxlingen visar hur Boaz är en gudfruktig man och har goda relationer till sina arbetare.] Boaz frågade den tjänare (unge man) som var förman för skördemännen: "Vem tillhör den där unga kvinnan?" [Vilken släkt tillhör hon?]
Då sa Boaz till Rut: "Min kära dotter! [En varm och välkomnande fras till främlingen Rut.] Gå inte bort och plocka ax på någon annan åker, stanna kvar på den här åkern och håll dig här till de kvinnliga arbetarna.
Boaz svarade henne: "Man har grundligt berättat (hebr. nagad nagad) för mig om allt du gjort för din svärmor [Noomi] sedan din make [Machlon, se ] dog – hur du har lämnat dina föräldrar och ditt hemland och begett dig till ett folk som du inte kände förut.
Senare när det var dags att äta lunch sa Boaz till Rut: "Kom nära oss, ät här med oss! Ta av brödet och doppa bitarna i vinättikan."
Då satte hon sig ned och åt med hans skördefolk; han räckte henne rostad säd (ax). Hon åt sig mätt och fick även över.
[Att Boaz åt med sina arbetare, som Jesus med sina lärjungar, visar igen på goda relationer. Rut höll sig på avstånd, men bjöds in i måltidsgemenskapen. I Mellanöstern fyller inte måltiden bara funktionen att mätta magen, utan handlar också om gästfrihet och relationer, se . Lunchen bestod av bröd, vinättika och rostade ax.
Ordet för att "han räckte" är ett speciellt hebreiskt ord, tsavat, som bara används här i hela Bibeln. Ordet består av tre bokstäver: , och tet. De hebreiska piktogrammen förstärker i sammanhanget ordet "sträcka ut" som får en djupare betydelse i perspektivet av Boaz roll som Ruts återlösare. Tecknet för avbildar en fiskkrok och betyder att fånga, stark längtan, men också rättfärdighet. avbildar ett hus och ett hem. Den sista bokstaven tet avbildar en hopringlad orm och kan användas i både negativ och positiv betydelse om att vara omgärdad av någon/något, vilket kan vara ett hot eller beskydd. Här sträcker Boaz ut sin egen hand med en stark längtan att föra Rut till sitt hem under hans beskydd. Det finns också en fin bild här i kopplingen mellan bokstaven och rättfärdighet. Boaz är en bild på Jesus, vår återlösare, som återlöser från synden, se , ; . Även "brödet" som erbjuds har en symbolisk innebörd. Jesus kallas "livets bröd" som bryts och erbjuds, se ; . Att ordet tsavat bara förekommer en gång betyder att något unikt sker här. Jesus, som vill vara vår återlösare, sträcker ut sin hand och erbjuder beskydd, omsorg och frälsning. Det finns ingen annan väg till Gud, se .]
[Efter lunchen:] När Rut hade rest sig och gått tillbaka till arbetet, gav Boaz order till sina arbetare: "Låt henne plocka ax mellan kärvarna. Skäm inte ut (håna och förnedra inte) henne. [De skulle inte tala nedvärderande och skymfa henne.]
Hennes svärmor [Noomi] frågade henne: "Var [i hela världen] har du plockat [allt detta] idag? Var har du arbetat? Må den som såg dig vara välsignad!" [Verben i Noomis fråga är lite märkligt placerade. Anledningen är troligtvis att författaren vill skapa en ordlek. Det inledande frågande adverbet "var" är hebreiska eifoh som är snarlikt måttet "efa" i . Frasen uttrycker Noomis förvåning över Ruts produktivitet, och redan innan Rut hinner svara ber Noomi ut Guds välsignelse över den mannen!] Så Rut berättade för sin svärmor var hon arbetat och sa: "Namnet på mannen jag arbetat hos är Boaz."
Så Rut fortsatte att arbeta nära Boaz kvinnliga arbetare. Hon plockade ax ända tills kornskörden [april/maj] och veteskörden [juni/juli] var över. Hela denna period [ca 3 månader – från slutet på mars till början av juli] bodde hon hos sin svärmor [Noomi].
Boaz är vår släkting, du har varit med hans kvinnliga arbetare. I kväll kommer han att tröska korn på tröskplatsen.
När Boaz hade ätit och var mätt och belåten lade han sig för att sova längst bort vid sädeshögen [på andra sidan från Ruts perspektiv]. [Även hans arbetare sov där vid tröskplatsen.] Då smög hon fram och avtäckte hans fötter och lade sig där.
[Kapitel 4 inleds med en ovanlig hebreisk ordföljd där subjektet kommer först. Det signalerar en ny scen i dramat. Genom att inleda med Boaz namn förstärks fokus på honom och hur han är den som tar initiativet att återlösa Noomi och Rut.]
Boaz gick upp till stadsporten [stadens centrum för affärer, socialt umgänge och rättslig prövning] och satte sig där.
[Rent topografiskt ligger Betlehem på en höjd och Boaz går upp dit; jämför med hur Rut går "ner" till tröskplatsen, se , . Uttrycket "upp till porten" är också ett idiomatiskt uttryck som motsvarar "att ta upp ett ärende i en domstol". Normalt skulle den som varit ute på fältet gått in genom porten och vidare till sitt hem inne i staden. Det gör inte Boaz, han är fast besluten att ta sig an Noomis och Ruts sak på en gång på morgonen och stannar i porten. I det antika Israel avgjordes rättsbeslut i stadens port tidigt på morgonen, se ; ; ; .]
Just då [som av en händelse, ännu en Guds försyn, samma ord som i ] kom den återlösare som Boaz talat om [nämnt för Rut] förbi. Boaz sa till honom: "Du den där (min anonyme herre utan namn), kom, slå dig ner här!"
[Frasen "du den där", hebreiskans peloni almoni, är svåröversatt. Ett liknande uttryck är NN, från latinets nomen nescio som betyder "jag vet inte namnet". och översätts uttrycket "på den och den" platsen för att benämna platser utan att för den skull avslöja exakta positioner. Varför väljer författaren, som annars är noga med namn i berättelsen, att använda detta uttryck? Troligtvis är det ett effektfullt sätt att visa hur han som inte ville föra vidare Elimelechs namn, inte själv namnges i berättelsen. På samma sätt som Orpah fungerar som en kontrast till Rut är denna icke namngivna man en kontrast till Boaz.]
Så han satte sig ned.
Sedan förklarade Boaz [att situationen är komplex och att det finns mer åtaganden]: "Den dag du förvärvar åkermarken från Noomi, måste du också förvärva [gifta dig med] moabitiskan Rut, vår döda släktings fru. [Det är då ditt ansvar att se till att hon får barn.] Det för att hennes avlidne mans namn (ära, minne) ska bli bevarat på arvslotten."
[Det sista uttrycket är ett citat från som just talar om leviratäktenskap. Rent tekniskt sett finns det dock inget i denna stadga som tvingade varken Boaz eller den närmsta inte namngivna återlösaren att gifta sig med Rut. Situationen blottlade dock återlösarens motiv och hjärta. På nytt beskrivs nåden (hebr. chesed). Boaz var beredd att ta ett steg i kärlek, längre än vad föreskrifterna krävde. Frågan är om den närmsta återlösaren var villig att göra det?]
Så återlösaren sa till Boaz: "Förvärva den du." Och han tog av sig sin sandal.
Då sa Boaz till de äldste och allt folket [som fanns där på torget]: "Ni är mina vittnen (hebr. edim) idag. Jag har förvärvat (köpt) från Noomi allt som har tillhört Elimelech och det som tillhört Kiljon och Machlon.
Boaz tog Rut till sig, och hon blev hans hustru. Han gick in till henne, och Herren (Jahveh) tillät henne att bli gravid och hon födde en son.
Salmon [blev förfader] till Boaz [som gifte sig med Rut, ca 1120 f.Kr.],
Boaz [blev far] till Oved [född ca 1120 f.Kr.],
Och han satte upp pelarna i templets förhall, och han satte upp den högra pelaren och gav (kallade) den namnet Jachin och han satte upp den vänstra pelaren och gav (kallade) den namnet Boaz.
Nahshon blev far till Salma, och Salma till Boaz.
Boaz blev far till Obed och Obed till Ishai.
Och pelarna ställde han upp framför tempelsalen, den ena på högra sidan och den andra på vänstra. Åt den högra gav han namnet Jakin och åt den vänstra namnet Boaz. []
Salmon födde Boas, vars mor var Rahab
(gr. Rachav) [en hedning som tog emot de israeliska spejarna i Jeriko, se ],
Boas födde Oved, vars mor var Rut
[moabitiskan som följde med sin svärmor Noomi tillbaka till Juda, se ],
Oved födde Jishaj
(Isai),
son till Jishaj,
son till Oved,
son till Boas,
son till Salma,
son till Nachshon,
