Referenser (62 st)
Hon födde [sex barn] åt honom:
Zimran
och Jokshan
och Medan
och Midjan [förfäder till midianiterna; Sippora var från den stammen, se ; ]
och Jishbak
och Shoach.
[Abrahams fjärde son med Ketora] Midjans söner var
Ejfa
och Efer
och Henok (Chanoch)
och Avida
och Eldaa. Alla dessa var Ketoras söner.
När Husham dog blev Hadad, Bedads son, kung efter honom.
Det var han som slog Midjaniterna på Moabs mark, och hans stad hette Avit.
När de Midjanitiska köpmännen [] gick förbi, drog de [bröderna] upp Josef från brunnen och sålde Josef till ismaeliterna för 20 shekel silver. [Priset för en ung manlig slav var 20 silver shekel, se . Priset finns även dokumenterat i Hammurabis lagar, se §116, §214 och §252.] Och de tog Josef till Egypten.
[Den ovanliga trefaldiga upprepningen av Josefs namn i denna vers "drog upp Josef ... sålde Josef ... tog Josef" betonar och indikerar att händelsen är viktig för fortsättningen av berättelsen. Karavanen bestod troligtvis av både ismaeliter och Midjaniter, se ; , , ; ; . Här finns också en historisk konflikt som går flera generationer tillbaka. Ismaeliterna var ättlingar till Ismael, som Abraham fick med den egyptiska Hagar omkring 180 år tidigare, se . Midjaniterna var också ättlingar till Abraham från hans äktenskap med Ketura och deras son Midjan, se ]
[Samtidigt var Josef vid liv.] Midjaniterna sålde honom i Egypten till Potifar, en av faraos generaler, chefen över livvakten.
[Hans farhågor stämde och ryktet spred sig fort.] När farao fick höra vad som hänt, ville han döda Mose. Men Mose flydde undan farao [österut] ända till Midjaniternas land där han stannade. Där satte han sig ner vid en brunn.
Nu var det så att prästen i Midjan hade sju döttrar. [Mose satt vid brunnen och vilade sig efter sin resa.] Döttrarna kom och öste upp vatten och fyllde hoarna för att vattna fåren åt sin far.
Mose vallade fåren åt sin svärfar Jetro, som var präst i Midjan. En gång drev han fåren bortom öknen och kom till Guds berg Horeb (hebr. chorev).
[Mose är nu 80 år, han lämnade Egypten vid 40-års ålder och har vallat sin svärfars får sedan dess, se . Chorev delar rot med ordet för torr/öde (hebr. charev), viket indikerar att berget och området är öken. Ordet delar även rot med ordet cherev som betyder svärd. Det får en djupare innebörd då vi vet att Guds Ord beskrivs som ett svärd () och det var på detta berg som Gud senare skulle ge dem undervisningen, Torah, som är den grundläggande delen av Guds Ord.]
Herren sa till Mose medan han var i Midjan: "Gå tillbaka till Egypten. [Jag försäkrar dig:] Alla de män som var ute efter att ta ditt liv lever inte längre."
[Mose var nu åttio år gammal. De som fyrtio år tidigare ville döda Mose var nu döda, se . Det kan vara Amenotep I och hans efterträdare Amenotep II, och i så fall är den nuvarande farao Amenotep III. En intressant detalj är att hans förstfödda son Tutankhamun dog bara 18-19 år gammal, vilket stämmer bra in på den tionde plågan i kapitel 12.]
Nu hörde Jetro, prästen i Midjan och Moses svärfar [], om allt som Gud (Elohim) hade gjort för Mose och för sitt folk Israel och hur Herren (Jahve) hade fört Israel ut ur Egypten.
Och Mose sa till Chovav, Midjaniten Roels son, Moses svärfar: "Vi vandrar till platsen om vilken Herren (Jahve) har sagt 'Jag ska ge den till er,' följ du med oss och vi ska göra gott mot dig, för Herren (Jahve) har talat gott över Israel."
Och Moab sa till de äldste i Midjan: "Nu kommer denna skara att äta (bokstavligt slicka) upp allt som är runtomkring oss, som oxarna äter upp fältets gräs." Och Balak, Tsippors son, var Moabs kung vid den tiden.
Och Moabs äldste och Midjans äldste gick iväg med [belöning/betalning för] spådom i sina händer. [Balaks uttalande i antyder att betalningen först diskuterades efter att Bileam kommit till honom. Här har de kanske med sig en delbetalning, se även .] Och de kom till Bileam och talade Balaks ord med honom.
Och se, en man från Israels söner kom och förde till sina bröder en Midjanitisk kvinna inför ögonen på Mose och inför ögonen på hela Israels församling, medan de grät vid dörren till mötestältet.
Namnet på den israeliske mannen som dödades, som dödades med Midjanitiskan, var Zimri, Salos son, en ledare för fädernas hus bland Shimoniterna.
Och namnet på den Midjanitiska kvinnan som dödades var Kozvi, Tsors dotter. Han var folkets huvud för fädernas hus i Midjan.
"Ansätt Midjaniterna och slå dem,
för de har ansatt dig genom sina knep varmed de har lurat in dig i Peors angelägenheter, och i det som rör Kozvi, dottern till Midjans furste, deras syster, som dödades på hemsökelsens dag för Peors skull."
"Israels söner, hämnas Midjaniterna, sedan ska du bli samlad till ditt folk."
Och Mose talade till folket och sa: "Rusta männen hos er för strid, så att de kan dra ut mot Midjan, för att verkställa Herrens (Jahves) hämnd över Midjan.
Och de stred mot Midjan som Herren (Jahve) befallt Mose och de slog (dödade) alla (Midjans) män.
Och de dödade Midjans kung med resten av de slagna, Evi och Rekem och Tsor och Chor och Reva, Midjans fem kungar. De dödade även Bileam, Beors son med svärd.
Och Israels söner tog Midjans kvinnor som fångar och deras små, och all deras boskap och all deras småboskap, och alla deras ägodelar tog de som byte.
och alla städer i låglandet och hela Sichons kungarike, amoréernas kung som regerade i Cheshbon, som Mose slog med Midjans ledare, Evi och Rekem och Tsor och Chor och Reva, Sichons furstar som bodde i landet,
Och Israels söner gjorde det som var ont i Herrens (Jahves) ögon, och Herren (Jahve) gav dem i Midjaniternas händer i sju år.
Och Midjaniternas hand segrade mot Israel och på grund av Midjaniterna gjorde sig Israels söner hålor i bergen och grottorna och bergfästningarna [naturliga bergfästen och klippor – hebr. masad; samma ord som den kända antika fästningen Masada i Negevöknen].
Varje gång israeliterna hade sått [sin säd på hösten], kom [år efter år i sju års tid] Midjaniterna och amalekiterna och österns söner upp mot dem,
Och Israel blev mycket små (utarmade, fattiga, betryckta – Israel var mycket lågt) på grund av Midjan, och Israels söner ropade till Herren (Jahve).
[Midjaniterna, tillsammans med amalekiterna och andra folk från öst () ägnade sig inte primärt åt att strida, som tidigare fiender, istället stal och skövlade de landet. Den första attacken mot Israel kom just från amalekiterna. Då hade man inte ens kommit in i landet utan var fortfarande på vandring. Amalekiterna använde sig av kameler och var specialiserade att göra överraskningsattacker där man kom och plundrade och rövade, se ; .]
Och det hände när Israels söner ropade till Herren (Jahve) på grund av Midjaniterna [som tog deras spannmål]
[Temat med rädsla/fruktan genomsyrar hela berättelsen om Gideon. Skräcken som avspeglar sig i denna berättelse är en normal mänsklig rädsla som kan uppstå inför det okända eller när man har en utmaning framför sig. Men den måste övervinnas.]
Herrens ängel kom till Ofra [på Jisreelslätten] och satte sig under terebinten som tillhörde aviesriten Joash. Gideon, hans son, höll just på att tröska vete i vinpressen för att gömma det från Midjaniternas ansikte (så att de inte skulle se eller komma åt det).
[En allmänt accepterad uppfattning är att Herrens ängel är Jesus preinkarnerad, dvs. Jesus som uppenbarar sig som en Herrens budbärare innan han tar mänsklig gestalt. Staden Ofra omnämns i samband med Jezereldalen och berget Tabor. Den verkar ha legat utsatt för angrepp mitt på slätten och identifieras ofta med dagens Afula. Gideon betyder "en som hugger ner", vilket är ett lämpligt namn med tanke på hans första uppdrag att riva ner baalsaltaret och asherahpålen, se .]
Gideon svarade honom: "Men, Herre (Adonaj), om Herren (Jahve) är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Var är alla de under som våra fäder talade om när de berättade hur Herren (Jahve) förde oss ut ur Egypten? Nu har Herren (Jahve) svikit oss och gett oss i Midjaniternas hand."
Herren (Jahve) vände sig till Gideon och sa: "Gå, och använd den styrka (hebr. koash) du har och du ska rädda Israel ur Midjaniternas händer. Är det inte jag som sänder dig?"
Herren (Jahve) sa till honom: "Jag ska vara med dig. Du kommer att slå Midjaniterna [hela deras armé] som om de vore en enda man."
Och alla Midjaniterna och amalekiterna och österns söner samlades tillsammans och de gick över och slog läger i Jizreels dal.
Och Jerubaal
[namnet som Gideons far gav honom, se ], som är Gideon, och hela folket som var med honom
[från Manasse, Asher, Zevolun och Naftali, se ] steg upp tidigt och slog läger vid
Ein-Charod [betyder: "darrande källan" eller "fruktans källa"].
Midjans läger var
[8 km] norr om dem vid
[berget] Givat-More i dalen
[Jezereldalen].
[Att slå läger vid en källa var strategiskt bra. Från berget Gilboa kan man också se ut över Jezereldalen och Midjaniternas läger knappt en mil nordväst om dem. Namnet på källan, som kommer från verbet för att frukta, hebr. , antyder att namnet på vattnet även avspeglade inställningen hos trupperna. Vi vet inte om Gideon fortfarande fruktade Midjaniterna, men utifrån förstår vi att majoriteten av trupperna gjorde det. Berget heter ordagrant "lärarens berg". Här har flera viktiga händelser hänt, Saul besöker en spåkvinna (), Elisha uppväcker en kvinnas son i Shunem (, ). Det är också på andra sidan kullen Jesus uppväcker en kvinnas son i Nain ().]Och Herren (Jahve) sa till Gideon: "Folket som är med dig är alldeles för många för att jag ska kunna ge Midjaniterna i deras hand, annars förhäver sig Israel mot mig och säger: 'Min egen hand har räddat mig.'
Och Herren (Jahve) sa till Gideon: "Med de 300 männen som lapade ska jag frälsa (rädda) er och ge Midjaniterna i din hand, och låt hela folket gå var och en till sin plats."
Och de tog folkets proviant i sina händer och sina shofarer, och han sände alla Israels män, varje man till sitt tält, men behöll de 300 starka (fasta, säkra, tappra) männen.
Midjaniternas läger låg [på lägre höjd] under honom i dalen.
Och Midjaniterna och amalekiterna och alla österns söner låg tillsammans i dalen som en gräshoppssvärm i antal, och deras kameler gick inte att räkna, som sanden som är på havets strand i antal. [Gräshoppssvärmen här syftar på en formidabel invasion av gräshoppor där de kommer i så stora svärmar att de orsakar en mindre solförmörkelse i det område de flyger. Dessa svärmar brukar bestå av många miljoner gräshoppor.]
Och när Gideon kom, se, där var en man som berättade sin dröm för sin granne och sa: "Se, jag drömde en dröm och en brödkaka av korn rullade in i Midjans läger och kom till tältet och slog det och det föll och vändes upp och ned så att tältet låg platt."
Och hans granne svarade och sa: "Detta är inget annat än Gideons svärd, Joashs son, en man i Israel, i hans hand har Gud (Elohim) gett Midjan och hela hären."
Och det var så när Gideon hörde drömmen berättas och dess uttydning, då tillbad han och han återvände till Israels läger och sa: "Stå upp för Herren (Jahve) har gett Midjans armé i vår hand."
Och Israels män samlades från Naftali och från Asher och från Manasse och jagade efter Midjaniterna.
Och Gideon sände budbärare genom hela Efraims bergsbygd
[som sträckte sig från Betel, norr om Jerusalem, upp till Jisreelslätten – området kallades senare Samarien] och sa: "Kom ner mot
Midjan, och ta vattnen framför dem så långt som till Beit-Bara och även Jordan."
Och alla Efraims män samlades tillsammans och tog vattnen så långt som till Beit-Bara och även Jordan.
Och de tog två av Midjans furstar, Orev och Zeev, och de slog Orev vid Orevs klippa och Zeev slog de i Zeevs vinpress, och jagade Midjaniterna. Och de förde Orevs och Zeevs huvuden till Gideon på andra sidan Jordan.
Och Efraims män sa till honom: "Varför har du behandlat oss på detta sätt? Varför kallade du inte på oss när du gick för att strida med Midjan?" Och de grälade allvarligt med honom.
Gud (Elohim) har gett i er hand Midjans furstar Orev och Zeev, och vad kunde jag göra i jämförelse med er?" Då avtog deras vrede mot honom, när han talade dessa ord.
Och han sa till Sukkots män: "Ge, jag ber er, brödkakor till folket som följer mig, för de är svaga och jag jagar efter Zevach och Tsalmunna, Midjans kungar."
Och Zevach och Tsalmunna flydde och han jagade efter dem, och han tog Midjans två kungar, Zevach och Tsalmunna, och gjorde hela hären modfälld.
Och Israels män sa till Gideon: "Regera du över oss, du och även din son och även dina söners söner, för du har räddat oss ur Midjaniternas hand."
Och guldvikten på öronringarna som han bad om var 1700 shekel guld. Förutom skärorna och hängsmyckena och de purpurfärgade dräkterna som var på Midjans kungar, och förutom kedjorna som var runt nackarna på deras kameler.
Och Midjan underkastades inför Israels söner och de lyfte inte längre upp sina huvuden. Och landet hade ro i 40 år i Gideons dagar.
för min far stred för er och riskerade sitt liv och befriade er ur Midjans hand,
Och de steg upp från Midjan och kom till Paran och de tog män med sig från Paran och kom till Egypten, till farao, Egyptens kung som gav honom ett hus och tilldelade honom underhåll och gav honom mark.
De söner som Abrahams bihustru Ketura födde var Simran, Jokshan, Medan, Midjan, Jishbak och Shua.
Jokshans söner var Saba och Dedan.
Midjans söner var Efa, Efer, Henok, Abida och Eldaa. Alla dessa var Keturas söner.
När Husham dog blev Hadad, Bedads son, kung efter honom. Han slog Midjaniterna på Moabs mark. Hans stad hette Avit.
Gör med dem som med Midjan [fiende, se ],
som med [befälhavaren] Sisera [som ledde Javins armé, se ],
som med [kungen] Javin [i norra Kanaan, se , ]
vid Kishons bäck [],
För oket som tyngde ner dem,
tvärslån över deras skuldror och deras plågares (slavdrivares) stav [för bestraffning]
har du brutit ner
på samma sätt som på Midjaniternas tid [då Gideon fick befria folket, se ].
Och Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) ska uppvigla ett gissel mot honom,
som när Midjan slaktades vid Orevs klippa [då Gideons lilla armé besegrade Midjaniterna med Herrens hjälp, se ],
och som hans stav var över havet,
så ska han lyfta upp den på Egyptiskt maner (sätt, vis). []
Mängder av kameler ska övertäcka dig [vandra på dina vägar, Jerusalem],
unga kameler från Midjan och Efa [nuvarande Saudiarabien].
Alla köpmän från Saba [som en gång kom för att göra affärer]
ska komma med guld och rökelse och förkunna Herrens lov (ära).
Jag ser Koshans tält under hemsökelse,
förhängena i Midjans land fladdrar.
