Referenser (43 st)
Och hon [Leah] blev gravid igen och födde en son och sa: "Eftersom Herren (Jahveh) har hört (hebr. shama) att jag är hatad (oälskad, motbjudande, avvisad), har han gett mig även denna son." Och hon gav honom namnet Simeon (hebr. Shimon – betyder: "höra").
Och det skedde på den tredje dagen när de var i smärta, att två av Jakobs söner, Simeon och Levi, Dinas bröder, tog var man sitt svärd och kom över staden obemärkt och slog alla dess män.
Och Jakob sa till Simeon och Levi: "Ni har dragit olycka över mig (skapat kaos, gett mig stora bekymmer). Nu kommer kanaanéerna och perisséerna som bor i landet att hata mig (ordagrant: ´jag har blivit en odör/stank bland dem´). Eftersom vi är få (jag är få i antal) kommer de att förena sig mot mig och slå mig, och jag blir fördärvad, jag och mitt hus."
Leahs [sex egna] söner:
Ruben, Jakobs förstfödde,
och Simeon
och Levi
och Juda
och Isaskar
och Sebulon (hebr. Zevolun).
[Josef blev djupt rörd av vad han hörde.] Han vände sig ifrån dem och grät. Han återvände till dem och talade till dem och tog Simeon ifrån dem och lät fängsla honom inför deras ögon. [Simeon betyder "den som hör". Josef prövar sina bröder om de skulle överge Simeon, på samma sätt som de övergav honom. Simeon var känd för sin hårdhet, se ; . Kanske var det han som var den drivande bakom hur bröderna behandlade Josef drygt 20 år tidigare.]
Jakob, deras far, sa till dem: "Ni har berövat mig mina barn. Josef finns inte och Simeon finns inte och nu vill ni ta bort Benjamin. Över mig har allt detta kommit (allt detta har drabbat mig)."
Då sa han: "Frid (shalom) vare med er, frukta inte. Er Gud (Elohim) och era fäders Gud (Elohim) har gett er skatter i era säckar. Jag har fått era pengar." Sedan förde han ut Simeon till dem.
Simeons (Shimons) söner:
Jemoel och Jamin och Ohad och Jachin och Sochar (Tsochar) och Saul (Shaol), sonen till en kanaaneisk kvinna.
[Jakob fortsätter tala till Josef:] Nu är dina två söner mina, de som föddes till dig i Egyptens land innan jag kom till dig i Egyptens land, Efraim och Manasse, precis som Ruben och Simeon är och ska vara mina.
Simeon och Levi är bröder
– våldets vapen är deras blodsband.
[Simeon betyder "att höra"; Levi "sammanfogad med".]
Ruben (hebr. Reoven), Simeon (hebr. Shimon), Levi och Juda (hebr. Jehoda);
Sönerna till Simeon [Shimon – Jakobs andra son]:
Jemuel, Jamin, Ohad, Jachin, Sochar (Tsochar) och Saul (Shaol), sonen till en kanaaneisk kvinna;
detta var de simonitiska familjerna.
Från Simeon: Shelumiel, son till Tsorishadaj.
Simeons söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som var skickade att gå ut i krig,
detta var antalet av dem av Simeons stam, de var 59300.
Och de som slår läger näst efter honom ska vara Simeons stam.
Ledaren för Simeons söner är Shelumiel, Tsorishadajs son,
På den 5:e dagen offrade Shelumiel, son till Tsorishadaj, ledare för Simeons söner.
Och över hären av Simeons söners stam var Shelumiel, son till Tsorishadaj.
[Det är inte samma personer som sänds ut nu som tidigare representerade stammarna, se . De som skickades ut på detta uppdrag var troligen också med i armén. Ingen representant från Levi stam nämns.]
Och detta var deras namn:
Av Rubens stam Shamoa, Zakors son.
Namnet på den israeliske mannen som dödades, som dödades med midjanitiskan, var Zimri, Salos son, en ledare för fädernas hus bland Shimoniterna.
Simeons söner efter deras familjer:
Av Nemoel, nemoeliternas familj,
av Jamin, jaminiternas familj,
av Jachin, jachiniternas familj,
Dessa är simoniternas familjer 22200.
[Första räkningen: 59300, en minskning på 37100.]
Av Simeons söners stam,
Samuel (Shmoel), Amihods son.
Dessa [sex stammar] ska stå på berget Gerizim [nuvarande Jebel-et-Tur, till söder] och välsigna folket när ni har gått över Jordan:
Simeon (Shimon) och
Levi och
Juda (Jehoda) och
Isaskar (Jisashchar) och
Josef och
Benjamin (Binjamin).
Och den andra lotten föll på Simeon, på Simeons söners stam efter deras familjer, och deras arv var i mitten av Juda söners arv.
Och alla byar som fanns runt omkring dessa städer till Baalot-Beer, så långt som till Rama i söder. Detta är Simeons söners stams arv efter deras familjer.
Ur Juda söners lott var Simeons söners arv, för Juda söners del var för stor för dem, därför hade Simeons söner sitt arv i mitten av deras arv.
Och lotten föll för kehatiternas familjer, prästen Arons söner som var leviter, och lotten föll på Juda stam och på Simeons stam och på Benjamins stam, 13 städer.
Och de gav från Juda söners stam och från Simeons söners stam dessa städer som är namngivna.
[I sju sektioner beskrivs nu hur israeliterna misslyckas med att inta landet. Den första beskriver två stammar (Juda och Simeon) som har viss framgång, följt av fem stammar (Benjamin, Josef, Sebulon, Asher och Naftali) som misslyckas, för att avslutas med Dans katastrofala nederlag, se . Sjutalet finns med i den medvetna strukturen. De fem stammar som inte får en egen uppräkning är Ruben, Levi, Gad och Isaskar. Simeon, som finns inom Juda område, omnämns kortfattat i inledningen tillsammans med Juda, men redan i nästa vers är inte fokus på dem utan på Juda, se .]
Juda [folket i Juda stam] sa till sin bror Simeon (Shimon) [folket i Simeons stam]: "Kom upp med mig till min lott så att vi kan strida mot kanaanéerna, och jag ska på samma sätt gå upp med dig till din lott." Och Simeon gick med honom.
[Simeons område ligger vid staden Beer-Sheva och Juda stams område runtomkring, mestadels österut upp mot bergen, se . Det är därför naturligt att dessa två stammar hjälper varandra. Simeon är känd för sin iver för rättvisa och hämndlystnad när de räddar och hämnas sin syster Dina som blivit våldtagen, se , . Nu följer sju episoder, från norr till söder i Juda stams område, där man har viss framgång med att inta landet.]
Och Juda gick med Simeon, sin bror, och de slog kanaanéerna som bodde i Tsefat [12 km öster om Beer-Sheva i Negevöknen] och förgjorde dem [; ]. Och de kallade staden Chorma [som låter som ordet för "total förstörelse" på hebreiska, se ].
Dessa var Israels söner: Ruben, Simeon, Levi och Juda, Isaskar och Sebulon,
Simeons söner var:
Nemuel och Jamin, Jariv, Zerach, Saul (hebr. Shaol).
[Uppräkningen grupperar Nemuel först och sedan de andra fyra, se även ; ; .]
Av dem, av Simeons barn, begav sig femhundra man till Seirs bergsbygd. Och Pelatja, Nearja, Refaja och Ussiel, Jishis söner, stod i spetsen för dem.
Genom lottkastning gav man dem från Judas, Simeons och Benjamins stammar de städer vilkas namn står att läsa ovan.
av Simeons söner tappra stridsmän, 7100,
Israels stamhövdingar var dessa:
Furste för rubeniterna var Elieser, Sikris son,
för simeoniterna Shefatja, Maachas son,
Och han samlade hela Juda och Benjamin, liksom de främlingar från Efraim, Manasse och Simeon som bodde ibland dem. Många från Israel hade anslutit sig till honom när de såg att Herren (Jahveh), hans Gud (Elohim), var med honom.
I Manasse, Efraims och Simeons städer ända till Naftali genomsökte han överallt husen.
Närmast Benjamins område ska Simeon ha en lott, från östra sidan till västra.
Närmast Simeons område ska Isaskar ha en lott, från östra sidan till västra.
På samma sätt ska också den södra sidan hålla ett mått på 4500 alnar [2,4 km] och ha tre portar: Den första Simeons port, den andra Isaskars port, den tredje Sebulons port.
av Simeons stam 12000 [],
av Levis stam 12000 [prästerna, som normalt inte räknades upp, se ],
av Isaskars stam 12000 [],
