Ingår i Jesu släktträd Någon sorts härskare Nämns i Bibeln vid namn
Asa (Sydrikets 3:e regent)

Asa var Sydrikets fjärde kung. Han regerade 905-874 f.Kr.

Tidsperiod: David-fångenskapen (1000 – 586 f.Kr.)
Ålder: -
Engelska namn: Asa
Far: Avijam
Relationer: Asuva (äktenskap)
barn (1): Jehoshafat
Relaterade: Avijam (företrädare)
Jehoshafat (efterträdare)

  Visa Asa i stora familjeträdet

Rapportera ett problem

Användning i Bibeln


Asa H0609
אָסָא (Asa)
58 ggr i GT
Asa G0760
Ἀσά (Asa)
2 ggr i NT
Totalt    60 ggr

Persondatabas BETA

Databasen med alla personer är under uppbyggnad. Hittar du något fel, hör gärna av dig info(@)karnbibeln.se.

Familjeträd

Släktträdet visar Asas föräldrar, barn och barnbarn. Visa Asa i stora familjeträdet

  • Avijam

    Extra: Var en kung och förfader till kristus.

    Avijam
    • Asa

      Asuva

      förstfödd

      Extra: Var en kung och förfader till kristus.


      Asuva

      • Jehoshafat

        Asas förstfödde

        kung
        Jesu släktavla

        Jehoshafat
        • Asarja

          födelseordning ej tillgänglig

          Asarja
        • Asarja

          födelseordning ej tillgänglig

          Asarja
        • Mikael

          födelseordning ej tillgänglig

          Mikael
        • Jehoram

          Ataljah

          Jehoshafats förstfödde

          kung
          Jesu släktavla

          Jehoram
          Ataljah

De symboler som används är:

  • Man

    hustru

  • Kvinna
  • Ingår i Jesu släktled
  • Härskare/ledare
  • flera personer




Referenser (53 st)

Filter:

Endast vid namn (53)
Endast nyckelverser (7)
Dölj genitiv (37)
Och Avijam sov hos sina fäder och de begravde honom i hans far Davids stad. Och Asa, hans son, regerade i hans ställe.
[Asa var Sydrikets 3:e regent (regerade 905-874 f.Kr.).]
Och i Jarovams 20:e år, Israels kung, började Asa regera Juda.
Asa gjorde det som var rätt (rakt, uppriktigt) i Herrens (Jahves) ögon som sin förfader (far – hebr. av) David.
Ja, även sin farmor [mor/farmor] Maacha avsatte han från sin position som drottningmoder, eftersom hon hade gjort en styggelse, en asera [påle för avgudadyrkan]. Och Asa högg ner hennes avgud och brände den i Kidrondalen.
Men de höga platserna blev inte borttagna, likväl var Asas hjärta helt med Herren (Jahve) alla hans dagar.
Och det var krig mellan Asa och Baasha, Israels kung, alla deras dagar.
Och Baasha, Israels kung, gick upp mot Juda och byggde Rama för att hindra någon från att komma och gå till Asa, Juda kung.
Och Asa tog allt silver och guldet som var kvar i skattkammaren i Herrens (Jahves) hus och skatterna i kungens hus och gav dem i sina tjänares händer och kung Asa sände dem till Ben-Hadad, Tavrimons son, Chezions son, Arams kung, som bodde i Damaskus och sa:
Och Ben-Hadad lyssnade till kung Asa och sände hövitsmännen för sina arméer mot Israels städer och slog Ijon och Dan och Avel-Beitmaacha och hela Kinrot med hela Naftalis land.
Och kung Asa gjorde ett påbud (tillkännagivande) i hela Juda, ingen var undantagen, och de bar bort Ramas stenar och timret som Baasha hade byggt med, och kung Asa byggde Geva i Benjamin av det (materialet) och Mitspah.
Vad mer finns om Asas gärningar, och all hans styrka, och vad han gjorde och alla städer som han byggde det är skrivet i Juda kungars krönika. Men när han var gammal blev han sjuk i sina ben.
Och Asa sov hos sina fäder och blev begravd med sina fäder i sin far Davids stad. Och Jehoshafat, hans son, regerade i hans ställe.
[Jehoshafat blir Sydrikets fjärde kung. Han beskrivs i 1 Kung 22:41–50. Han regerar 872-848 f.Kr.]
[Israels (det norra rikets) andre kung – Nadav (903-902 f.Kr.)]
Och Nadav, Jarovams son, började regera i Israel [Nordriket], i Juda kung Asas andra år [Asa var Sydrikets 4:e kung], och han regerade över Israel två år.
Och i Asas, Juda kungs, tredje år, slog Baasha honom (Nadav) och regerade i hans ställe.
Och det var krig mellan Asa och Baasha, Israels kung, alla deras dagar.
[Israels (det norra rikets) tredje kung – Baasha (909–886 f.Kr.). Hans berättelse finns i 1 Kung 15:16–16:7.]
I det tredje året som Asa var kung i Juda började Baasha, Achijas son, regera över hela Israel i Tirtsah [nordost om Shechem; nuvarande Tell el-Farah] och regerade i 24 år.
[Israels (det norra rikets) fjärde kung – Elah (886-885 f.Kr.)]
I det 26:e året Asa var kung i Juda, började Elah, Baashas son, att regera över Israel i Tirtsah [Nordrikets huvustad, nordost om Shechem] och han regerade i två år.
gick Zimri dit och slog honom till döds – det hände i det 27:e året som Asa var kung över Juda – och regerade i hans [Elahs] ställe.
I det 27:e året av Juda kung Asa, regerade Zimri [bara] sju dagar i Tirtsah [nordost om Shechem; nuvarande Tell el-Farah]. Och folket var lägrat mot Giveton som tillhör filistéerna.
I det 31:a året av Juda kung Asa [Sydrikets 4:e kung], började Omri regera över Israel och regerade 12 år, 6 år regerade han i Tirtsah [nordost om Shechem; nuvarande Tell el-Farah].
[Israels (det norra rikets) sjunde kung – Ahab (874-853 f.Kr.)
Hans namn Achav betyder "fars bror".]

Ahab (hebr. Achav), Omris son, blev Israels [det norra rikets åttonde] kung. Detta skedde under Asas, kungen i Juda [det södra rikets], 38:e år vid makten. Ahab, Omris son, regerade över Israel i Samarien i 22 år [874-853 f.Kr.]
Och Jehoshafat, Asas son, började regera över Juda i Israels kung Ahabs fjärde år.
Och han vandrade på alla sin far Asas vägar, han vände inte bort från dem och gjorde det som var rätt i Herrens (Jahves) ögon.
Och kvarlevan av de manliga tempelprostituerade (hebr. qades) som fanns kvar under hans far Asas dagar, körde han ut ur landet.
Salomos son var Rechavam,
dennes son Abia,
dennes son Asa,
dennes son Joshafat,
[Asa regerade 41 år (911-817 f.Kr.). Om Rehabeam (1 Kung 12:8) inte var mer än 21 år gammal vid sitt trontillträde, måste Asa, när han besteg tronen, bara ha varit en pojke, inte mer än 10 eller 11 år gammal.]
Avijam gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Davids stad. Hans son Asa blev kung efter honom. Under hans tid hade landet ro i tio år [fram till ca 900 f.Kr.].
Asa gjorde det som var gott och rätt i Herrens (Jahve), sin Guds (Elohims), ögon.
Asa hade en här som utgjordes av 300000 man från Juda och som bar stora sköldar och spjut. Utöver dessa kom från Benjamin 280000 man som bar små sköldar och som spände båge. Alla dessa var tappra stridsmän.
Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresha [2 Krön 11:8].
Då ropade Asa till Herren (Jahve), sin Gud (Elohim): "Herre (Jahve), utom dig finns ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, Herre (Jahve), vår Gud (Elohim), för vi stödjer oss på dig, och vi har kommit hit i ditt namn mot denna skara. Herre (Jahve), du är vår Gud (Elohim). Låt ingen människa stå dig emot."
Och Herren (Jahve) lät nubierna [etiopierna] bli slagna av Asa och Juda så att de flydde.
Asa och folket som var med honom förföljde dem ända till Gerar [i västra Negevöknen] och av nubierna [etiopierna] föll så många att ingen av dem återhämtade sig (kom undan med livhanken), för de blev nergjorda av Herren (Jahve) och hans här. Och folket tog ett stort byte.
Han gick ut mot Asa och sa till honom: "Hör mig, du Asa, och ni hela Juda och Benjamin. Herren är med er när ni är med honom, och om ni söker honom låter han sig finnas av er. Men om ni överger honom kommer han att överge er.
När Asa hörde dessa ord och denna profetia av profeten Oded, tog han mod till sig och avlägsnade de eländiga avgudabilderna ur Juda och Benjamins hela land och ur de städer som han hade erövrat i Efraims bergsbygd. Han upprättade på nytt Herrens altare, det som stod framför Herrens förhus.
De samlades i Jerusalem i tredje månaden av Asas 15:e regeringsår [ca 896 f.Kr. på våren, kanske under påskhögtiden i Jerusalem].
Kung Asa avsatte också sin farmor (mor/farmor – hebr. im) Maaka från sin position som drottningmoder, eftersom hon hade satt upp en avgudabild åt Ashera. Asa högg ner hennes avgudabild, krossade den och brände den i Kidrondalen.
Offerhöjderna blev dock inte avlägsnade ur Israel, men Asas hjärta var hängivet Gud så länge han levde.
Och det blev inget krig förrän i Asas 35:e regeringsår.
I Asas 36:e regeringsår drog Israels kung Basha upp mot Juda och började befästa Rama för att hindra att någon kom vare sig från eller till Asa, Juda kung.
Då tog Asa silver och guld ur skattkamrarna i Herrens (Jahves) hus och i kungapalatset och sände det till Ben-Hadad, Arams kung, som bodde i Damaskus, och lät säga:
Ben-Hadad lyssnade till kung Asa och sände sina befälhavare mot Israels städer och erövrade Ijon, Dan och Abel-Majim samt alla förrådshus i Naftalis städer.
Men kung Asa tog med sig hela Juda, och de förde bort ifrån Rama stenar och trävirke som Basha hade använt till att befästa Rama. Med detta befäste Asa Geba och Mitspah.
Vid den här tiden kom siaren Hanani till Asa, Juda kung, och sa till honom: "Du stödde dig på kungen i Aram och inte på Herren din Gud, och därför har den arameiske kungens här sluppit undan din hand.
Men Asa blev vred på siaren och satte honom i stockhuset, så rAsande var han på honom för detta. Vid samma tid for Asa våldsamt fram också mot andra av folket.
Vad som mer finns att säga om Asa, om hans första tid och om hans sista, det är skrivet i boken om Juda och Israels kungar.
I sitt 39:e regeringsår fick Asa en mycket allvarlig sjukdom i sina fötter. Men trots sin sjukdom sökte han inte Herren (Jahve), utan bara läkare.
Och Asa gick till vila hos sina fäder och dog i sitt 41:a regeringsår.
och placerade krigsfolk i alla befästa städer i Juda och trupper i Juda land och i de städer i Efraim som hans far Asa hade intagit.
Han vandrade på sin far Asas väg och vek inte av från den, för han gjorde det som var rätt i Herrens ögon.
[Eftersom Elias profetior mestadels riktade sig till Israel (det norra riket) så citeras han inte så ofta i Krönikeböckerna – som fokuserar på Juda (det södra riket).]
Och det kom ett brev till honom från profeten Elia där det stod:
Så säger Herren (Jahve), din fader Davids Gud (Elohim):
Du har inte vandrat på din far Joshafats vägar eller på Juda kung Asas vägar,
Och cisternen (brunnen) som Jishmael kastade alla döda kroppar i från männen som han dödat vid sidan om Gedaljaho, var den som kung Asa hade gjort av fruktan för Israels kung BaAsa, den fyllde Jishmael, Netanjahos son med dem som var dödade.
Salomo födde Rehabeam (Rechavam),
Rehabeam födde Avia (Avijam),
Avia födde Asa,
Asa födde Joshafat,
Joshafat födde Joram,
Joram födde Ussia [här hoppar Matteus över tre led – Ahazia, Joash och Amazia, se 2 Kung 8:25; 12:1; 14:1],