Referenser (13 st)
Och det skedde i [Juda, det södra rikets] kung Hiskias fjortonde år [701 f.Kr.], att Sanherib (hebr. Sancheriv), kung i Assyrien, kom upp mot de befästa städerna i Juda och intog dem.
[Belägringen av Lachish finns illustrerad på väggarna i Sanheribs palats i Nineve.]
Luta ditt öra, Herre (Jahveh), och lyssna, öppna dina ögon, Herre (Jahveh), och se och lyssna till Sanheribs ord med vilka han har sänt honom att håna den levande Guden (Elohim).
Då sände Jesaja, Amots son, bud till Hiskia och sa: "Så säger Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim): Som du har bett till mig angående Sanherib, Assyriens kung, så har jag hört dig.
Och Sanherib, Assyriens kung, lämnade och gick och återvände och bodde i Nineve.
Sedan Hiskia i trohet hade utfört detta kom Sanherib (hebr. Sancheriv), kungen i Assyrien, och drog in i Juda och belägrade de befästa städerna och tänkte erövra dem åt sig.
[Sanherib är kung i Assyrien 704-681 f.Kr. och gjorde Nineve () till imperiets huvudstad, se . En av de städer som Sanherib intar är Lashich. Under utgrävningar 2020 i den intilliggande staden Azeka hittades en belägringsramp från den här tiden. Det är denna ramp som Sanherib omnämner på en lertavla som kallas Azeka-inskriptionen. Den är en av 30000 lertavlor som hittats i Ashurbanipalarkiven i Nineve.]
När Hiskia såg att Sanherib kom för att anfalla Jerusalem,
Den assyriske kungen Sanherib, som med hela sin krigshär låg framför Lachish, sände sina tjänare till Jerusalem, till Juda kung Hiskia och till alla dem av Juda som fanns i Jerusalem och lät säga:
"Så säger Sanherib, kung av Assyrien: Vad är det ni förtröstar på, eftersom ni stannar kvar i det belägrade Jerusalem?
Och Herren räddade Hiskia och Jerusalems invånare ur den assyriske kungen Sanheribs hand och ur alla andras hand, och han beskyddade dem på alla sidor.
[Bokens första del är skriven i poetisk stil, för att i kap 36-39 skifta till prosa, för att på nytt bli poetisk i kap 40-66. Detta skrivsätt bildar alltså en stilistisk kiasm. Det blir också en markör som visar att detta stycke är det centrala i hela boken. Kapitel 36-39 består av sju episoder ordnade i ett kiastiskt mönster:
A Ett fientlig Assyriskt sändebud ()
B Hiskias nöd och vädjan till Herren ()
C Sanheribs hånfulla bud till Hiskia ()
D Hiskias bön till Herren ()
C´ Herrens svar till Sanheribs hån ()
B´ Hiskias sjukdom och vädjan till Herren ()
A´ Ett "vänligt" Babyloniskt sändebud (ironi) ()
Den tematiska symmetrin i kiasmen har fått företräde för den kronologiska ordningen, händelserna i kapitel 38-39 inträffar före händelserna i 36-37:
725-722 f.Kr. Assyrien belägrar Samarien, israeliterna i exil
715 f.Kr. Hiskia blir kung i Juda
705 f.Kr. Sanherib blir kung i Assyrien
701 f.Kr. Sanherib invaderar Juda
681 f.Kr. Sanherib mördas av två av sina söner ()] Nu hände det i [Juda, det södra rikets] kung Hiskias 14:e år [701 f.Kr.], att Sanherib (hebr. Sancheriv), kung i Assyrien, kom upp mot de befästa städerna i Juda och intog dem.
Vänd ditt öra (lyssna noga) Herre (Jahveh) och hör (lyssna), öppna dina ögon Herre (Jahveh) och se, och hör Sanheribs ord som han har sänt för att håna den levande Guden (Elohim).
Sedan sände Jesaja, Amots son, bud till Hiskia och sa: "Så säger Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), eftersom du har bett till mig mot Assyriens kung Sanherib,
Så Assyriens kung Sanherib gick därifrån och återvände och bosatte sig i Nineve.
