Referenser (121 st)
Och det hände när tiden kom att Hannah var gravid och födde en son, och hon gav honom namnet Samuel [betyder "Gud hör bön" – hebr. Shmoel] – "eftersom jag har utbett mig honom av Herren (Jahveh)."
Men Samuel tjänstgjorde inför Herrens (Jahvehs) ansikte som yngling, iförd en linneefod.
Så kom Herren (Jahveh) ihåg Hannah och hon blev gravid och födde tre söner och två döttrar. Och ynglingen Samuel blev stor (växte till) med Herren (Jahveh).
Och ynglingen Samuel växte till (bokstavligt vandrade) och blev stor och god, både med Herren (Jahveh) och med människor.
Och ynglingen (hebr. naar) Samuel gjorde tjänst inför Herren under Eli. [Samuel är nu omkring tolv år. Hans namn betyder ordagrant "Gud hör bön" eller "den av Gud bönhörde".]
Ord från Herren var sällsynta på den tiden, det var inte vanligt med profetiska syner (uppenbarelser).
och Guds lampa hade ännu inte slocknat. Samuel låg och sov i Herrens tempel, där också Guds ark stod. [Både lampan och arken är symboler på Guds närvaro. I ges instruktioner om att lampan ska brinna varje natt fram till gryningen. Det som sker nu händer just före gryningen eftersom lampan fortfarande lyser.]
Herren (Jahveh, Jag Är, Guds personliga namn, betecknar hans närvaro bland sitt folk) ropade på Samuel och han svarade: "Här är jag."
[Här är jag (hebr. hineni) är ett uttryck som inte i första hand handlar om att tala om var man befinner sig rent fysiskt eller geografiskt. Det är ett ord som istället innebär att "jag står till förfogande" eller "jag är beredd att ta ansvar". Alla som ger detta svar är exempel på personer som går in i någon form av ledarroll när de säger hineni – här är jag. Abraham säger det i , Isak i , Jakob i , Mose i , profeten Jesaja i , m.fl.]
Herren (Jahveh) ropade igen på Samuel [för andra gången]. Han steg upp och gick till Eli och sa: "Här är jag, du ropade på mig." Men Eli svarade: "Jag har inte ropat, min son. Gå och lägg dig igen."
Samuel hade ännu inte lärt sig känna igen Herren (Jahveh), och fått ta emot någon uppenbarelse (profetiska ord) från Herren (Jahveh).
Herren (Jahveh) ropade på Samuel en tredje gång. Han steg upp och gick till Eli och sa: "Här är jag, du ropade på mig." Då förstod Eli att det var Herren som ropade på pojken.
Eli sa därför till Samuel: "Gå tillbaka och lägg dig. När han ropar på dig så säg: Tala Herre (Jahveh), din tjänare lyssnar." Samuel gick tillbaka och lade sig på sin plats.
Då kom Herren (Jahveh) och ställde sig nära (positionerade sig intill) och ropade som han gjort tidigare [detta är fjärde gången Herren ropar]: "Samuel, Samuel." Samuel svarade: "Tala, din tjänare lyssnar."
Och Herren (Jahveh) sa till Samuel: "Se, jag ska göra en sak (hebr. davar) i Israel, så att alla som hör det ska tappa båda öronen. [Bokstavligt står det att Gud ska uttala ett ord så att det materialiseras på samma sätt som när Gud talade och det blev i skapelsen.]
Och Samuel låg (kvar) till morgonen och öppnade dörrarna till Herrens (Jahvehs) hus. Och Samuel var rädd att berätta synen för Eli.
Sedan kallade Eli på Samuel, och sa: "Samuel, min son" och han svarade: "Här är jag." [Hebr. hineni, se .]
Och Samuel berättade alla ord för honom [Eli] och dolde inget för honom.
Och han [Eli] sa: "Det är Herren (Jahveh), låt honom göra vad som är gott i hans ögon." [Eli visste att hans söner Chofni och Pinchas inte gjorde det som var rätt, så detta budskap måste ha varit tungt för honom att höra.]
Och Samuel växte och Herren (Jahveh) var med honom och lät inte något av hans ord falla till marken. [De profetiska orden han uttalade uppfylldes.]
Och hela Israel, från Dan [i norr] till Beer-Sheva [i söder], visste att Samuel var på väg att bli en Herrens (Jahvehs) profet.
Och Herren (Jahveh) visade sig igen i Shilo, för Herren (Jahveh) uppenbarade sig själv för Samuel i Shilo genom Herrens (Jahvehs) ord.
[Vid den här tiden var varken Egypten eller Assyrien någon världsmakt. Israel stred med sina grannfolk, filistéerna i väst och Moab och Ammon i öst. Filistéerna, som var ett sjöfolk, hade importerat kunskap i att smida järn och var militärt överlägsna i detta område. Det och den ökande immigrationen från väst gjorde att de tog över mer. De var organiserade i fem städer vid Medelhavskusten. Följande stycke beskriver hur Elis familj förgörs, orden som Herren talat med Samuel går i uppfyllelse, se , . Som tidigare i historien har olydnad konsekvenser, se ; . Vid detta tillfälle använder Gud ett hedniskt folk, filistéerna, se , , och på detta sätt visar Gud sin allmakt över allt folk, även de som är utanför förbundet.]
Och Samuels ord kom till hela Israel. Nu drog Israel ut mot Filistéen för att kriga, och slog läger bredvid Even-Ezer [betyder "hjälpens sten", kanske Izbet Sartah] och filistéerna slog läger i Afek [i Elah-dalen].
Och Samuel talade till hela Israels hus och sa: "Om ni återvänder till Herren (Jahveh) med hela ert hjärta och tar bort de främmande gudarna och aserorna [pålar för avgudadyrkan] från ibland er, och vänder era hjärtan till Herren (Jahveh) och tjänar enbart honom, då ska han befria er ur filistéernas hand."
Och
Samuel sa: "Samla hela Israel till
Mitspah [drygt 1 mil norr om Jerusalem] och jag ska be för er till Herren
(Jahveh)."
[Flera städer delar detta namn som betyder "vakttorn" och används för olika platser som fungerade som militärposter. Denna mitspah har identifierats med Tell en-Nasbeh som var 8 hektar stad som bevakade huvudvägen från norr till söder mellan judeiska bergen och Efraims bergstrakt.]Och de samlades tillsammans i
Mitspah och drog upp vatten och hällde ut det inför Herrens
(Jahvehs) ansikte och fastade den dagen och sa där: "Vi har syndat mot Herren
(Jahveh)." Och
Samuel dömde Israels söner i Mitspah.
Och Israels söner sa till Samuel: "Sluta inte att ropa till Herren vår Gud (Jahveh Elohim) för oss, så att han räddar oss ur filistéernas hand."
Och Samuel tog ett dilamm och offrade det som ett helt brännoffer till Herren (Jahveh). Och Samuel ropade till Herren (Jahveh) för Israel, och Herren (Jahveh) svarade honom.
Medan Samuel offrade brännoffret kom filistéerna nära för att strida mot Israel, men Herren (Jahveh) dundrade med ett stort dån över filistéerna den dagen och förvirrade dem (förorsakade panik) den dagen och de slogs ner inför Israel.
Sedan tog
Samuel en sten och satte den mellan
Mitspah och Shen och gav den namnet Even-Ezer
[Hjälpens sten] och sa: "Hitintills har Herren
(Jahveh) hjälpt oss."
[Hebr. even betyder sten och ezer hjälp.]Så blev filistéerna underkuvade och de kom inte mer innanför Israels gräns, och Herrens (Jahvehs) hand var emot filistéerna alla Samuels dagar.
Och Samuel dömde Israel alla dagar under sitt liv (så länge han levde).
Och det skedde när Samuel var gammal att han gjorde sina söner till domare över Israel.
Då samlade alla Israels äldste ihop sig och kom till Samuel i Rama.
Men det misshagade Samuel när de sa: "Ge oss en kung som dömer oss." Och Samuel bad till Herren (Jahveh).
Och Herren (Jahveh) sa till Samuel: "Lyssna till folkets röst i allt de säger dig, för de har inte förkastat dig utan de har förkastat mig, så att jag inte får vara kung över dem.
Och Samuel talade alla Herrens (Jahvehs) ord till folket som bad honom om en kung.
Men folket vägrade att lyssna till Samuels röst och de sa: "Nej, men låt oss få en kung över oss,
Och Samuel hörde folkets alla ord och han talade dem i Herrens (Jahvehs) öra.
Och Herren (Jahveh) sa till Samuel: "Lyssna till deras röst och ge dem en kung." Och Samuel sa till Israels män: "Gå, var och en till sin stad."
Och de gick upp till staden och när de kom in i staden [Ramah], se, då kom Samuel ut mot dem för att gå upp på den höga platsen.
Och Herren (Jahveh) hade visat för Samuel en dag innan han kom och sagt:
Och när Samuel såg Saul talade Herren (Jahveh) till honom: "Se mannen som jag talade med dig om. Denne ska ha auktoritet över mitt folk."
Sedan kom Saul nära Samuel i porten och sa: "Berätta för mig, jag ber dig, var finns siarens hus."
Och Samuel svarade Saul och sa: "Jag är siaren, gå upp före mig till den höga platsen, för du ska äta med mig idag och i morgon ska jag låta dig gå och jag ska tala om för dig allt du har på ditt hjärta.
Och Samuel tog Saul och hans tjänare och förde in dem i salen och lät dem sitta på honnörsplatsen bland dem som var bjudna, vilket var omkring 30 personer.
Och Samuel sa till kocken: "Bär fram portionen som jag gav till dig, om vilken jag sa till dig: Sätt den hos dig."
Och kocken tog upp låret och det som var på det och satte det framför Saul. Och [Samuel] sa: "Se vad som har blivit sparat, sätt det framför dig och ät, för det har sparats till dig för den bestämda tiden och jag säger: Jag har bjudit in folket." Så Saul åt med Samuel den dagen.
Och de steg upp tidigt och det hände i gryningen att Samuel kallade på Saul på taket och sa: "Upp, så att jag kan sända iväg dig." Och Saul steg upp och de gick båda två, han och Samuel, utomhus.
När de gick ner vid slutet av staden sa Samuel till Saul: "Be din tjänare att gå vidare före oss, och han gick vidare, men stanna du en tid så att jag kan låta dig höra Guds (Elohims) ord."
Sedan tog Samuel oljehornet och hällde det över hans huvud och kysste honom och sa [ är Samuels längsta nedtecknade tal till en person, 147 hebreiska ord]:
"Är det inte Herren (Jahveh) som har smort dig till att bli furste över hans arv?
Och det blev så att när han [Saul] vände sin skuldra (hebr. shechem) för att gå iväg från Samuel, förvandlade (omstörtade) Gud (Elohim) honom och gav honom ett annat hjärta, och alla dessa tecken skedde samma dag. [Ordet skuldra (hebr. shechem) används här och i ; . Saul blir förvandlad i sitt inre, dock är det inte permanent, se .]
Och Sauls farbror sa till honom och till hans tjänare: "Vart gick ni?" Och han sa: "Till att söka efter åsnorna, och när vi såg att de inte var funna kom vi till Samuel."
Och Sauls farbror sa: "Berätta för mig, jag ber dig, vad Samuel sa till dig."
Och Saul sa till sin farbror: "Han berättade rakt ut att åsnorna var upphittade." Men angående det Samuel talat om kungariket berättade han inget för honom.
Och
Samuel kallade samman folket till
Mitspah [strax norr om Jerusalem där Samuel tidigare samlat folket, se ].
[Flera städer delar detta namn som betyder "vakttorn" och används för olika platser som fungerade som militärposter. Denna mitspah har identifierats med Tell en-Nasbeh som var 8 hektar stad som bevakade huvudvägen från norr till söder mellan judeiska bergen och Efraims bergstrakt.]Så Samuel förde alla Israels stammar nära och Benjamins stam träffades [lotten föll på den stammen]. [Troligtvis används lottkastning, se ; .]
Och Samuel sa till hela folket: "Ser ni honom som Herren (Jahveh) har valt, att där är ingen som han bland allt folket?"
Och hela folket ropade och sa: "Länge leve kungen."
Sedan talade Samuel om påbuden (de bindande juridiska besluten) om kungen för folket, och skrev det i en bok och lade den inför Herrens (Jahvehs) ansikte. Och Samuel sände iväg hela folket, var man till sitt hus.
Och han tog ett ok av oxen och bröt det i delar och sände dem genom hela Israel i budbärares händer och sa: "Vemhelst som inte kommer efter Saul och efter Samuel, så ska det göras med hans oxe." Och fruktan för Herren (Jahveh) föll över folket och de drog ut som en man.
Och folket sa till Samuel: "Vem är han som sa: Ska Saul regera över oss? För fram männen så att vi kan döda dem."
Sedan sa Samuel till folket: "Kom och låt oss gå upp till Gilgal och förnya kungariket där."
Och Samuel sa till hela Israel: "Se, jag har lyssnat till er röst i allt som ni har sagt till mig, och jag har satt över er en kung.
Samuel sa då till folket:
"Det är Herren (Jahveh) som har valt (ordagrant gjort) Mose och Aron, och som fört era fäder upp ur Egyptens land.
Då sände Herren (Jahveh) Jerubaal [Gideon, se ] och Bedan [troligtvis annat namn på Barak, se ] och Jefta [] och Samuel [han nämner sig själv som den siste domaren, några grekiska manuskript av Septuaginta och den syriska översättningen skriver Simson, se ] och befriade er ur era fienders hand på alla sidor, och ni bodde i trygghet.
Sedan ropade Samuel till Herren (Jahveh), och samma dag sände Herren (Jahveh) åska och regn, och hela folket blev mycket rädda (greps av stor fruktan; bävade stort) inför Herren (Jahveh) och Samuel.
[Normalt sett faller det aldrig någon nederbörd i Israel under skördeperioden, därför är detta något mycket anmärkningsvärt. Skyfallet förstörde troligtvis också årets spannmålsskörd, se .]
Och hela folket sa till Samuel: "Be för dina tjänare till Herren din Gud (Jahveh Elohim) att vi inte dör, för vi har lagt denna ondska till våra synder, att be om en kung." [Här säger folket inte "vår Gud" utan "din Gud" och gör alltså skillnad mellan sig själva och Samuel.]
Och Samuel sa till folket: "Frukta inte, ni har verkligen gjort all denna ondska, men vänd er inte bort från att följa Herren (Jahveh) och tjäna Herren (Jahveh) med hela ert hjärta,
Han väntade sju dagar, den tid som Samuel hade bestämt []. Men Samuel kom inte till Gilgal, och folket [Sauls armé] skingrades från (började överge) honom.
Just när han hade avslutat offrandet av brännoffret, se då kom Samuel och Saul gick och mötte honom för att hälsa honom.
Men Samuel sa: "Vad har du gjort?"
Saul svarade: "Eftersom jag såg att folket skingrades från mig och att du inte kom vid den tiden som du avtalat, och att filistéerna samlar sig själva mot Michmas,
Samuel sa till Saul: "Du har handlat dåraktigt [bara präster fick offra], du har inte hållit (vaktat, skyddat, bevarat) Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) som han befallt (hebr. tsavah) dig [], för nu skulle Herren (Jahveh) ha befäst ditt kungarike över Israel för evigt.
Sedan steg Samuel upp och gick från Gilgal till Giva-Benjamin [staden Giva i Benjamins stams område]. Och Saul räknade folket som var hos honom, omkring 600 män.
Och Samuel sa till Saul: "Herren (Jahveh) har sänt mig till att smörja dig till kung över hans folk, över Israel, lyssna nu därför till rösten av Herrens (Jahvehs) ord.
Och sedan kom Herrens (Jahvehs) ord till Samuel. Han sa:
"Jag ångrar (sörj-tröstar – hebr. nacham) att jag har gjort Saul till kung, för han har vänt om (vänt sig bort) från att följa mig och mitt ord, han har inte fullgjort befallningarna." Och det bedrövade Samuel och han ropade till Herren (Jahveh) hela natten.
[Hebr. nacham i , och översätts ibland till "ångra", men ordet betyder både att känna sorg och att trösta, och också själva "ändringen" i själva skeendet då man går från sorg till att ge tröst. Profeten Nahums namn, som betyder tröst, har samma hebreiska rot (nhm), se även ; ; . Gud känner sorg över att Saul föll i synd, men börjar nu processen att trösta och ge en ny kung. I är det just den "mänskliga aspekten" av att ändra sig, som betonas – nej, sådan är inte Gud!]
Och Samuel steg upp tidigt för att möta Saul på morgonen. Och man berättade för Samuel och sa: "Saul kom till Karmel och se, han har satt upp ett monument åt sig och har gått vidare och gått ner till Gilgal."
Och Samuel kom till Saul och Saul sa till honom: "Välsignad är du av Herren (Jahveh)! Jag har gjort befallningarna som Herren (Jahveh) har sagt."
Och Samuel sa: "Vad betyder då bräkandet av får i mina öron och bölandet av oxar som jag hör?"
Och Samuel sa till Saul: "Stopp! Och jag ska berätta för dig vad Herren (Jahveh) sa till mig i natt."
Och han sa till honom: "Tala."
Och Samuel sa: "Trots att du är liten i dina egna ögon är du huvud över Israels stammar. Och Herren (Jahveh) har smort dig till kung över Israel,
Och Saul sa till Samuel: "Jag har lyssnat till Herrens (Jahvehs) röst och jag har gått den väg som Herren (Jahveh) sänt mig, och har fångat Agag, amalekiternas kung, och har fullständigt förstört amalekiterna.
Men Samuel svarade:
"Har Herren (Jahveh) lika stort behag i brännoffer och offer
som till att man lyssnar till Herrens (Jahvehs) röst?
Se, lydnad är bättre än offer
och att lyssna (och göra) än det feta av baggar.
Sedan sa Saul till Samuel: "Jag har syndat, för jag har överträtt Herrens (Jahvehs) mun och dina ord, eftersom jag fruktade för folket och lyssnade till deras röst.
Men Samuel svarade Saul: "Jag ska inte återvända med dig, för du har förkastat Herrens (Jahvehs) ord och Herren (Jahveh) har förkastat dig från att vara kung över Israel."
Och Samuel vände om för att gå sin väg, och han (Saul) tog ett stadigt grepp (här används ordet chazaq som betyder stark, fast säker och tapper) om vingen (hörnet) på hans mantel och den brast (rämnade, gick sönder).
Och Samuel sa till honom: "Herren (Jahveh) har ryckt bort Israels kungadöme från dig idag, och har gett det till en annan som är bättre än du.
Och Samuel återvände efter Saul och Saul tillbad Herren (Jahveh).
Och Samuel sa: "För hit till mig Agag, amalekiternas kung."
Och Agag kom till honom i kedjor. Och Agag sa: "Sannerligen dödens obevekliga bitterhet."
Men Samuel sa:
"Som ditt svärd har gjort kvinnor barnlösa,
så ska din mor bli barnlös bland kvinnor." Och Samuel högg Agag i bitar inför Herrens (Jahvehs) ansikte i Gilgal.
Sedan gick Samuel till Rama och Saul gick upp till sitt hus till Givat-Shaol.
Och Samuel såg aldrig Saul igen till den dag han dog, för Samuel sörjde (hebr. ) över Saul. Och Herren (Jahveh) ångrade (sörj-tröstade – hebr. nacham) att han gjort Saul till kung över Israel. [Se kommentar i .]
[Den tredje enheten i Samuelsböckerna handlar om hur den unge David kommer till tronen. Den består av sju enheter som går från positiva händelser till negativa. De fyra första beskriver hans smörjelse, tjänst som harpospelare, segern över Goliat och hans popularitet och vänskap med Jonatan. Centralt vänder berättelsen och i ett kiastiskt mönster följer tre berättelser som beskriver hans kamp och hur Saul går hårdare och hårdare åt David.]
Herren (Jahveh) sa nu till Samuel: "Hur länge ska du sörja för Saul? Se jag har förkastat honom från att vara kung över Israel. Fyll ditt horn med olja och gå. Jag ska sända dig till betlehemiten Jishaj, för jag har utsett bland hans söner åt mig en kung."
Och Samuel sa: "Hur kan jag gå? Om Saul hör det kommer han att döda mig."
Herren (Jahveh) svarade: "Ta en kviga med dig och säg: Jag har kommit för att offra till Herren (Jahveh).
Och Samuel gjorde det som Herren (Jahveh) hade talat och kom till Betlehem. Och stadens äldste kom darrande och mötte honom och sa: "Kommer du i frid (shalom)?"
Men Herren (Jahveh) sa till Samuel: "Se inte på hans utseende, eller på hans längd, för jag har förkastat honom, för det är inte som människan ser, för människan ser det som är för ögonen, men Herren (Jahveh) ser till hjärtat."
Och Jishaj kallade på Avinadav och lät honom gå framför Samuel. Och han sa: "Även denne har inte Herren (Jahveh) valt."
Och Jishaj lät sju av sina söner gå fram till Samuel. Och Samuel sa till Jishaj: "Herren (Jahveh) har inte valt någon av dessa."
Och Samuel sa till Jishaj: "Är detta alla dina ynglingar (hebr. naar)?" Och han [Jishaj] sa: "Den yngste (obetydlige) återstår, men se, han vaktar fåren."
Och Samuel sa till Jishaj: "Sänd efter och hämta honom, för vi ska inte sitta ner förrän han har kommit hit."
Och Samuel tog oljehornet och smorde honom i hans bröders mitt. Och Herrens (Jahvehs) Ande kom mäktigt över David från den dagen och framåt. Och Samuel steg upp och gick till Rama.
Nu hade David flytt och undkommit. Han gick till Samuel i Rama [3km öster om Giva] och berättade för honom allt vad Saul gjort mot honom. Han och Samuel gick [tillsammans, vilket beskriver att de hade gemenskap] och vistades i Najot [tältlägren vid profetskolan i Rama].
[Najot används bara i detta kapitel och är troligtvis inte en stad, utan beskriver en lägerplats i Rama. Hebr. nave används för herdetält och navah är boning och även fält. Det är troligtvis namnet på området där Samuels profetskola höll till. Troligtvis samma plats som omnämns i med en matsal med plats för 30 personer.]
Då sände Saul budbärare för att ta David. Men när de såg skaran av profeter som profeterade och Samuel stå som huvud (ledare) över dem, kom Guds (Elohims) Ande över Sauls budbärare och de profeterade också.
Då gick även han [sträckan som tar 1,5 timme att gå] till Rama och kom till den stora cisternen (brunnen) som finns i Secho.
[I arkeologiska utgrävningar från alla perioder är cisterner för att samla regnvatten vanliga. I allt från hus till mer publika större reservoarer. Secho låg någonstans mellan Giva och Rama. Secho betyder "vakttornet" och antyder att det låg på en höjd. Den grekiska översättningen har "brunnen vid tröskplatsen i Sefi", där sefi är ett translittererat hebreiskt ord för ett berg utan träd – dvs. var en utsiktsplats.]
Han [Saul] frågade [de som var där]: "Var är Samuel och David?"
Och en sa: "Se, de är i Najot i Rama."
Och han [Saul] tog även av sig sina [kungliga] kläder, och även han profeterade framför Samuel och han låg ner naken hela dagen och hela natten. Därför säger man: "Är även Saul bland profeterna?"
[Tre gånger hade Guds Ande kommit över de utsända tjänarna. Men Saul förstod inte att Gud var med David, utan gick då själv till Rama för att personligen ta livet av David. Detta är tolfte försöket att döda David. Det är inte troligt att Saul klädde av sig naken, istället tog han av sig sina kungliga kläder, se . Gud ödmjukade Saul. Berättelsen visar att det går att ha andliga erfarenheter, men det krävs omvändelse och ett verkligt överlämnade för att förvandla sitt liv. Frasen "Är även Saul bland profeterna" återfinns även i .]
[Detta är det centrala stycket i kapitel 21-31.]
Och [profeten] Samuel dog och hela Israel samlades tillsammans och sörjde honom och begravde honom i hans hus i Rama [i Efraims bergstrakt].
Då steg David upp och gick ner till Parans öken.
Samuel var nu död och hela Israel hade sörjt honom och begravt honom i Rama, i hans egen stad. Saul hade tagit bort (förbjudit, utrotat) alla siare som frågade andar (demoner) eller familjeandar (spiritister) ut ur landet. [; ]
Och kvinnan sa: "Vem ska jag mana fram för dig?"
Och han sa: "Mana fram Samuel."
Och när kvinnan såg Samuel, skrek hon med en hög röst, och kvinnan talade till Saul och sa: "Varför har du bedragit mig? För du är Saul."
Han frågade henne: "Hur ser han ut?"
Hon svarade: "En gammal man kommer upp och han är insvept i en mantel." Och Saul förstod att det var Samuel och han böjde sitt ansikte mot marken och ödmjukade sig.
Samuel sa till Saul: "Varför har du oroat mig och fört upp mig?"
Saul svarade: "Jag är mycket betryckt för filistéerna strider mot mig och Gud (Elohim) har lämnat mig och svarar mig inte längre, inte profeterna, inte genom drömmar. Därför har jag kallat på dig så att jag kan få veta vad jag ska göra.
Och Samuel sa: "Varför frågar du då mig? Se Herren (Jahveh) har lämnat dig och är din fiende.
Och Saul föll raklång i sin fulla längd på marken och var mycket rädd, på grund av Samuels ord. Och det fanns ingen styrka i honom, för han åt inget bröd hela dagen eller hela natten. [Saul hade tydligen fastat som en förberedelse inför detta besök. Ironiskt nog utövade han religiös hängivenhet för att bryta mot Guds bud.]
Samuels söner var Joel, den förstfödde, och Avijah, den andre.
Detta är de som med sina söner fullgjorde denna tjänst:
Av Kehats släkt: Heman, sångaren, son till Joel, son till Samuel,
Alla de som var utvalda till dörrvakter vid trösklarna var 212 till antalet. De blev upptecknade i släktregistret i sina byar. David och siaren Samuel hade tillsatt dem att tjäna på heder och tro.
När alla de äldste i Israel kom till kungen i Hebron, slöt David ett förbund med dem i Hebron inför Herren (Jahveh). Sedan smorde de David till kung över Israel, enligt Herrens ord genom Samuel.
Och likaså allt som siaren Samuel och Saul, son till Kish och Abner, Ners son, och Joav, Serujas son, hade helgat. Var och en som helgade något lämnade det i Shelomits och hans bröders vård.
Vad som mer finns att säga om kung David, om hans första tid och hans sista, det finns skrivet i siaren Samuels krönika [Samuelsböckerna], i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika.
En påskhögtid som denna hade inte firats i Israel sedan profeten Samuels tid. Ingen av Israels kungar hade hållit en sådan påskhögtid som nu firades av Josia med prästerna och leviterna, hela Juda och dem av Israel som var närvarande samt Jerusalems invånare.
Mose och Aron var bland hans präster,
och Samuel bland dem som ropar (höjer sina röst i bön) till hans namn.
De ropade (höjde sina röster i bön) till Herren (Jahveh)
och han svarade dem.
[, ; ; ; , ; ; ]
Och Herren (Jahveh) sa till mig [Jeremia]: Trots att Mose och Samuel stod inför mitt ansikte, kan inte min själ vara vänd mot detta folk, kasta bort dem från mitt ansikte och låt dem vandra iväg.
Alla profeterna, från Samuel och framåt, har talat om och också förkunnat (profeterat om) dessa dagar. [Samuel var den första profeten efter Mose, se .]
Efter detta gav han dem domare under omkring 450 år fram till profeten Samuels tid. [De 450 åren kan syfta på tiden som slavar eller tiden med domare.]
Vad ska jag säga mer?
Jag skulle inte hinna med att berätta om
Gideon [som vann seger med en liten armé på 300 män, se ],
Barak [som lydde domaren Deborahs profetiska ord. Tillsammans besegrade de fienden, se ],
Simson [som till sist förstod att hans styrka inte kom från honom själv, se ],
Jefta (Jiftach) [född utanför äktenskapet, fördrevs av sina bröder, men fick vara med och besegra ammoniterna och blev en domare, se ],
David [Israels mest berömda kung, se ; ],
Samuel [Israels stora profet, se ]
och profeterna,
