Någon sorts härskare Nämns i Bibeln vid namn
Achashverosh

Persisk kung som tillhörde den akemenidiska dynastin. Han regerade mellan 486 och 465 f.Kr.

Tidsperiod: Fångenskapen- Jesus (586 – 5 f.Kr)
Född: 519 f.Kr.  (3242 AM*)
Död: 465 f.Kr.  (3296 AM*)
Ålder: 54 år
Alt. namn/stavningar: Ahasveros
Engelska namn: Ahasuerus
Far: Darejavesh
Relationer: Vashti (äktenskap)
Ester (äktenskap)
barn (2): Artachshasta, Darejavesh


  Visa grafiskt familjen med åldrar som staplar

*Anno Mundi (latin för år och värld) är den judiska tideräkningen som utgår från världens tillkomst som är satt till år 3761 f.Kr. I år (2025) motsvaras av år 5785 i den judiska tideräkningen. Det som ses här är en ungefärlig siffra.

Rapportera ett problem

Användning i Bibeln


Achashverosh H0325
אֲחַשְׁוֵרוֹשׁ (Achashverosh)
31 ggr i GT
Totalt    31 ggr

Persondatabas BETA

Databasen med alla personer är under uppbyggnad. Hittar du något fel, hör gärna av dig info(@)karnbibeln.se.

Familjeträd

Släktträdet visar Achashveroshs föräldrar, barn och barnbarn.

  • Darejavesh

    Extra: Var en kung.

    Darejavesh
    • Achashverosh

      Vashti, Ester

      födelseordning ej tillgänglig

      Extra: Var en kung.


      Vashti
      Ester

      • Artachshasta

        födelseordning ej tillgänglig

        Moder: okänd

        kung

        Artachshasta
        • Darejavesh II

          födelseordning ej tillgänglig

          kung

          Darejavesh II
      • Darejavesh

        födelseordning ej tillgänglig

        Moder: Ester

        kung

        Darejavesh

De symboler som används är:

  • Man

    hustru

  • Kvinna
  • Ingår i Jesu släktled
  • Härskare/ledare
  • flera personer




Referenser (30 st)

Filter:

Endast vid namn (30)
Endast nyckelverser (4)
Dölj genitiv (20)
Under [Persiens fjärde kung] Ahasveros (Xerxes) regering, i början av hans regeringstid, skrev de en anklagelse mot invånarna i Juda och Jerusalem. [Ahasveros regerade i Persien 486-465 f.Kr., han är även känd under det grekiska namnet Xerxes, se även Est 1:1.]
Detta är vad som hände i Ahasveros (Xerxes) dagar, den Ahasveros som regerade över 127 provinser från Indien [i öst] till Kush [dagens Sudan och Etiopien i väst].
[Den persiska kungen Ahasveros regerade omkring 486–465 f.Kr. På hebreiska transkriberas namnet Achashverosh som betyder: "jag ska vara tyst och fattig". Han är kanske mest känd under det grekiska namnet Xerxes den store. Han nämns även i fler bibliska böcker, se Esra 4:6; Neh 12:22; Dan 9:1.]
På den tiden satt kung Ahasveros (Xerxes) på sin kungliga tron i slottet i Susa (Shoshan).
[Ahasveros far, Dareios den store, var den som 521 f.Kr. gjorde Susa till det persiska rikets huvudstad. Han forslade dit över en miljon kubikmeter fyllnadsmaterial och byggde en 15 meter hög platå, på omkring 100 hektar (1 km²), där han lät uppföra ett enormt palats och en stor festsal. Ahasveros son, Artashastas (som regerade 465-424 f.Kr.) utgick också från Susa. Det var här som hans livvakt (munskänk) Nehemja kom inför honom och bad om tillåtelse att få återvända och bygga upp Jerusalem. Kontrasten mellan det extravaganta palatset i Susa och ett ödelagt Jerusalem måste ha tyngt Nehemjas hjärta.]
Samtidigt höll drottning Vashti en bankett för kvinnorna i kung Ahasveros (Xerxes) kungliga palats. [Namnet Vashti är av persiskt ursprung och har troligtvis betydelsen "vacker" eller "bästa av kvinnor".]
På den sjunde dagen, när kungens hjärta var glatt av vinet, befallde han
Mehoman,
Bizzeta,
Charvona,
Bigta
och
Avageta,
Zetar
och
Karkkas,
de sju eunuckerna som tjänstgjorde inför kung Ahasveros (Xerxes),
"Vad ska vi göra med drottning Vashti enligt lagen, eftersom hon har underlåtit att lyda kungens befallning som kung Ahasveros (Xerxes) utfärdade och som eunuckerna framförde?"
Då svarade Memochan [en av de sju närmaste männen, se vers 14] inför kungen och furstarna: "Drottning Vashti har gjort fel, inte bara mot kungen, utan också mot furstarna och folket som finns i alla kung Ahasveros (Xerxes) provinser,
för drottningens beteende kommer att bli känt bland alla kvinnor och göra dem föraktliga i deras mäns ögon, genom att säga; kung Ahasveros (Xerxes) befallde drottning Vashti att komma inför honom, men hon kom inte.
Om det behagar kungen, låt ett kungligt påbud gå ut från honom och låt det bli inskrivet i Persiens och Mediens lag, som inte kan upphävas, att Vashti aldrig mer får visa sig inför kung Ahasveros (Xerxes) igen, och kungen bör ge hennes kungliga status till någon annan som är mer värdig än hon.
Efter dessa händelser när kung Ahasveros (Xerxes) vrede hade lagt sig, kom han ihåg Vashti och vad hon hade gjort och vad som hade bestämts om henne. [Här anar man att kungen funderar lite på om han möjligen tagit i för hårt, i ordet zachar – minnas, komma ihåg, ligger en positiv grundton som anger att han egentligen inte har slutat att älska Vashti.]
Turen kom för varje jungfru att gå in till Ahasveros (Xerxes), efter att allting blivit gjort för henne i enlighet med lagen för kvinnorna, tolv månader varade deras dagar med smörjelse (skönhetsbehandlingar). Det var sex månader med myrraolja och sex månader med söta dofter och med andra krämer för kvinnorna.
Ester fördes till kung Ahasveros (Xerxes), till hans kungliga hus, i den 10:e månaden, som är månaden tevet [dec/jan], i kungens 7:e regeringsår.
[Ester blir drottning december 479 f.Kr. eller januari 478 f.Kr., fyra år efter att den tidigare drottningen Vashti blivit avsatt. Ester tillträder antingen i slutet av Persiens andra krig med grekerna eller under tiden det pågår. Invasionen inleddes våren 480 f.Kr.]
I dessa dagar (vid den tiden) när Mordochaj satt i kungens port, blev Bigtan och Teresh, två av kungens eunucker (kammarherrar) som höll vakt vid tröskeln [till kungens sängkammare], uppretade [på något kungen sagt eller gjort] och sökte ett tillfälle att lägga sina händer på (döda) kung Ahasveros (Xerxes).
[Troligtvis var det kungens skilsmässa med Vashti som var grunden för deras missnöje. De var eunucker och fanns nära drottning Vashti (Est 1:10–11) och kunde lätt ta anstöt av Ahasveros handlande. Bigtan kallas Bigta i Est 1:10, namnet betyder "i vinpressen". Teresh nämns bara här och i Est 6:2, hans namn betyder "strikthet". Sammansvärjningar var vanliga företeelser i Persien. Ahasveros mördades till slut av Artabanus, vaktkaptenen, och Aspamitras, en kammarherre och eunuck.]
Efter denna händelse befordrade kung Ahasveros (Xerxes) Haman, son till Hammedata, agagiten, och placerade honom på platsen över alla furstar som var med honom.
[Händelsen som refereras till är att Mordochaj har räddat kungens liv, se Est 2:21–23. Läsaren anar att allt inte står rätt till. Borde inte Mordochaj fått någon belöning eller erkännande för att ha räddat kungens liv? Istället introduceras en helt annan person – Haman. Oavsett om Haman var aktivt inblandad i att tysta ner Mordochajs roll, eller om det varit en byråkratisk miss, uppdagas detta av kungen senare (Est 6:1–3) och Mordochaj blir belönad. I vers 7 har det gått fyra år sedan Ester blev drottning, Est 2:16. Händelserna i Est 2:19–23 och Est 3:1–6 inträffar någon gång under denna fyraårsperiod (479 – 474 f.Kr.).
Haman introduceras som "agagiten", en medveten referens till konflikten mellan israeliterna och amalekiterna. Konflikten härrör från uttåget när israeliterna stred mot Amalek, se 2 Mos 17:16; 1 Sam 15:2. Bileam förutspår att Israels kung ska bli större än "Agag", se 4 Mos 24:1, 7. Saul som var en benjaminit, se 1 Sam 9:1–2, fick i uppdrag att förgöra amalekiterna, men gör det inte trots att han vinner striden, se 1 Sam 15. Kopplingen mellan benjaminiten Mordochaj, se Est 2:5, och agagiten Haman förbereder läsaren på en kommande konfrontation i någon form. Namnet Haman betyder: Magnifik, praktfull och fantastisk. På arameiska betyder det: halsband, kedja, smycke; men även "av främmande ursprung". Haman har flera anspelningar på Lucifer, se Jes 14:12, och har även en parallell med vad som hände med hans söner, se Jes 14:21 och Est 9:10.]

Men det tycktes honom i hans ögon vara alltför simpelt att bara lägga hand på Mordochaj, för de hade berättat för honom vilket folk Mordochaj tillhörde, därför sökte Haman efter att förgöra alla judar som fanns utöver hela Ahasveros (Xerxes) kungarike, hela Mordochajs folk.
I den första månaden, som är månaden nisan (mars/april), i kung Ahasveros (Xerxes) 12:e regeringsår [fem år efter att Ester blivit drottning, omkring 474 f.Kr.], kastade man lott (hebr. por) inför Haman, från dag till dag och från månad till månad, [lotten föll på] den tolfte månaden som är månaden adar (februari/mars).
[I den hedniska världsbilden lades stor vikt vid att fråga gudarna om råd. Haman ville kasta lott för att hitta den "mest lyckosamma" dagen att utföra sin plan. Fynd av antika tärningar i det assyriska riket visar på hur viktig de olika gudarnas roll var i detta. Det är troligt att i början på året kastas lotten för att avgöra dagar för viktiga händelser. Lotten faller nu på sista månaden, knappt ett år från det att man kastat lott.]
Haman sa till kung Ahasveros (Xerxes): "Det finns ett särskilt folk [judarna] utspritt och skingrat bland folken i alla provinser i ditt kungarike. Deras lagar skiljer sig från dem hos alla andra folk, de håller inte heller kungens lagar. Därför gagnar det inte kungen att bevara (tolerera) dem.
Sedan kallades kungens skrivare in i den första månaden på den 10:e dagen i månaden. [Detta är dagen innan påskhögtiden som börjar den 14:e nisan, se 2 Mos 12:6. År 479 f.Kr. inföll den 17 april.] Allt skrevs i enlighet med det som Haman befallde, till kungens satraper [provinsståthållare – "beskyddare av landet"; det fanns 20-28 st] och guvernörerna som var över alla provinser, och till furstarna över varje folkslag, till alla provinser efter deras eget skrivsätt (på deras olika skriftspråk) och till varje folk på deras eget språk. I kung Ahasveros (Xerxes) namn blev det skrivet och det var förseglat med kungens signetring.
[Här i vers 11–12 finns ett märkligt kodat budskap. Med ett intervall på 6 bokstäver står det Haman v´Satan rajach som betyder "Haman och Satan stinker." Nummer sex är människans tal. Se även Est 1:20; 5:4; 5:13; 7:7, Est 1:3; 4:2; 4:7; 7:5 och faktarutan sist i Esters bok om hur Guds namn är gömt i Esters bok.]
Då fann man att det stod skrivet att Mordochaj hade berättat om Bigtan och Teresh [avslöjat deras onda anslag], två av kungens kammarherrar av dem som vaktade tröskeln [ingången till kungens sovkammare], hur de sökte ett tillfälle att lägga sina händer på (döda) kung Ahasveros (Xerxes). [Est 2:21–23]
Då talade kung Ahasveros (Xerxes) och sa till drottning Ester: "Vem är han och var är han som vågar tänka en sådan tanke i sitt hjärta?"
På den dagen gav kung Ahasveros (Xerxes) Hamans hus till drottning Ester. Mordochaj kom inför kungen, för Ester hade berättat vem han [Mordochaj] var för henne.
Då sa kung Ahasveros (Xerxes) till drottning Ester och juden Mordochaj: "Se, jag har gett Ester Hamans hus och honom har de hängt upp på träpålen (galgen) eftersom han lade sin hand på judarna.
De skrev i kung Ahasveros (Xerxes) namn och förseglade varje brev med kungens ring. De sände breven med ryttare som red på snabba hästar som användes i kungens tjänst och var särskilt uppfödda (avlade) för sin snabbhet.
På en dag i alla kung Ahasveros (Xerxes) provinser, nämligen på den trettonde dagen i den tolfte månaden som är adar [på våren]. [Den 7 mars år 473 f.Kr., ungefär tolv månader efter att Haman planerade att förgöra det judiska folket och kastade lott om dag.]
Judarna samlade sig i sina städer i alla kung Ahasveros (Xerxes) provinser, för att lägga sin hand på alla som sökte att skada dem. Det var ingen som kunde stå dem [judarna] emot, eftersom fruktan för dem hade kommit över alla människor.
Mordochaj skrev ner dessa ting och skickade brev till judarna som befann sig i alla kung Ahasveros (Xerxes) provinser, både nära och fjärran,
Och han skickade runt brevet till alla judar, till de 127 provinserna i kung Ahasveros (Xerxes) kungarike, med ord om frid (shalom, all slags välgång) och sanning,
Kung Ahasveros (Xerxes) införde en skatt över hela landet och över havets öar.
Juden Mordochaj var kung Ahasveros (Xerxes) närmaste man och stor bland judarna och hade funnit nåd (villkorad nåd; blivit accepterad – hebr. ratsah) av skarorna bland sina bröder. Han sökte sitt folks bästa och talade fridsamt (talade shalom, all slags välsignelse) till all hans säd (alla hans efterkommande). [Syftar förmodligen inte bara på Mordochajs egna barn och barnbarn utan på alla judar i generationer efter honom.]
[Guds namn gömt i Ester
Inget av Guds namn (Jahveh, Adonai, Elohim, osv) förekommer i Esters bok och inga andra attribut på Gud heller. Däremot finns Jahveh inkodat i texten fyra gånger som akrostikon, se Est 1:20; 5:4; 5:13; 7:7. Det finns en väldigt fin struktur här. Namnet JHVH består av fyra bokstäver och det finns fyra unika förekomster av detta namn. Alla är olika och formas av en kombination av första eller sista bokstaven och om texten läses framlänges eller baklänges.
1. JHVH formas av första bokstaven i varje ord baklänges – Gud ändrar människans tanke, se Est 1:20.
2. JHVH formas av första bokstaven i varje ord framlänges – Gud styr Esters handlande, se Est 5:4.
3. JHVH formas av sista bokstaven i varje ord baklänges – Gud vänder på Hamans plan (Hamans slut närmar sig), se Est 5:13.
4. JHVH formas av sista bokstaven i varje ord framlänges – Gud styr och Haman straffas (detta är slutet för Haman), se Est 7:7.
Dessa fyra ställen involverar olika talare:
1. Memochan – orden handlar om en drottning, se Est 1:20.
2. Ester – orden talas av en drottning, se Est 5:4.
3. Haman – orden talas av Haman, se Est 5:13.
4. Författaren – orden handlar om Haman, se Est 7:7.
Fyra olika par kan bildas:
1. Första bokstaven | baklänges
2. Första bokstaven | framlänges
3. Sista bokstaven | baklänges
4. Sista bokstaven | framlänges
De fyra paren är: Första bokstaven (1 & 2), sista bokstaven (3 & 4), baklänges (1 & 3) och framlänges (2 & 4).
Paren med baklänges handlar om hedningar och framlänges om israeliterna. I de två fallen där Guds namn formas baklänges (1 & 3) är det Gud som avslår hedningarnas planer för att låta sin vilja ske, se Est 1:20; 5:13. Där namnet stavas framlänges (2 & 4) är det Gud som agerar direkt för sitt folk, se Est 5:5; 7:7.
Första och sista bokstaven beskriver starten och slutet på ett skeende. I de två fallen där namnet formas av första bokstaven (1 & 2) är det Gud som introducerar fakta. I de två sista fallen där namnet är format av de sista bokstäverna (3 & 4) fullbordas händelserna och leder till slutet.
Ytterligare fyra gånger finns fyra av Guds namn inkodat:
1. "Messias" inkodat på ett avstånd av var 8:e bokstav, se Est 1:3.
2. "El Shaddaj" (Gud Allsmäktig) inkodat på ett avstånd av var 7:e bokstav, se Est 4:2
3. "Jag Är" är inkodat på ett avstånd av var 3:e bokstav, se Est 7:5.
4. "Jeshua" inkodat på ett avstånd av var 8:e bokstav, se Est 9:17.
Det finns även ett annat märkligt nästan ironiskt budskap inkodat i Est 3:11–12 där det beskrivs hur Haman får förfogande över silvret och folket. Med ett intervall på sex bokstäver står det Haman v´Satan rajach som betyder: Haman och Satan stinker. Nummer sex är människans tal. Vi kan se att även om Satan verkar i Hamans liv finns ändå Messias där i bakgrunden och vakar över sitt folk, även idag.
Man måste vara lite försiktig med bibelkoder, men de är ändå märkliga sammanträffanden som pekar på att Bibeln är en gudomligt inspirerad bok.]
[Dareios första regeringsår började 539 f.Kr. då han tog över Babylon, se Dan 5:31. Händelserna i detta kapitel sker tolv år efter Daniels andra vision som återges i kapitel 8. Daniel är nu i 80-årsåldern.]
Detta hände under Dareios första regeringsår [omkring 539 f.Kr.]. Han var Ahasveros (Xerxes) son och en ättling av mederna [en folkgrupp inom det persiska riket].