Referenser (69 st)
Och Asa sov hos sina fäder och blev begravd med sina fäder i sin far Davids stad. Och Jehoshafat, hans son, regerade i hans ställe.
[Jehoshafat blir Sydrikets fjärde kung. Han beskrivs i . Han regerar 872-848 f.Kr.]
Och det skedde i det tredje året [efter freden, se ] att Jehoshafat, Juda kung [Sydrikets 4:e regent], kom ner [från Jerusalem som ligger högt] till Israels kung [i norr; Ahab var Nordrikets 7:e kung].
Och han sa till Jehoshafat: "Vill du gå med mig till Ramot-Gilead och strida?" Och Jehoshafat sa till Israels kung [Ahab]: "Jag är som du, mitt folk som ditt folk, mina hästar som dina hästar."
Och Jehoshafat sa till Israels kung [Ahab]: "Fråga först (i dag), jag ber dig, om ett Herrens (Jahvehs) ord."
Men Jehoshafat sa: "Finns det inte någon Herrens (Jahvehs) profet här så att vi kan fråga honom?"
Och Israels kung [Ahab] sa till Jehoshafat: "Det finns en man genom vilken vi kan fråga Herren (Jahveh), men jag hatar honom för han profeterar inte gott om mig utan ont, Mika (hebr. Michajho), Imlas son."
Och Jehoshafat sa: "Låt inte kungen säga så."
Och Israels kung [Ahab] och Jehoshafat, Juda kung, satt var och en på sin tron smyckade i sina dräkter, på en tröskplats vid öppningen till Samariens port, och alla profeter profeterade för dem.
Och Israels kung [Ahab] sa till Jehoshafat: "Sa jag inte till dig att han inte skulle profetera gott om mig, utan ont?"
Och Israels kung [Ahab] och Jehoshafat, Juda kung, gick upp till Ramat-Gilead.
Och Israels kung sa till Jehoshafat: "Jag ska förklä mig själv och gå ut i striden, men sätt på dig din (kungliga) klädnad." Och Israels kung förklädde sig själv och gick ut i striden.
Och det skedde när vagnsledarna såg Jehoshafat att de sa: "Säkert är det Israels kung" och de vände och stred med honom och Jehoshafat skrek.
Och Jehoshafat, Asas son, började regera över Juda i Israels kung Ahabs 4:e år.
Jehoshafat var 35 år när han började regera och han regerade 25 år i Jerusalem. Och hans mors [drottningmoders] namn var Azova, Shilchis dotter.
Och Jehoshafat hade fred (shalom) med Israels kung.
Och vad mer Jehoshafat gjorde och hans makt som han visade och hur han krigade, det är nedskrivet i Juda kungars krönika.
Jehoshafat gjorde Tarshishskepp för att gå till Ofir [söderut från Aqabaviken – östra Afrika eller kanske Indien] efter guld, men de for inte, för skeppen gick sönder i Etsjon-Gever [hamnstad kring Eilat/Aqaba, kanske Korallön 13 km söder om Eilat].
Vid den tiden sa Achasja (hebr. Achazijaho), Ahabs son, till Jehoshafat: "Låt mina tjänare gå med dina tjänare på skeppen." Men Jehoshafat ville inte.
Och Jehoshafat sov med sina fäder och blev begravd med sina fäder i sin far Davids stad, och Jehoram hans son regerade i hans ställe.
Achasja, Ahabs son, började regera över Israel i Samarien i Juda kung Jehoshafats 70:e år och han regerade två år över Israel.
Så dog han i enlighet med Herrens (Jahvehs) ord som Elia hade talat. Och Jehoram började regera i hans ställe, i Jehorams, Jehoshafats sons, andra år, eftersom han inte hade någon son.
Och Jehoram, Ahabs (hebr. Achav) son, började regera i Israel i Samarien, i Juda kung Jehoshafats 18:e [regerings] år, och regerade i 12 år. [Jehoram är Nordrikets 9:e kung.]
Sedan gick han och sände bud till Jehoshafat, Juda kung, och sa: "Moabs kung har gjort uppror mot mig, vill du gå med mig i strid mot Moab?"
Han svarade: "Jag vill gå, jag är som du är och mitt folk som ditt folk, mina hästar som dina hästar."
Men Jehoshafat sa: "Finns ingen Herrens (Jahvehs) profet här så att vi kan fråga Herren (Jahveh) genom honom?"
Och en av Israels kungs tjänare svarade och sa: "Elisha, Shafats son, är här, han som hällde vatten över Elias händer."
Och Jehoshafat sa: "Herrens (Jahvehs) ord är med honom." Och Israels kung och Jehoshafat och Edoms kung gick ner till honom.
Och Elisha sa: "Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) lever, inför vars ansikte jag står, vore det inte för respekt av Juda kung Jehoshafats närvaro, skulle jag inte titta åt dig och inte se dig.
[Jehoram regerade Juda under 8 år (848-841 f.Kr.). Han syndar genom att gifta sig med Ahabs dotter Atalja, .]
Under Jehorams, Ahabs sons, 5:e regeringsår i Israel [i norr], medan Joshafat var kung i Juda [i söder], blev Jehoram, Jehoshafats son, kung i Juda.
Och Jehoash, Juda kung, tog alla helgade ting som Jehoshafat och Jehoram och Achasja, hans fäder Juda kungar, hade avskilt (helgat) och sina egna helgade föremål och allt guld som fanns i skattkammaren i Herrens (Jahvehs) hus och i kungens hus och sände det till Chazael, Arams kung, som då drog sig tillbaka från Jerusalem.
Salomos son var Rehabeam (hebr. Rechavam),
dennes son Avijah,
dennes son Asa,
dennes son Joshafat,
[Jehoshafat regerade Juda (Sydriket) i 25 år (915-893 f.Kr.).]
Hans [Asas] son Joshafat [betyder: "Jahveh dömer"] blev kung efter honom [Asa]. Han stärkte sitt välde mot Israel [Nordriket].
Herren (Jahveh) var med Joshafat, för han vandrade de vägar som hans fader David hade gått under sin första tid. Han sökte inte baalerna,
Herren (Jahveh) stärkte kungadömet i hans hand. Hela Juda gav gåvor åt Joshafat, och han fick stor rikedom och ära.
Fruktan för Herren (Jahveh) kom över alla kungadömen i de länder som låg omkring Juda, så att de inte vågade föra krig mot Joshafat.
Några av filistéerna förde gåvor till Joshafat och gav silver i skatt. Och araberna förde småboskap till honom, 7700 baggar och 7700 bockar.
Joshafat blev mäktigare och mäktigare och byggde borgar och förrådsstäder i Juda.
Joshafat hade vunnit stor rikedom och ära, och genom giftermål blev han släkt med Ahab (hebr. Achav).
Ahab, Israels kung, frågade Joshafat, Juda kung: "Vill du dra ut med mig mot Ramot i Gilead?"
Han svarade honom: "Jag som du och mitt folk som ditt folk. Jag ska vara med dig i striden."
Joshafat sa dock till Israels kung: "Men fråga först Herren om det."
Men Joshafat sa: "Finns det inte längre någon Herrens profet här, så att vi kan fråga genom honom?"
Israels kung svarade Joshafat: "Här finns ännu en man, Mika (hebr. Michajho), Jimlas son. Genom honom kan vi fråga Herren (Jahveh). Men jag hatar honom, för han profeterar aldrig lycka åt mig utan alltid bara olycka."
Joshafat sa: "Kungen ska inte säga så."
Israels kung och Joshafat, Juda kung, satt nu på var sin tron, klädda i sina skrudar. De satt på en tröskplats vid ingången till Samarias port medan alla profeterna profeterade inför dem.
Då sa Israels kung till Joshafat: "Sa jag inte till dig att han aldrig profeterar lycka åt mig utan bara olycka?"
Så drog Israels kung och Joshafat, Juda kung, upp mot Ramot i Gilead.
Och Israels kung sa till Joshafat: "Jag ska dra ut i striden förklädd, men kläd dig du i dina egna kläder." Så förklädde sig Israels kung när de drog ut i striden.
När befälen över vagnarna fick se Joshafat, tänkte de: "Där är Israels kung!" Och de omringade honom för att anfalla honom. Då gav Joshafat upp ett rop, och Herren hjälpte honom. Gud drev bort dem ifrån honom.
Joshafat, Juda kung, vände välbehållen hem igen till Jerusalem.
Då gick siaren Jehu, Hananis son, ut mot kung Joshafat och sa till honom: "Ska man hjälpa den ogudaktige? Ska du älska dem som hatar Herren? Därför vilar Herrens vrede över dig.
Joshafat bodde nu i Jerusalem, men han begav sig åter ut bland folket, från
Beer-Sheva till Efraims bergsbygd, och förde dem tillbaka till Herren
(Jahveh), deras fäders Gud.
Även i Jerusalem satte Joshafat några av leviterna och prästerna och några av huvudmännen för Israels familjer till att döma enligt Herrens lag och avgöra rättstvister. När de sedan vände tillbaka till Jerusalem,
Sedan kom moabiterna och ammoniterna och med dem andra ammoniter för att strida mot Joshafat.
Man kom och berättade det för Joshafat och sa: "En stor skara kommer mot dig från landet på andra sidan havet, från Aram. De är i Hasason-Tamar, det vill säga En-Gedi."
Då greps Joshafat av fruktan och beslöt sig för att rådfråga Herren (Jahveh), och han utlyste en fasta över hela Juda.
Joshafat steg upp i Juda mäns och Jerusalems församling i Herrens (Jahvehs) hus, framför den nya förgården.
Han sa: "Lyssna, alla ni i Juda och ni Jerusalems invånare och kung Joshafat! Så säger Herren (Jahveh) till er: Var inte rädda eller modlösa inför denna stora skara, för striden är inte er utan Guds.
Då böjde Joshafat sig ner med ansiktet mot marken, och alla Juda män och Jerusalems invånare föll ner för Herren och tillbad Herren (Jahveh).
Tidigt nästa morgon gick de ut till Tekoas öken. Och när de drog ut, steg Joshafat fram och sa: "Hör mig, ni av Juda och ni Jerusalems invånare! Stå fasta i tron på Herren er Gud så består ni, lita på hans profeter så lyckas ni."
Och när Joshafat kom med sitt folk för att plundra och ta byte från dem, fann de bland dem både gods och kläder och värdesaker i stor mängd. De tog för sig så mycket att de inte kunde bära det, och de fortsatte plundringen i tre dagar, för bytet var stort.
Därefter vände alla Juda och Jerusalems män, med Joshafat i spetsen, glada tillbaka till Jerusalem, eftersom Herren hade låtit dem glädja sig över sina fiender.
Joshafats rike hade nu ro, för hans Gud gav honom lugn på alla sidor.
Så regerade Joshafat över Juda. Han var 35 år gammal när han blev kung, och han regerade 25 år i Jerusalem. Hans mor hette Asuba och var dotter till Shilchi.
Vad som mer finns att säga om Joshafat, om hans första tid och om hans sista, det är skrivet i Jehus, Hananis sons, krönika som är upptagen i boken om Israels kungar.
Därefter ingick Juda kung Joshafat förbund med Israels kung Achasja, trots att Achasja levde ogudaktigt.
Då profeterade Elieser, Dodavahus son från Maresha, mot Joshafat och sa: "Eftersom du har ingått förbund med Achasja ska Herren (Jahveh) låta ditt företag bli om intet." Och skeppen led skeppsbrott så att de inte kunde gå till Tarshish.
Joshafat gick till vila hos sina fäder och blev begravd hos sina fäder i Davids stad [Jerusalem]. Hans son Joram blev kung efter honom.
[Jehoram/Joram regerade Juda (Sydriket) i 8 år (893-886 f.Kr.).]
Joram hade bröder, söner till Joshafat: Asarja, Jehiel, Sakarja, Asarjahu, Mikael och Shefatja. Alla dessa var söner till Joshafat, Israels kung
[Eftersom Elias profetior mestadels riktade sig till Israel (det norra riket) så citeras han inte så ofta i Krönikeböckerna – som fokuserar på Juda (det södra riket).]
Och det kom ett brev till honom från profeten Elia där det stod:
Så säger Herren (Jahveh), din fader Davids Gud (Elohim):
Du har inte vandrat på din far Joshafats vägar eller på Juda kung Asas vägar,
Sedan sökte han efter Achasja, och de grep honom där han höll sig gömd i Samaria. De förde honom till Jehu och dödade honom. Men de begravde honom, för de sa: "Han var son till Joshafat som sökte Herren av hela sitt hjärta." Av Achasjas hus fanns det sedan ingen som kunde ta över kungadömet.
ska jag samla alla länder
och föra ner dem till Jehoshafats dal [som betyder "Herren har dömt", kanske Kidrondalen].
Där ska jag döma dem
på mitt folks vägnar, och mitt arv Israel,
som de har förskingrat bland länderna
och därtill har de delat upp mitt land.
Låt hednafolken resa sig
och gå upp till Jehoshafats dal.
Där ska jag sitta
och döma alla omgivande länder.
Asa födde Joshafat,
Joshafat födde Joram,
Joram födde Ussia [här hoppar Matteus över tre led – Ahazia, Joash och Amazia, se ; ; ],
