Referenser (22 st)
[Totalt 14 ättlingar till Jafet nämns. Jafets söner är huvudsakligen folken i norr och väster, i Mindre Asien och på Medelhavets öar och kuster. Det motsvarar dagens Europa och även delar av norra Mellanöstern.]
Jafets söner var:
Gomer [kimmererna vid Svarta havet; nuvarande Turket] och
Magog [kring Svarta havet, nuvarande Georgien] och
Madaj [förfader till mederna; sydväst om Kaspiska havet; området kring nuvarande Teheran i Iran] och
Javan [jonierna, grekerna; Grekland] och
Tuval [folk i östra Mindre Asien; nuvarande centrala Turkiet] och
Meshech [folk i östra Mindre Asien] och
Tiras [nuvarnade Italien].
I Hoseas 9:e år tog Assyriens kung Samarien och förde bort Israel till Assyrien och satte dem i Chalach och i Chavor, vid floden Gozan och i Mediens städer.
Och Assyriens kung förde bort Israel till Assyrien och placerade dem i Chalach och i Chavor vid floden Gozan och i Mediens städer,
Jafets söner var
Gomer och
Magog och
Madaj och
Javan och
Tubal och
Meshek och
Tiras.
I Ekbatanas borg [en av de gamla huvudstäderna] i provinsen Medien [nuvarande nordvästra Iran] fann man en bokrulle där följande stod skrivet:
Under hans tredje regeringsår [omkring 483 f.Kr.] höll han en bankett (stor festmåltid) för alla sina furstar och tjänare. Militärledarna i Persien och Medien och alla nobla män och offentliga personer från provinserna var där.
[Något år tidigare, omkring 484 f.Kr. hade Ahasveros slagit ner uppror både i Egypten och Babylon. Dessa segrar kan vara en av anledningarna till festligheterna och firandet som nu beskrivs. Ordet "bankett" används tjugo gånger i boken (; ; ; , ) och beskriver storslagen fest med mycket vin, se ; .]
De som stod honom närmast [av dessa visa män] var
Karshena,
Shetar,
Admata,
Tarshish,
Meres,
Marsena [och]
Memochan,
sju av Persiens och Mediens furstar som hade tillträde till kungens ansikte (närhet) och stod högst i rang i kungariket.
[Att sju eunucker och sju furstar nämns pekar symboliskt på att kungen vill påskina att hans rike är fullkomligt och perfekt. Talet sju står för bland annat fulländning. Eftersom det var ett mänskligt rike, som inte var underordnat Gud, var det bara mänskligt perfekt, men det fanns också en välsignelse från Gud här eftersom Esra och Nehemja fick kungens välsignelse att återuppbygga Jerusalems murar och dess tempel.]
Denna dag kommer Persiens och Mediens nobla kvinnor att höra om detta angående drottningen, och de kommer att reagera likadant gentemot kungens alla furstar och det blir inget slut på allt förakt och all ilska.
Om det behagar kungen, låt ett kungligt påbud gå ut från honom och låt det bli inskrivet i Persiens och Mediens lag, som inte kan upphävas, att Vasti aldrig mer får visa sig inför kung Ahasveros (Xerxes) igen, och kungen bör ge hennes kungliga status till någon annan som är mer värdig än hon.
Och allt han gjorde i sin makt och myndighet och den fulla summan av Mordochajs storhet, hur kungen befordrade honom, är nedskrivet i Mediens och Persiens kungars krönikor [; ].
Se, jag ska uppegga mederna mot dem,
vilka inte ska ha anseende till silver
och inte ha någon njutning i guld.
[Denna profetia får en första uppfyllelse 539 f.Kr. då meden Kyros intar Babylon.]
En hemsk syn förkunnas för mig:
"Den förrädiska köpmannen handlar förrädiskt,
och tillspillogivaren tillspilloger.
Gå upp Elam!
Belägra, du Medien!
Allt dess suckande har jag gjort slut på (tystat)."
och alla Zimris kungar och alla Elams kungar och alla Mediens kungar,
Gör pilarna glänsande, fyll kogren, Herren (Jahve) har väckt anden i medernas kungar, eftersom hans beslut är emot Babel för att fördärva det. För det är Herrens (Jahves) hämnd, hämnden för hans tempel.
Avskilj länderna mot henne, medernas kungar och deras ämbetsmän, och alla deras styresmän och alla länder i hans välde.
Peres (delad) – Ditt rike har blivit delat och ska ges åt meder och perser."
[Ordet "peres" och perser är snarlika, kan indikera att det är just den persiska armén, som just nu stod utanför Babylon, som ska dela riket.]
Dareios, medern, tog över riket. Han var då 62 år gammal.
[Kyros hade börjat sin militärkampanj mot Babylon i början av oktober 539 f.Kr. då han vann slaget vid Opis 8 mil norr om Babylon. Den 11 oktober intog han Sippar 6 mil norr om Babylon och närmar sig Babylon. Floden Eufrat rinner rakt genom Babylon. Genom att gräva flera kanaler till en sänka strax norr om Babylon minskas Eufrats vattennivå så mycket att armén kan ta sig in under muren. Strax innan gryningen den 13 oktober marscherar den persiska armén in i Babylon. Den grekiske historikern Herodotos beskriver hur det pågick firande av en religiös högtid och folket var upptagna med att dansa och fira i gryningen när den persiska armén intog staden. Hade man varit på sin vakt hade det lätt gått att försvara staden från murarna som omgärdade floden. Kyros själv kommer till staden 17 dagar senare och utropas som dess befriare.
Jeremia hade tidigare profeterat om att babylonierna skulle regera i 70 år, se . Intressant nog var det just år 609 f.Kr. som Nebukadnessars far Nabopolassar brände det sista assyriska fästet i Harran. Några år tidigare hade han plundrat och bränt assyriernas huvudstad Nineve och de överlevande hade flytt till Harran. Han belägrar staden under något års tid tills den faller 609 f.Kr. Det är alltså exakt 70 år mellan 609 f.Kr. – då babylonierna blev världshärskare – fram till 539 f.Kr. då de förlorar makten till mederna och perserna.]
Utfärda ett sådant påbud nu, o konung, och signera det [dokumentet] så det enligt Mediens och Persiens orubbliga lag inte kan återkallas."
[Dareios har just besegrat Babylon. Han kommer från ett annat land och kultur och behöver ena riket. Det är många beslut som ska fattas på kort tid och detta låter som en bra idé. I det babyloniska riket stod kungen över lagen, i det medo-persiska riket stod även kungen under lagen, se även ; . Något som även stämmer med Nebukadnessars dröm med statyn. Han var huvudet av guld och det efterföljande – bröstet och armarna av silver – var ett svagare rike, se . En anledning till att lagen inte kunde ändras var att perserna betraktade sina kungar som gudar – de var Ormudz avbild, en forniransk himmelsgud. Om kungen ändrade sig var han inte en gud. Det finns flera exempel från historien på denna sed. En grekisk historiker beskriver hur Darios III låter en man bli dödad, trots att han visste att han var oskyldig. Det var ett kungligt beslut som inte gick att ändra.]
Sedan gick de inför kungen och frågade honom om det kungliga påbudet: "Har inte du utfärdat ett påbud att ingen får be till någon gud eller människa förutom dig, o kung? Säger det inte att någon som bryter mot det under de närmsta 30 dagarna ska bli kastad i lejongropen?"
Kungen svarade: "Jo, det stämmer (det står fast) enligt Mediens och Persiens lag som inte kan återkallas."
Sedan kom männen i en grupp (konspirerade de, ryckte de fram) och sa till honom: "Kom ihåg, o kung, att enligt medisk och persisk lag kan inga påbud från kungen ändras."
Baggen som du såg [vid floden Ulaj, se ], den med de två [långa] hornen, är [representerar] Mediens och Persiens kungar.
[Dareios första regeringsår började 539 f.Kr. då han tog över Babylon, se . Händelserna i detta kapitel sker tolv år efter Daniels andra vision som återges i kapitel 8. Daniel är nu i 80-årsåldern.]
Detta hände under Dareios första regeringsår [omkring 539 f.Kr.]. Han var Ahasverus (på grekiska Xerxes) son och en ättling av mederna [en folkgrupp inom det Persiska riket].
