Referenser (317 st)
1 Moseboken (23)
men innan alla fältets växter (buskar; träd; vild vegetation – hebr. siach) ännu fanns på marken
[det verkar finnas viss växtlighet],
och ingen gröda (gröna örter) hade börjat växa på fältet,
för Herren Gud (Jahve Elohim) hade ännu inte låtit det regna över (ovanifrån och ner på – hebr. al) jorden,
och det fanns ingen människa som kunde bruka marken (jordens mylla).
Herren Gud (Jahve Elohim) tog mannen och placerade honom (satte honom på en permanent boningsplats) i Edens trädgård, för att bruka (arbeta) den och bevara (underhålla, skydda) den.
Så Herren Gud förvisade människan från Edens trädgård och lät henne bruka jorden från vilken hon var tagen.
Sedan födde hon hans bror Abel [hebr. Hevel – betyder meningslöshet]. [Förutom Kain, Abel och deras tredje son Set, fick de många söner och döttrar, se . Hebreiska namnet "Kain" låter nästan likadant som hebreiska kanah, som betyder köpa, få och skapa. Här är ett exempel på ordlek då båda dessa ord används i . Abel betyder andetag, meningslöshet, fåfängligt, dimma, rök – dvs. något kort och flyktigt. Kanske Eva var missmodig efter första sonen som inte visade sig vara löftet i .] Abel blev fåraherde medan Kain blev en jordbrukare [som levde under förbannelsen ].
När du försöker bruka marken ska den inte längre ge goda skördar. Du ska bli ostadig (instabil) och ständigt vandra från plats till plats på jorden."
I 12 år tjänade de Kedarlaomer [kungen i Elam], men i det 13:e året gjorde de uppror.
Han sade till Abram: "Du ska veta (känna väl till) att din säd (dina arvingar, efterkommande) ska bli främlingar i ett land som inte är deras, och skall tjäna dem och de ska vara plågade av dem i 400 år,
och även det landet, som de ska betjäna, ska jag döma. Efteråt ska de komma ut med stora rikedomar.
Herren (Jahve) sade till henne:
"Två nationer finns i din livmoder
och två folkslag ska bli åtskilda från din buk.
Det ena folket ska vara starkare än det andra folket
och den äldre ska tjäna den yngre." []
Låt folken tjäna dig
och länderna böja sig inför dig.
Var en herre över dina bröder,
och låt din mors son böja sig inför dig.
Förbannad (hebr. arar) är var och en som förbannar (arar) dig,
och inympad (välsignad) är var och en som välsignar dig. []
och med (genom) ditt svärd ska du leva,
och du ska tjäna din bror,
och det ska ske när du bryter dig loss
att du skakar av dig hans ok från din nacke."
Och Laban sade till Jakob: "Eftersom du är min bror, ska du inte tjäna mig för ingenting. Säg mig vilken lön jag ska ge dig."
Och Jakob älskade Rakel och han sade: "Jag vill tjäna dig sju år för din yngre dotter Rakel."
Så Jakob tjänade sju år för Rakel, men han upplevde de som bara några få dagar på grund av den kärlek han hade till henne.
Och det hände på morgonen att se, det var Lea, och han sade till Laban: "Vad är detta du har gjort mot mig? Har jag inte tjänat dig för Rakel? Varför har du bedragit mig?"
Fullfölj veckorna för denna och vi ska även ge dig den andra för det arbete som du ska göra i ytterligare sju år."
Och han gick in även till Rakel och han älskade Rakel mer än Lea, och tjänade hos honom ytterligare sju år.
Ge mig mina fruar och mina barn för vilka jag har tjänat dig och låt mig gå, för du känner mycket väl till hur jag har tjänat dig."
Och han sade till honom: "Du vet (har god kännedom om, är väl förtrogen med) hur jag har tjänat dig och hur din boskap har haft det med mig.
Ni vet själva att jag har tjänat er far med all min kraft.
I 20 år [år 1929-1909 f.Kr.] har jag varit hos dig. Jag har tjänat dig i 14 år för dina båda döttrar och i 6 år för din boskap, men du har ändrat min lön tio gånger [gång på gång, se ]. [Jakob jobbar först 7 å för Rakel, men Laban ger honom Lea. Några veckor senare får han Rakel (, ), men måste jobba ytterligare 7 år (). Jakob jobbar sedan ytterligare 6 år, men då får han lön, se , .]
Han såg en viloplats att den var god (bördig, bekväm)
och att landet var tilltalande (vackert, prunkande, rofyllt).
Han böjde sina skuldror till att bära (bördor)
och blev en plikttrogen tjänare i sitt arbete. [Ordet fårfållor (hebr. mispetayim) i är svåröversatt. Ordet står i dualis, vilket verkar betyda att åsnan har lagt sig mellan två föremål/platser av samma sort. Eftersom talar om viloplats och bördor kan betydelsen ha med dessa ord att göra. Isaskars söner omnämns att de var "män som förstod tidens tecken och insåg vad Israel borde göra", se .]
2 Moseboken (31)
Israeliterna tvingades då till ren slavtjänst.
Egyptierna förbittrade israeliternas liv genom att ge dem tungt arbete med lera och tegel och alla möjliga sorters arbete på fälten. De plågade sina israeliska slavar tills allt arbete var gjort.
Gud svarade: "Jag ska verkligen vara med dig (jag är med nu och kommer alltid att vara med dig). Detta ska vara tecknet för dig att jag har sänt dig: När du har fört folket ut ur Egypten, ska ni tjäna Gud på detta berg." [Detta är inledningen till Guds förklaring av sitt namn. Det viktiga är inte tjänarens kvalifikationer, utan vem Gud är och att han är med sin tjänare, då är inget omöjligt.]
Jag har sagt till dig att släppa min son, så att han kan frambära offer åt mig. Men du har vägrat, och därför ska jag döda din förstfödde son.' " [Texten i är riktad till farao. Den andra delen kan dock vara riktad både till farao och Mose. Farao släppte folket motvilligt först efter 10 plågor, men det är motvilligt Mose ger sig av tillbaka till Egypten. Det går att hitta 10 punkter där Mose förhalar och motsätter sig uppdraget. Den tionde är i nästa vers när de stannar.]
Ut med er, tillbaka till ert arbete! Ni ska inte få någon halm, men ni måste producera samma kvot tegel."
Jag har också hört israeliternas jämmer över att egyptierna har gjort dem till slavar, och jag har tänkt på (inte glömt) mitt förbund.
Du ska säga till honom: 'Herren, hebréernas Gud har sänt mig till dig och säger; Släpp mitt folk så att de kan tjäna (hålla gudstjänst till) mig i öknen, och se, du har inte lyssnat.' [Här används det hebreiska ordet för att "betjäna". Ordet betyder både att tillbe men också att arbeta. Samma ord används i vers om att "arbeta" sex dagar och om slavarbetet i , , se även ; . I grekisk filosofi och tänkande, som influerat mycket av västvärden, anses arbete vara något ont och det andliga gott. För Gud hör tillbedjan och arbete ihop.]
Sedan talade Herren (Jahve) till Mose och sade: Gå till farao och säg till honom: "Släpp mitt folk så att de kan betjäna (hålla gudstjänst för) mig.
Sedan talade Herren (Jahve) till Mose: Stig upp tidigt på morgonen och stå (positionera dig) framför farao. När han kommer till vattnet (Nilen) ska du säga till honom: Detta är vad Herren (Jahve) säger; Släpp mitt folk så att de kan betjäna (hålla gudstjänst för) mig.
Sedan talade Herren (Jahve) till Mose: "Gå till farao och säg till honom: 'Detta är vad Herren (Jahve) hebréernas Gud (Elohim) säger: "Släpp mitt folk så att de kan betjäna (hålla gudstjänst för) mig.
Sedan sade Herren (Jahve) till Mose: "Stig upp tidigt på morgonen och stå (positionera dig) framför farao och säg till honom: 'Detta är vad Herren (Jahve) hebréernas Gud (Elohim) säger: Släpp mitt folk så att de kan betjäna (hålla gudstjänst för) mig.
Mose och Aron gick in till farao och sade till honom: "Detta är vad Herren (Jahve) hebréernas Gud (Elohim) säger: 'Hur länge ska du vägra att ödmjuka dig själv inför mig? Släpp mitt folk så att de kan betjäna (hålla gudstjänst för) mig.
Faraos tjänare sade till honom: "Hur länge ska den här mannen vara en snara för oss? Skicka iväg dessa människor så att de kan betjäna (hålla gudstjänst för) sin Gud (Elohim). Inser du inte att hela Egypten blir fördärvat?"
Mose och Aron hämtades till farao igen och han sa till dem: "Gå och betjäna (håll gudstjänst för) Herren er Gud (Jahve Elohim). Vilka är det som går?"
Inte på det viset. Gå nu ni som är män och betjäna (håll gudstjänst för) Herren (Jahve), för det är vad ni önskar." Sedan drevs de ut från faraos ansikte (närvaro).
Farao kallade på Mose och sade: "Gå, betjäna (håll gudstjänst för) Herren (Jahve). Lämna bara era fårflockar och boskapshjordar, era små kan också gå med er."
Vår boskap ska också gå med oss, inte en enda klöv ska lämnas bakom. Vi måste ta av dem för att betjäna Herren vår Gud (Jahve Elohim). Själva vet vi inte hur vi ska betjäna Herren (Jahve) förrän vi kommer dit.
[När det gäller dateringen av uttåget finns det två teorier, den sena (1200-talet f.Kr.) och den tidiga (1400-talet f.Kr.). Se för mer info.] Han [farao] kallade på Mose och Aron mitt i natten och sade: "Stå upp, gå ut från mitt folk, både ni och Israels söner (alla israeliter) och gå och betjäna (håll gudstjänst för) Herren (Jahve) som ni har sagt.
Och det ska ske när Herren (Jahve) ska föra in er i kananéernas och hettiternas och amoréernas och hiviternas och jevuséernas land, som han har lovat med ed till era fäder att ge er [], ett land som flyter av mjölk och honung, att ni ska betjäna, hålla denna gudstjänst i denna månad.
När man berättade för Egyptens kung att folket hade flytt förändrades faraos och hans tjänares hjärtan mot folket och de sade: Vad är det vi har gjort som låtit Israel lämna sin plats som våra slavar?
Var det inte det vi sade i Egypten? Vi sade: 'Lämna oss ifred så att vi kan vara slavar under egyptierna.' Det är bättre för oss att tjäna egyptierna som slavar än att dö i öknen."
Du ska inte tillbe (böja dig inför) dem, och inte heller tjäna dem. [Ordet tjäna är felstavat i den hebreiska texten, en förklaring kan vara att förstärka det bisarra i att försöka tjäna avgudar, det är så fel så att inte ens ordet "tjäna" är värd en korrekt stavning. Ordet för att tjäna (hebr. ) betyder både att tjäna något gudomligt och att arbeta. Samma ord används i om att "arbeta" sex dagar, se även ; . För Gud hör tillbedjan och arbete ihop och är inte åtskilda som grekiska tänkande där det heliga och profana skils åt.] Jag, Herren din Gud, är en nitälskande Gud [hebr El qana; en avundsjuk Gud (i fråga om avgudadyrkan och falsk tillbedjan) som kräver odelad lojalitet]. Jag låter fädernas synd drabba (besöker, konsekvenserna av denna synd drabbar) barnen fram till tredje och fjärde släktled när man hatar mig,
Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor (vardagliga arbetsuppgifter),
Om du köper en hebreisk slav (tjänare – hebr. eved), ska han tjäna (hebr. avad) dig i 6 år och det 7:e året ska han bli fri utan att ersätta dig [utan någon skuld].
då ska hans herre föra fram honom till Gud (Elohim) och ska föra honom till dörren eller till dörrposten och hans herre ska genomborra hans öra med en syl, och han ska tjäna honom för alltid.
Du ska inte böja dig för deras gudar eller tjäna dem, eller göra vad de gör. Tvärtom ska du i grund omstörta dem och bryta deras pelare i bitar.
Du ska tjäna Herren din Gud (Jahve Elohim) och han ska välsigna din mat och ditt vatten. Dessutom ska jag ta bort sjukdom mitt ibland dig. [Ordagrant: "från ibland/inre dig".]
De får inte bo i ditt land och förorsaka att du syndar mot mig, för om du tillber deras gudar, ska de bli en snara för dig.
Sex dagar ska du arbeta, men på den sjunde ska du vila, både när det är dags att plöja och när det är dags att skörda ska du vila. [Sabbatsbudet gäller alltså även när vårbruket och höstbruket är som intensivast.]
3 Moseboken (3)
Och om din bror som bor hos dig blir fattig och blir såld till dig, ska du inte tvinga honom att tjäna dig som en slav,
utan som en hyrd tjänare och som en kringresande ska han vara för dig, och ska tjäna dig fram till jubelåret.
Och ni ska ta dem som ett arv för era söner efter er, att ärva för dem som en besittning, de ska vara era slavar för alltid. Men över dina bröder, Israels söner, ska ni inte råda den ena över den andre med stränghet.
4 Moseboken (21)
Och de ska hålla (sköta om, vakta, skydda) hans åtaganden (angelägenheter) och hela församlingens åtaganden (angelägenheter) framför mötestältet, och göra tjänst i tabernaklet.
Och de ska hålla (sköta om, vakta, skydda) alla möbler i mötestältet och Israels söners åtaganden för att göra tjänst i tabernaklet.
från 30 år och uppåt till 50 år ska du räkna dem, alla som träder in och väntar på sin tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.
Detta är arbetet för Gershons familjer i tjänsten och att bära bördor.
och gårdens hängen och förhänget till dörren in till gården som är runt omkring tabernaklet och vid altaret runt om och deras rep och alla tillbehör för arbetet, och allt som kan tänkas bli gjort med dem, där ska de betjäna.
från 30 år och uppåt till 50 år ska du räkna dem, alla som träder in och väntar på sin tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.
Dessa är de som räknades av Kehatiternas familjer, av alla dem som tjänstgjorde i mötestältet, som Mose och Aron räknade enligt Herrens (Jahve) befallning genom Mose hand.
Dessa är de som räknades av Gershons söners familjer, av alla dem som tjänstgjorde i mötestältet, som Mose och Aron räknade enligt Herrens (Jahve) befallning.
från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i arbetet för att tjänstgöra för att utföra arbetet med att bära bördor i mötestältet.
"Ta emot det av dem så att de kan bli till tjänst i mötestältet, och du ska ge dem till leviterna, till varje man i enlighet med hans tjänst."
Och Aron ska offra leviterna inför Herrens (Jahves) ansikte som ett viftoffer från Israels söner, för att de ska göras redo att utföra Herrens (Jahves) arbete (sin prästerliga tjänst).
Därefter ska leviterna gå in och göra tjänst i mötestältet, och du ska rena dem och offra dem som ett viftoffer,
Och jag har gett leviterna, de är givna till Aron och till hans söner från Israels söner, för att betjäna Israels söner i mötestältet, och för att bringa försoning för Israels söner, för att ingen plåga ska drabba Israels söner när Israels söner kommer nära helgedomen."
Därefter gick leviterna in och betjänade i mötestältet framför Aron och framför hans söner, som Herren (Jahve) befallt Mose angående leviterna, så gjorde de mot dem.
och från 50 års ålder ska de återvända (upphöra med sin tjänst) och inte längre tjänstgöra i arbetet,
men ska betjäna med sina bröder i mötestältet för att behålla uppsikten, men de ska inte längre utföra själva arbetet [de fysiskt krävande uppgifterna]. Så ska du göra med leviterna angående deras uppgifter (det de har ansvar för)." [Strax tidigare hade åldern för att börja prästtjänsten varit 30 år, se . Här i anges 25 år. En förklaring till de olika uppgifterna kan vara att då innebar den ansvarsfulla uppgiften att också transportera tabernaklet. De första fem åren fungerade också troligtvis som en lärlingstid, den tolkningen är den vanliga i den rabbinsk traditionen. Längre fram i historien görs fler justeringar, David minskar åldern från 25 till 20 år, se , ; . Även i perioden efter exilen började prästerna tjänstgöra redan vid 20 års ålder, eftersom det fanns så få leviter tillgängliga, se . Åldersintervallet 25-50 var troligen anpassat för att både ha mognad och styrka. Män över 50 var inte förbjudna att tjäna, men hade då mer rollen av mentorer för de yngre prästerna. Jesus var omkring 30 år när han började sin publika tjänst, se .]
det är ingen liten sak för er att Israels Gud (Elohim) har avskilt er från Israels församling, för att föra er nära honom själv och tjänstgöra i Herrens (Jahves) Tabernakel och stå inför församlingen och betjäna dem,
Och jag, se, jag har tagit era bröder leviterna från Israels söner, för er är de tagna som en gåva till Herren (Jahve) för att utföra tjänstgöringen i mötestältet.
Och du och dina söner med dig ska hålla (vakta, skydda, bevara) ert prästerskap i allt som hör till altaret och till allt innanför draperiet (förhänget) och ni ska tjäna (betjäna). Jag har gett er prästerskapet som en tjänstegåva, och någon oauktoriserad (främling, vanlig) som kommer nära ska dödas."
Och till Levi söner, se, jag har gett hela Israels tionde som ett arv, som ersättning för deras arbete som de utför i tjänsten i mötestältet.
Men leviterna ensamma ska tjänstgöra i mötestältet och de ska bära sin synd, det ska vara en förordning (ordagrant "saker inristat") för evigt genom era generationer och bland Israels söner ska ni inte ha något arv.
5 Moseboken (35)
annars lyfter du upp dina ögon mot himlarna och när du ser solen och månen och stjärnorna, hela himlarnas härskara, dras du iväg och tillber dem och tjänar dem som Herren din Gud (Jahve Elohim) har tilldelat alla folkslag under alla himlarna. [Avgudarna som beskrivs i börjar med djur som tillbads i Egypten och stjärnorna som dyrkades i Kanaan.]
Där ska ni tjäna gudar gjorda av människors hand, trä och sten som inte ser, inte hör, inte äter, inte luktar.
Du ska inte böja dig för dem eller tjäna dem, för jag Herren din Gud (Jahve Elohim) är en nitälskande Gud (El) [kräver odelad lojalitet], som hemsöker fädernas synder över sönerna och över tredje och fjärde generationen hos dem som hatar mig,
Sex dagar ska du arbeta och göra allt ditt arbete,
Du ska vörda (frukta) Herren din Gud (Jahve Elohim) och honom ska du tjäna och i hans namn ska du avlägga ed.
för de ska vända bort dina söner från att följa mig så att de tjänar andra gudar. På det sättet upptänds Herrens (Jahves) vrede mot er och han ska med hast fördärva er.
Och du ska sluka alla folk som Herren din Gud (Jahve Elohim) ger till dig, dina ögon ska inte ha medömkan med dem, inte heller ska du tjäna deras gudar, för det blir en snara för dig.
Och det ska ske, om du glömmer Herren din Gud (Jahve Elohim) och vandrar efter andra gudar och tjänar dem och tillber dem, jag har varnat dig, att då ska du säkert förgås.
Och nu Israel, vad begär Herren din Gud (Jahve Elohim) av dig?
Att du vördar Herren din Gud (Jahve Elohim)
att du vandrar på alla hans vägar
och att du älskar honom
och att du tjänar Herren din Gud (Jahve Elohim)
med hela ditt hjärta
och med hela din själ (din person, varelse)
Du ska vörda Herren (Jahve) din Gud (Elohim). Honom ska du tjäna och till honom ska du hålla dig (klänga dig fast, vara fastklistrad vid) och i hans namn ska du avlägga ed (göra löften).
Det ska ske om ni lyssnar noga på mina budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) som jag befaller er idag, att älska Herren din Gud (Jahve Elohim) och tjäna honom med hela ditt hjärta och med hela din själ,
Vakta (skydda, bevara) dig själv så att inte ditt hjärta blir bedraget och du vänder dig bort och tjänar andra gudar och tillber dem,
Ni ska helt förgöra (hebr. aved aved; upprepningen förstärker en fullständig förödelse) alla platser där folkslagen som ni fördriver har tjänat (tillbett) sina gudar, på de höga bergen och på kullarna och under alla grönskande träd.
vakta (skydda, bevara) då dig själv så att du inte blir snärjd (lurad) att följa dem efter att de har blivit förgjorda framför dig, och så att du inte frågar efter deras gudar och säger: "Hur brukade dessa folkslag tjäna sina gudar? Även jag vill göra likadant."
och tecknet eller undret sker som han har talat till er om och sagt: "Låt oss följa andra gudar som du inte känner och tjäna dem",
Du ska vandra efter Herren din Gud (Jahve Elohim) och honom ska du vörda (frukta) och hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) ska du hålla (vakta, skydda, bevara) och du ska lyssna till hans röst och tjäna honom och till honom ska du hålla dig (bokstavligt klistra fast dig vid).
Om din bror, din mors son eller din son eller din dotter eller hustrun i din famn eller din vän som är som din egen själ (en själsfrände) förleder dig i hemlighet och säger: "Låt oss gå och tjäna andra gudar" som du inte känner, varken du eller dina fäder,
"Några människor har gått ut från din mitt och har dragit med sig invånarna i deras stad och sagt: "Låt oss gå och tjäna andra gudar som vi inte har känt",
Om din bror, en hebreisk man eller hebreisk kvinna, blir såld till dig, ska han tjäna dig i sex år och det sjunde året ska han lämna dig och vara fri.
Det ska inte kännas tungt för dig när du låter honom gå fri och lämnar dig, för två (dubbla) löner har han arbetat åt dig i sex år, och Herren din Gud (Jahve Elohim) ska välsigna dig i allt du gör.
Allt förstfött av hankön som föds i din hjord och i din flock ska du helga till Herren din Gud (Jahve Elohim). Du ska inte göra något arbete med förstlingen av dina oxar eller klippa förstlingen i din flock.
och har gått och tjänat andra gudar och tillbett dem eller solen eller månen eller någon annan av himlarnas härar, som jag har befallt er att låta bli [],
Om staden svarar dig med frid (shalom) och öppnar sina portar för dig, då ska allt folk som finns därinne bli dina tvångsarbetare (skattskyldiga) och de ska betjäna dig.
Och det ska ske att den stad som är närmast mannen som dödats, de äldste i den staden ska ta en kviga från sin hjord som inte har använts till arbete och som inte har gått i något ok.
De äldste i den staden ska föra ner kvigan till en djup dal, som varken plöjs eller besås och där i dalen ska de bryta nacken av kvigan.
Och du ska inte vika av från något (bokstavligt från alla) av de ord som jag befaller dig denna dag, varken till höger eller till vänster, och gå efter andra gudar och följa dem.
Herren (Jahve) ska föra bort dig och den kung som du kommer sätta över dig [Saul blev den första kungen, se ] till ett folk som du inte känner, varken du eller dina fäder, och där ska du tjäna andra gudar av trä och sten.
Du ska plantera vingårdar och beskära dem, men du ska inte dricka av vinet och inte heller samla druvorna, för larver ska äta dem.
eftersom du inte tjänade Herren (Jahve) din Gud (Elohim) med glädje och hjärtats fröjd, på grund av överflödet av allt.
Därför ska du tjäna dina fiender, som Herren (Jahve) din Gud (Elohim) ska sända emot dig, i hunger och i törst, och i nakenhet, och i längtan efter alla ting, och han ska lägga ett ok av järn på din nacke till dess han har fördärvat dig [].
Och Herren (Jahve) ska förskingra dig bland folken från den ena änden av världen till den andra änden av världen [; ; ], och där ska du tjäna andra gudar, som du inte känner, inte heller dina fäder, även trä och sten.
för att det inte ska finnas ibland er någon man eller kvinna eller familj eller stam, vars hjärta vänder sig bort ifrån Herren (Jahve) er Gud (Elohim) för att tjäna dessa länders gudar, annars blir det en rot bland er som bär galla och malört.
och de gick och tjänade andra gudar och tillbad dem, gudar som de inte kände och som han inte tillåtit dem,
Men om ditt hjärta vänder sig bort och inte vill höra, utan i stället dras i väg för att tillbe och tjäna andra gudar,
För när jag har tagit dem in i landet som jag svor till deras fäder, det som flyter av mjölk och honung [], och de har ätit sig mätta och blivit feta, och de då vänder sig till andra gudar och tjänar dem och föraktar mig och bryter mitt förbund,
Josua (21)
Men de drev inte ut kananéerna som bodde i Gezer utan kananéerna bor mitt i Efraim till denna dag och blev tjänare för att utföra det tunga arbetet.
Men var bara mycket noggranna med (vaka över er själva) att göra budorden (tydliga befallningar) och undervisningen (Torah) som Herrens (Jahves) tjänare Mose har befallt er, att älska Herren er Gud (Jahve Elohim) och vandra på alla hans vägar och hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) och hålla (klänga, klistra sig) fast vid honom och tjäna honom med hela ert hjärta och med hela er själ (person)." []
men det ska vara ett vittne mellan oss och er och mellan våra generationer efter oss, så att vi gör Herrens (Jahves) tjänst inför honom med våra brännoffer och med våra offer och med våra shalomoffer, så att era söner inte säger till våra söner i framtiden: Ni har ingen del i Herren (Jahve).
så att ni inte kommer (blir assimilerade) bland dessa nationer som finns kvar bland er, inte nämner namnen på deras gudar, inte svär (avlägger ed) vid dem och inte tjänar dem och inte tillber dem,
när ni begår överträdelser mot Herren er Guds (Jahve Elohims) förbund som han har befallt er och går och tjänar andra gudar och tillber dem. Då ska Herrens (Jahves) vrede upptändas mot er och ni ska förgås med hast från det goda land som han har gett till er."
Och Josua sade till hela folket: "Så säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim): Era fäder bodde tidigare bortom floden [Eufrat] – Terach, Abrahams far och Nachors far – och de tjänade andra gudar.
Och nu, vörda Herren (Jahve) och tjäna honom i renhet och sanning, och släng bort gudarna som era fäder tjänade på andra sidan floden (Eufrat) och i Egypten, och tjäna Herren (Jahve).
Och om det verkar ont för er att tjäna Herren (Jahve), välj idag vem ni vill tjäna, om det är gudarna som era fäder tjänade som var på andra sidan floden (Eufrat) eller amoréernas gudar, i vars land ni bor. Och vi, jag och mitt hus ska tjäna Herren (Jahve)."
Folket svarade då [Josua]: "Aldrig att vi skulle överge Herren och tjäna andra gudar!
[Vi vet att] Herren har jagat i väg alla dessa folk för oss, också amoréerna som bodde i landet. Vi vill också tjäna (tillbe) Herren, för han är vår Gud."
Och Josua sade till folket: "Ni kan inte tjäna Herren (Jahve) för han är en helig Gud (Elohim). Han är en nitälskande Gud (Elohim). Han ska inte förlåta era överträdelser, inte era synder.
Om ni förkastar Herren (Jahve) och tjänar andra gudar, då ska han vända och göra er ont och förtära er, istället för att han har gjort gott mot er."
Och folket sade till Josua: "Nej, men vi vill tjäna Herren (Jahve)."
Och Josua sade till folket: "Ni är vittnen mot er själva att ni har valt Herren (Jahve) för att tjäna honom." Och de svarade: "Vi är vittnen."
Och folket sade till Josua: "Herren vår Gud (Jahve Elohim) ska vi tjäna och hans röst ska vi lyssna till."
Och Israel tjänade Herren (Jahve) alla Josuas dagar och alla dagar som de äldste, som kände till Herrens (Jahves) gärningar som han hade gjort för Israel, levde efter Josua.
Domarboken (17)
Och folket tjänade Herren (Jahve) så länge Josua levde (alla Josuas dagar) och alla dagar som de äldste överlevde Josua, de som hade sett Herrens (Jahves) alla stora gärningar som han hade gjort för Israel.
Och Israels söner gjorde det som var ont i Herrens (Jahves) ögon och tjänade baalerna. [Baal var den kananeiska huvudguden, men hade också många lokala varianter.]
Och de övergav Herren (Jahve) och tjänade Baal och aseran.
Men det hände när en domare dog, att de [den nästa generationen] vände tillbaka och handlade mer fördärvligt (korrupt) än sina fäder. De följde andra gudar och tjänade dem och tillbad dem. De gav inte upp sitt sätt eller sina omedgörliga (hårda, envisa, styvnackade) vägar.
och de tog deras döttrar till hustrur och gav sin egna döttrar till deras söner och tjänade deras gudar. [Jämfört med uppräkningen i nämns inte girgasiterna. Mose hade tydligt varnat att inte ingå förbund med dem, se .]
Domarboken går i kronologisk ordning igenom de olika domarna. Tolv domare verkade under denna tidsperiod. Här i domarboken skapas sju sektioner. Sju ledare (de mest framträdande) beskrivs i detalj, medan de övriga fem bara omnämns i förbifarten. Gideon är den fjärde och i det kiastiska mönstret är han den centrala domaren. Här finns också hans son beskriven som inte var domare utan kung, se . Varje hebreiskt namn har också en betydelse. Gideon betyder t.ex. genombrott. 1. Otniel – Guds lejon ()
2. Ehud – enhet ()
3. Shamgar – svärd ()
4. Debora – bi och fackla/ljus ()
5. Gideon – genombrott ()
– Gideons son Avimelech – kungens far ()
6. Tola – mask/karmosinröd ()
7. Jair – han ger ljus ()
8. Jefta – han öppnar ()
9. Ibsan – deras vithet ()
10. Elon – ek/mäktig ()
11. Abdon – slaveri/förtryck ()
12. Simson – som solen () Varje sektion följer ett liknande mönster med inledande förtryck, Herrens ingripande och därefter upphör förtrycket.
Otniel – den första domaren
Inledande förtryck
Och Israels söner gjorde det som var ont i Herrens
(Jahves) ögon och glömde Herren deras Gud
(Jahve Elohim) och
tjänade baalerna och aserorna.
Därför upptändes Herrens (Jahves) vrede mot Israel och han gav dem i Aram-Naharaims kung Koshan-Rishataims hand, och Israels söner tjänade Koshan-Rishataim i 8 år.
Och Israels söner tjänade Eglon, Moavs kung, i 18 år.
Och Gaal, Eveds son, sade: "Vem är Avimelech och vem är Shechem, att vi skulle tjäna honom? Är inte det Jerubaals son? Och Zevul hans härförare? Ni kan tjäna Chamors män, Shechems far, men varför ska vi tjäna honom?
Och Zevul sade till honom: "Var är din mun när du säger: Vem är Avimelech att vi ska tjäna honom? Är inte detta folket som du har föraktat? Gå, jag ber dig, och strid mot dem."
Och Israels söner gjorde igen det som var ont i Herrens
(Jahves) ögon och
tjänade
[nu räknas sju avgudar upp:] baalerna
och ashtarot
(stjärnorna) och
Arams gudar
[som var Chadad, Mot, Anat och Rimon] och
Sidons gudar
och Moavs gudar
[Chemosh, se ] och Ammons söners gudar
[Molek, se ] och filistéernas gudar
[Dagon, se ] och de övergav Herren
(Jahve) och
tjänade honom inte.
Och Israels söner ropade till Herren (Jahve) och sade: "Vi har syndat mot dig i det vi har övergett vår Gud (Elohim) och har tjänat baalerna." [Detta är första och enda gången i boken som israeliternas bön om hjälp beskrivs i detalj. I svaret som följer saknas ett verb, det är underförstått räddat eller frälst. I uppräkningen som följer räknas sju fiender, på samma sätt som i .]
Men ni har övergett mig och tjänat andra gudar. Därför ska jag inte vidare rädda er.
Och de tog bort de främmande gudarna ibland sig och tjänade Herren (Jahve), och hans själ var bedrövad för Israels möda.
1 Samuelsboken (13)
Var starka och samla ihop er själva som män, ni filistéer, så att ni inte blir slavar till hebréerna som de har varit åt er. Samla ihop er själva som män och kriga!"
Och Samuel talade till hela Israels hus och sade: "Om ni återvänder till Herren (Jahve) med hela ert hjärta och tar bort de främmande gudarna och aserorna [pålar för avgudadyrkan] från ibland er, och vänder era hjärtan till Herren (Jahve) och tjänar enbart honom, då ska han befria er ur filistéernas hand."
Då tog Israels söner bort baalerna och aserorna och tjänade enbart Herren (Jahve).
I enlighet med allt som de har gjort sedan den dagen då jag förde dem upp, ut ur Egypten till denna dag har de förkastat mig och tjänat andra gudar, så gör de också mot dig.
Sedan kom ammoniten Nachash upp och slog läger mot Javesh-Gilead [troligtvis Tell Maqlub längs med Javisfloden]. Då sade alla män i Javesh till Nachash: "Skär ett förbund med oss och vi ska tjäna dig." [Ammoniterna hade stridit mot israeliterna över området öster om Jordanfloden under en lång tid, se .]
Och de ropade till Herren (Jahve) och sade: 'Vi har syndat eftersom vi har övergivit Herren (Jahve) och har tjänat baalerna och aserorna [pålar för avgudadyrkan]. Men befria oss nu ur vår fiendes hand och vi ska tjäna dig.'
Om ni vördar (fruktar – hebr. jare) Herren (Jahve)
och tjänar (arbetar för – hebr. avad) honom
och lyssnar (lyder – hebr. shama) till hans röst
och inte gör uppror mot Herrens (Jahves) befallningar (mun), och om både ni och kungen [Saul] som regerar över er blir Herren er Guds (Jahve Elohims) efterföljare ... [Meningen avslutas inte, här lämnas en paus för läsaren att tänka på vad som händer om man väljer att följa Gud.]
Och Samuel sade till folket: "Frukta inte, ni har verkligen gjort all denna ondska, men vänd er inte bort från att följa Herren (Jahve) och tjäna Herren (Jahve) med hela ert hjärta,
Endast vörda (frukta) Herren (Jahve) och tjäna honom i sanning med hela ert hjärta, och begrunda hur stora ting han har gjort för er.
Om han kan strida mot mig och döda mig, då ska vi bli era tjänare, men om jag besegrar honom och dödar honom, då ska ni vara våra tjänare och tjäna oss."
Därför ber jag dig, låt min herre kungen höra sin tjänares ord. Om det är Herren (Jahve) som har uppviglat dig mot mig, låt honom ta emot ett offer, men om det är människors söner ska de vara förbannade (i grund förgöras – hebr. aror) inför Herrens (Jahves) ansikte, för de har drivit ut mig denna dag för att jag inte ska hålla fast vid (klistra mig till) Herrens (Jahves) arv och har sagt: Gå och tjäna andra gudar.
2 Samuelsboken (6)
Och du ska bruka marken åt honom, du och dina söner och dina tjänare, och du ska bärga frukten så att din herres son har bröd att äta, men Mefivoshet din herres son ska oavbrutet äta bröd vid mitt bord." Tsiva hade 15 söner och 20 tjänare.
När alla kungar som var Hadadezers tjänare [andra städer i norra regionen av Syrien och på andra sidan Eufratfloden] såg att de blivit slagna av Israel, slöt de fred med Israel och tjänade dem [de blev underställda Israel]. Och araméerna vågade aldrig mer undsätta (hjälpa) Ammons söner.
Eftersom din tjänare avlade en ed när jag bodde i Geshor i Aram och sade: 'Om Herren (Jahve) verkligen för mig tillbaka till Jerusalem så vill jag tjäna Herren (Jahve).' "
Och för det andra, vem ska jag tjäna? Ska jag inte tjäna inför hans son? Som jag tjänade inför din far så ska jag vara inför ditt ansikte."
Du räddade mig från mitt folks strider
du satte mig som huvud över hednafolken.
Folkslag jag inte kände tjänar mig nu.
1 Kungaboken (8)
[Här i börjar kapitel 5 i den Hebreiska texten:] Och Salomo regerade över hela kungariket från floden till filistéernas land och till gränsen mot Egypten, de bar fram gåvor och tjänade Salomo alla hans livsdagar.
Men om du vänder bort från att följa mig, du eller dina söner, och inte håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina budord (tydliga befallningar) och mina förordningar (ordagrant "saker inristat") som jag har gett framför er, utan går och tjänar andra gudar och tillber dem,
då ska man svara: "Eftersom de övergav Herren (Jahve) deras Gud (Elohim) som förde deras fäder ut från Egyptens land, och tog tag i (med ett fast, säkert grepp) andra gudar och tjänade dem, därför har Herren (Jahve) låtit all denna ondska komma över dem."
sönerna som var kvar efter dem i landet som Israels söner inte helt kunnat utrota, av dem tog Salomo en skatt som slavar till denna dag.
"Din far gjorde vårt ok tungt, gör därför du din fars tunga tjänst och hans tunga ok som han lade på oss lättare, och vi ska tjäna dig."
Och de talade med honom och sade: "Om du vill vara en tjänare för detta folk idag, och vill tjäna dem, svara dem och tala goda ord till dem, då ska de vara dina tjänare för alltid."
Och det skedde, som om det vore en lätt sak för honom att vandra i Jerovams, Navats sons synder, att han tog till hustru Izevel (Isebel), Etbaals dotter, sidoniernass kung, och gick och tjänade Baal och tillbad honom.
Och han tjänade Baal och tillbad honom och provocerade Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) i likhet med allt som hans far hade gjort.
2 Kungaboken (18)
Och Jehu samlade hela folket tillsammans och sade till dem: "Achav tjänade Baal lite, Jehu ska tjäna honom mycket.
Kalla därför till mig alla baals profeter, alla hans tillbedjare och alla hans präster, låt ingen saknas, för jag har ett stort offer att göra till baal. Vemhelst som saknas ska inte leva." Men Jehu bluffade för hans avsikt var att förgöra alla baals tillbedjare.
Och Jehu sände genom hela Israel och alla Baals tillbedjare kom, inte en enda uteblev. De gick in i baalstemplet (Baals hus), och baalstemplet fylldes från den ena änden till den andra.
Och han sade till honom som var över garderoben: "Ta fram kläder till alla baals tillbedjare." Och han tog fram kläder till dem.
Och Jehu och Jehonadav, Rechavs son, gick in i baals hus och han sade till baals tillbedjare: "Sök och se att ingen av Herrens (Jahves) tjänare är ibland er, utan bara baals tillbedjare."
Och de tjänade avgudar om vilka Herren (Jahve) sagt till dem: "Ni ska inte göra sådana ting."
Och de övergav alla Herren deras Guds (Jahve Elohims) budord (tydliga befallningar) och gjorde gjutna avgudar, två kalvar och gjorde en asera [påle för avgudadyrkan] och tillbad hela himlens härskara (stjärnorna) och tjänade Baal.
De fruktade Herren (Jahve) och tjänade sina egna gudar efter sättet hos folkslagen från vilka de hade förts bort.
med vilka Herren (Jahve) skar ett förbund och ålade dem och sade: "Ni ska inte frukta andra gudar, inte böja er för dem, inte tjäna dem, inte offra till dem,
Och dessa folkslag fruktade Herren (Jahve) men tjänade sina gjutna avgudar, även deras söners söner gjorde som sina fäder hade gjort. Så gör de till denna dag.
Och Herren (Jahve) var med honom, vart han än gick fram hade han framgång, och han gjorde uppror mot Assyriens kung och tjänade honom inte.
Och han byggde upp de höga platserna som hans far Hiskia hade rivit ner [] och han reste upp altaren till Baal och gjorde en asera [påle för avgudadyrkan, se ] som Israels kung Achav hade gjort och tillbad alla himlens härskaror (demoniska makter) och tjänade dem.
Och han vandrade på alla de vägar som hans far vandrat, och tjänade avgudarna som hans far tjänat och tillbad dem.
Och Gedaljaho gav sin ed till dem och till deras män och sade till dem: "Var inte rädda på grund av att kaldéernas tjänare bor i landet, tjäna Babels kung och det ska gå väl för er."
1 Krönikeboken (2)
När Hadadezers tjänare såg att de hade blivit besegrade av israeliterna, slöt de fred med David och blev hans tjänare. Efter detta ville arameerna inte längre hjälpa ammoniterna.
Och du, min son Salomo, lär känna din fars Gud och tjäna honom med hängivet hjärta och med villig själ, för Herren rannsakar alla hjärtan och förstår alla uppsåt och tankar. Om du söker honom låter han sig finnas av dig, men om du överger honom, då förkastar han dig för evigt.
2 Krönikeboken (12)
Av dem utsåg han
70 000 till bärare,
80 000 till stenhuggare i bergen
och 3 600 till att ha uppsikt över folket och att hålla dem i arbete.
Men om ni vänder om och överger de stadgar och bud som jag har förelagt er och går bort och tjänar andra gudar och tillber dem,
Då ska man svara: Därför att de övergav Herren, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egyptens land, och höll sig till andra gudar och tillbad och tjänade dem, därför har han låtit allt detta onda drabba dem."
"Din far gjorde vårt ok tungt. Men lätta nu det svåra arbete och det tunga ok som din far lade på oss, så vill vi tjäna dig."
Och de övergav Herrens, sina fäders Guds, hus och tjänade asherapålarna och avgudarna. Då kom Guds vrede över Juda och Jerusalem på grund av dessa synder.
Var alltså nu inte hårdnackade som era fäder, utan räck Herren er hand och kom till hans helgedom som han har helgat för evig tid, och tjäna Herren er Gud, så ska hans brinnande vrede vändas från er.
Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde asherapålar, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara.
Sedan upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud.
Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans far Manasse hade gjort. Han offrade åt alla de avgudabilder som hans far Manasse hade tillverkat, och han dyrkade dem.
Josia avlägsnade alla avgudar i de länder som tillhörde Israel och befallde alla som fanns i Israel att tjäna Herren (Jahve) sin Gud. Och så länge han levde vek de inte av från Herren, sina fäders Gud.
Han sade till leviterna som undervisade hela Israel och som var helgade åt Herren: "Sätt den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels kung, har byggt. Den ska inte mer vara en börda på era axlar. Tjäna nu Herren (Jahve) er Gud och hans folk Israel.
Esra (15)
så att det kan efterforskas i dina fäders krönikor. Du ska då i dessa krönikor finna att denna stad har varit en upprorisk stad, till skada för kungar och länder. Sedan gammalt har det där anstiftats oroligheter, och därför har också denna stad förstörts.
Sedan jag befallt att det skulle göras efterforskningar, fann man att denna stad har en lång historia av att sätta sig upp mot kungar och att uppror och oroligheter har anstiftats där.
Se till att ni inte är försumliga med denna sak, så att skadan inte växer och kungarna blir lidande."
Kungen bör veta att vi kom till provinsen Judéen, till den store Gudens hus. Detta bygger man nu upp med stora stenar [ordagrant: "stenar som måste rullas"] och sätter trävirke [balkar] i väggarna. Arbetet utförs med omsorg och går snabbt framåt under deras ledning.
Härmed ger jag befallning om vad ni ska göra för judarnas äldste när de bygger på detta Guds hus. Av de pengar som kungen får i skatt från landet på andra sidan floden ska det som behövs för omkostnaderna fullt ut betalas till dessa män så att arbetet inte avbryts.
Härmed befaller jag att om någon överträder denna förordning, så ska man bryta loss en bjälke ur hans hus och hänga upp honom på den. Hans hus ska förvandlas till en sophög, därför att han har gjort så.
Må den Gud som låtit sitt namn bo där slå ner alla kungar och folk som räcker ut sin hand för att överträda denna förordning och förstöra detta Guds hus i Jerusalem. Jag, Darejavesh, ger denna befallning. Se till att den blir noggrant utförd!"
Eftersom kung Darejavesh hade sänt ut en sådan befallning, blev den noggrant utförd av Tattenaj, ståthållare på andra sidan floden, och av Shetar-Bosenaj liksom av deras medbröder.
Israels barn, prästerna och leviterna och de andra som hade kommit tillbaka från fångenskapen firade husets invigning med glädje.
Och med det silver och guld som blir över får du och dina bröder göra det ni anser vara bäst, efter Guds vilja.
Jag, kung Artaxerxes, utfärdar nu en befallning till alla skattmästare i landet på andra sidan floden: Allt som prästen Esra, lärare i himlarnas Guds påbud, begär av er, det ska noggrant göras och ges,
Allt vad himlarnas Gud befaller ska noggrant göras och ges till himlarnas Guds hus, för att inte vrede ska komma över kungens och hans söners rike.
Den som inte följer din Guds påbud och kungens påbud ska omgående (noggrant) dömas, antingen till döden eller till förvisning, indragning av egendom eller fängelse."
Nehemja (1)
Trots att de levde i sitt eget rike
med allt det goda som du gav dem
i det rymliga och bördiga land
som du skänkte dem,
har de ändå inte tjänat dig
eller vänt om från sina onda gärningar.
Job (3)
Vad är den Allsmäktige (Shaddaj) att vi skulle tjäna honom?
Och vilken nytta skulle vi ha av att be till honom?'
Om de lyssnar och tjänar honom,
ska de tillbringa sina dagar i framgång
och sina år i tillfredsställelse.
Skulle vildoxen (buffeln) vilja bli din tjänare?
Stannar han [villigt kvar] intill stallet (vid krubban) över natten?
Psaltaren (8)
Tjäna (lyd) Herren (Jahve) med fruktan (vördnadsfull tillbedjan),
och gläd er med bävan.
Du räddade mig från folkets strider [troligtvis en angripande armé],
du satte mig som huvud över hednafolken.
Folkslag jag inte kände tjänar nu mig.
Kommande släkten ska tjäna honom,
det ska berättas om Herren (Adonaj, fokus på Guds storhet och makt) för nästa generation (släkte).
Ja, alla kungar ska falla ner inför honom,
alla hednafolk ska tjäna honom.
Låt dem komma på skam, alla som tjänar bildstoder [statyer i trä eller sten, samma ord som i ],
de som skryter om sig själva med ting som är ingenting,
böj er inför honom [Gud] alla gudar (elohim) [avgudar].
Tjäna [bli hans livegna och arbeta för] Herren (Jahve)
i [största] glädje [med fröjd, munterhet och nöje],
kom inför hans ansikte (träd in i hans närvaro)
i jubelsång [med triumferande fröjderop]!
När folken samlas,
och kungarikena för att tjäna Herren (Jahve).
De tjänade deras avgudar,
som blev en snara för dem.
Ordspråksboken (2)
Den som brukar sin jord får överflöd av mat,
men den som springer efter (söker, följer) tomhet (fantiserar om lättförtjänta pengar) saknar förstånd.
Den som odlar sin jord
får en rik skörd,
men den som ivrigt (passionerat) jagar fåfänglighet (moraliskt fördärvade personer, meningslösa mål, snabba pengar)
mättas med fattigdom.
Predikaren (2)
Även om ett lands vinning delas av många, är en kung betjänad av fälten.
En arbetares sömn är god,
vare sig han äter lite eller mycket,
men den rikes överflöd
ger honom ingen ro att sova.
Jesaja (9)
Och det ska ske på den dagen att Herren ska ge dig ro från dina tyranner, och från dina bekymmer, och från det hårda arbetet där du tvingades slavarbeta,
Därtill ska de som arbetar med kammat lin
och de som väver bomull komma på skam.
Och Herren (Jahve) ska göra sig själv känd för Egypten, och egypterna ska känna (vara intimt förtrogna med) Herren (Jahve) den dagen. De ska tillbe med djuroffer och matoffer och ska ge löften till Herren (Jahve) och infria dem.
På den dagen ska det vara en huvudväg från Egypten till Assyrien, och assyrierna ska komma till Egypten och egypterna till Assyrien och egypterna ska tillbe med assyrierna.
För Herren (Jahve) ska resa sig som på berget Peratsim [],
han ska bli vred som i Givons dal [],
för att han ska göra sitt görande, förunderligt är hans görande,
och arbeta sitt arbete, noggrant är hans arbete.
Oxen liksom den unga åsnan som plöjer marken ska äta välsmakande foder som har blivit sållat med skoveln och med vinden. [Man brukar sålla agnarna från vetet genom att kasta upp det med en skovel i luften när det blåser lagom mycket så att vinden kan blåsa bort agnarna medan kornen faller ner till marken.]
Du har inte burit fram brännofferfår till mig,
inte heller har du ärat mig med dina slaktoffer.
Jag har inte belastat dig med matoffer
och inte ansträngt dig med rökelse.
Du har inte köpt någon söt krydda åt mig,
inte heller har du tillfredsställt mig med det feta av dina offer.
Istället har du tyngt mig med dina synder
och tröttat ut mig med dina överträdelser.
Det land och det kungarike som inte vill tjäna dig ska förgås,
dessa länder ska bli fullständigt ödelagda.
Jeremia (37)
För sedan evig tid har jag brutit ditt ok
och låtit dina bojor brista,
och du sade: "Jag ska inte överträda."
Men på varje hög kulle
och under varje lövat träd
har du lutat dig bakåt och utövat prostitution.
[Tillbett avgudar på kullarna, se ; ; ; ; ; ; ; .]
Och det ska ske eftersom ni säger: Varför har Herren vår Gud (Jahve Elohim) gjort allt detta mot oss? Och du ska säga till dem: Så som ni har övergett mig och tjänat främmande gudar i landet, så ska ni tjäna främlingar i ett land som inte är ert.
och de ska sprida dem framför solen och månen och himlarnas härskaror (stjärnorna) som de har älskat och som de har tjänat och efter vilka de har vandrat och dem som de har sökt och dem som de har tillbett. De ska inte bli samlade och inte begravda, de ska vara som dynga på jordens ansikte (yta).
[Här skiftar språket till arameiska.] Så ska ni säga dem: Dessa gudar
gjorde inte
(aram. la´avadu) himlar och jord.
Försvinna
(aram. je´vadul) från jorden och från under himlarna ska
dessa
[avgudar].
[Det är den enda arameiska versen i hela Jeremia vilket gör att den står ut (arameisk text förekommer annars på följande ställen i GT: ; ; ). Denna vers är den centrala och klimax i kontrasten mellan Herren och avgudar i . Gud är den levande guden () som skapat jorden och himlarna (). Den är också strukturerad som en kiasm där centralt även en arameisk ordlek förstärker strukturen. Centralt står de två verben som beskriver hur dessa avgudar inte har gjort någonting och de kommer att försvinna.] De har vänt tillbaka till deras fäders synder som vägrade att lyssna på mina ord och de har gått efter andra gudar till att tjäna dem. Israels hus och Juda hus har brutit mitt förbund som jag skar med deras fäder.
Detta onda folk som vägrar att lyssna till mina ord, som vandrar i sitt hjärtas envishet och har gått efter andra gudar till att tjäna dem och till att tillbe dem, det ska bli som denna gördel, som inte duger till någonting.
Och du ska säga till dem: Som era fäder har övergett mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), och har vandrat efter andra gudar och har tjänat dem och har tillbett dem och har övergett mig och inte hållit (vaktat, skyddat, bevarat) min undervisning,
Därför ska jag kasta ut er från detta land till ett land som ni inte känner, varken ni eller era fäder, och där ska ni tjäna andra gudar dag och natt, och jag ska inte ge er någon nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chanan).
Och du själv ska upphöra från ditt arv som jag gav dig och jag ska få dig att tjäna dina fiender i landet som du inte känner, för ni har tänt en eld i min näsa som brinner för alltid.
Och man ska svara: "Eftersom de övergav Herren deras Guds (Jahve Elohims) förbund och tillbad andra gudar och tjänade dem."
Ve över honom som bygger sitt hus i orättfärdighet och sina kammare genom orättvisa, som använder sin grannes tjänster utan ersättning och inte ger honom hans lön.
och gå inte efter andra gudar till att tjäna dem och till att tillbe dem, och provocera mig inte med era händers arbete, och jag ska inte skada (straffa) er.
Och hela landet ska bli öde och tillspillogivet, och dessa folkslag ska tjäna Babels kung 70 år.
Eftersom många folkslag och stora kungar även har gjort slavar av dem, och jag ska vedergälla dem efter deras gärningar och efter deras händers arbete.
Och nu har jag gett alla dessa länder i Nebukadnessar, Babels kungs hand, min tjänare, och fältens djur har jag också gett honom för att tjäna honom.
Och alla folkslag ska tjäna honom och hans son och hans sons son, till dess tiden för hans eget land har kommit, även det. Och till sin slav ska många folkslag och stora kungar göra honom.
Och det ska ske att folkslag och kungariken som inte vill tjäna Nebukadnessar, Babels kung och som inte vill ställa sina nackar under Babels kungs ok, det folkslaget ska jag besöka genom svärd och genom hungersnöd och genom pest förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) till dess jag har slukat dem med min hand.
Men ni, lyssna inte till era profeter, inte till era spåmän, inte till era drömmar, inte till era siare inte till era trollkarlar som berättar för er och säger: Ni ska inte tjäna Babels kung,
Men det folkslag som för era nackar in under Babels kungs ok till att tjäna honom, det folkslaget ska jag låta bli kvar i deras eget land förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), och de ska plöja det och bo där.
Och jag ska tala till Tsidqijaho, Juda kung enligt alla dessa ord och säga: "För in din nacke under Babels kungs ok och tjäna honom och hans folk och du ska leva.
Varför vill ni dö, du och ditt folk, genom svärd, genom hungersnöd och genom pest, som Herren (Jahve) har talat angående folket som inte vill tjäna Babels kung?
Och lyssna inte till profeternas ord som berättar för er och säger: Ni ska inte tjäna Babels kung, för de profeterar lögn till er,
Lyssna inte till dem. Tjäna Babels kung och lev. Varför skulle denna stad bli öde?
För så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) Israels Gud (Elohim): Jag har lagt ett ok av järn på nacken till alla dessa folkslag för att de ska tjäna Nebukadnessar, Babels kung och de ska tjäna honom, och jag har även gett honom fältets djur.
Och det ska ske den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), att jag ska bryta av oket från deras nacke och ska krossa deras bojor, och främlingar ska inte längre göra honom till sina slavar.
Och de ska tjäna Herren deras Gud (Jahve Elohim) och David ska vara deras kung som jag ska resa upp till dem.
för att låta varje man sin tjänare och varje man sin tjänarinna, som var en hebreisk man eller en hebreisk kvinna, gå fri så att ingen skulle göra slavar av dem, en jude sin bror.
Och alla furstar och hela folket lyssnade som hade gått in i förbundet för att låta varje man sin tjänare och varje man sin tjänarinna, gå fri så att ingen längre skulle göra slavar av dem. De lyssnade och lät dem gå.
Vid slutet av vart sjunde år ska varje man låta sin bror som är hebré, som har varit såld till dig och har tjänat dig 6 år, du ska låta honom gå fri från dig. Men era fäder lyssnade inte till mig och lutade inte sina öron.
Jag har sänt till er alla mina tjänare profeterna, sänt dem många gånger och ofta och sagt: Återvänd, jag ber er, var man från sin onda väg. Ändra ert beteende och gå inte efter andra gudar till att tjäna dem, och ni ska bo i landet som jag har gett till er och era fäder. Men ni har inte lutat ert öra och lyssnat till mig.
Och Gedaljaho, Achiqams son, Shafans son, gav sin ed till dem och till deras män och sade: "Var inte rädda för att tjäna kaldéerna, bo i landet och tjäna Babels kung och det ska gå väl för er.
på grund av deras ondska som de har begått för att provocera mig i det de gick för att offra och tjäna andra gudar som de inte känner, varken de eller ni eller era fäder.
Hesekiel (11)
Och ni Israels hus, så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Gå varje man till sin avgud för ni lyssnar inte till mig. Men mitt heliga namn ska inte längre vanhelgas med era gåvor och med era avgudar.
För på mitt heliga berg på Israels höga berg förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) där ska hela Israels hus, de ska allesamman tjäna mig i landet. Där ska jag ge dem nåd (villkorad nåd – hebr. ratsa) och där ska jag ta emot era lyftoffer och det första av era gåvor och allt ert heliga.
Människobarn, Nebukadnessar, Babels kung, fick sin armé att utföra ett stort slag mot
Tyros, alla huvuden gjordes skalliga och alla skuldror var genomborrade, men han fick ingen lön från
Tyros och inte hans armé, för det slag han utkämpade mot det.
Jag har gett honom Egyptens land som en belöning för det som han utförde, eftersom de arbetade för mig förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
Markens träd ska bära sin frukt och jorden ska ge sin gröda. De ska leva tryggt i sitt land. När jag bryter sönder deras ok och räddar dem från dem som har förslavat dem, då ska de veta (förstå, inse) att jag är Herren (Jahve).
[ formar en kiasm, med den centrala delen i .] För se, jag är för er och jag ska vända er och ni ska bli plöjda och besådda,
Och landet som var öde ska bli brukat (plöjt) där det var öde för ögonen på alla som passerade.
Det som återstår av marken längs det heliga området blir 10 000 alnar [4 500 meter] österut och 10 000 [4 500 meter] västerut, och det sträcker sig utmed det heliga området. Avkastningen av detta område ska tjäna till föda åt stadens invånare.
Stadens arbetare från Israels alla stammar ska bruka det.
Daniel (12)
Kungen [Nebukadnessar] svarade dem: "Mitt beslut står fast. Ni ska berätta för mig vad jag drömt och vad det betyder. Om ni inte gör det ska ni slitas i stycken och era [familjers] hus ska [demoleras och] bli till grushögar. [Se även ; , där samma ord används. Än i dag rivs dömda brottslingars hus i vissa delar i Mellanöstern för att utplåna deras minne. I antiken finns även exempel där tempel och hus har raserats och gjorts om till offentliga toaletter för att förödmjuka och vanära den tidigare ägarens namn, se .]
Kung Nebukadnessar lät göra en staty av guld, 60 alnar hög [30 meter] och 6 alnar bred [3 meter]. Han ställde upp den på Duraslätten i Babels provins. [Uppenbarelsen som Nebukadnessar fick om sin roll i mänsklighetens historia kan vara orsaken till denna staty. Han var ju huvudet av guld, se . Statyn byggdes efter händelserna i kapitel 2, eftersom Daniels tre vänner har en ledande ställning, se . Den grekiska översättningen Septuaginta har tillägget att det skedde i Nebukadnessars artonde regeringsår, ett år innan Jerusalems fall, se . Det kan vara så, men den hebreiska texten har ingen tidsangivelse.
Dura var ett vanligt namn i Mesopotamien för en plats omgiven av berg eller en mur. Det kan vara mellan de två murarna i Babylon, eller upp till några mil söder om staden. Arkeologer har hittat ett stort kvadratiskt fundament av tegel en mil söder om Babylon. Det kan vara piedestalen som statyn har stått på. Bredden 6 alnar och höjden 60, proportionerna 1/10, gör att statyn verkar varit en obelisk klädd med guld. Höjden 30 meter är inte orealistisk, på 280-talet f.Kr. byggdes Kolossen på Rhodos som var 33 meter hög. En del av statyn kan ha varit en avbildning av någon babylonisk Gud. Den grekiske historikern Herodotos, verksam på 400-talet f.Kr., skriver om en guldstaty av guden Marduk i Babylon.]
Nu, om ni är redo att falla ner och tillbe den staty jag byggt när ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa, trumma och alla de andra instrumenten ... [Meningen är inte fullständig, den avslutas inte. Det är en "aposiopesis", som förstärker att det blir en känsloladdad tystnad. Om de tar denna nya chans så kommer allt vara väl. Sedan fortsätter Nebukadnessar med det andra alternativet.] Men om ni inte tillber blir ni omedelbart kastade i den brinnande ugnen. Vad finns det för Gud som kan rädda er ur min hand?" [Nebukadnessar jämställer sig själv med Gud. Jeremia dokumenterar fler tillfällen där Nebukadnessar dödar med eld, se .]
Jag ger nu denna befallning att den som säger något mot Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, vilken nation eller språkgrupp han än kommer från, ska slitas i stycken och hans [familjs] hus ska [demoleras och] bli en grushög [; ]. Det finns ingen annan Gud som kan rädda på detta sätt!"
[Syftet med brevet:]
Jag vill tillkännage de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig.
Jordens invånare är att betrakta som ingenting [i jämförelse med Guds styre, se ].
Han gör som han vill med himlens härskara och med jordens invånare. Ingen kan stå emot hans [mäktiga] hand eller [ifrågasättande] säga till honom: 'Vad har du gjort?'
[Det har gått 25-30 år sedan Nebukadnessars upprättelse i slutet på förra kapitlet. Detta kapitel beskriver händelserna som ägde rum kvällen den 12 oktober 539 f.Kr. Nebukadnessar hade dött en naturlig död 23 år tidigare år 562 f.Kr. Han blev drygt sjuttio år gammal. Efter några politiskt turbulenta år med flera skiften av kungar kom Nabonidus till makten genom en statskupp 556 f.Kr. Han är den sista kungen i det babyloniska riket. Nabonidus var dock inte så intresserad av Babylons största gud Marduk, han reste i stället mycket i riket. Han tillbringade 10 år i oasen Teima i Arabien där han dyrkade månguden Sin och byggde många altare till andra gudar. Eftersom han var borta från Babylon tillsatte han sin son Belshassar som medregent. Fram till mitten på 1800-talet fanns inga antika källor, förutom Bibeln, som nämnde Belshassars namn. Sedan dess har flera arkeologiska fynd hittats, som t.ex. Nabonidusrullen, som bekräftar att Belshassar var Nabonidus son och medregent.] Kung Belshassar [Nabonidus son och medregent] anordnade en stor festmåltid (bankett, en galamåltid med religiösa inslag) [i staden Babylon] för tusen stormän (högt uppsatta gäster) och drack vin med dem. [Det babyloniska riket hade sin storhetstid under Nebukadnessars styre, men efter hans död började mederna och perserna ta över mer och mer och var på väg att bli nästa stora världsvälde. Samtidigt som festen pågår finns den persiska armén utanför Babylons murar. De senaste veckorna hade de avancerat från norr och plundrat flera städer. Detta var inte obekant för Belshassar, dock tog han det med ro. Babylon hade matförråd för 20 år. Yttermuren var 9 mil lång, 25 meter bred och nära 100 meter hög. Innanför den fanns ännu en mur. Trots belägring kände man ingen fara – Babylon var ju ointagligt! Nebukadnessars vittnesbörd i kapitel 4 avslutas med att Gud kan ödmjuka de högmodiga, se . Att Belshassars bjuder in till en vild fest mitt under en belägring är höjden av högmod.]
Även efter att Daniel fått reda på att den nya lagen var uppsatt (signerad och börjat gälla), gick han till sitt hus där han hade ett rum på taket med fönster som var öppna i riktning mot Jerusalem. [I riktning mot väster från Babylon.] Där böjde han knä tre gånger om dagen och tackade sin Gud på samma sätt som han alltid gjort. [Seden att be mot templet i Jerusalem bygger på Salomos ord, se , , , . Daniel fortsätter sin vana att be tre gånger om dagen. Han lyder Gud mer än människor, se . David skriver hur han ber kväll, morgon och mitt på dagen, se (kvällsbönen nämns först eftersom den judiska dagen börjar vid solnedgången). I templet i Jerusalem var tiderna för bönen 9, 12 och 15, se även ; ; ; ; .]
Min Gud har sänt sin ängel som stängde till gapet på lejonen så de inte har skadat mig, eftersom jag visade mig vara oskyldig inför Gud. Jag har inte heller gjort något ont mot dig, ers majestät." [Daniel säger inte att han är en syndfri människa, se . Däremot är han oskyldig i det här fallet, när han tillbad Gud, och trotsade kung Dareios förordning som förbjöd detta.]
Han räddar och befriar,
gör tecken och under,
i himlen och på jorden.
Han är den som räddade Daniel ur lejonens våld (hand)."
Medan jag tittade började hornet [det elfte nya hornet] föra krig mot de heliga [] och besegrade (ha makt över) dem,
Hosea (1)
Och Jakob flydde till Arams fält
och Israel tjänade för en hustru
och för en hustru vaktade (skyddade, bevarade – hebr. shamar) han får. []
Sefanja (1)
Då ska jag förvandla folken så att de talar ett rent språk från rena läppar,
så att de alla i bön kan ropa Herrens namn,
och tillbe (tjäna) honom skuldra vid skuldra (enade).
Sakarja (1)
men han ska säga: "Jag är ingen profet, jag är en odlare av marken, för jag har blivit gjord till en bonde från min ungdom".
Malaki (4)
Ni säger (har sagt): "Det är meningslöst att tjäna Gud (Elohim).
Vad gör det för nytta att vi tjänar honom eller vandrar som sörjande inför Härskarornas Herre (Jahve Sebaot)?
De ska vara mina, säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot). På den dagen ska jag göra dem till min egen särskilda egendom. Jag ska skona dem som man skonar sin son som tjänar honom.
Sedan ska ni komma tillbaka och skilja mellan de rättfärdiga och de onda, mellan dem som tjänar Gud (Elohim) och dem som inte tjänar honom.
tjäna, bruka, odla
