Referenser (335 st)
1 Moseboken (3)
Efrons fält, som finns i Machpela, som ligger framför Mamre, fältet och grottan som är där och alla träd som är på fältet, det som fanns inom dess gränser runtom fastställdes
Och de vandrade och en gudsfruktan kom över alla städer runtomkring dem och man förföljde inte Jakobs söner.
Han samlade upp all mat under de sju åren som var i Egyptens land och lagrade maten i städerna [nära där människorna bodde]. Markens mat som fanns runtomkring varje stad samlade han [strategiskt] in i den staden.
2 Moseboken (31)
Alla egyptier grävde runt floden efter dricksvatten för de kunde inte dricka vattnet från Nilen.
Den kvällen kom det vaktlar i sådan mängd att de täckte hela lägret, och nästa morgon var öknen runt lägerplatsen våt av dagg. [Vaktlar är en flyttfågel, vid ett annat tillfälle förde Herren dem till lägret med hjälp av en vind, se .]
Du ska sätta upp gränser för folket runtom och säga: "Var noggranna med att inte gå upp på berget eller beröra dess gräns. Den som rör berget ska med säkerhet dödas.
Du ska klä in den i rent guld, invändigt och utvändigt ska du klä in den och ovanpå den ska du göra en krona av guld runtom. [Arken är en bild på Jesus, sann Gud – guldet, och sann människa – akaciaträ. Den är också en bild på Jesus som kung, kronan av guld runtom.]
Du ska klä in det i rent guld och till det ska du göra en krona av guld runtom.[Precis som med arken är även detta en bild på Jesus, sann Gud, guldet, och sann människa, akaciaträ. Den är också en bild på Jesus som kung, kronan av guld runtom. Här har vi också en bild på det som Jesus säger om sig själv att Jag är Livets bröd, se .]
Du ska göra en handsbred [8-9 cm bred] list till det runtom och du ska göra en krona av guld till listen runtom.
Alla stolpar runt hela förgården ska vara klädda med silver, dess krokar av silver och dess socklar av brons.
Och den ska ha ett hål för huvudet i dess mitt och den ska ha en snörning runt dess hål, som hålet på en pansarskjorta, så att det inte kan repas upp. [Rocken är gjord i ett stycke och saknar alltså knäppning.]
Och på fållen [längst ner på den blåa klädnaden, se ] ska du göra granatäpplen av blått och purpur och scharlakansrött runtom fållen och klockor (bjällror) av guld mellan dem runtom,
en guldklocka och ett granatäpple, en guldklocka och ett granatäpple runt klädnadens fåll [längst ner].
Och du ska slakta baggen och du ska ta dess blod och stänka det runtomkring mot altaret.
Sedan ska du slakta baggen och ta av dess blod och stryka det på Arons högra örsnibb och på den högra örsnibben på hans söner, och på tummen på deras högra händer, och på stortån på deras högra fötter och stänka blodet mot altaret runtomkring.
Och du ska plätera det med rent guld, dess ovansida och dess sidor runtom och dess horn. Och du ska göra en krona av guld runtom.
Och han pläterade den med rent guld på insidan och utsidan och gjorde en krona av guld till den runtom.
Och han pläterade det med rent guld och gjorde en krona av guld till det runtom.
Och han gjorde en handsbred [8-9 cm bred] kant till det runtom och gjorde en krona av guld på kanten runtom.
Och han pläterade det med rent guld, dess ovansida och dess sidor runtom och hornen på det. Och han gjorde en krona av guld runtom.
Alla våder till gården runtom var av fint tvinnat linne.
Och alla tabernaklets tältpluggar och gårdens runtom var av brons.
och socklarna till gården runtom, och alla tabernaklets tältpluggar och hela gårdens tältpluggar runtom.
Och hålet i rockens mitt som hålet på en pansarskjorta, med en snörning runt dess hål, så att det inte kan repas upp. [Hålet är tänkt för att man ska kunna trä den över huvudet när man tar den av och på sig. Den är gjord i ett stycke och saknar alltså knäppning. Den blir som en hellång poncho.]
Och de gjorde klockor (bjällror) av rent guld och satte klockorna mellan granatäpplena runt klädnadens fåll [nedertill], mellan granatäpplena,
en klocka och ett granatäpple, en klocka och ett granatäpple runt klädnadens fåll, till ämbetsdräkt, som Herren (Jahve) befallt Mose.
Du ska sätta upp inhägnaden runtomkring och hänga upp förhänget (draperiet) i inhägnadens port.
Sedan reste han inhägnaden runt om Tabernaklet och altaret och satte upp förhänget (draperiet) i inhägnadens port. Så fullbordade Mose arbetet.
3 Moseboken (15)
Och han ska döda oxen inför Herrens (Jahves) ansikte och Arons söner, prästerna, ska ta blodet och stänka det runtomkring över altaret som är vid ingången till församlingens mötestält (hebr. Ohel Moed).
Och han ska döda det på den norra sidan av altaret inför Herrens (Jahves) ansikte och Arons söner, prästen, ska stänka dess blod runtomkring över altaret.
Och han ska lägga sin hand på huvudet på sitt offerdjur och döda det vid ingången till församlingens mötestält, och Arons söner, prästerna, ska stänka blodet över altaret runtomkring.
Och han ska lägga sin hand på huvudet på sitt offerdjur och döda det framför församlingens mötestält, och Arons söner ska stänka blodet över altaret runtomkring.
Och han ska lägga sin hand på dess huvud och döda det framför församlingens mötestält, och Arons söner ska stänka dess blod över altaret runtomkring.
På den plats där brännoffret dödas ska skuldoffret dödas, och dess blod ska stänkas runtomkring över altaret.
Och han slaktade den och Mose tog blodet och strök det med sitt finger på altarets horn [de fyra hörnen, se ] runtom och renade altaret och hällde blodet vid altarets fot och helgade (avskilde) det till att bringa försoning (täcka över) på det.
Och han slaktade den och Mose stänkte blodet på altaret runtomkring.
Och han förde fram Arons söner och Mose strök blod på deras högra örsnibbar, och på tummarna på deras högra hand, och på stortårna på deras högra fot. Och Mose stänkte blodet över altaret runtomkring.
Och han slaktade brännoffret och Arons söner bar fram blodet till honom som han stänkte runt omkring över altaret.
Han slaktade oxen och baggen som shalomoffer som var för folket, och Arons söner förde fram blodet till honom som han stänkte över altaret runt omkring.
Och han ska se till att huset blir skrapat inuti runt omkring och de ska hälla ut det lösa materialet [putsen] som de skrapat bort utanför staden på en oren plats.
Han ska gå ut till altaret som är framför Herren (Jahve) och bringa försoning för det, och han ska ta av oxblodet och av getblodet och placera det ovanpå altarets horn runtom. [. Altaret har fyra horn, ett i varje hörn. Hornen på altaret representerar makt.]
Men hus i byar som inte har någon stadsmur ska räknas som fält, de kan återlösas och de ska återlämnas vid jubelåret.
Både din tjänare och din tjänarinna som du ska ha, ska vara från hedningarna som du har runt omkring dig, av dem ska du köpa tjänare och tjänarinnor.
4 Moseboken (18)
men förordna leviterna över vittnesbördets tabernakel, över alla dess möbler och över allt som tillhör det. De ska bära tabernaklet och alla dess möbler och de ska göra tjänst för det och ska tälta runt om tabernaklet.
Men leviterna ska slå upp (sina tält) runt omkring vittnesbördets tabernakel för att inte Israels söners menighet ska drabbas av vrede. Leviterna ska ta hand om (sköta om, ta ansvar för) vittnesbördets tabernakel. [Leviterna ersätter de förstfödda sönerna av Israel som ursprungligen skulle ha skött dessa uppgifter men de förlorade det privilegiet när de tillbad guldkalven. Leviterna förblev trogna under den tiden och vann på så sätt Guds favör, se ; , ; .
Som tjänare till prästerna är leviterna placerade med ansvar för möblerna och konstruktionerna i tabernaklet – de tar ner, bär och sätter upp allting varje gång som israeliterna flyttar vidare under ökenvandringen. Detta är ett så heligt uppdrag att endast leviterna tillåts att närma sig tabernaklet. Varje icke auktoriserad person som närmar sig straffas med döden, se .
Det är också nödvändigt att Leviterna sätter upp sina tält runt tabernaklet i alla fyra väderstreck till skillnad från övriga stammar som är tilldelade ett väderstreck. De formar en skyddsmur för att hindra israeliterna från att komma för nära tabernaklet, vilket kan utlösa att Guds vrede drabbar lägret, se .]
"Israels söner ska låta varje man slå upp sitt tält, under sitt eget baner efter sina fäders hus (stammar), på behörigt avstånd runt tältet för möten på bestämda tider (Tabernaklet). [I enlighet med den gudomliga placeringen, tältar Israels 12 stammar utanför leviternas ring i fyra grupper om vardera tre stammar:
Öster: Juda, Issachar och Sebulon
Söder: Ruben, Simon och Gad
Väster: Efraim, Manashe och Benjamin
Norr: Dan, Asher och Naftali Antalet personer gör att lägren blir olika stora. Kortast är den västra på drygt 100 000 personer, medan den östra är nästan dubbelt så stor med närmare 190 000 personer. Syd och nord är båda omkring 150 000 personer. Sett ovanifrån, från öster, bildar denna tältordning formen av ett kors. Varje stam har sin egen prins eller ledare (hebr. nasi), se , och en särskild flagga eller baner (hebr. degel), se , med sina egna bestämda stamsymboler och färger. Färgerna är de som motsvarar de dyrbara stenarna på översteprästens bröstsköld, se . Dessa symboler anses vara ett tecken på Guds stora kärlek för varje stam i Israel. Det står i Höga Visan: "Hans baner över mig är kärleken", se .]
och tyget runt gården och dörrens förhänge till ingången på tabernaklet, och altaret (offeraltaret), och repen runtomkring, och allt som tillhör för att fullfölja dess tjänstgöring.
och gårdens störar runtomkring och deras fotstycken och deras tältpinnar och deras rep.
och gårdens hängen och förhänget till dörren in till gården som är runt omkring tabernaklet och vid altaret runt om och deras rep och alla tillbehör för arbetet, och allt som kan tänkas bli gjort med dem, där ska de betjäna.
och stolparna runt gården och deras fotstycken och deras tältpinnar, och deras rep, och övriga tillbehör, och allt som behövs till arbetet. Och du ska förordna dem med namn för ansvaret för varje del av bördan.
Och Mose gick ut och talade Herrens (Jahves) ord till folket och han samlade 70 män av folkets äldste och placerade dem runt omkring tältet.
Och det kom en vind från Herren (Jahve) och förde med sig vaktlar från havet, och lät dem falla ner över lägret, till omkring en dagsvandring från ena sidan av det och en dagsvandring på den andra sidan, runtom lägret och ungefär 2 alnar högt över markens ansikte.
Och folket stod upp hela den dagen och hela natten och hela nästa dag och samlade vaktlar, den som samlade minst samlade tio chomer [en chomer var ett stort mått på flera hundra liter – ordet kommer från ordet för åsna och den vikt den kunde bära] och de spred ut dem överallt omkring sig runtom lägret.
"Tala till församlingen och säg: Stig upp från Korachs, Datans och Avirams, boplats."
Så de steg upp från Korachs, Datans och Avirams, boplats på alla sidor och Datan och Aviram kom ut och stod i öppningen till sina tält med sina fruar och sina söner och sina små.
Och hela Israel som var runtom dem flydde vid deras rop, för de sade: "Annars slukar jorden oss."
Och Moav sade till de äldste i Midjan: "Nu kommer denna skara att äta (bokstavligt slicka) upp allt som är runtomkring oss, som oxarna äter upp fältets gräs." Och Balak, Tsippors son, var Moavs kung vid den tiden.
Och Mose gav till dem, till Gads söner och till Rubens söner och till halva Manasse stam, Josefs son, Sichons kungarike, amoréernas kung, och Ogs kungarike, Bashans kung, landet med dess städer och deras gränser, liksom landets städer runt omkring.
och gränsen ska gå ner till Jordan och följa dess sträckning till Salthavet (Döda Havet). Detta ska vara ert land efter dess gränser runtom.' "
"Befall Israels söner att de ger till leviterna av arvet av deras besatta städer att bo i, och det öppna landet runtomkring städerna ska ni ge till leviterna.
Och den öppna marken runtomkring städerna som ni ska ge till leviterna ska vara från stadsmuren och utåt 1 000 alnar [525 meter] runtomkring.
5 Moseboken (6)
Du ska inte gå efter andra folks gudar som är runt omkring dig,
Men när ni går över Jordan och bor i landet som Herren er Gud (Jahve Elohim) låter er ärva och han ger er vila (tröst) från alla era fiender runtomkring, så att ni kan bo i trygghet,
av folkens gudar som finns runtomkring dig, nära dig eller långt bort från dig, från jordens ena ända till jordens andra ända,
[Här finns flera begränsningar och en uppmaning. Detta var unikt för Israel, andra omgivande riken hade inte den här typen av restriktioner. Israeliternas kung skulle vara en landsman, inte ha för stor militär makt (samla många hästar), inte ha många fruar och samla på sig en egen stor rikedom. Den sista och femte punkten är att göra en egen personlig kopia av Moseböckerna och dagligen läsa den, det är en uppmaning att låta Guds undervisning få bli personlig. Flera av dessa råd kan även appliceras på troende idag, se .] När ni kommer till landet, som Herren er Gud (Jahve Elohim) har gett till er, och ska inta det, och ska bosätta er där, och ni då säger: "Jag ska sätta en kung över mig som alla länder runtomkring mig" [, ],
Då ska de äldste och dina domare träda fram och de ska mäta avståndet till städerna som finns runt omkring honom som dödats.
Därför ska det vara så: När Herren (Jahve) din Gud (Elohim) har gett dig ro från alla dina fiender runtomkring i det land som Herren (Jahve) din Gud (Elohim) ger dig som ett arv för att besitta (inta) det, då ska du fullständigt utradera minnet av Amalek från under himlarna. Glöm inte detta! [Saul glömde, se , men amalekiterna (även kallade agagiterna) mötte sitt öde i slutet på Esters bok, se ; .]
Josua (7)
Och den västra gränsen, Stora havet (Medelhavet) är dess gräns. Detta är gränsen för Juda söner runtomkring efter deras familjer.
Och Jordan var gränsen på dess östra sida. Detta var Benjamins söners arv med dess gränser runtom efter deras familjer.
Och alla byar som fanns runt omkring dessa städer till Baalot-Beer, så långt som till Rama i söder. Detta är Simons söners stams arv efter deras familjer.
Och de gav dem Kirjat-Arba, det Arba som var Anaks fars, samma som Hebron (Chevron), i Juda bergsland med den öppna marken runtom.
dessa städer, var och en med den öppna marken runtom, så ska det vara med alla städerna.
Och Herren (Jahve) gav dem vila runtom i enlighet med allt som han lovat (gett sin ed) till deras fäder, och inte en enda man av alla deras fiender var emot dem, för Herren (Jahve) gav alla deras fiender i deras hand.
Och det hände efter många dagar, när Herren (Jahve) hade gett Israel vila från alla deras fiender runt omkring och Josua var gammal och kommen i dagar,
Domarboken (6)
Och de övergav Herren (Jahve) deras fäders Gud (Elohim) som fört dem ut från Egyptens land och följde andra gudar, folkets gudar som var runt omkring dem, och tillbad dem och de provocerade (förtörnade) Herren (Jahve).
Och Herrens (Jahves) vrede upptändes mot Israel och han gav dem i händerna på förgörarna som förgjorde dem, och han gav dem i händerna på deras fiender runtomkring, så att de inte längre kunde stå emot sina fiender. [Frasen "gjorde det som var ont i Herrens ögon" i återkommer sex gånger till, se , ; ; ; ; .]
När jag blåser i shofaren, jag och alla som är med mig, då ska ni också blåsa i shofarerna på varje sida av hela lägret och säga: "För Herren (Jahve) och för Gideon!"
Och de stod (stilla) var och en på sin plats runtom lägret, och hela armén sprang och de ropade och flydde.
Men Israels söner kom inte ihåg Herren deras Gud (Jahve Elohim) som hade gett i deras hand alla deras fiender på alla sidor.
Och Israel placerade bakhåll runt Giva.
1 Samuelsboken (6)
Då sände Herren (Jahve) Jerubaal och Bedan [Barak, se ] och Jiftach [] och Samuel [han nämner sig själv som den siste dommaren (några grekiska manuskript av Septuaginta och den syriska översättningen skriver Simson, se )] och befriade er ur era fienders hand på alla sidor, och ni bodde i trygghet.
Och hebréerna som tidigare varit med filistéerna och dragit upp med dem till lägret runtom, även de vände (bytte sida) och var med israeliterna som var med Saul och Jonatan.
Då Saul hade erövrat kungamakten över Israel, stred han mot alla sina fiender på alla sidor, mot Moav och mot Ammons söner och mot Edom och mot Tsovas kungar och mot filistéerna. Och varthelst han vände sig själv slog han dem.
Och David steg upp och kom till platsen där Saul slagit läger, och David såg platsen där Saul låg. Och Avner, Ners son ledaren för armén, och Saul låg innanför barrikaden och folket tältade runt omkring honom.
Och David och Avishaj kom till folket på natten, och se, Saul låg och sov innanför barrikaden med sitt spjut nerstucket i marken vid sitt huvud, och Avner och folket låg runt omkring honom.
Och de högg av hans huvud och tog av hans rustning och skickade runt i filistéernas land, för att bära budskapet till sina avgudahus och till folket.
2 Samuelsboken (4)
Och David bodde i befästningen och kallade den för Davids stad. Och David byggde runtomkring från Millo och inåt.
[I detta stycke introduceras hovprofeten Natan. Han finns med under både David och Salomons regeringstid och är den troliga författaren till denna bok, se . Hans namn betyder "han gav", "given" eller "placerad". Ett centralt ord i detta kapitel är hebr. bait som betyder både hus och släkt. Användandet kan jämföras med det svenska ordet kungahus, som kan syfta på både palatset och den kungliga familjen. Löftet som Mose gett om att inta landet var nu infriat, se .] När kungen [David] satt i sitt hus [palats i Jerusalem] och Herren (Jahve) hade gett honom ro (vila) från alla hans fiender runt omkring,
Han svepte (dolde) sig i mörker (den mörka stormen var som en slöja),
som ett tält (hydda, täckande skydd av tillfällig natur – hebr. sukka) runt sig,
mörka vattensamlingar, täta (tjocka) moln i skyn.
Och de kom till Gilead och till Tachtim-Chadshis land, och de kom till Dan-Jaan och runt om till
Sidon,
1 Kungaboken (19)
Och Salomo gick i allians med farao, Egyptens kung, genom äktenskap och tog faraos dotter och förde henne till Davids stad, till dess han avslutat byggandet av sitt hus och Herrens (Jahves) hus och Jerusalems mur runtomkring.
Eftersom han rådde över hela området på denna
[västra] sida floden
[Eufrates] från Tifsach
[stad längs med Eufrates (Asadsjön i Syrien) som markerade den nordöstra gränsen av Slomos rike] ända till
Gaza [i sydväst], över alla kungar på denna
[västra] sida floden, och han hade fred
(shalom) på alla sidor runtomkring.
för han var visare än alla människor, än esraiten Etan [] och Heman [] och Kalkol och Darda, Machols söner, och hans berömmelse var i alla länder runtomkring.
Men nu har Herren min Gud (Jahve Elohim) gett mig ro (tystnad) på alla sidor, ingen satan (åklagare) och ingen förekomst av ondska.
Och mot husets mur byggde han små kammare runtomkring, mot husets mur runtom, både templet och det allra Heligaste, och han gjorde sidokamrarna runtom.
Den nedersta våningen av kamrarna var 5 alnar [2,3 meter] bred och den mellersta 6 alnar [2,7 meter] bred och den tredje 7 alnar [3,2 meter] bred, för på utsidan gjorde han en avsats i husets mur runtom, så att bjälkarna inte skulle sitta fast i husets mur.
Och den stora gården runt om hade tre rader med huggen sten och en rad med cederbjälkar, på samma sätt som den inre gården till Herrens (Jahves) hus och tronsalens gård.
Och han gjorde pelarna och det var två rader runt om på det ena nätet för att täcka kapitälen som var ovanpå granatäpplena och likadant gjorde han till det andra kapitälet.
Och kapitälen på de två pelarna även över midjan på nätverket, och granatäpplen som var 200 i rader runt om på varje kapitäl.
Och han gjorde det gjutna havet, 10 alnar från kant till kant (diameter), runt i formen och dess höjd var 5 alnar och omkretsen var 30 alnar runtom.
Och kalebasser (som avlånga knoppar) var under kanten på det runt om, runt det, 10 alnar omgav havet runt havet, kalebasserna var i två rader gjutna i ett stycke (med havet).
Och överst på stället fanns en rund omslutning (kant), 0.5 aln [23 cm] hög Upptill på varje ställ satt hållare och sidolister, gjorda i ett stycke med det.
Och på hållarnas sidor och på hörnen ristade han in keruber, lejon och palmer, så många som fick plats på ytan, och kransar däromkring.
Och med stenarna byggde han ett altare i Herrens (Jahves) namn och han gjorde ett dike runt altaret, så stort att det kunde rymma två sea-mått [totalt 15-20 liter] säd.
Och vattnet rann runt omkring altaret och han fyllde även diket med vatten.
2 Kungaboken (8)
Och Elisha bad och sade: "Herre (Jahve), jag ber dig, öppna hans ögon så att han ser." Och Herren (Jahve) öppnade ögonen på den unge mannen och han såg, och se, berget var fullt av hästar och vagnar av eld runtom Elisha.
[När det sedan väl är dags.] Då ska ni omringa kungen [den unge Joash/Jehoash] på varje sida, varje man med sitt vapen i sin hand. Och om någon kommer inom räckhåll, låt honom bli slagen. Och var med kungen när ni går ut och när ni kommer in.
Och vakten stod, varje man med sitt vapen i sin hand från husets högra sida till husets vänstra sida, längs altaret och huset vid kungen runt om.
Och de förkastade hans förordningar (ordagrant "saker inristat") och hans förbund som han hade skurit med deras fäder, och hans stadgar (vittnesbörd) varmed han hade vittnat mot dem. Och de gick efter tomma ting och blev till intet, och efter folkslagen som var runt omkring dem, om vilka Herren (Jahve) hade bestämt att de inte skulle göra som (likna) dem.
Och det skedde i hans 9:e regeringsår, i den tionde månaden på den 10:e dagen i månaden att Nebukadnessar, Babels kung kom, han och hela hans armé, mot Jerusalem och slog läger mot henne och de byggde belägringsvallar mot henne runtom.
Och en genombrytning gjordes i staden och alla stridsmän flydde på natten via portvägen mellan de två murarna, som var vid kungens trädgård. Och kaldéerna var mot staden runtom och kungen gick längs Aravavägen.
Och hela kaldéernas armé som var med ledaren för vakten, bröt ner Jerusalems murar runtom.
Höjden på en pelare var 18 alnar [8 meter] och ett kapitäl av brons var ovanpå den, och höjden på kapitälet var 3 alnar [1,35 meter], med nätverk och granatäpplen över kapitälet runtom, allt av brons. Och på samma sätt var den andra pelaren med nätverk.
1 Krönikeboken (9)
och alla deras byar som låg runt omkring dessa städer ända till Baal. Där bodde de. De hade sitt särskilda släktregister.
och de fick Hebron i Juda land med omgivande betesmarker,
Natten tillbringade de runt omkring Guds hus, för det var deras uppgift att hålla vakt, och de skulle öppna dörrarna varje morgon.
De plundrade honom och tog med sig hans huvud och hans vapen och sände omkring dem i filisteernas land och berättade den goda nyheten för sina avgudar och för folket.
Han byggde staden runt om den, från Millo och vidare runt omkring, och Joav återställde resten av staden.
Men se, en son ska födas åt dig. Han ska bli en fridsam man, och jag ska låta honom få fred med alla sina fiender runt omkring. Salomo ska han heta, och jag ska ge Israel frid i hans dagar.
"Herren er Gud är ju med er och har låtit er få ro på alla sidor. Han har gett landets invånare i min hand, och landet är lagt under Herren och hans folk.
Han gav honom en mönsterbild av allt som han hade fått genom Anden för förgårdarna till Herrens hus och alla kamrarna runt omkring för skatterna i Guds hus och förråden för det som helgats åt Herren.
2 Krönikeboken (14)
Han gjorde också havet i gjutet arbete. Det var 10 alnar från den ena kanten till den andra, helt runt och fem alnar högt. Ett snöre som var 30 alnar långt mätte omkretsen.
Runt omkring nertill fanns bilder som föreställde oxar, 10 på varje aln, så att de omslöt havet runtom. Oxarna bildade två rader och var gjutna i ett stycke med det övriga.
Han sade därför till Juda: "Låt oss bygga dessa städer och runt omkring förse dem med murar och torn, med portar och bommar. Landet är ännu vårt, därför att vi har sökt Herren vår Gud. Vi har sökt honom, och han har gett oss ro på alla sidor." Så byggde de och hade framgång.
Sedan intog de alla städer
runt omkring [staden] Gerar
[mellan Beer-Sheva och Gaza, då ett bördigt området, se ], eftersom fruktan för Herren hade kommit över dem. Och de plundrade alla städerna, eftersom det fanns mycket att plundra i dem.
Hela Juda gladde sig över eden, för de hade svurit den av hela sitt hjärta, och de sökte Herren med hela sin vilja. Han lät sig finnas av dem, och han lät dem få ro på alla sidor.
Fruktan för Herren (Jahve) kom över alla kungadömen i de länder som låg omkring Juda, så att de inte vågade föra krig mot Joshafat.
Joshafats rike hade nu ro, för hans Gud gav honom lugn på alla sidor.
Leviterna ska ställa sig runt omkring kungen, var och en med sina vapen i handen. Om någon vill tränga sig in i huset ska han dödas. Ni ska följa kungen, både när han går in och går ut."
Han ställde upp folket, var och en med sitt vapen (hebr. shelach) i handen, från husets södra sida till husets norra sida, mot altaret och mot huset, runt omkring kungen.
Och Herren räddade Hiskia och Jerusalems invånare ur den assyriske kungen Sanheribs hand och ur alla andras hand, och han beskyddade dem på alla sidor.
I Manasse, Efraims och Simeons städer ända till Naftali genomsökte han överallt husen.
Esra (1)
Och alla omkring dem stärkte deras händer med redskap av silver, guld, gods, boskap och värdefulla gåvor, förutom allt som de offrade frivilligt.
Nehemja (4)
Därtill var det 150 av judarna och ledarna förutom de som kom till oss från andra länder som satt vid mitt bord (åt, fick sin mat på min bekostnad).
Och det hände när alla våra fiender, hörde om det, att alla länder runt omkring oss fruktade, och de förminskades i sina egna ögon, för de förstod att detta verk gjordes av vår Gud (Elohim).
Då samlades sångarnas söner från trakten omkring Jerusalem och från netofatiternas byar,
från Bet-Haggilgal och från markerna kring Geva och Asmavet, för sångarna hade byggt sig byar runt omkring Jerusalem.
Job (8)
Har du inte beskyddat honom och hans hus och allt han äger? Du har välsignat hans händers verk. Hans boskapshjordar breder ut sig över hela landet.
[I följande stycke vill Job påminna Gud att han är hans skapelse:] Dina händer skulpterade mig (formade/utmejslade mig som en avbild – hebr. atsav)
[ovanligt ord som bara används här och i ]
och har gjort (insatt – hebr. asah) mig tillsammans [efter] runtom – och slukat (förgjort) mig.
[Sista delen är svåröversatt, men betydelsen är att sedan Gud har skapat honom förgör han nu Job!]
Skräck (fruktansvärda tankar, terror – hebr. ballahah) skrämmer från alla håll,
jagar (skingrar) honom steg för steg (hack i häl).
Han bryter ner mig från alla sidor tills jag går under.
Han rycker upp (lyfter bort) mitt hopp som ett träd.
[Inte ens stubben är kvar, allt hopp är ute, se ; .]
Hans skaror samlas tillsammans
och bygger upp en belägringsramp (förbereder sitt anfall) mot mig,
de slår läger runt mitt tält.[I Jobs värld upplevde han hur Gud var vred på honom (), men i verkligheten brann Guds vrede mot Elifaz, Bildad och Tsofar, se. Stycket i består av välbalanserade verser med två rader, men avslutas i med ett trikolon där fiender samlas, bygger och slår läger. Kanske en antydan att Job såg de tre kompanjonerna som fientliga härar som ställt upp sina anfallsvapen för att attackera honom.]
Därför omges du av fällor (snaror – faror),
och plötsligt fruktar du skräck,
då den Allsmäktige (Shaddaj) fortfarande var med mig
och mina barn fanns runt omkring mig,
Vem kan öppna portarna till hans gap [ordagrant "ansiktes dörrar"]?
Fylld med skräckinjagande tänder runt alla sidor!
Psaltaren (19)
Jag är inte rädd även om stora skaror (tiotusentals)
omringar mig från alla håll.
[Avshalom hade 12 000 män, se . David hade 600 trogna med sig, se .]
De gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) går (vandrar, stryker, paraderar) omkring på alla sidor
[överallt, som vilddjur redo att förgöra],
när det usla (omoralen, dåraktiga) upphöjs av människorna (människors barn). [Versen är svåröversatt. Ordet "usel" (hebr. zullut) används bara här men utifrån närbesläktade språk kan det betyda något i stil med "moraliskt dåraktigt beteende". Jesaja skriver hur människor kommer att kalla ont för gott och gott för ont, se .]
Han svepte (dolde) sig i mörker (den mörka stormen var som en slöja),
som ett tält (hydda, täckande skydd av tillfällig natur – hebr. sukka) runt sig, mörka vatten, täta moln.
Och nu är mitt huvud upplyft [högt],
över mina fiender som omringar mig.
Därför vill jag [ljudligt, med trumpetstötar] offra jublets offer i hans tält (tabernakel).
Jag vill sjunga och spela till Herrens (Jahves) ära!
För jag hör mig förtalas av många
– skräck (orsak att frukta) från alla håll (runt omkring mig)!
De konspirerar tillsammans mot mig,
de planerar att ta mitt liv.
[Uttrycket "skräck från alla håll" är en vanligt återkommande fras i Jeremia, se ; ; ; .]
Herrens ängel (utsände budbärare) slår läger (vaktar) runt dem som fruktar (vördar, respekterar) honom [Herren],
och han befriar var och en av dem. [Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – Chet. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek. I denna vers är det ordet "slår läger" som börjar med denna bokstav. Ordet används om en armé som slår läger. Användningen här belyser hur Gud beskyddar den som vänder sig till honom.]
Du gör oss till åtlöje för våra grannar,
till spott och spe för dem som bor omkring oss.
vår Gud (Elohim) kommer och han tiger inte (kan inte tiga).
En förtärande eld stormar kraftigt framför honom
och runt omkring honom.
Gör löften till Herren din Gud (Jahve Elohim) och uppfyll dem.
Låt alla runtomkring honom ge hyllning till den Ende som är värd att fruktas (vördas).
Han lät det falla mitt i deras läger,
runt om deras boplatser.
De har hällt ut deras blod som vatten
runt hela Jerusalem,
och där fanns ingen som kunde begrava dem.
Vi har blivit till hån för våra grannar,
till förakt och åtlöje för dem omkring oss.
En Gud (El) som är fruktad i de heligas stora rådsförsamling,
och respekterad av alla dem som är omkring honom.
Gud, Härskarornas Herre (Jahve Elohim Sebaot),
vem är en sådan mäktig som kan liknas vid dig Herre (Jah)?
Och din trofasthet är runt omkring (omsluter) dig.
Moln och mörker är kring honom,
rättfärdighet och rätt är grunden för hans tron.
[Tronen symboliserar här hur Gud regerar.]
Eld går framför honom,
förtär hans motståndare på alla sidor.
[Fienderna är både människor ( och ) och avgudar ( och ).]
Som bergen omger Jerusalem, så omger Herren sitt folk både nu och för evigt. [ formar en kiasm där centralt en bild av Sion och Jerusalem används för att illustrera Guds beskydd. Jerusalem ligger på 800 meters höjd över havet i Judéens bergsområde. Runt hela staden reser sig bergen något högre än själva Jerusalem, särskilt österut. Jerusalem själv är också en kuperad stad eftersom den ligger på flera berg. Här i psalmen kan vi föreställa oss pilgrimen som firar en högtid i Jerusalem och som blickar ut över de omgivande bergen och liknar dem med Guds beskydd som omringar Guds folk. Bergen, och särskilt Sions berg, står för något fast och stadigt.]
Din hustru ska vara som en vinstock
som bär riklig frukt i ditt hem.
Dina barn ska vara som olivplantor
runt ditt bord. [Bordet, eller matbordet, är en viktig symbol för familjens sammanhållning i Bibeln. Att ha ett bord där alla samlas och där det alltid finns en plats för änkan, den faderlöse och främlingen, är att ha en familj som lever i enlighet med Guds intentioner för vårt liv på jorden. Där fattas det aldrig tillräckligt med mat eftersom Gud alltid välsignar den som lever enligt hans förordningar.]
Predikaren (1)
Vinden går mot söder
och vänder sig om mot norr,
den vänder sig kontinuerligt i sitt lopp
och den kommer tillbaka igen till sin bana.
Höga Visan (1)
Se, det är Salomos bärstol,
60 krigare av de mäktiga männen (hjältarna) i Israel går runtomkring den.
[Några före, några efter och några på sidorna i god ordning.]
Jesaja (3)
Därför har han öst ut (hällt) ilskan från sin vrede över honom,
och stridens styrka och satt eld runtomkring honom
och han vet inget och den bränner
honom, eftersom han inte lade det på sitt hjärta.
Lyft upp dina ögon och se runt omkring,
alla dessa som samlar ihop sig och kommer till dig.
Jag lever (eftersom, så sant som att jag lever), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
"ska du sannerligen (verkligen) klä dig med dem alla som med ett smycke,
och omgjorda dig själv med dem som en brud (omgjordar sig med sin brudutstyrsel).
Lyft upp dina ögon (blicken) och se dig omkring!
De samlas och kommer till dig.
Dina söner kommer från fjärran,
dina döttrar bärs fram [hebr. aman – eskorteras tryggt av fosterföräldrar, se ] på armen (ordagrant: vid sidan).
Jeremia (27)
för jag ska kalla på alla familjer från kungarikena i norr förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
och de ska komma och de ska ställa sina troner
vid ingången till Jerusalems portar
och mot alla dess murar runt omkring
och mot alla Juda städer.
Som fältets väktare är de mot henne runtomkring, eftersom hon har blivit upprorisk mot mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Herdarna med sin hjordar kommer till henne, de slår ner sina tält runt omkring henne, var man betar vid sin hand.
Vandra inte ut på fältet och gå inte på vägen, eftersom fiendens svärd är där, skräck på alla sidor.
Är mitt arv för mig en spräcklig rovfågel? Är rovfåglarna mot henne runtomkring? Kom, samla alla fältets djur, för dem till förtäring.
Och de ska komma från Juda städer och från platser runt om Jerusalem och från Benjamins land och från Låglandet [hebr. Shefela – låglandet mellan Medelhavskusten och Juda bergsbygd] och från bergen och från söder, och ha med sig brännoffer och offer och matoffer och rökelse och ha med sig tacksägelseoffer till Herrens (Jahves) hus.
[Anledningen till att jag ville hålla inne Guds ord var att:]
Jag har hört många viskande ord som förtalar mig,
överallt lurar faror (fruktan omger mig).
Man säger:
"Ange honom, vi ska ange honom (låt oss offentligt fördöma honom)!"
Alla mina så kallade vänner (fredens och välgångens män)
vaktar (bevakar) mig om något ska få mig på fall. De säger:
"Kanske låter han lura sig att göra fel,
så att vi får övertaget och kan få vår hämnd på honom."
Och jag ska straffa dig efter dina gärningars frukt förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) och jag ska tända en eld i hennes skog och den ska sluka allt runt omkring henne.
se, jag ska sända och ta alla familjer i norr förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) och jag ska sända till Nebukadnessar, Babels kung min tjänare, och ska föra dem mot detta land och mot dess invånare och mot alla folkslag runtomkring, och jag ska fullständigt förgöra dem och göra dem till en förvåning och en vissling och evig ödeläggelse.
Man ska köpa fält för silver och skriva under köpekontrakt och försegla dem och kalla på vittnen i Benjamins land och på platserna runt Jerusalem och i Juda städer och i bergslandets städer och i Låglandets städer och i städerna i söder, för jag ska låta deras fångna återvända förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
I Berglandets städer [Jerusalem, Bethehem, Hebron] och i Låglandets (hebr. Shefelas) städer [Ashdod, Askelon, Gat och Bet Shemesh] och i städerna i söder och i Benjamins land och i Juda städer ska hjordarna igen passera under hans hand som räknar dem säger Herren (Jahve).
Varför ser jag dem förskräckta
och vända bakåt?
Och deras mäktiga är nedslagna
och de har flytt i hast utan att se tillbaka,
skräck från alla sidor förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Förkunna i Egypten och låt det höras i Migdol
och låt det höras i Nof [Memfis] och Tachpanches,
säg: "Stå fast och gör dig redo
för svärdet har slukat runt omkring dig."
Begråt (jämra er över) honom alla ni som är runt omkring honom, och alla ni som känner (är väl förtrogna med) hans namn. Säg: "Hur har den starka staven brutits, den vackra spiran!"
Hur har du blivit nedbruten! Jämra er! Hur har Moav visat ryggen med skam. Så ska Moav bli ett hån och en förfäran för alla runtomkring honom.
Se, jag ska föra skräck över dig förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), från alla som är runtomkring dig och ni ska bli utdrivna, varje man rakt fram och ingen ska samla ihop honom som vandrar.
Deras tält och deras flockar ska ni ta, de ska själva bära bort sina tältdukar och alla sina redskap och sina kameler och de ska ropa ut över dem fruktan (terror) runtomkring.
Ställ dig i stridsordning mot Babel runtom, alla ni som spänner bågen, ropa mot henne, spara inga pilar för hon har syndat mot Herren (Jahve).
Ropa mot henne runtom, så att hon överlämnar sig, hennes stödjepelare har fallit, hennes murar är nedrivna, det är Herrens (Jahves) hämnd, hämnas på henne, som hon har gjort, gör [likadant] mot henne.
Samla ihop bågskyttarna mot Babel, alla dem som spänner bågen, slå läger mot henne runtom, låt ingen av dem undkomma, vedergäll henne efter hennes gärningar, i enlighet med allt som hon har gjort, gör [likadant] mot henne. För hon har varit stolt (arrogant) mot Herren (Jahve), mot den Helige i Israel.
Och den stolta (arroganta) ska snubbla och falla och ingen ska resa upp honom. Och jag ska tända min eld i hans städer och den ska sluka allt runt omkring honom.
Och jag ska sända främlingar till Babel, som ska blåsa på henne och de ska göra hennes land tomt, för på ondskans dag ska jag vara emot henne runtom.
Och det skedde i hans 9:e regeringsår, i den 10:e månaden [Tevet] på den 10:e dagen i månaden [15:e januari, 588 f.Kr.] att Nebukadnessar, Babels kung kom, han och hela hans armé, mot Jerusalem och slog läger mot henne och de byggde belägringsvallar mot henne runtom.
Och staden stormades (en genombrytning skedde) och alla stridsmän [från Juda i staden] flydde och gick ut från staden på natten via portvägen mellan de två murarna, som var vid kungens trädgård. [Trädgärden nämns igen i i samband med Siloamdammen och trapporna som ledde ner från Davids stad via Tyropeondalen. De "två murarna" syftar troligtvis på muren på den östra och västra sidan längs med den dalgången.] Kaldéerna (babylonierna) hade omringat staden. Sedan tog de [judiska soldaterna som flydde] vägen mot Arava [slätten norr och söder om Döda havet]. [Intentionen var att fly österut via Jordandalen till Moab eller Ammon som tidigare tagit emot människor som flytt från babylonierna, se ; .]
Och hela kaldéernas [babyloiniernas] armé som var med ledaren för vakten, bröt ner Jerusalems murar runtom.
Och ett kapitäl av brons var ovanpå den, och höjden på kapitälet var 5 alnar [2,3 meter], med nätverk och granatäpplen över kapitälet runtom, allt av brons. Och på samma sätt var den andra pelaren med granatäpplen.
Och det var 96 granatäpplen på utsidan, alla granatäpplen var 100 på nätverket runtom.
Klagovisorna (3)
Sion [tempelberget i Jerusalem] breder ut sina händer (i en gest av uppgivenhet)
där finns ingen som tröstar henne.
Herren (Jahve) har befallt angående Jakob
att de runt omkring honom ska bli hans fiender.
Jerusalem är som en oren []
ibland dem. [Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – Pe. Tecknet avbildar en mun. Symboliserar ofta tal och relationer. Här är det ordet "breder ut" som börjar med denna bokstav, och förstärker uppgivenheten. Det blir som en extra suck.]
I brinnande vrede har han huggit av
alla Israels horn [horn symboliserar makt].
Han har dragit tillbaka sin högra arm
mitt framför fienden. [Gud beskyddar inte längre från fienden.]
Han har låtit det brinna i Jakob som en flammande eld
som äter upp och förtär allt omkring sig. [Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – Gimel. Tecknet avbildar en kamel. Ofta symboliserar den uthållighet; en kamel går genom öknen i hetta och kyla, oavsett omständigheter håller den huvudet högt och går framåt. Det första ordet i hebreiskan är "huggit av". Det betyder att när Gud tar bort sitt beskydd, så försvinner också källan till vår förmåga att förbli uthålliga och rakryggade i omständigheterna, själva drivkraften för oss har blivit avhuggen, kapad.]
Som på en högtidsdag (bestämd dag, en avtalad tid) har du kallat samman
terror mot mig på alla sidor.
På Herrens (Jahves) vredes dag
kan ingen fly undan eller överleva.
Dem som jag har burit och uppfostrat (mina barn)
har min fiende uppslukat. [Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – Tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Orden "kallat samman" börjar med denna bokstav. Ordet "moed" används här och det betyder en bestämd tid för ett möte. Herrens högtider i kallas för "moed".]
Hesekiel (112)
Och jag såg och se, en stormvind kom ut från norr [stormar representerar ofta Guds närvaro, se ], ett stort moln med en eld blixtrade så att det lyste runt omkring det, och ut från dess mitt som färgerna av glödande legering från eldens mitt.
Och deras ringar var höga och de var skräckinjagande (respektingivande), och deras fyra hade deras ringar fulla av ögon runt om. []
Från det som föreföll vara hans höfter och uppåt såg jag något som liknade en glänsande bronsfärgad ring av eld runtomkring honom (skinande som smält metall). Från hans höfter och nedåt såg jag något som liknade eld, som gav ett strålande ljus omkring honom.
Detta sken runt honom såg ut som regnbågen i ett moln en regnig dag. Detta var hur Herrens härlighet (ära, makt) visade sig för mig. När jag såg detta, föll jag ner på mitt ansikte, och jag hörde rösten av någon som talade.
Och belägra mot den och bygg fästningar mot den och kasta upp en belägringsvall mot den, slå upp läger mot den och sätt murbräckor runt om.
En tredjedel ska du bränna i eld i stadens mitt när dagarna för belägringen är fullföljda,
och du ska ta en tredjedel och slå det med svärdet runtom henne,
och en tredjedel ska du sprida ut för vinden och ett svärd ska dra ut efter dem.
[Förklaringen kommer i .]
Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Detta är Jerusalem! Jag har satt henne i mitten av folken och länderna är runtomkring.
Och hon gjorde uppror mot mina påbud (bindande juridiska beslut) i att göra mer ondska än folken, och mot mina förordningar (ordagrant "saker inristat") mer än länderna runtomkring henne, för de förkastade mina påbud (bindande juridiska beslut) och mina förordningar (ordagrant "saker inristat") har de inte vandrat efter.
Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Eftersom ni har överträffat länderna runtomkring er genom att inte vandra efter mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och inte heller har gjort (följt) mina påbud (bindande juridiska beslut) och folkens påbud (bindande juridiska beslut) runtomkring har ni inte heller gjort.
En tredjedel av er ska dö genom pest och genom hungersnöd ska de bli förtärda i din mitt,
och en tredjedel ska falla för svärdet runtomkring dig,
och en tredjedel ska jag sprida ut till alla vindar och ett svärd ska gå ut efter dem.
Jag ska göra dig till en förundran och en förebråelse bland folken som är runtomkring dig till ögonen på (i åsynen av) alla som går förbi.
Så ska det bli en förebråelse och ett hån (glåpord), en lärdom och en förundran för folken runtomkring dig, när jag verkställer domen i dig i vrede och i raseri och i ursinniga tillrättavisningar. Jag Herren (Jahve) har talat det.
Och jag ska lägga de döda kropparna av Israels söner framför deras avgudar och jag ska sprida ut era ben runtomkring era altaren.
Och ni ska veta att jag är Herren (Jahve) när deras slagna ska finnas bland deras avgudar runtomkring deras altaren på varje hög kulle, på alla bergstoppar och under varje lövträd och under varje tjock terebint, platserna där de offrar söt arom till sina avgudar.
Så jag gick in och såg, och se varje osmaklig form av krypande ting [] och djur och alla avgudar som Israels hus hade avbildat på muren runtom. [Sådana avbildningar var avgudar, se ; .]
Och hela deras kropp och deras ryggar och deras händer och deras vingar och hjulen var fulla av ögon runt om till deras fyra hjul.
och de ska veta att jag är Herren (Jahve), för ni har inte vandrat efter mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och inte verkställt mina påbud (bindande juridiska beslut) utan har handlat efter folkens påbud som är runtomkring er."
Och alla som hjälper honom runtom och alla hans trupper ska jag skingra till alla vindar och svärdet ska jag dra ut efter dem.
till alla skökor ges gåvor, men du har gett dina gåvor till alla dina älskare och har mutat dem som kommer till dig från alla sidor i din prostitution.
därför, se jag ska samla alla dina älskare till vilka du har varit behaglig och alla dem som du har älskat och alla dem som du har hatat, jag ska samla dem mot dig från alla sidor och ska blotta din nakenhet för dem så att de ser hela din nakenhet.
Innan din ondska blev avtäckt vid tiden för Arams döttrars hån och alla runtom henne, filistéernas döttrar som föraktar dig runtom,
Och folken ropar över honom
runtomkring från provinserna,
och de sprider sitt nät över honom,
han fångas i deras fångstgrop.
Därför Oholiva, så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Se jag ska resa upp dina älskare mot dig från dem som din själ fjärmat sig från och jag ska föra dem mot dig på alla sidor.
Och de ska komma mot dig med härar, vagnar och hjul och med en folkhop, de ska ställa sig själva i slagordning mot dig med stridssköldar (hebr. tsina) och [mindre runda] sköldar (hebr. magen) och hjälmar runt om, och jag ska överlämna domen till dem och de ska döma dig efter deras påbud.
Arvads män och Chejlech
var på dina murar runt om
och gamadéerna (krigarna)
var i dina torn.
De hängde sina sköldar på murarna runt om.
De gjorde din skönhet fullkomlig.
För jag ska sända till henne pest
och blod på hennes gator,
och de skadade ska falla i hennes mitt
genom svärdet över henne på alla sidor,
och de ska veta att jag är Herren (Jahve).
Och där ska inte längre finnas någon stickande törnbuske mot Israels hus, ingen genomborrande tagg från någon runtomkring dem som föraktade dem, och de ska veta att jag är Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
Och de ska bo i trygghet där och ska bygga hus och plantera vingårdar, ja de ska bo i trygghet när jag har verkställt domarna över alla dem som har föraktat dem runtomkring dem, och de ska veta att jag är Herren (Jahve) deras Gud (Elohim).
Vattnen gör det stort,
djupen låter det växa,
hennes floder
rinner runt om hennes plantering
och hon skickar ut sina diken (bevattningskanaler)
till fältets alla träd.
Assyrien är där och hela hennes skara, deras gravar är runt om dem, alla de slagna som har fallit för svärd,
vars gravar är placerade ytterst i avgrunden och hennes skaror är runt om hennes grav, alla av dem slagna, fallna för svärd som orsakade terror i de levandes land.
Där är Elam och alla hennes skaror runt om hennes grav, alla de slagna, fallna för svärd, som har gått ner oomskurna till den nedre delen av jorden, som orsakade terror i de levandes land, de har burit sin skam med sig som går ner i avgrunden.
De har gett henne en säng i mitten av de slagna med alla hennes skaror, hennes gravar är runt om dem, alla oomskurna slagna med svärd, eftersom deras terror orsakades i de levandes land och de bar sin skam med sig som går ner i avgrunden, de läggs mitt bland dem som är slagna.
Där är Meshech och Tuval och alla hennes skaror, hennes gravar är runt om dem, alla de oomskurna slagna med svärd, eftersom de orsakade terror i de levandes land.
Jag ska göra dem och området runt mitt berg till en välsignelse. Jag ska låta regn komma i rätt tid, regnskurar som ger välsignelse.
därför ska du profetera och säga: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Därför, ja därför att de har gjort dig öde och slukat dig på alla sidor så att du kan bli en egendom för de övriga folkslagen, och komma över pratmakarens läppar som ont förtal (elakt skvaller) om folket.
Därför Israels berg, Hör Herrarnas Herres (Adonaj Jahves) ord: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) till
bergen och till höjderna
till bäckarna och till dalarna
och till de ödelagda ruinerna
och till de övergivna städerna
som har blivit ett byte och åtlöje för länderna som är runtomkring.
[Sex olika ord används för att beskriva hela landet.]
Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Jag har lyft upp min hand, med säkerhet ska folkslagen runtomkring dig bära sin skam.
Och länderna som är kvar runt omkring dig ska veta att jag Herren (Jahve) har byggt upp ruinerna och planterat det som var öde. Jag Herren (Jahve) har talat det och jag ska göra det.
Han lät mig gå runt bland dem. Jag insåg att det var mängder av [människo-]ben i dalen, och de var alldeles förtorkade. [Detta är en bild på en andlig torka över ett folk, se . Benen står för död, och många ben för en stor död, och enligt judisk tradition är det något avskyvärt att lämna benen öppna utan att gräva ner dem. En mer hopplös situation än detta går inte att beskriva.]
Säg sedan till dem: 'Detta är vad Herrarnas Herre säger: Se jag ska föra israeliterna från hednafolken dit de har vandrat bort. Jag ska samla dem från alla håll och föra dem till deras land.
Människobarn, så säger Herren Gud: Säg till alla slags fåglar och till markens alla djur: Samla er, kom hit och samlas från alla håll till mitt slaktoffer, till ett stort slaktoffer som jag ordnar åt er på Israels berg. Ni ska få äta kött och dricka blod.
Och se, där var en mur
runt omkring templet. Mätstången som mannen hade i sin hand var 6 alnar
[totalt 3,2 meter] lång, där varje aln var en handsbredd
[ca 8-9 cm] längre än en vanlig aln.
Himmelsk-aln
En vanlig aln var 45 cm lång och motsvarar underarmens längd från armbågen till spetsen av långfingret. Här används en "himmelsk-aln" som är en handsbredd (8-9 cm) längre, vilket gör att den nya långa alnen är 54 cm lång. Mätstångens totala längd blir då 3,2 meter. Troligtvis är alla måtten i kapitel 40-48 mätta med denna längre himmelska-aln. I Uppenbarelseboken nämns om änglars och människors mått (), vilket kan handla om dessa olika mått.
Han mätte murens bredd, den var en stång
[3,2 meter bred], och höjden, som också den var en stång
[3,2 meter hög].
Han mätte upp pelarna till 60 alnar [32 meter]. Fram till pelaren nådde förgården runt omkring portbyggnaden.
Det fanns gallerförsedda fönster till vaktkamrarna och till deras pelare invändigt i porten runt omkring och likaså i förhusen. Fönstren satt runt omkring invändigt, och pelarna var prydda med palmer.
Han förde mig till den yttre förgården, och jag såg att ett stengolv täckte den, och 30 tempelkamrar var uppbyggda på stengolvet.
Det fanns fönster på den och på förhuset runt omkring, likadana som de andra fönstren. Den var 50 alnar [27 meter] lång och 25 alnar [13,5 meter] bred.
Vaktkamrar, pelare och förhus var lika stora som de andra, och den hade fönster liksom förhuset runt omkring. Den var 50 alnar [27 meter] lång och 25 alnar [13,5 meter] bred.
Runt omkring fanns förhus, 25 alnar [13,5 meter] långa och 5 alnar [2,7 meter] breda.
Vaktkamrar, pelare och förhus var lika stora som de andra, och det fanns fönster på den och på förhuset runt omkring. Den var fem10 alnar [27 meter] lång och 25 alnar [13,5 meter] bred.
Så var det också med vaktkamrarna, pelarna och förhuset, och det fanns fönster på den runt omkring. Den var fem10 alnar [27 meter] lång och 25 alnar [13,5 meter] bred.
En handsbredd [8-9 cm] långa dubbelkrokar var fästa på husets insida runt omkring, och på borden skulle offerköttet läggas.
Sedan mätte han tempelväggen. Den var 6 alnar tjock, och sidokamrarnas bredd var 4 alnar [2,2 meter] runt omkring hela byggnaden.
Sidokamrarna låg i tre våningar, den ena ovanpå den andra, trettio kamrar i varje våning. Och på den mur som sträckte sig innanför sidokamrarna runt omkring fanns avsatser som de vilade på, för i själva husväggen skulle de inte vara fastbyggda.
På så sätt blev sidokamrarna bredare ju högre de låg kring byggnaden. För templets kringbyggnad sträckte sig med övervåning ovanpå övervåning runt omkring byggnaden. Därför växte bredden inåt, allteftersom våningen låg högre upp. Från den nedersta våningen steg man upp i den översta genom den mellersta.
Jag såg att templet låg på en upphöjd sockel, som sträckte sig runtom. Sidokamrarnas grundvalar var nämligen en hel stång höga, 6 alnar till kanten.
och de andra rummen hade en bredd av tjugo alnar runt om hela templet.
Ingångarna till sidokamrarna låg utåt den öppna platsen, en ingång mot norr och en ingång åt söder. Den öppna platsen var fem alnar bred runt omkring.
Den byggnad som vette mot den avskilda tempelgården på västra sidan var 70 alnar bred, och byggnadens mur var fem alnar tjock runt omkring och 90 alnar lång.
trösklarna och gallerfönstren och gallerierna runtom i deras tre våningar. Framför tröskeln var det en panel av trä runtom, från golvet till fönstren, och fönstren var täckta.
Från platsen ovanför dörröppningen och ända till templets inre och yttre rum och på alla väggarna runtom i det inre och yttre rummet fanns det med jämna mellanrum
ett människoansikte åt palmen på ena sidan och ett lejonansikte åt palmen på andra sidan. Så var det runt hela huset.
Han mätte med sin mätstång den östra sidan.
Den var efter mätstången 500 stänger [1,6 km].
Därefter mätte han den norra sidan.
Den var efter mätstången 500 stänger [1,6 km].
Så mätte han den södra sidan.
Den var efter mätstången 500 stänger [1,6 km].
Han mätte platsens fyra sidor. Den var omgiven av en mur. Platsens längd var 500 stänger [1,6 km] och dess bredd 500 stänger [1,6 km]. Den skulle skilja det heliga från det som inte var heligt.
Så är undervisningen om templet: På toppen av berget ska hela området runt omkring vara högheligt. Detta är lagen om templet.
Dessa var måtten på altaret i alnar, varje aln var en handsbredd [8-9 cm] längre än en vanlig aln. Dess sockel var en aln [0,54 meter] hög och en aln [0,54 meter] bred, och kantlisten på ramen, runt omkring utmed kanten, var en spann [ca 23 cm] hög. Detta var altarets underlag.
Avsatsen var fjorton alnar lång och fjorton alnar bred utefter sina fyra sidor. Kanten runt omkring den var en halv aln, och dess sockel sträckte sig en aln runtom. Altarets trappsteg vette åt öster.
Och du ska ta av blodet och stryka på altarets fyra horn och på avsatsens fyra hörn och på kanten runtom. På det sättet ska du rena det och bringa försoning för det.
När ni genom lottkastning fördelar landet, ska ni som offergåva åt Herren ge en helig del av landet. Denna del ska vara 25 000 alnar [13,5 km] lång och 10 000 alnar [5,4 km] bred och vara helig till hela sitt omfång runtom.
Av denna ska man ta en liksidig fyrkant till helgedomen, 500 alnar [270 meter] i längd och 500 alnar [270 meter] i bredd, och till utmark runtom 50 alnar [27 meter].
Runt omkring dem gick en mur, runt omkring alla fyra, och nertill i muren runt omkring hade man inrättat eldstäder för kokning.
Runtom ska staden mäta 18 000 alnar [9,7 kmr], och från den dagen ska stadens namn vara: "Herren är där." [Den hebreiska frasen JHVH shammah kan även översättas "Herren är här".]
Daniel (1)
Herre, för all din rättfärdighets skull (eftersom du alltid gör det som är rättvist och rätt), vänd bort din vrede och ilska från din stad Jerusalem, ditt heliga berg. På grund av våra synder och våra förfäders (fäders) skuld blir Jerusalem och ditt folk hånat av alla folk omkring oss. []
Joel (2)
Res er och kom, alla länder runtomkring och samla ihop er. Herren (Jahve) för ner era mäktiga stridsmän.
Låt nationerna resa sig
och gå upp till Jehoshafats dal.
Där ska jag sitta
och döma alla omgivande länder.
Amos (1)
Därför säger Herren Gud (Adonaj Jahve):
"En motståndare har omringat landet,
och han ska slå ner din styrka från dig och dina palats (mäktiga byggnader) ska läggas i ruiner."
Nahum (1)
Är du bättre än [den egyptiska staden] No-Amon som fanns bland floderna [Nildeltat],
som hade vatten runt omkring sig,
vars befästningsvall var havet
och hennes mur var havet? [No-Amon betyder Guden Amons stad, också känd som Thebe (nuvrande Luxor), och var huvudstad i det övre Egypten. Staden förgjordes av assyrierna 663 f.Kr.]
Sakarja (5)
för Jag," förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), "ska bli för henne som en mur av eld runtomkring och Jag ska vara härligheten i hennes mitt." [; ]
Ska ni inte lyssna till orden som Herren (Jahve) har proklamerat (förkunnat) genom sina tidigare profeter när Jerusalem var bebott och hade välstånd och när städerna runt omkring henne och Negev och Låglandet [hebr. Shefela – låglandet mellan Medelhavskusten och Juda bergsbygd] var bebott?
Se, jag ska göra Jerusalem till en berusningens bägare [Ordet "berusningens bägare" finns bara här i hela GT och därför är dess betydelse inte helt klar men roten skvallrar om att det har med fruktansvärda skakningar att göra.] för alla folk runtomkring, och över Juda ska det också falla och bli en belägring mot Jerusalem.
På den dagen ska jag göra Juda ledare som en gryta över elden i skogen (som vållar skogsbrand) och som en brinnande fackla bland kärvar, och de ska uppsluka alla folk runtomkring, vid sin högra och vid sin vänstra, och Jerusalem ska åter bli bebott på hennes egen plats i Jerusalem.
Även Juda ska strida mot Jerusalem. Folkens rikedomar runt omkring ska samlas ihop, guld, silver och dräkter i stor myckenhet.