5127 – נוּס (nos)

fly


Typ:
Verb Verb
 
Rotord
Hebreiska: נוּס (nos)
Uttal: nos    Lyssna
Talvärde: 116 (50 + 6 + 60)    ord med samma talvärde
Ursprung: en ursprunglig rot
Användning: 159 ggr i GT

Ordstam

Ord med nos som rot:

מָנוֹסmanosH4498tillflykt
נִיסnisH5211flykting

Motsvarande grekiska ord

I den grekiska översättningen Septuaginta (LXX) översätts det hebreiska ordet nos till följande:

διαφεύγωdiapheugoG1309fly
διώκωdiokoG1377förfölja, följa efter, följa, lida förföljelse
ἐκφεύγωekpheugoG1628fly, undfly
καταφεύγωkatapheugoG2703fly
κινέωkineoG2795röra, skaka, flytta
μετακινέωmetakineoG3334rubba
συνάγωsunagoG4863samla
φεύγωpheugoG5343fly
φθείρωphtheiroG5351fördärva
φυγήphugeG5437flykt

*Vi arbetar med att ta fram svenska beskrivningar på alla ord, i de fall de inte finns ännu finns visas den engelska här. Även fältet ursprung är inte fullständigt och kan ha blandat engelska och svenska.

Engelsk översättning

to flee
[idiom] abate, away, be displayed, (make to) flee (away, -ing), put to flight, [idiom] hide, lift up

Engelsk beskrivning

1) to flee, escape
1a) (Qal)
1a1) to flee
1a2) to escape
1a3) to take flight, m depart, disappear
1a4) to fly (to the attack) on horseback
1b) (Polel) to drive at
1c) (Hithpolel) to take flight
1d) (Hiphil)
1d1) to put to flight
1d2) to drive hastily
1d3) to cause to disappear, hide


Alternativa former

Grammatisk kodSvenskaAntal
Verb Verb
qal 1p pl. qal första person pluralis
-2
Verb Verb
qal 2p pl. qal andra person maskulinum pluralis
-3
Verb Verb
qal 2p sing. qal andra person maskulinum singularis
-1
Verb Verb
qal 3p pl. qal tredje person pluralis
-4
Verb Verb
qal 3p sing. qal tredje person maskulinum singularis
-7
Verb Verb
qal 3p pl. qal tredje person maskulinum pluralis
-2
Verb Verb
qal 2p pl. qal andra person maskulinum pluralis
-5
Verb Verb
qal vajjiqtol 3p sing. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) tredje person femininum singularis
-1
Verb Verb
qal vajjiqtol 3p pl. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) tredje person maskulinum pluralis
-31
Verb Verb
qal vajjiqtol 3p sing. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) tredje person maskulinum singularis
-22
Verb Verb
hifil hifil
-1
Verb Verb
qal qal
-16
Verb Verb
qal particip aktiv sing. qal particip aktiv maskulinum singularis
-4
Verb Verb
hifil 3p pl. hifil tredje person maskulinum pluralis
-1
Verb Verb
hifil qatal 3p sing. hifil qatal (perfekt) tredje person maskulinum singularis
-1
Verb Verb
piel qatal 3p sing. piel qatal (perfekt) tredje person femininum singularis
-1
Verb Verb
qal qal
-1
Verb Verb
qal 1p pl. qal första person pluralis
-3
Verb Verb
qal 1p sing. qal första person singularis
-1
Verb Verb
qal 2p pl. qal andra person maskulinum pluralis
-3
Verb Verb
qal 2p sing. qal andra person maskulinum singularis
-2
Verb Verb
qal 3p pl. qal tredje person maskulinum pluralis
-4
Verb Verb
qal 3p sing. qal tredje person maskulinum singularis
-9
Verb Verb
qal qatal 1p pl. qal qatal (perfekt) första person pluralis
-1
Verb Verb
qal qatal 1p sing. qal qatal (perfekt) första person singularis
-1
Verb Verb
qal qatal 2p pl. qal qatal (perfekt) andra person maskulinum pluralis
-1
Verb Verb
qal qatal 3p pl. qal qatal (perfekt) tredje person pluralis
-11
Verb Verb
qal qatal 3p sing. qal qatal (perfekt) tredje person femininum singularis
-1
Verb Verb
qal qatal 3p sing. qal qatal (perfekt) tredje person maskulinum singularis
-13
Verb Verb
qal particip aktiv pl. qal particip aktiv maskulinum pluralis
-5


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com Rapportera ett problem

Referenser (159 st)


1 Moseboken (7)

Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar. Sodoms och Gomorras kungar flydde och föll då ner i dem. De andra flydde till bergsbygden.
Se nu, denna stad är nära att fly till och den är en liten (oansenlig) [Tsoar var den minsta av de fem städerna i detta område, se 1 Mos 10:19, så skona den], låt mig fly till den – är den inte en oansenlig [stad]? – och jag (min själ) ska leva."
Då tog hon tag i hans mantel och sa: "Ligg med mig!" Men han lämnade sin mantel i hennes hand, flydde och tog sig ut [ur huset].
När hon såg att han hade lämnat manteln i hennes hand och flytt undan,
När han hörde att jag höjde min röst och ropade för full hals, då lämnade han sin mantel hos mig, flydde och tog sig ut." [Ibland är flykt ett tecken på svaghet, andra gånger mod. Josef förlorade sin mantel, men behöll sin integritet.]
När jag höjde min röst och ropade för full hals, då lämnade han sin mantel hos mig, flydde och tog sig ut."

2 Moseboken (5)

Han svarade: "En [fåraherdes] stav."
Herren sa: "Kasta den på marken."
Han kastade den på marken, och den förvandlades till en orm (hebr. nachash), och Mose ryggade tillbaka [av rädsla]. [Att använda en orm som ett tecken skulle vara något som rörde om i deras begreppsvärld, eftersom kobran var en av de religiösa symbolerna i Egypten.]
Var och en som fruktar (vördar) Herren (Jahve) bland faraos tjänare måste se till att hans egna tjänare och boskap flyr in i husen,
Han lät hjulen falla av [grekiska översättningen har "fastna"] deras vagnar och fick dem att köra tungt så att egyptierna sa: Gå bort från Israels ansikte (kom inte nära Israel) för Herren (Jahve) strider för dem, mot egyptierna.
Så Mose sträckte ut sin hand över havet och havet återvände till sin styrka när morgonen grydde och egyptierna flydde mot det och Herren (Jahve) skakade ner (skingrade, kringströdde – hebr. naar) egyptierna mitt i havet.
Men om en man inte ligger på lur [det var inte ett överlagt mord] och Gud (Elohim) låter det komma till hans hand,
då ska jag utse en plats åt dig dit han kan fly.

3 Moseboken (2)

Och jag ska sätta mitt ansikte mot er [motsatsen till välsignelsen i vers 9] och ni ska bli slagna framför era fiender, de som hatar er ska råda över er och ni ska fly utan att någon förföljer er.
Och över dem som är levande kvar ska jag sända en matthet i deras hjärtan i deras fienders land, och ljudet av dallrande löv ska förfölja dem och de ska fly som när man flyr för svärdet, och de ska falla när ingen jagar dem.

4 Moseboken (8)

– ׆ –
Och det hände, varje gång arken bröt upp, att Mose ropade:
"Stå upp (hebr. kumah, jfr Mark 5:41), Herre (Jahve)!
Må dina fiender förskingras,
och må dina motståndare fly för dig!"
[De tre verben är desamma som i Ps 68:2.]
Och hela Israel som var runtom dem flydde vid deras rop, för de sa: "Annars slukar jorden oss."
Och städerna som ni ska ge till leviterna, ska vara de sex fristäderna som en mandråpare kan fly till, och vid sidan av dem ska ni ge dem 42 städer.
då ska ni utse de städer som ska vara fristäder för er, så att mandråpare som dödar en annan man oavsiktligt (av misstag) kan fly ditin.
För Israels söner och för främlingen och bosättaren ibland er ska dessa sex städer vara fristäder, så att alla som dödar någon annan person av misstag kan fly dit.
och församlingen ska fria mandråparen från blodshämnarens hand, och församlingen ska upprätta honom i fristaden till vilken han har flytt, och han ska bo därinne till dess översteprästen som var smord med helig olja är död.
Men om mandråparen vid något tillfälle går utanför fristadens gräns, till vilken han flytt,
Och ni ska inte ta någon lösen för den som lämnat sin fristad för att bo i sitt land igen förrän prästen har dött.

5 Moseboken (10)

för att en person som oavsiktligt dräpt någon (ordagrant: "den mandråpare som dödat") ska kunna fly dit [4 Mos 35:9–34], och inte har hatat honom dessförinnan, och som har flytt till en av dessa städer för att kunna leva.
Du ska iordningställa dina vägar (göra dem farbara) och dela upp landet, som Herren (Jahve) din Gud (Elohim) låter dig ärva, i tre delar med gränser så att alla som (av misstag) dräper en människa kan fly dit.
Detta gäller en mandråpare som ska fly dit och leva [2 Mos 21:13–14; 4 Mos 35:6–34; Jos 20]. Vemhelst som råkar döda sin granne utan uppsåt (av misstag, olyckshändelse) och inte hatade honom dessförinnan,
som när en man går till skogen med sin granne för att hugga ved och hans hand riktar ett slag med yxan för att hugga ner trädet och yxhuvudet lossnar från skaftet och träffar hans granne så att han dör, då ska han fly till en av dessa (tre) städer och leva.
Men om någon man hatar sin granne och ligger i bakhåll för honom och reser sig mot honom och slår honom så att han dör och sedan flyr till en av dessa städer,
Herren (Jahve) ska slå dina fiender som reser sig upp mot dig inför dig (framför ditt ansikte), de ska dra ut mot dig på en väg och ska fly på sju vägar inför dig (framför ditt ansikte). [Som t.ex. vid Jeriko, se Jos 6–7.]
Herren (Jahve) ska låta dig bli slagen inför dina fiender [som hände vid Ai, se Jos 8], du ska dra ut mot dem på en väg och ska fly på sju vägar inför dem (framför deras ansikte) och du ska bli ett skräckexempel (varnande exempel) för alla jordens kungadömen.
Hur ska en (person) kunna slå tusen,
och två (personer) kunna driva tiotusen på flykten,
om inte deras Klippa hade överlämnat dem (fienderna) till döden
och deras Herre (Jahve) hade gett det till dem? [5 Mos 28:25–27]
Mose var 120 år när han dog, hans ögon var inte skumma, inte heller hade hans kraft avtagit. [Han dog vid full vigör.]

Josua (13)

Så omkring 3000 män gick dit, men de tvingades fly för männen från Ai.
Och jag och allt folket som är med mig ska närma oss staden, och det ska ske när de kommer ut mot oss att vi först ska fly för dem.
Och de ska komma ut efter oss till dess att vi har lockat bort dem från staden, för de ska säga: 'De flyr för oss som förra gången.' Så ska vi fly framför dem.
Och Josua och hela Israel betedde sig som om de var slagna framför dem och flydde längs vägen mot öknen.
Och när männen från Ai vände sig om, såg de hur röken från staden steg upp mot himlarna, och de hade ingen kraft att fly den ena vägen eller den andra vägen. Och folket [israeliterna] som flydde till öknen vände sig om mot förföljarna.
Och det hände när de flydde undan (från framför) Israel när de var på väg ner från Bet Choron, att Herren (Jahve) kastade ner stora stenar [hagel] från himlarna över dem ända till Azeqa och de dog. Det var fler som dog av haglet än de som Israels söner slog med svärdet.
[Samma ord för hagel (hebr. barad) används även om den sjätte plågan i Egypten, se 2 Mos 9:18–33; Ps 18:14–15.]
Men dessa fem kungar flydde och gömde sig i grottan vid Mackedah.
så att mandråparen som dödar en annan själ (person) av misstag eller olyckshändelse kan fly dit. De ska vara en tillflykt för er från blodshämnaren.
Och han ska fly till en av dessa städer och stanna i ingången till stadens port och tala [förklara sitt ärende] i öronen på stadens äldste, och de ska ta in honom till sig i staden och ge honom en plats där han kan bo ibland dem.
Och han ska bo i den staden till dess att han kan stå till svars inför församlingen, till dess den som då är överstepräst är död. Sedan kan mandråparen återvända och komma tillbaka till sin egen stad och till sitt eget hus, till staden varifrån han flydde."
Dessa [6 fristäder] var de städer som blev avskilda för alla Israels söner och för främlingen som vistades ibland dem. Dit skulle var och en som av misstag (av en olyckshändelse) dödat någon kunna fly för att inte dö för blodshämnarens hand innan han ställts inför församlingen [och fått en rättvis dom].

Domarboken (13)

Men Adoni-Bezek flydde och de jagade efter honom och fångade honom och högg av hans tummar och hans stortår. [Denna form av lemlästning var vanlig bland hedniska folk, vilket gjorde personen oförmögen att hantera vapen eller utföra religiösa riter (3 Mos 8:23–24). I nästa vers (i hans egna ord) beskriver kungen hur han nu själv drabbas av det straff han själv åsamkat 70 andra personer. Han tolkar det som Guds straff, se även Ords 10:24; 26:27.]
Och Herren (Jahve) sände förvirring (orsakade panik, tumult – hebr. hamam) över Sisera och alla hans vagnar och hela hans armé med svärdseggen framför Barak, och Sisera steg ner från sin vagn och flydde till fots. [Detta är en nyckelvers, det var inte de 10000 israeliterna som fick hela Siseras armé på flykt, utan Guds ingripande, jfr 2 Mos 14:24.]
Sisera flydde dock till fots till Jaels tält, Chevers hustru, keniten, för det rådde fred mellan Javin, Chatsors kung och Chevers hus, keniten.
[Temat med rädsla/fruktan genomsyrar hela berättelsen om Gideon. Skräcken som avspeglar sig i denna berättelse är en normal mänsklig rädsla som kan uppstå inför det okända eller när man har en utmaning framför sig. Men den måste övervinnas.]
Herrens ängel kom till Ofra [på Jisreelslätten] och satte sig under terebinten som tillhörde aviesriten Joash. Gideon, hans son, höll just på att tröska vete i vinpressen för att gömma det från midjaniternas ansikte (så att de inte skulle se eller komma åt det).
[En allmänt accepterad uppfattning är att Herrens ängel är Jesus preinkarnerad, dvs. Jesus som uppenbarar sig som en Herrens budbärare innan han tar mänsklig gestalt. Staden Ofra omnämns i samband med Jezereldalen och berget Tabor. Den verkar ha legat utsatt för angrepp mitt på slätten och identifieras ofta med dagens Afula. Gideon betyder "en som hugger ner", vilket är ett lämpligt namn med tanke på hans första uppdrag att riva ner baalsaltaret och asherahpålen, se vers 25.]
Och de stod (stilla) var och en på sin plats runtom lägret, och hela armén sprang och de ropade och flydde.
Och de blåste i de 300 shofarerna och Herren (Jahve) satte varje mans svärd mot hans granne i hela hären och hären flydde så långt som till Beit-Shitta mot Tsererata, så långt som till Avel-Mecholas gräns vid Tabbat.
Och Zevach och Tsalmunna flydde och han jagade efter dem, och han tog Midjans två kungar, Zevach och Tsalmunna, och gjorde hela hären modfälld.
Och Jotam sprang iväg och flydde och gick till Beer [källan] och bodde där av fruktan för Avimelech, hans bror. [Det finns många städer som har "källa" i sitt namn (t.ex. Beer-Sheva), men kanske är det staden el-Bireh norr om Shechem i Jezreeldalen nära Gideons hemstad Ofra, se Dom 6:11.]
Och Avimelech jagade honom och han flydde framför honom och många skadade föll ända till portens ingång.
Men det fanns ett starkt torn i staden och dit flydde alla män och kvinnor, alla som var i staden, och stängde in sig själva och gick upp på tornets tak.
Och Benjamins söner sa: "De slås ner framför oss som förra gången." Men Israels söner sa: "Låt oss fly och locka bort dem från staden till huvudvägarna."
Och de vände och de flydde mot öknen till Rimmons klippa, och deras efterskörd i huvudvägarna [var] 5000 män och de hann upp efter dem ända till Gidom och de slog [där] från (av) dem 2000 män.
Men de vände och de flydde mot öknen till Rimmons klippa, 600 män, och de stannade i Rimmons klippa fyra månader.

1 Samuelsboken (12)

Och filistéerna stred och Israel blev slaget och de flydde varje man till sitt tält. Och där var ett stort slag (en stor slakt), för 30000 från Israels fotfolk föll.
Och mannen sa till Eli: "Jag är han som har kommit från armén, och jag flydde idag från armén." Och han sa: "Hur har det gått min son?"
Och han som hade med sig budskap svarade och sa: "Israel har flytt för filistéerna och det har också varit en stor slakt bland folket, och de slog även dina två söner. Chofni och Pinchas är döda och Guds (Elohims) ark är tagen."
Och alla Israels män som hade gömt sig själva i Efraims bergsbygd, när de hörde att filistéerna flydde förföljde även de dem i striden.
Och alla Israels män, när de såg mannen, flydde från honom och var mycket rädda.
Och David sprang och stod över filistén och tog hans svärd och drog ut det ur dess skida och slog honom och högg av honom huvudet med det. Och när filistéerna såg att deras hjälte var död, flydde de.
Och det blev krig igen och David drog ut och stred mot filistéerna, och slog dem med en stor slakt och de flydde för honom.
Och Saul försökte spetsa fast David vid väggen med spjutet, men David gled undan från Sauls åsyn (ansikte) och han slog in spjutet i väggen och David flydde [till sitt hus] och kom undan den natten. [Sauls sjätte försök att döda David.]
Och David slog dem från skymningen ända till kvällen nästa dag, och inte en enda man av dem undkom, förutom 400 unga män som red på kameler och flydde.
Och filistéerna stred mot Israel och Israels män flydde framför filistéerna och föll ner slagna på berget Gilboa.
Och när Israels män som var på den andra sidan dalen och de som var bortom Jordan, såg att Israels män flydde och att Saul och hans söner var döda, övergav de städerna och flydde, och filistéerna kom och bodde i dem.

2 Samuelsboken (16)

David frågade honom: "Hur går det [i kriget mot filistéerna i norr]? Jag ber dig, berätta för mig!"
Han svarade: "Folket har flytt från striden, och många från folket har också fallit och dött, och Saul och Jonatan, hans son, är också döda."
[I denna vers, som är en parantes, introduceras Jonatans son Mefivoshet.] Jonatan, Sauls son, hade en son som var förlamad i båda sina båda fötter. Han var 5 år när rapporten från Jizreel kom om Saul och Jonatan. [Både Mefivoshets far och farfar hade dött vid slaget vid Gilboa i Jezereldalen, se 1 Sam 31:1. Mefivoshets (Israels tronarvinges) liv stod nu på spel, eftersom alla potentiella efterträdare brukade röjas ur vägen av nya härskare.] Hans barnflicka [som ansvarade för Mefivoshet då Jonatan gått ut i striden] tog (lyfte upp) honom och flydde, men under den kaosartade flykten föll han och blev lam. Hans namn var Mefivoshet.
[Även om detaljerna inte ges här är det troligt att filistéerna tog kontroll över hela regionen, och var på väg söderut för att plundra Sauls huvudstad Giva (1 Sam 10:26; 11:4, strax norr om Jerusalem), där Mefivoshet befann sig. Texten ger inga detaljer om hur han föll, kanske hoppade de från någon mur och han bröt benen, eller fick en nervskada i nacken som gjorde att han blev lam. Oavsett så måste detta skapat djupa skuldkänslor hos barnflickan som i en svår situation försökte skydda honom, men det sker en olyckshändelse och barnet blir handikappat. Namnet Mefivoshet betyder "krossar skam", utanför Samuelsböckerna kallas han också Meriv-Baal, se 1 Krön 8:34; 9:40. Omnämnandet av Mefivoshet just här har även en litterär poäng, i nästa vers nämns hur Sauls son Ish-Boshet som betyder "man av skam" dör. Författaren vill ge hopp, skammen kommer krossas. Mefivoshet kommer spela en avgörande roll i framtida händelser, se 2 Sam 9:1–13; 16:1–4; 19:24–30.]
Så Joav och folket [armén] som var med honom kom nära för att strida mot araméerna, och de flydde framför honom.
Och när Ammons söner såg att araméerna hade flytt, flydde de på samma sätt framför Avishaj och tog sig in i staden [ammoniternas huvudstad Rabbah, nuvarande Amman]. Sedan återvände Joav från Ammons söner och kom till Jerusalem.
Och araméerna flydde framför Israel och David slog av araméerna 700 av vagnarnas ryttare och 40000 ryttare och slog Shovach, härhövitsmannen för deras armé, så att han dog där.
Då gjorde Avshaloms tjänare med Amnon som Avshalom hade befallt. Och alla kungens söner steg upp och varje man steg upp på sin mula och flydde.
och jag ska komma över honom när han är trött och har svaga händer och jag ska skrämma honom, och hela folket som är med honom ska fly och jag ska bara slå kungen,
Men folket sa: "Du ska inte gå med, för om vi måste fly bryr sig ingen om ett hjärta och om hälften av oss dör bryr sig ingen om ett hjärta, men du är som 10000 och nu är det bättre att du undsätter oss ut från staden."
Och de tog Avshalom och slängde honom i en stor grop i skogen och samlade en stor hög med stenar över honom. Och hela Israel flydde var och en till sitt tält.
Och folket smög den dagen in i staden, som folk som skäms när de drar sig undan och flyr i strid.
Och kungen steg upp och satt i porten. Och man berättade för folket och sa: "Se, kungen sitter i porten," och hela folket kom inför kungens ansikte. Men Israel hade flytt varje man till sitt tält.
Och efter honom [som tredje man] var Shamma, Agas son, harariten. Och filistéerna var samlade vid Lechi [eller "som en trupp"] och där var fältet fullt av linser, och folket flydde från filistéerna.
Och Gad kom till David och berättade för honom och sa: "Ska sju år av hungersnöd komma till dig i landet? Eller vill du fly tre månader framför dina fiender när de jagar dig? Eller ska det vara tre dagar med pest i landet? Ta nu råd och tänk igenom vilket svar jag ska ge till honom som har sänt mig."

1 Kungaboken (6)

Och ryktet nådde Joav, för Joav hade följt efter Adonijaho, men inte följt efter Avshalom. Och Joav flydde till Herrens (Jahves) tält och tog ett stadigt (fast, säkert) tag om altarets horn.
Och det berättades för Salomo: "Joav har flytt till Herrens (Jahves) tält och se, han är vid altaret." Och Salomo sände Benajaho, Jehojadas son, och sa: "Fall över (döda) honom."
När kung Rechavam sände Adoram som var skattmästare, stenade hela Israel honom med stenar så att han dog. Och kung Rechavam skyndade sig att stiga upp i sin vagn för att fly till Jerusalem.
Och de slog var och en sin man och araméerna flydde och Israel jagade dem, och Ben-Hadad, Arams kung, flydde på en häst med ryttare.
Men resten flydde till Afek in i staden och muren föll över 27000 män som var kvar. Och Ben-Hadad flydde och kom in i staden in i ett inre rum.

2 Kungaboken (11)

Och när de kom till Israels läger steg israelerna upp och slog moabiterna så att de flydde för dem. Och de slog landet Moab mäktigt (kraftfullt, ordentligt, rejält).
Därför steg de upp och flydde i skymningen och lämnade sina tält och sina hästar och sina åsnor, hela lägret som det var, och flydde för sina liv.
Och Joram gick över till Tsaira och alla hans vagnar med honom, och han steg upp på natten och slog edomiterna som omringade honom och vagnarnas förare och folket flydde till sina tält.
Och ta flaskan med olja och häll ut den över hans huvud och säg: ’Så säger Herren (Jahve): Jag har smort dig till kung över Israel.’ Öppna sedan dörren och fly och dröj inte."
Och hundarna ska äta Isebel i Jizreels del [området som tidigare varit Navots vingård] och ingen ska begrava henne." Och han öppnade dörren och flydde.
Och Joram vände sina händer och flydde och sa till Achazjaho: "Det är förräderi, Achazjaho."
Och Achazjaho, Juda kung, såg detta och han flydde [söderut] längs vägen vid trädgårdshuset (hebr. Bet Haggan) [kan vara moderna Jenin söder om Jizreel]. Men Jehu följde efter honom och sa: "Slå även honom [medan han är] i vagnen." I backen upp till Gor, som är vid Ivleam [blev han träffad], men han flydde [vidare] till Megiddo och dog där.
Och Juda blev slagna inför Israel, och de flydde varje man till sitt tält.
Och de gjorde en sammansvärjning mot honom i Jerusalem och han flydde till Lachish, men de sände efter honom och dödade honom där.

1 Krönikeboken (8)

[Nu följer berättelser från Davids liv. I jämförelse med Första Samuelsboken utelämnas de händelser och berättelser där han beskrivs som svag eller omoralisk. Material som bara återfinns här är hur David förbereder för tempelbygget (1 Krön 22–29). David liknas vid en "Mose" som får ritningar till hur tempeltjänsten ska utföras (1 Krön 28:11–19).]
Filistéerna stred mot Israel, och Israels män flydde för dem och föll slagna på berget Gilboa.
När alla israeliterna i dalen såg att deras här hade flytt och att Saul och hans söner var döda, övergav de sina städer och flydde. Sedan kom filistéerna och bosatte sig i dem.
Han var med David vid Pas-Dammim när filistéerna hade samlats där till strid. Där fanns en åker, full med korn, och folket flydde för filistéerna.
Därefter ryckte Joav fram med sitt folk till strid mot araméerna, och de flydde för honom.
När ammoniterna såg att araméerna tog till flykten, flydde också de för hans bror Avishaj och gick in i staden. Och Joav kom till Jerusalem.
Men araméerna flydde för Israel, och David dödade av araméerna manskapet på 7000 vagnar samt 40000 man fotfolk. Befälhavaren Shofak dödade han också.

2 Krönikeboken (5)

När kung Rechavam sände ut Hadoram som hade uppsikten över tvångsarbetena, stenade Israels barn honom till döds. Själv måste kung Rechavam skynda sig upp i sin vagn och fly till Jerusalem.
Israels barn flydde för Juda, och Gud gav dem i deras hand.
Och Herren (Jahve) lät nubierna [etiopierna] bli slagna av Asa och Juda så att de flydde.
Juda besegrades av Israel, och de flydde var och en till sitt.
Från den tid då Amatsjaho vek av från Herren började man anstifta en sammansvärjning mot honom i Jerusalem, och han måste fly till Lakish [5 mil sydväst om Jerusalem]. De sände män efter honom till Lakish som dödade honom där.

Psaltaren (4)

Gud (Elohim) reser sig (står upp),
hans fiender förskingras
de som är emot honom flyr från hans ansikte (hans närvaro).
[De tre verben är desamma som i 4 Mos 10:35. Här anas också uppståndelsen, se vers 19.]
På ditt kommando flydde de,
för din dundrande röst skyndade de bort.
Havet såg detta och flydde [när de korsade Röda havet, 2 Mos 14:21].
Jordan vände tillbaka [när de korsade Jordanfloden, se Jos 3:13, 16].
Hav, varför flydde du?
Jordan, varför vek du undan?

Ordspråksboken (2)

Den onde flyr även när ingen förföljer honom,
men de rättfärdiga är oförskräckta (frimodiga) som lejon.
Om en man medvetet utgjuter en människas blod [mördar någon],
blir han en flykting ända till sin egen grav,
låt ingen understödja (hjälpa, försörja) honom.

Höga Visan (2)

Till dess att dagen svalnar
och skuggorna flyr bort,
vänd om min älskade (raring)
och bli som en gasell
eller en ung hjort
på de tvådelade bergen [Höga V 4:5–6].
Till dess att dagen svalnar
och skuggorna flyr bort,
vill jag ta mig till myrrabergen
och bergen med rökelse.

Jesaja (13)

Och vad ska ni göra på hemsökelsens dag [Jes 26:14; Job 35:15; Hos 9:7],
när ödeläggelsen kommer från fjärran?
Till vem ska ni fly för hjälp?
Och var ska ni lämna kvar er ära (rikedom)?
De har gått över passet [vid Michmas, se 1 Sam 13:23],
de har satt upp sitt bohag i Geva.
Rama fruktar (darrar).
Giva-Shaol har flytt. [1 Sam 11:4]
[Här används två olika stavningar för samma plats Geva/Giva. Ordet betyder kulle och är Sauls hemort, vilket betonas i benämningen Giva-Shaol. Den vanligaste formen är den feminina Giva, men här används först den maskulina formen Geva.]
Och det ska ske att som den jagade gasellen,
och som får som ingen samlar,
ska de vända sig varje man till sitt eget folk,
och ska fly varje man till sitt eget land.
Länderna ska rusa som många vatten rusar, men han ska tillrättavisa dem och de ska fly långt bort och ska bli jagade som bergens agnar i vinden, och som något som rullar fram (virvlar runt) i stormen. [Bilden som målas upp här är när man tröskar sin säd med hjälp av uppvindarna på en hög kulle, där vinden för bort de lätta agnarna medan de tunga kornen faller ner på marken igen. Hebr. galgal är något som virvlar fram, som torra löv, tistlar, osv.]
Kustländernas invånare ska på den dagen säga: "Se, sådan är vår förväntan, dit flydde vi för att få hjälp och bli befriade av kungen i Assyrien. Hur ska vi nu kunna komma undan?"
Och det ska ske att den som flyr från ljudet av terror
ska ramla ner i avgrundsdjupet,
och den som kommer upp ur (från) mitten av avgrundsdjupet
ska fångas i en fälla,
för fönstren i höjden är öppna
och jordens grundvalar skakar.
Och ni säger: "Nej, vi ska fly på hästar",
därför ska ni fly,
och "Vi ska rida på de snabba",
därför ska de som jagar er vara snabba.
Tusen ska fly
vid hotet från en,
vid hotet från fem
ska ni fly,
till dess ni lämnas
som en flaggstång på en bergstopp
och som ett baner (flagga) på en kulle.
[Som en påle utan någon flagga, se Jes 33:23; Hes 27:5.]
Sedan ska Assyrien [som ni fruktar så mycket nu] falla med svärd, inte för en mans [svärd],
och svärdet, som inte är en människas, ska sluka (förgöra) honom. [Jes 37:37]
Och han ska fly från svärdet [Guds svärd]
och hans unga män ska sättas i slavarbete [beskattas hårt, se 5 Mos 20:11; Jos 9:21].

de som Herren (Jahve) har friköpt ska komma tillbaka den vägen.
De ska gå in i Sion under jubelrop.
En evig glädje ska kröna dem,
glädje och lycka ska överväldiga (överraska, gripa tag i) dem,
sorg och suckan ska fly bort.
Herrens förlossade ska återvända
och komma sjungande (med jubelsång) till Sion [tempelberget i Jerusalem].
Evig glädje ska vara på deras huvuden.
De ska få glädje och fröjd
och sorger och suckande ska fly bort.
Så ska de frukta (vörda) Herrens (Jahves) namn från väster,
och hans härlighets tyngd från solens uppgång (öster).
Han ska komma som en flod av ångest (ordagrant: trång passage)
som drivs fram av Herrens (Jahves) Ande.

Jeremia (12)

Varför ser jag dem förskräckta
och vända bakåt?
Och deras mäktiga är nedslagna
och de har flytt i hast utan att se tillbaka,
skräck från alla sidor förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).

De snabba kan inte fly bort,
de mäktiga kan inte undkomma,
i norr vid floden Eufrat
har de snubblat och fallit.
Även köpmännen i hennes mitt
är som kalvar i stallet,
för de har vänt tillbaka, de har alla flytt tillsammans,
de stannar inte [i "båset"],
för dagen för deras olycka har kommit över dem,
deras besökelsetid.
Fly! Rädda era liv
och var som en tamarisk i öknen.
Aroers invånare,
stå vid vägen och se och skåda,
fråga honom som flyr och han som kommer undan.
Säg: "Vad har hänt?"
I Cheshbons skugga står flyktingarna utan styrka, för en eld har gått fram från Cheshbon, och en flamma från Sichons mitt och den slukar Moabs hörn och kronan på huvudet på de stormande.
Fly, vänd om, rota er djupt Dedans invånare, för jag bringar Esaus olycka över honom, tiden då jag ska straffa honom.
Damaskus har blivit svagt, hon vänder sig till flykt och darrande har belägrat henne, ångest och födslovärkar har tagit sitt grepp om henne, som en kvinna när hon föder.
Fly, flyg långt bort, rota er djupt Chatsors invånare förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) för Nebukadnessar, Babels kung har tagit råd mot dig och har tänkt ut en plan mot dig.
Hugg av såningsmännen från Babel och honom som håller i skäran under skörden, av fruktan för det förtryckande svärdet ska var och en vända sig till sitt eget folk, och de ska fly var och en till sitt eget land.
Hör! De flyr och undkommer från Babels land till att förkunna för Sion Herren vår Guds (Jahve Elohims) hämnd, hämnden för hans tempel.
Fly från Babels mitt och rädda varje man sin själ (sitt liv), bli inte avhuggen i hennes synd, för det är tid för Herrens (Jahves) hämnd, han ska vedergälla henne.

Amos (1)

Den modige bland de mäktiga ska fly sin väg naken på den dagen." förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Som om en man flyr för ett lejon
och en björn möter honom,
och går in i huset och lutar sin hand mot väggen
och en orm biter honom.
Jag såg Herren (Adonaj) stå bredvid altaret och han sa:
Slå pelarhuvudena
så att portarna skakar
och bryt dem i bitar på huvudet av dem alla,
jag ska slakta återstoden av dem med svärdet,
ingen av dem ska kunna fly
och där ska inte vara någon som kommer undan.

Nahum (4)

Men Nineve har sedan urminnes tider varit som en vattendamm,
likväl flyr de iväg.
[Hon ropar:] "Stanna, stanna",
men ingen ser sig om (tittar bakåt).

Sakarja (1)

Ve! Ve! Fly från landet i norr [Babylon, men även symboliskt för allt vad det står för], säger Herren (Jahve), för jag har strött ut dig över gränserna som himlens fyra vindar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Ni ska fly till bergsklyftorna, för bergsklyftorna ska nå ända till Atsel [okänd plats öster om Jerusalem; betyder "reserverad"]. Ja, ni ska fly som ni flydde för jordbävningen på kung Ussias, Juda kungs tid [som regerade 792-742 f.Kr.], och Herren (Jahve) min Gud (Elohim) ska komma och alla hans heliga med honom. [Matt 25:31; 1 Thess 3:13; Jud 1:14; Upp 19:14]



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.