Referenser (119 st)
2 Moseboken (1)
Han [Mose] sade: "Om du hör Herren (Jahve) din Guds (Elohim) röst och noga lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, ska jag inte lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, för jag är Herren din läkare (hebr. JHVH rafa)." [Titeln Jahve rafa är det första av förbundsnamnen som Herren låter Israels barn få veta. Det sker i den andra månaden i den hebreiska kalendern som är Ijar (infaller i april/maj). På hebreiska består ordet av tre bokstäver Alef-Jod-Resh (איר). Begynnelsebokstäverna för frasen "Jag Herren din läkare" (tre hebreiska ord ani Jahve rafa) är också Alef, Jod och Resh – ijar. Frasen är alltså en akronym för månaden Ijar, en månad som ofta förknippas med helande.]
4 Moseboken (1)
Vem har räknat Jakobs stoft
eller räknat Israels dammoln (fjärdedel – hebr. rova)? Låt mig dö den rättfärdiges död
och låt mitt slut bli som hans."
5 Moseboken (7)
Och du ska göra det som är rätt och gott i Herrens (Jahves) ögon, så att det går väl för dig och du kan gå in och besätta det goda land som Herren (Jahve) svurit till dina fäder,
Ni ska inte göra efter allt det som vi gör här idag, varje man gör det som verkar bäst i hans egna ögon,
Du ska inte äta det för att det ska gå väl för dig och för dina söner efter dig, när du gör det som är rätt i Herrens (Jahves) ögon.
Håll (vakta, skydda, bevara) och lyssna till alla dessa ord som jag befaller dig, för att det ska gå väl för dig och för dina söner efter dig för evigt när du gör det som är gott och rätt i Herren din Guds (Jahve Elohims) ögon.
när du lyssnar till Herren din Guds (Jahve Elohims) röst för att hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) som jag befallt dig idag för att göra det som är rätt i Herren din Guds (Jahve Elohims) ögon.
Så ska du ta bort [skulden för] oskyldigt blod från din mitt, när du gör det som är rätt i Herrens (Jahves) ögon.
Klippan [en benämning på Gud] – hans gärningar är fulländade,
för alla hans vägar är rätta.
En trofast Gud (El) utan missgärning;
rättvis och rättfärdig är han.
Josua (2)
Se nu, vi är i din hand. Så som det är gott och rätt för dig att göra mot oss, gör det."
Och solen stod stilla
och månen stannade
till dess landet hade hämnats på alla sina fiender. Är inte detta skrivet (nedtecknat) i Jashars ["den rättfädiges"] bok? [Jashars bokrulle omnämns igen i och även i den grekiska översättningen av . Händelsen här var något extraordinärt som även skrevs ner i andra sekulära krönikor. Än har inga kopior av den hittats. Jashar betyder "rättfärdig" så bokens namn är den rättfärdiges bokrulle.] Och solen stannade mitt på himlarna [ordagrant på halva himlarna] och hade ingen brådska med att gå ner på en hel dag.
Domarboken (2)
På den tiden fanns det ingen kung i Israel.
Var och en gjorde vad han själv ansåg vara
rätt.
På den tiden fanns det ingen kung i Israel.
Var och en gjorde vad han själv ansåg vara
rätt.
1 Samuelsboken (2)
Även för mig, vare det fjärran från mig att jag skulle synda mot Herren (Jahve) genom att sluta be för er, men jag ska undervisa er i den goda och den rätta vägen.
Och Achish kallade på David och sade till honom: "Herren (Jahve) lever, du har varit ärlig och du har gått ut och du har gått in med mig i hären och har varit god i mina ögon, för jag har inte funnit ondska i dig sedan den dagen du kom till mig och till denna dag, men du är inte god i ledarnas ögon.
2 Samuelsboken (2)
och sade för att lära Judas söner [denna klagosång som fick namnet] "Bågen". [Orsaken till namnet kan bero på att Saul blev sårad av pilar, se , eller omnämnandet av "Jonatans båge", se . Se även . En del tolkar det som att David lärde judaiterna att bli skickliga i bågskytte.] Se, den är skrivet i Jashars bok:
i det att du älskar dem som hatar dig och hatar dem som älskar dig. För du har idag förkunnat att furstar och tjänare är ingenting för dig. För jag vet idag att om Avshalom hade levt och vi alla hade dött idag, skulle det ha behagat dig väl.
1 Kungaboken (6)
eftersom de har övergett mig och har tillbett
Ashtoret [Ishtar – kärlekens och krigets gudinna; himmelens drottning och Baals hustru], sidoniernass gudinna,
Chemos Moavs gud och
Milkom [även kallad Molok] amoréernas gud,
och inte vandrat på mina vägar till att göra det som är rätt i mina ögon och hålla (vakta, skydda, bevara) mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och mina påbud (bindande juridiska beslut) som hans far David gjorde.
Och det ska ske om du lyssnar till allt jag befaller dig och vandrar på mina vägar och gör allt som är rätt i mina ögon till att hålla (vakta, skydda, bevara) mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och mina budord (tydliga befallningar), som David min tjänare gjorde, att jag ska vara med dig och ska bygga till dig ett stadigt hus, som jag byggde för David, och ska ge Israel till dig.
och rivit isär kungariket från Davids hus och gett det till dig, och ändå har du inte varit som min tjänare David som höll (vaktade, skyddade, bevarade) mina budord (tydliga befallningar) och som vandrade efter mig med hela sitt hjärta till att göra endast det som var rätt i mina ögon,
eftersom David gjorde det som var rätt i Herrens (Jahves) ögon och inte vände åt sidan från något som han hade befallt honom alla hans livs dagar, förutom incidenten med Orija, hettiten.
Asa gjorde det som var rätt (rakt, uppriktigt) i Herrens (Jahves) ögon som sin förfader (far – hebr. av) David.
Och han vandrade på alla sin far Asas vägar, han vände inte bort från dem och gjorde det som var rätt i Herrens (Jahves) ögon.
2 Kungaboken (10)
utse åt er den bästa och lämpligaste av era herrars söner, och sätt honom på hans fars tron, och strid för er herres hus."
Och när han gick från platsen mötte han Jehonadav, Rechavs son, som kom för att möta honom och han hälsade honom och sade till honom: "Är ditt hjärta rakt, som mitt hjärta är med ditt hjärta?"
Och Jehonadav sade: "Det är det." "Och är det det, ge mig din hand." Och han gav honom sin hand och han tog upp honom till sig i vagnen.
Och Herren (Jahve) sade till Jehu: "Eftersom du har gjort gott (hebr. tov) och verkställt det som är rätt (rakt – hebr. jashar<) i mina ögon och har gjort mot Achavs hus efter allt som var i mitt hjärta, ska dina söner i fyra generationer sitta på tronen i Israel." [Jehu både gjorde det som var gott och det som var rätt. Det går alltså att göra det som är rätt, men alla är inte i harmoni med Guds hjärta och också gör det som är gott. I uppräkningen av kungar som följer så avvänds inte den kombinationen med gott utan bara med ordet rätt 6 ggr, se ; ; , ; ; och en gång det som inte är rätt ().]
Jehoash gjorde det som var rätt (rakt) i Herrens (Jahves) ögon alla hans dagar, som prästen Jehojada undervisade honom.
Han gjorde det som var rätt (rakt) i Herrens (Jahves) ögon, men inte som hans förfader David [som var en idealkung, se ; ; ]. Han gjorde efter allt som Joash, hans far hade gjort.
Han gjorde det som var rätt (rakt) i Herrens (Jahves) ögon efter allt det som hans far Amatsjaho hade gjort.
Han gjorde det som var rakt (rätt) i Herrens (Jahves) ögon, han gjorde allt som hans far Uzzijaho (Ussia) hade gjort.
Achaz var 23 år när han började regera och han regerade 16 år i Jerusalem och han gjorde inte det som var rakt (rätt) i Herren hans Guds (Jahve Elohims) ögon, som hans far David.
Han gjorde det som var rakt (rätt) i Herrens (Jahves) ögon efter allt som hans förfader David hade gjort.
Och han gjorde det som var rätt (rakt) i Herrens (Jahves) ögon och vandrade på alla sin far Davids vägar och vände inte av till höger eller till vänster.
2 Krönikeboken (11)
Asa gjorde det som var gott och rätt i Herren sin Guds ögon.
Han vandrade på sin far Asas väg och vek inte av från den, för han gjorde det som var rätt i Herrens ögon.
Joash gjorde det som var rätt i Herrens ögon så länge prästen Jojada levde.
Joash var 7 år gammal när han blev kung, och han regerade 40 år i Jerusalem. Hans mor hette Sibja och var från Beer-Sheba.
Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans far Amasja hade gjort.
Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans far Ussia hade gjort, och till det kom att han inte trängde in i Herrens tempel. Men folket gjorde fortfarande det som var ont.
[Ahas regerade 735-715 f.Kr..] Ahas var 20 år när han blev kung, och han regerade 16 år i Jerusalem. Han gjorde inte det som var rätt i Herrens ögon så som hans fader David,
Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans fader David hade gjort.
Men prästerna var för få och kunde inte flå alla brännoffersdjuren. Därför hjälpte deras bröder leviterna dem tills arbetet var fullgjort och prästerna hade helgat sig. Leviterna var nämligen mer angelägna än prästerna att helga sig.
Detta genomförde Hiskia i hela Juda, och han gjorde inför Herren sin Gud vad som var gott, rätt och sant.
Han gjorde det som var rätt i Herrens (Jahves) ögon och vandrade på sin fader Davids vägar och vek inte av vare sig åt höger eller åt vänster.
Esra (1)
Sedan utlyste jag där en fasta vid floden Ahava, för att vi skulle ödmjuka oss själva inför vår Gud (Elohim) för att söka hos honom en rak väg för oss och för våra små och för alla våra ägodelar.
Nehemja (1)
På Sinai berg steg du ner
och talade till dem från himlen,
du gav dem rättfärdiga föreskrifter (hebr. mishpatim)
och sann undervisning (plural – hebr torot),
goda stadgar (hebr. chuqim)
och påbud (hebr. mitzvot).
Job (8)
En man levde i landet Us [troligtvis öster om Israel, se ]. Hans namn var Job [hebr. , betyder "var är fadern?" eller "ansatt"]. Han var en god (ren) och hederlig man (hade integritet och ville göra det rätta), som fruktade (vördade) Gud och flydde det onda. [Orden god och hederlig används genomgående i Bibeln för ärlighet, trohet i äktenskap, att behandla tjänare väl, vara generös mot fattiga och inte tillbe avgudar. Job vidhåller att han inte gjort något fel på dessa områden, se . Job var dock inte syndfri i teologisk bemärkelse, i så fall skulle han inte behövt omvända sig, se ; .]
Då sade Herren till Åklagaren (Satan): "Har du lagt märke till (satt ditt hjärta till) min tjänare Job? På jorden finns ingen som är så god (ren) och hederlig (har integritet och vill göra det rätta) [samma fras som i ], ingen som så fruktar (vördar) Gud och undviker det onda." [Notera att det inte är Åklagaren utan Herren som tar initiativet till att lyfta fram Job som ett exempel.]
Då sade Herren till Åklagaren (Satan): "Har du lagt märke till (studerat, ordagrant: "satt ditt hjärta till") min tjänare Job? På jorden finns ingen som är så god (ren) och hederlig (har integritet och vill göra det rätta) [samma fras som i , ], ingen som så fruktar (vördar) Gud och undviker det onda. Fortfarande står han fast och har integritet (är god), trots att du drev mig (pressade, fick mig) att förgöra (sluka) honom utan orsak." [Samma ord "utan orsak" använde Satan när han insinuerade att Job inte prisade Gud av ren kärlek och gudsfruktan, utan bara för alla välsignelser han fått, se .]
Kom ihåg, jag ber dig, vem har någonsin förgåtts som är oskyldig?
Eller när har den hederlige (den som är rakryggad) blivit avhuggen?
Om du är ren (moraliskt ren – hebr. zach) och rättsinnig []
ja, då ska han vakna upp till dig [och komma till undsättning]
och fullborda (ersätta; fullkomna – hebr. shalem) din rättmätiga boning.
De hederliga häpnar över sådant,
den oskyldige blir upprörd över de gudlösa.
En rättfärdig skulle då vara hans motpart,
jag skulle för alltid bli frikänd av min domare.
[Job talar om sig själv som rättfärdig.]
Han sjunger då [upprättad] inför människorna:
"Jag syndade och förvrängde det rätta,
men jag fick inte vad jag förtjänade.
Psaltaren (25)
Min sköld är hos Gud (Elohim) [],
han räddar dem som har uppriktiga hjärtan (ärliga och rena hjärtan, de rättsinniga, ordagrant "rakhjärtade").
För se, de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) [som aktivt tar avstånd från Gud, hatar hans bud, se ] spänner bågen,
de har lagt pilen på strängen och siktar,
för att i mörkret (i hemlighet) skjuta på dem
med uppriktiga hjärtan (ärliga och rena hjärtan, de rättsinniga, ordagrant "rakhjärtade").
För Herren är rättfärdig och älskar rättfärdighet,
den uppriktige (den ärlige, som vandrar rakt fram på Guds väg) ska få se hans ansikte. [Två närbesläktade ord för rättfärdig används här. Det första ordet är tsadiyq som används om Herren. Det andra ordet som översatts "uppriktig" är yashar. Båda orden är abstrakta men det sistnämnda används konkret för att beskriva en rak/jämn väg. Samma ord används i kombination med hjärta och översätts "uppriktiga hjärtan" i . Att se Herrens ansikte är inte möjligt för en syndig människa, se , men den som vandrar på Guds väg kommer en dag att få se honom, se .]
Herrens (Jahves) föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. ) är rätta (rättfärdiga; leder rakt fram)
– de ger glädje åt hjärtat (den inre människan orsak att fröjdas). Herrens (Jahves) bud (budord – hebr. mitzvah) är klart (rent, strålande)
– det ger ljus åt (upplyser) ögonen.
Herren (Jahve) är både god (glad, hjälpsam, vill mänskligheten väl) och rättfärdig (dömer rättvist),
därför lär (visar, påpekar) han syndare hur man ska leva (visar han den rätta vägen). [Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – Tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar ordet "god" med denna bokstav, och förstärker här att Gud är god.]
Var glada i Herren (Jahve),
jubla (ordagrant: "cirkla runt"; dvs. dansa i glädje och fröjd), ni rättfärdiga,
gläd er med sång (höj gälla triumferande jubelrop), alla ni rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan)! [Psalmen ramas in av glädje, jämför med . Bekännelse och förlåtelse lyfter en människa och ger sann glädje!]
Jubla (höj gälla triumferande jubelrop) i Herren (Jahve), alla ni rättfärdiga;
lovsång är passande (det enda lämpliga) för de uppriktiga (de ärliga) [som vandrar rakt fram på Guds väg].
För Herrens (Jahves) ord är rätt (sant, rättfärdigt; leder rakt fram),
och han är trofast i allt han gör (ordagrant: allt hans verk – i stadighet).
[Detta är första av 22 förekomster av stadig/trofast (hebr. ) i Psaltaren – totalt används ordet 49 ggr i GT.]
Fortsätt med (sträck ut till sin fulla längd) din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) till dem som känner dig,
din rättfärdighet till de rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan)!
De gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) drar svärdet,
och spänner sin båge,
för att fälla den som är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av dig Gud],
för att slakta dem som går på rätta vägar (lever ett rättfärdigt liv).
Observera (betrakta noggrant) den oskyldige (den som är ren och vill leva rätt), se på den uppriktige (den ärlige, som vandrar rakt fram på Guds väg),
för det finns en framtid för fredens (fridens) man.
Som en fårhjord (flock med småboskap) är de på väg mot Sheol (graven, underjorden – de dödas plats),
med döden som deras herde.
De rättfärdiga ska regera över dem när på morgonen [när upprättelsens dag gryr, när Gud griper in];
deras gestalt (form) tynar bort i Sheol (dödsriket),
långt bort från deras höga boning [deras imponerande stora hus].
Den rättfärdige ska glädja sig i Herren (Jahve)
och ta sin tillflykt till honom
och alla med uppriktiga hjärtan (ärliga och rena hjärtan, de rättsinniga, ordagrant "rakhjärtade") ska berömma sig. [Den sista versen är annorlunda. Istället för Elohim, se och , används Herrens heliga namn JHVH här. Psalmen började med fruktan för fiender, men avslutas med glädje i Herren!]
till att förkunna att Herren (Jahve) är uppriktig,
min klippa, i vilken inte finns någon orättfärdighet.
[; ; ; ]
Rätten ska återvända till domarna,
och alla rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan) ska följa den.
Ljus är sått för de rättfärdiga,
och glädje för dem som är rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan).
[Befrielse:]
Han ledde dem på en jämn väg,
så att de kunde hitta en stad där de kunde bo.
De med uppriktiga hjärtan (ärliga och rena hjärtan, de rättsinniga, ordagrant "rakhjärtade") ser det och är glada,
och all missgärning upphör (ordagrant: stoppar hennes mun).
Prisa Herren (lova Jah – hebr. ´)!
א – Alef, ב – Bet
Av hela mitt hjärta vill jag tacka Herren,
tillsammans med dem som lever rätt (lever helhjärtat för Gud), i församlingen [vill jag tacka honom]. [Ordet "vill jag" börjar på den första hebreiska bokstaven Alef, det förstärker att det första och viktigaste beslutet vi kan göra är att prisa och böja oss inför Gud. Frasen "tillsammans med" börjar på bokstaven Bet som avbildar ett hus och symboliserar hem och gemenskap. Ordet och bokstaven förstärker hur viktig gemenskapen med andra troende är då vi tillsammans får tacka och lovprisa Gud.]De står fasta för alltid och evigt [],
de utförs (ska verkställas) i sanning (trofasthet) och rättvisa. [Ordet "står fasta" börjar på Samech och "utförs" börjar på Ajin.]
Mäktiga (väldiga hjältar) ska hans barn bli på jorden,
de rättsinnigas (med ärliga och rena hjärtan, rakhjärtades) släkte (generation) ska bli välsignat. [Ordet "Mäktiga" börjar på bokstaven Dalet och "släkte" med Gimel.]
Ett ljus lyser (har gått upp) i mörkret för de med uppriktiga hjärtan (de rättsinniga; ordagrant "rakhjärtade"),
[ljuset, som representerar Gud är]
nådig (full av omsorgsfull kärlek)
och barmhärtig (förlåtande, känner medlidande, oändlig nåd)
och rättfärdig. [Ordet "lyser" börjar på bokstaven Zajin och "nådig" med Chet. Versen avslutas med tre adjektiv i singular, det skulle kunna beskriva de uppriktiga, men troligare är att det beskriver Guds ljus som går upp med nåd, barmhärtighet och rättfärdighet.]
[Den artonde hebreiska bokstaven är: צ – Tsade. Talvärdet är 90. Tecknet avbildar en fiskkrok eller en man som böjt sig i ödmjukhet och symboliserar ofta rättfärdighet. Första och sista versen ramar in stycket med nyckelordet tsadik – rättfärdig. Ordet förekommer fyra gånger, se , , och 4. Ordföljden i beskriver bokstavligen också fastheten i Guds vittnesbörd (hebr. edot – grundläggande regler) genom att det ordet står central och ramas in av orden rättfärdighet och trofasthet. Rättfärdighet är inte bara ett abstrakt begrepp, rättfärdigheten har sitt praktiskt uttryck i att också göra det som är rätt, se .] Rättfärdig är du Herre (Jahve)
och rätta (raka) är dina domar (hebr. mishpatim).
Gör gott Herre (Jahve) mot de goda
och mot dem som har uppriktiga (upprätta, stående) hjärtan.
Sannerligen ska de rättfärdiga tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] ditt namn,
de som står rakt (är rakryggade, ärliga, omutbara, har hög integritet) ska vistas i din närvaro (inför ditt ansikte).
Ordspråksboken (25)
Han bygger upp ett förråd av sund visdom (till framgång) för de rättfärdiga,
och är som en sköld [beskyddare] för de som vandrar med integritet (oskyldigt, ostraffligt),
För de rättfärdiga ska bo i landet
och de med integritet (utan skuld, renhjärtade) får stanna där.
För den som avvikit från den rätta vägen (handlar mot Guds moral)
är avskyvärd i Herrens (Jahves) ögon.
Men de rättfärdiga
talar han förtroligt (delar han sina planer) med.
De är uppenbara (självklara, lättillgängliga) för den som förstår,
och rätta för den som ständigt lär sig (hittar, fördjupar sin kunskap).
De oskyldigas integritet vägleder dem [framåt på Guds väg],
men de otrognas falskhet leder till deras undergång.
Rättfärdigheten hos de som tänker och handlar moraliskt rätt (de ärliga) räddar dem,
men de otrogna fångas av sina egna giriga begär (lystnad; lust till ondska).
De rättfärdigas inflytande välsignar (bygger upp) en stad,
men syndares ord (tal, råd, mun) slår omkull den.
Orden från de ogudaktiga är som ett dödligt bakhåll,
men de rättfärdiga räddas (rycks bort) [från överfallet] genom sina ord.
En dåres väg är rätt i hans egna ögon,
men den som är vis lyssnar på råd.
Dårarna hånar (skrattar, gör sig löjliga över) skuldoffer (bekännelse av och upprättelse från en synd som ingen annan vet om),
men hos de rättfärdiga finns Guds favör (gillande).
De ogudaktigas hus (permanenta boningar, familjer) ska bli ödelagda,
men de rättfärdigas tält (nomaders temporära tält, boningar, familjer) ska blomstra.
Det finns en väg som verkar rätt för en människa,
men till slut kan den leda till döden [].
De ogudaktigas [religiösa] offer är avskyvärt (motbjudande, vidrigt) inför Herren (Jahve),
men bönerna från de rättfärdiga är hans glädje (tillfredsställelse, lycka, behag).
Den lates väg är överväxt med törne [vildväxande rosenbuske med taggar som sticker, sårar och snärjer],
men den rättfärdiges stig (välkända, upptrampade gångväg) är säker och väl utstakad.
Rättfärdiga läppar är en glädje för kungar,
och de älskar den som talar det som är rätt (sant, rättframt, uppriktigt).
De rättfärdigas huvudväg (upphöjda väg) undviker ondska,
den som aktar (skyddar) sin väg, bevarar sitt liv (sin själ). [Två olika hebreiska ord för väg används här. Det första är mesila – en välbyggd huvudväg där hinder har röjts bort. Det är en upphöjd väg utan stötestenar, se ; . Det andra ordet för väg är det mer vanligt förekommande derech, som ofta används om livsval och personlig vandringsväg.]
Det finns en väg som ser ut att vara rätt (ligger rakt fram utan hinder) för en människa,
men den leder till döden [].
Redan ett barn (en ung man) visar sin karaktär genom sina handlingar,
om de är rena och ärliga [eller falska].
Människan anser, från sitt perspektiv, att alla hennes vägar (beslut) är rätta,
men Herren (Jahve) prövar (väger) hjärtat.
[Människan rättfärdigar sina handlingar men Gud ser bakomliggande motiv och intentioner.]
För den oärlige är vägen krokig (svår),
men den rättfärdiges arbete (handlande, inkomst från arbete) är som en rak väg (rätt).
Den onde blir till lösen för den rättfärdige,
och den ogudaktige får ta den rättfärdiges plats [eftersom det onda de planerar mot de goda, drabbar dem själva].
En ogudaktig människa måste ta på sig en yttre fasad av styrka,
medan den rättfärdige planerar (förstår) sina vägar [med en inre trygghet och tillförsikt].
Den som leder de rättfärdiga in på en ond väg faller själv i sin grop,
men de renhjärtade kommer att få ett gott arv.
De blodtörstiga hatar den som är oskyldig (den som är ren och vill leva rätt),
men de rättfärdiga skyddar hans liv.
En orättfärdig man är avskyvärd (motbjudande) för de rättfärdiga,
på samma sätt är den som har en god moral (vandrar rätt) avskyvärd (motbjudande) för den ogudaktige.
Predikaren (1)
Se, endast detta har jag funnit,
att Gud (Elohim) har gjort (skapat) människan upprätt (rakryggad),
men de har tänkt ut (hittat på, åstadkommit) mycket (som Gud inte ämnat).
Jesaja (1)
Den upptrampade vägen till rättfärdighet är rak,
de rättrådiga gör rättfärdighetens stig slät (jämn, lätt att gå på).
Jeremia (5)
Och jag, se jag är i er hand. Gör med mig det som är gott och rätt i era ögon.
De ska komma tillbaka gråtande [i ånger för tidigare synder],
under bön om nåd (oförtjänt kärlek) ska jag föra dem tillbaka.
Jag ska leda dem längs med vattenbäckar [],
på en jämn väg där de inte ska stappla.
Jag ska göra detta eftersom jag är en fader för Israel,
och Efraim är min förstfödde son.
Och ni har idag vänt och gjort det som är rätt i mina ögon, i att förkunna frihet varje man till sin granne. Och ni har skurit ett förbund inför mitt ansikte, i huset som är uppkallat efter mitt namn.
Och nu, se, jag löser dig idag från kedjorna som är på dina händer. Om det är gott i dina ögon att komma med mig till Babel, kom, jag ska se med välvilja på dig, men om det är ont i dina ögon att följa med mig till Babel, låt bli. Se hela landet är framför dig, dit det är gott och rätt i dina ögon att gå, gå dit."
Men han ville inte vända tillbaka. "Gå då tillbaka till Gedaljaho, Achiqams son, Shafans son, som kungen i Babel har gjort till guvernör över städerna i Juda och bo med honom bland folket, eller gå varthelst det är rätt i dina ögon att gå."
Och ledaren för vakten gav honom ett underhåll och en gåva och lät honom gå.
Hesekiel (2)
Och deras fötter var raka fötter [utan någon led], och deras fotsulor var som fotsulan på en kalvs fötter [klövar], och de gnistrade som färgerna i polerad brons [].
Och under det utspända (det utsträckta välvda fästet, expansionen) var deras vingar sträckta mot varandra (tillsammans; ordagrant: "en kvinna till hennes syster"), en hade två som täckte och en hade två som täckte deras kroppar. [Se även .]
Daniel (1)
Han [Antiochos III – den store] beslutar sig för att komma med hela sitt rikes makt [han vänder sitt ansikte mot Egypten]. Han ska forma en allians (fredsavtal) och ge kungen av Sydlandet en av sina döttrar till hustru för att [i hopp om att infiltrera och kunna] ödelägga riket. Men det ska inte lyckas och inte vara till hans fördel. [År 198 f.Kr. formar Antiochos III ett fredsavtal med Ptolemaios V. Han ger sin dotter Cleopatra till hustru åt Ptolemaios V för att stärka alliansen, men hoppas också kunna använda henne för att infiltrera Sydriket. Vid trolovningen är Ptolemaios V bara sju år, så giftermålet sker fem år senare 193 f.Kr. Medan Cleopatra är i Egypten förflyttas hennes lojalitet från sin far till sin nya egyptiska man. Hon blir den första av flera egyptiska drottningar med samma namn. Den mest kända är den sjunde och sista Cleopatra VII, 69-30 f.Kr. Hon hade romantiska förhållanden med dåtidens mäktigaste romerska män – först Julius Caesar och därefter Marcus Antonius.]
Hosea (1)
[Boken avslutas med ett ordspråksliknande uttryck. Jämför med ; ; ] Vem är vis?
Låt honom förstå dessa [uttryck i denna bok].
Vem är förståndig?
Låt honom bli förtrogen med dem.
Herrens (Jahves) vägar är de rätta,
och de rättfärdiga vandrar på dem,
men syndarna kommer på fall.
Mika (4)
Är jag föränderlig, du Jakobs hus?
Är Herrens (Jahves) Ande utan tålamod?
Är detta hans gärningar?
Gör inte mitt ord gott mot den som vandrar upprätt?
Hör detta, jag vädjar till er, ni ledare över Jakobs hus
och ni som råder över Israels hus,
som avskyr det rätta
och förvrider all rättvisa,
De trofasta är borta ur landet,
det finns inga goda (redliga, ärliga) människor kvar.
Alla ligger på lur efter blod (är redo att mörda),
de jagar sin egen bror med nät.
Den bäste är [smärtsam] som en törnbuske [som river den som kommer nära],
de mest rättfärdiga (ärliga) bland dem är som en törnhäck [omöjlig att ta sig igenom].
Den dag som dina väktare väntar på – dagen för ditt straff – är på väg,
då ska de drabbas av förvirring (vandra mållöst).
rättsinnig, hederlig, rätt, rakt
