1 Moseboken (4)
De [trion] sa till honom: "Var är din hustru Sarah?"
Han svarade: "Där (se – hebr. hinneh), i tältet." [Troligen gestikulerade Abraham och pekade inåt tältet.]
De ropade på Lot och sa till honom: "Var är männen som kom in till dig i natt? För ut dem till oss så att vi kan känna (ha en sexuell relation med) dem."
Isak pratade med sin far Abraham och sa: "Min far" och han svarade: "Här är jag, min son." Han sa: "Vi har eld och ved men var är lammet till brännoffret?" [Detta är andra gången som Abraham säger "här är jag" i detta kapitel, se även och .]
Då frågade han männen efter hennes plats och sa: "Var är tempelskökan som satt vid vägkanten i Einaim [stad i låglandet (hebr. Shefela), mellan Hebron och Timnah]?"
De svarade: "Det har inte funnits någon tempelsköka här."
Domarboken (2)
Gideon svarade honom: "Men, Herre (Adonaj), om Herren (Jahve) är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Var är alla de under som våra fäder återberättade när de sa hur Herren (Jahve) förde oss ut ur Egypten? Nu har Herren (Jahve) svikit oss och gett oss i midjaniternas hand."
Och Zevul sa till honom: "Var är din mun när du säger: Vem är Avimelech att vi ska tjäna honom? Är inte detta folket som du har föraktat? Gå, jag ber dig, och strid mot dem."
2 Samuelsboken (2)
Kungen frågade: "Var är din herres son?"
Tsiva svarade kungen: "Se, han vistas i Jerusalem för han sa: Idag ska Israels hus upprätta till mig min fars kungarike." [Detta var troligtvis en lögn från Tsiva, om Mefivoshets redogörelse längre fram stämmer, se .]
Och Avshaloms tjänare kom till husets kvinna och de sa: "Var är Achimaats och Jehonatan?" Kvinnan svarade dem: "De har gått över vattenbäcken (hebr. michal)." [Ett ovanligt ord för bäck, kan vara dess namn.] Och när de hade letat och inte kunde finna dem återvände de till Jerusalem.
2 Kungaboken (3)
Han tog manteln som hade fallit av Elia, och slog på vattnet med den och sa: "Var är Herren (Jahve), Elias Gud?" När han slog på vattnet, delade det sig och Elisha gick över.
Var är Chamats och Arpads gudar?
[Två städer i centrala Syrien som assyrierna besegrat under sina fälttåg, se ]
Var är Sefarvims, Henas och Ivas gudar?
[Sefarvim (betyder: "de två skrivarna"), en stad i norra Syrien på östra sidan av Eufrat som Assyrien intagit.]
Har de befriat Samarien ur min hand?
[Den assyriska kungen Shalmaneser V (727-722 f.Kr.) började belägringen mot Hosea eftersom han ingick förbund med Egypten (). Sargon avslutade belägringen, och nämner antalet israeliter som fördes bort i fångenskap till 27280.]
Job (5)
Han vandrar hit och dit efter bröd. Var? (Var finns det?)
Han vet att hans mörka dagar är i hans hand.
Var är då
mitt hopp?
Mitt hopp [det jag hoppas att få se],
vem får se det [gå i uppfyllelse]?
[De två frågorna är uppställda i ett kiastiskt mönster.]
Eftersom ni säger: "Var är furstens hus? Och var är tälten som de onda bor i?"
Men ingen frågar: "Var är Gud (Eloha) som har gjort (format; insatt – hebr. asha) mig,
han som ger sånger i natten [tider av oro, se ; ; ],
Psaltaren (5)
Mina tårar är mitt bröd (min mat) [vad jag lever på],
dag och natt,
samtidigt säger man dagarna i ända:
"Var är [nu] din Gud?"
[Samma plågsamma fråga som kommer utifrån gnager även inom psalmisten själv: Min Gud, var är du någonstans, har du övergivit mig? Se även ; .]
Det är som om man krossade benen [i min kropp – det skär ända in i märgen],
när mina motståndare hånar (förtalar, kränker) mig.
Hela dagen säger de till mig:
"Var är [nu] din Gud?" [Fienden ställer samma fråga i .]
Varför skulle hedningarna få säga:
"Var är deras Gud (Elohim)?"
Inför våra ögon, låt det bli känt bland nationerna
att du hämnas det utgjutna blodet av dina tjänare.
Var är din tidigare nåd (omsorgsfulla kärlek), Herre (Adonaj),
som du i din trofasthet svor (gav din ed på) till David?
Varför ska hedningarna få säga:
"Var är nu deras Gud (Elohim)?"
Jesaja (10)
Ditt hjärta ska tänka tillbaka på skräcken (det fruktansvärda ska vara ett minne blott) [du ska fråga dig själv:]
"Var är han som skrev (räknade, förde bok) [för beskattning, militärtjänstgöring, byte, osv]?
Var är han som vägde [guld och silver]?
Var är han som räknade tornen [för att avlägga rapport till fienden för hur stark staden var]?"
Var är Chamats och Arpads gudar?
[Två städer i centrala Syrien som assyrierna besegrat under sina fälttåg, se ]
Var är Sefarvims gudar?
[Sefarvim (betyder: "de två skrivarna"), en stad i norra Syrien på östra sidan av Eufrat som Assyrien intagit.]
Har de befriat Samarien ur min hand?
[Den assyriska kungen Shalmaneser V (727-722 f.Kr.) började belägringen mot Hosea eftersom han ingick förbund med Egypten (). Sargon avslutade belägringen, och nämner antalet israeliter som fördes bort i fångenskap till 27280.]
Var är Chamats kung och Arpads kung och staden Sefarvajims kung, Hena och Iva?"
Och har glömt Herren (Jahve) din skapare,
som har sträckt (rullat) ut himlarna [som en bokrulle öppnas och sedan rullas ihop vid tidens slut, se , här anar vi också krökta rum och fler dimensioner än rum och tid, se även ; ]
och lagt jordens grundvalar,
och fruktar oavbrutet alla dagar på grund av förtryckarens raseri
när han gör sig redo att fördärva.
Var är förtryckarens raseri?
Då kom hans folk ihåg de gamla dagarna,
Moses dagar.
Var är han som drog upp dem ur havet
med herdarna över hans hjord?
Var är han som placerade
sin helige Ande i deras mitt?
Se ner från himlarna och skåda
från din heliga och majestätiska boning.
Var är din nitälskan och dina mäktiga gärningar,
ditt inres längtan (ordagrant: ljudet av tarmar) och din oändliga nåd (barmhärtighet – hebr. rachamim), den undanhålls för mig.
Jeremia (5)
De frågar inte: "Var är Herren (Jahve)
som förde oss upp ut ur Egyptens land,
som ledde oss genom öknen,
genom ett land – öde och med djupa hål [farliga sprickor och slukhål],
genom ett land – utan vatten och i dödsskugga [],
genom ett land som ingen färdas genom och ingen människa bor."
Prästerna frågade inte:
"Var är Herren (Jahve)?" [Jfr .]
Och de som ansvarade för (förvaltade) min undervisning kände mig inte (var inte intimt förtrogna med mig),
och härskarna begick överträdelser mot mig.
Profeterna profeterade [fruktbarhetsguden] Baal []
och vandrade efter dessa ting [plural – avgudar] som inte kunde hjälpa dem.
Men var är dina gudar som du har gjort åt dig?
Låt dem stå upp om de kan rädda dig
i din tid av svårigheter [; ; ].
För så många som dina städer [lika talrika]
har dina gudar blivit, du Juda.
Lyft upp era ögon och se dem som kommer från norr, var är hjorden som gavs dig, din vackra hjord?
Se, de säger till mig: "Var är Herrens (Jahves) ord? Låt det komma nu."
Klagovisorna (1)
De säger till sina mödrar:
Var är säden och vinet?
När (medan) de försvagas som en skadad soldat
på stadens torg,
när (medan) deras liv (själ) töms (rinner) ut
i deras mödrars famn.
[När barnen dör i mödrarnas armar.]
[Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – Lamed. Tecknet avbildar en herdestav eller oxpiska och symboliserar ofta undervisning. I denna vers börjar ordet "till sina mödrar" med denna bokstav och förstärker att moderskapets viktigaste uppgift, att ge barnen mat, inte längre är möjlig att upprätthålla. Det finns förmodligen ingen större smärta för en förälder än att förlora sitt barn.]
Hesekiel (1)
och se när muren faller ska det då inte sägas till er: Var är kletet som ni kletade med? (Alternativ översättning: Var är kalken som ni vitmenade med?)
Joel (1)
Må prästerna, Herrens tjänare, gråta mellan förhuset och altaret och säga:
"Herre, skona ditt folk och låt inte din arvedel hånas och bli ett ordspråk (talesätt) bland hednafolken. Varför skulle man få säga bland folken: 'Var är nu deras Gud?' "
[På prästernas förgård stod brännofferaltaret, och knappt tio meter framför det stod förhuset som ledde in i själva tempelbyggnaden, se . Nöden är så stor i landet att det inte finns något kvar att offra, se . Vända mot det heliga templet uppmanas nu prästerna att offra sina tårar i djup ånger och genuin omvändelse.]
Nahum (1)
Var är lejonens lya
som var matplats för de unga lejonen,
där lejon och lejoninnor vandrade
och lejonungarna inte hade något som gjorde dem rädda?
Sakarja (1)
Era fäder (förfäder),
var är de?
Och profeterna,
lever de för evigt?
Malaki (3)
En son hedrar sin far
och en tjänare sin herre.
Så om jag är far [Fadern],
var är min heder?
Om jag är Herre (Adonaj) [Herren],
var är [då] min vördnad? säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), till er präster som föraktar mitt namn.
Men ni säger (ändå frågar ni): "Hur har vi föraktat ditt namn?"
Du har tröttat ut Herren (Jahve) med dina ord. Men ni säger (ändå frågar ni):
"Hur har vi tröttat ut honom?"
När du säger: "Alla som gör det onda är goda i Herrens (Jahves) ögon och han har behag till dem", eller: "Var är den dömande Guden (Elohim) [som är rättvis]?"
var
