1293 – בְּרָכָה (beracha)

välsignelse


Typ:
Hebreiska: בְּרָכָה (beracha)
Ursprung: from H1288 (בָרַךְ)
Användning: 69 ggr i GT

Engelsk översättning

blessing
blessing, liberal, pool, present

Engelsk beskrivning

1) blessing
2) (source of) blessing
3) blessing, prosperity
4) blessing, praise of God
5) a gift, present
6) treaty of peace


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (69 st)


Jag ska göra dig till ett stort folkslag [en stor familj]
och jag ska välsigna dig
    och göra ditt namn stort (dig ärbar)
    och du ska bli
en välsignelse.
Från den tiden då Potifar utsåg Josef till arbetsledare i sitt hus och över allt han ägde, lät Herren (Jahve) egyptierns hus bli välsignat på grund av Josef. Herrens välsignelse vilade över allt han ägde, i huset och på fältet.
genom din fars Gud (El) som hjälper dig,
    och den Allsmäktige (Shaddai) som ska välsigna dig
med välsignelser från himlarna därovan,
    välsignelser från djupet [underjordiska källor] som vilar (breder ut sig) därunder,
    välsignelser från bröst och moderliv.
Din fars välsignelser
    har vida överträffat (har varit mäktigare än) mina förfäders välsignelser,
upp till de yttersta gränsen av de eviga kullarna.
    De ska vara över Josefs huvud,
    och över hjässan på honom som är avskild (helgad – hebr. nazir) från sina bröder.
    [5 Mos 33:16b; 4 Mos 6:2] [Josef är kanske den mest tydliga förebilden på Jesus i GT. Josef var en "fruktbärande son", se vers 22 och Jesus kallas vinstocken och de som är sammankopplade ska bära frukt, se Joh 15:5; Gal 5:22‑23. Josef kallas en "son vid källan" och Jesus är livets källa, se Joh 4:14.]
Alla dessa är Israels tolv stammar, och detta är det som deras far talade till dem och välsignade dem, var och en i enlighet med hans välsignelse, välsignade han dem. [Detta är första gången frasen "Israels tolv stammar" används. När landet så småningom delas upp inkluderas inte Levi; däremot blir Josefs två söner ledare för två stammar. Manasse och Efraim tar Josefs och Levis plats.]
Och Mose sade: "Helga er själva till Herren (Jahve) idag, för varje man har varit emot sin son och emot sin bror, så att han kan ge en välsignelse över er idag."
Då ska jag befalla min välsignelse över dig i det sjätte året och det ska bära frukt för tre år.
Se, jag ställer idag en välsignelse och en förbannelse framför er,
välsignelsen om ni lyssnar till Herren er Guds (Jahve Elohims) budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) som jag befaller er idag,
Och det ska bli när Herren din Gud (Jahve Elohim) för dig in i landet som du går för att besätta, att du ska placera välsignelsen på berget Gerizim och förbannelsen på berget Ejval [5 Mos 27‑28; Jos 8:30‑35].
Därutöver kan du slakta och äta kött inom dina portar som du själv (din själ) önskar efter den välsignelse som Herren din Gud (Jahve Elohim) har gett dig, de orena och de rena kan äta av det, som med gasellen och med hjorten.
Varje man ska ge som han har möjlighet efter den välsignelse som Herren din Gud (Jahve Elohim) har gett dig.
Likväl lyssnade inte Herren (Jahve) din Gud (Elohim) till Bileam, utan Herren (Jahve) din Gud (Elohim) vände förbannelsen till en välsignelse för dig, eftersom Herren (Jahve) din Gud (Elohim) älskar dig.
Och alla dessa välsignelser ska komma över dig och multipliceras (mångfaldigas) över dig, om du lyssnar till Herrens (Jahves) din Guds (Elohims) röst:
Herren (Jahve) ska befalla välsignelsen att vara med dig i dina lador och i allt som du sätter din hand till, och han ska välsigna dig i landet som Herren (Jahve) din Gud (Elohim) gett dig.
Och det ska ske när alla dessa saker kommer över dig – välsignelserna och förbannelserna som jag har ställt framför dig – och du ska tänka för dig själv bland alla länderna, om det är Herren (Jahve) din Gud (Elohim) som har fördrivit dig [2 Kung 25:1‑21; 2 Krön 36:17‑20; Jer 39:1‑10; 52:1‑30],
I dag kallar jag himlarna och jorden som vittnen att jag låtit er välja mellan liv och död, välsignelse och förbannelse. Välj livet, så att du och dina efterkommande får leva!
Detta är välsignelsen som gudsmannen Moses välsignade Israels söner med innan han dog.
[Naftali]
Och till Naftali sade han: "Naftali, överöst med nåd (villkorad nåd, favör, välbehag) och full av Herrens (Jahves) välsignelser, inta (besätt) havet och södern." [Detta är en märklig profetia då Naftali får sin arvedel väster och norr om Genesarets sjö, varken vid havet eller söderut i landet. Ordet som översätts söder här kan även betyda sunnanvind. Då får det även innebörden att svepa runt hela joden på samma sätt som vinden kan blåsa långa sträckor. Med tanke på att nästan alla Jesu lärjungar kom från Naftalis område kan då denna profetia ses som en förutsägelse om evangeliets utbredning i hela världen.]
Därefter läste han alla de ord från Mose undervisning (Torah), välsignelsen och förbannelsen [5 Mos 27‑28], enligt allt det som är skrivet i boken med undervisning (Torah).
Och hon svarade: "Ge mig en välsignelse, eftersom du har satt mig i sydlandet, ge mig därför en vattenkälla." Och han gav henne den Övre källan och den Nedre källan.
Och hon svarade: "Ge mig en välsignelse [extra favör], eftersom du har satt mig i Sydlandet, ge mig därför vattenkällor." Och Kaleb gav henne den Övre källan och den Nedre källan [Jos 15:19].
Han och hela hans följe vände tillbaka till gudsmannen [en fyra mil lång resa tillbaka igen, detta försenar hans hemresa med minst en dag]. Naaman kom och stod framför honom [till skillnad från första gången då han inte gick ur vagnen utan högmodigt antog att profeten skulle betjäna honom, se vers 9]. Han sade: "Nu vet jag med säkerhet att det inte finns någon Gud (Elohim) i hela världen förutom i Israel! Snälla, ta emot en gåva av tacksamhet från din tjänare."
Lyssna inte på Hiskia, för så säger Assyriens kung: Gör fred med mig och kom ut till mig och ät var och en av sitt vin och var och en av sitt fikonträd och drick var och en vattnet från hans egen källa,
Och leviterna Jeshua och [sju andra leviter] Kadmiel, Bani, Hashabneja, Sherebja, Hodia [Neh 10:14], Shebanja och Petachja [Esra 10:23] sade: "Res er och prisa Herren (Jahve) er Gud (Elohim),
    från evighet till evighet!
Lovat vare ditt härliga namn,
    som är upphöjt över allt lov och pris.
för de hade inte mött Israels barn med mat och dryck utan hade lejt Bileam mot dem för att förbanna dem [4 Mos 22‑24]. Men vår Gud vände förbannelsen till välsignelse.
Hos Herren (Jahve) finns (är) frälsningen (ordagrant: "till Herren frälsningen") [räddningen tillhör honom, bara hos Herren finns hjälp och befrielse]!
    Över ditt folk är (finns, kommer) din välsignelse. [Det inledande ropet i vers 8 "Stå upp, Herre! Fräls mig, min Gud!" får här sitt svar. Det hebreiska ordet för frälsning (som används sextio gånger i Psaltaren) är Yeshua, det hebreiska namnet på Jesus. Psaltarpsalmerna pekar på var vår frälsning finns.] Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
För du går honom till mötes med rika välsignelser,
    du sätter en krona av rent guld på hans huvud.
Du låter honom bli till evig välsignelse (välsignar och låter honom bli en välsignelse)
    [på liknande sätt som Abraham blev välsignad för att kunna välsigna andra, se 1 Mos 12:2],
    du gläder honom med fröjd inför ditt ansikte (i din närhet). [Ps 16:11]
Han ska (kommer att)välsignelse av Herren (Jahve),
    och rättfärdighet [ett frikännande från domen] från sin frälsnings Gud (Elohim).
Han är alltid (alla dagar är han) barmhärtig (generös) och lånar ut [utan ränta],
    och hans barn (avkomma) är välsignade. [Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – Nun. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro, och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Det används ofta för att beskriva en fortsättning och kontinuitet. I denna vers börjar ordet "ung" med denna bokstav. Användandet i detta stycke förstärker hur Gud är trofast i generation efter generation. Enligt lagen ska inte ränta tas ut för lån, se Ps 15:5; 2 Mos 22:25. Att låna ut pengar kan ses mindre generöst än att ge, men det är inte alltid sant. Ett lån ger större värdighet för mottagaren, se även Matt 5:42; Luk 6:35.]
När de går genom dalen med bakaträd (tåredalen),
    gör de den till en vattenkälla,
    regnen (de tidiga höstregnen, eller läraren) täcker dem med välsignelser (de blir till vattenreservoarer). [Versen är mångbottnad. Hebreiska baka kan syfta på 3-4 meter höga balsamträd vars doftande kåda användes för att göra balsam. Ordet är snarlikt verbet beki som används för "att gråta" i Bibeln. Anledningen kan vara kopplingen till hur träden "gråter" ut sin kåda från barken. Frasen kan tolkas bildligt för en tid av sorg, en dal med tårar. Om det däremot är en verklig plats så nämns bakaträden i samband med Refaimdalen nära Jerusalem, se 2 Sam 5:22‑24; 1 Krön 14:13‑16. I den dalen vann David seger över filistéerna. Israeliterna anföll från den plats där bakaträden stod, samtidigt som Herren lät ljudet från bakaträdens toppar låta som en här som skrämde filistéerna. Refaimdalen är den dal som leder upp till den sista sträckan till Jerusalem från sydväst, den sista etappen innan målet. Associationen till hur Herren hjälper pilgrimen på väg till templet och tårarna blir en källa till glädje passar bra. Även ordet för de tidiga höstregnen, hebreiska moreh, har betydelsen lärare. Sista ordet är berakhot, välsignelser, som är snarlikt berekhot (vattensamlingar), och en fin parallell med källor.]
Ja, han älskade förbannelse [att förbanna och kalla ner Guds straff på andra]
    och den kom till honom.
Han hade inte sin glädje (lust) i välsignelse
    och den var långt från honom.
Låt aldrig dem som råkar gå förbi kunna säga:
    "Herrens (Jahves) välsignelse är (vilar) över dem (de onda),
    vi välsignar dig i Herrens (Jahves) namn."
Som daggen på Hermon [i norra Israel] som kommer ner
    över Sions berg [tempelberget i Jerusalem].
[I ett regnfattigt land så är daggen livsavgörande för växtligheten, skörden och livet, se Jes 26:19; Sak 8:12; Hos 14:6. Kungens välvilja är lika livgivande och svalkande som daggen på gräset, se Ords 19:12. I 1 Mos 27:28 formar olja och dagg ett par, där oljan är en bild på regn.] För därifrån befaller Herren (Jahve) sin välsignelse – evigt liv! [En intressant notering med regn (och dagg) är att den berör alla, rättfärdig och orättfärdig, se Matt 5:45. Att leva i förlåtelse och endräkt är en troendes aktiva beslut, se Matt 6:12, 14‑15; Rom 12:18 som påverkar hela samhället. Denna psalm avlutas med ett svindlande löfte att som respons på sann enhet ska Herren befalla sin välsignelse – evigt liv.]
Välsignelser (gåvor och goda ord från både människor och Gud) kommer över den rättfärdiges huvud,
    men orden från en syndare gömmer (är en täckmantel för) våld (ondska).
Den rättfärdiges minne välsignas (lovordas),
    medan syndarens namn (rykte) förmultnar bort.
Herrens (Jahves) välsignelse gör en människa rik,
    och det utan sorg (smärta, hårt arbete, lidande).
De rättfärdigas inflytande välsignar (bygger upp) en stad,
    men syndares ord (tal, råd, mun) slår omkull den.
Den som välsignar (en generös själ; en givmild person)
    blir framgångsrik (rikt mättad; även: smord, se Ps 23:5),
och den som vederkvicker andra (släcker andras törst; frikostigt vattnar andra),
    ja, han blir [själv] översköljd (vattnad; rikligt välsignad med regn) [från ovan]. [Ordet "vederkvickt", hebr. ravah handlar om att fylla andras behov och släcka andras törst. "Översköljd" är i grundtexten det ovanligare ordet yara, som bara går att finna här och i profetboken Hosea, där det dels beskriver fysiskt höst- och vårregn som vattnar jorden, se Hos 6:3, men också används bildligt för Guds rättfärdighet som "regnar" över Israel, se Hos 10:12. Här i Ordspråksboken antyds en skillnad både i proportion och riktning. Den som frikostigt delar med sig av lite vatten från egen brunn till andra människor vill Gud kompensera med rikliga välsignelser från ovan, speciellt genom den så nödvändiga nederbörden. De två subjekten översätts "den", även om "själ" på hebreiska är i feminin form och det i grundtexten står "han som vederkvicker". Versen innehåller andliga principer som gäller alla människor.]
Folket förbannar den som medvetet håller tillbaka sin säd [när folket behöver få mat],
    men den som säljer blir välsignad [av både Gud och människor].
Men för de [rättfärdiga domare] som går tillrätta med de ogudaktiga går det väl,
    de blir rikt välsignade (de får framgång).
En som är trogen får överflödande välsignelser (framgångar, gåvor, frid),
    men den som snabbt vill bli rik [oavsett pris] ska inte bli ostraffad.
På den dagen ska Israel vara den tredje med Egypten och med Assyrien, en välsignelse mitt på jorden,
Lyssna inte på Hiskia, för så säger Assyriens kung: Gör fred med mig och kom ut till mig och ät var och en av sitt vin och var och en av sitt fikonträd och drick var och en vattnet från hans egen källa,
[Som en varsam trädgårdsmästare som sköter om sin trädgård:]
Jag ska utgjuta vatten över törstande mark,
    och strömmar över torrt land.
Jag ska utgjuta min Ande över dina barn,
    min välsignelse över dina avkomlingar.
Så säger Herren (Jahve): "Som när en frisk druva hittas i en klase
    och någon säger 'förstör den inte
    för det finns en välsignelse i den',
så ska jag göra för min tjänares skull,
    jag ska inte förgöra dem allihop.
Jag ska göra dem och området runt mitt berg till en välsignelse. Jag ska låta regn komma i rätt tid, regnskurar som ger välsignelse.
Vem vet, kanske han ändrar sig (vänder om)
    och låter välsignelsen vara kvar till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. [Frågeställningen "vem vet" ifrågasätter inte om Gud skulle vara nådefull och förlåta synder när man omvänder sig – det gör han, hela Joels bok andas hopp och namnet Joel betyder "Jahve är god". Det är dock upp till Guds vishet och allmakt att bestämma om domen ska verkställas, skjutas upp eller tas bort. Syndens konsekvenser kan ibland ha gått så långt att Gud i sin godhet måste döma vissa områden.]
Det skall ske att på samma sätt som ni var en förbannelse (något man tog lätt på, gjorde spe av, föraktade) bland nationerna ni Juda hus och Israels hus, så ska ni bli en välsignelse (något man beundrar, ser upp till). Frukta inte, låt era händer bli starka.
Om ni inte lyssnar och om ni inte tar till ert hjärta att ge ära till mitt namn, säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), då ska jag sända förbannelser över er och jag ska förbanna era välsignelser. Ja, jag ska sannerligen förbanna dem, eftersom ni inte tar detta till ert hjärta.
För fullt tionde till förrådshuset, då ska det finnas mat i mitt hus. Pröva och testa mig sedan i detta, säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), om jag inte ska öppna himlens fönster för er [samma ord som i 1 Mos 7:11; 8:2 om syndafloden] och vräka ut välsignelser över er till dess att ingen saknar överflöd (alla har mer än nog; alla behov är fyllda med råge). [Det hebreiska uttrycket ad bli dai är svårt att översätta men talar om något som är i så rikt mått att det inte finns några behov mer, så mycket mer att det inte går att mäta.]



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.