0899b – בֶּ֫גֶד (beged)

kläder


Typ:
Hebreiska: בֶּ֫גֶד (beged)
Ursprung:
Användning: 215 ggr i GT

Engelsk översättning

garment

Engelsk beskrivning

1) (CLBL) garment, clothing (used indiscriminately)


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (215 st)


Tjänaren tog fram juveler av silver och juveler av guld och vackra kläder och gav till Rebecka, han gav också dyrbara ting till hennes bror och hennes mor.
Ruben återvände till brunnen men Josef var inte i brunnen och han rev sönder sina kläder [för att visa sin sorg och upprördhet].
Hon tog av sig sina änkekläder och täckte sig själv med sin slöja och svepte in sig själv och satte sig vid ingången till Einaim (namnet betyder ögonen eller källorna), som ligger på vägen till Timna. Hon såg att Shela hade vuxit upp (blivit giftasvuxen) men att hon inte blivit given till honom som hustru.
Hon steg upp och gick sin väg och tog av sig sin slöja och satte på sig sina änkekläder.
Då tog hon tag i hans mantel och sade: "Ligg med mig!" Men han lämnade sin mantel i hennes hand, flydde och tog sig ut [ur huset].
När hon såg att han hade lämnat manteln i hennes hand och flytt undan,
När han hörde att jag höjde min röst och ropade för full hals, då lämnade han sin mantel hos mig, flydde och tog sig ut." [Ibland är flykt ett tecken på svaghet, andra gånger mod. Josef förlorade sin mantel, men behöll sin integritet.]
Hon lade hans mantel bredvid sig till dess att hennes herre kom hem.
När jag höjde min röst och ropade för full hals, då lämnade han sin mantel hos mig, flydde och tog sig ut."
Farao tog sin signetring från sin hand och satte den på Josefs hand och klädde honom i praktfulla dräkter av fint linne och satte en guldkedja runt hans hals. [Istället för fängelsekläder får Josef fina linnekläder. Två gånger hade han förlorat sin mantel, nu får han en ny. Istället för fängelset järnkedjor (Ps 105:18) får han nu kedjor av guld!]
och de broderade kläderna
    och de heliga kläderna till prästen Aron
    och kläderna till hans söner för att tjänstgöra i prästämbetet,
Och du ska sätta på Aron de heliga kläderna och du ska smörja honom och helga honom så att han kan betjäna mig i prästämbetet.
Och han ska ta av sig sina kläder och sätta på sig andra kläder och bära ut askan utanför lägret till en ren plats.
Vadhelst som berör dess kött ska vara heligt, och om något av blodet stänker på någon klädnad ska du tvätta det som blivit nedstänkt på en helig plats.
"Ta Aron och hans söner med honom och kläderna och smörjelseoljan och en oxe som syndoffer [3 Mos 4:3] och två baggar och en korg med osyrat bröd,
Och Mose tog av smörjelseoljan och av blodet som var på altaret och stänkte det över Aron och över hans kläder och över hans söner och över hans söners kläder med honom, och helgade (avskilde) Aron och hans kläder och hans söner och hans söners kläder med honom.
Och Mose sade till Aron och till Elazar och Itamar, hans söner: "Täck inte av era huvuden och riv inte sönder era kläder, för att ni inte ska dö så att vreden kommer över hela folket, men låt era bröder, hela Israels hus begråta elden (som dödade Nadav och Aviho) som Herren (Jahve) tände.
Och den som bär ett kadaver av dem ska tvätta sina kläder och vara oren till kvällen.
Och han som rör ett kadaver av dem ska tvätta sina kläder och vara oren till kvällen, de är orena för er.
Och vad som helst som råkar ramla på dem när de är döda ska vara orent, om det är ett redskap av trä eller kläder eller skinn eller säcktyg, vilket redskap det må vara som man gör något arbete med, det måste läggas i vatten och ska vara orent till kvällen, så ska det bli rent.
Och den som äter av dess kadaver ska tvätta sina kläder och vara oren till kvällen, också den som burit kadavret ska tvätta sina kläder och vara oren till kvällen.
Och prästen ska se på (undersöka) honom en andra gång den sjunde dagen, och se, om fläcken har blivit mörk och fläcken inte har spridit sig på huden, ska prästen förklara honom ren, då är det en sårskorpa och han ska tvätta sina kläder och vara ren.
Och på sjunde dagen ska prästen se på (undersöka) och se på fjällen, och se om fjällen inte har spridit sig i huden och se om det inte ser djupare ut än huden, då ska prästen förklara honom ren och han ska tvätta sina kläder och vara ren.
[Detta sammanfattande stycke berör de som har blivit diagnostiserade med någon av de ovanstående sju olika fallen.] Och den som lider av svampinfektionen (möglet), hans kläder ska rivas söner och hans huvud rakas, och han ska täcka över sin överläpp och ropa "Oren, oren". [Hebr. tame tame!]
Kläderna som plågan med möglet (svampinfektionen) är i, oavsett om det är yllekläder eller linnekläder,
och om fläcken är grönaktig eller rödaktig i kläderna eller på skinnet, på det vävda eller på det stickade eller på någonting tillverkat av skinn, är det en fläck med mögel (svampinfektion) och ska visas för prästen.
Och han ska se på (undersöka) fläcken den sjunde dagen. Om fläcken har spridit sig i kläderna, antingen i det vävda eller i det stickade eller på skinnet eller i någonting som är tillverkat av skinn, då är fläcken ett frätande mögel (svampinfektion). Det är orent.
Han ska därför bränna den klädnaden, oavsett om det är vävt eller stickat, av ull eller linne eller någonting av skinn där fläcken är ett frätande mögel (svampinfektion). Det ska brännas i eld.
Men om prästen ser på (undersöker) och ser att fläcken inte har spridit sig i klädnaden, varken i det vävda eller i det stickade eller i någonting av skinn,
Men om prästen ser på (undersöker) och ser att fläcken har mörknat efter att den har tvättats, då ska han riva ut den ur plagget eller ur skinnet eller ur väven eller ur det stickade.
Och om det fortfarande syns i klädnaden eller i det vävda eller i det stickade eller i någonting av skinn, då är det en fläck som sprider sig. Du ska bränna det som har fläcken med eld.
Och klädnaden, vävd eller stickad eller vad som än är tillverkat av skinn, det som du ska tvätta, om fläcken försvinner från det, då ska det tvättas en andra gång och det ska vara rent.
Detta är undervisningen om fläckar med mögel (svampinfektion) i kläder av ull eller linne, antingen det är vävt eller stickat, och om allting av skinn, för att förklara det rent eller för att förklara det orent.
Och den som har blivit ren ska tvätta sina kläder och raka av allt sitt hår och tvätta sig själv i vatten så att han blir ren, och därefter ska han komma in i lägret och ska stanna utanför sitt tält i sju dagar.
Men på den sjunde dagen ska han raka av allt sitt hår och sitt skägg och sina ögonbryn, allt hår ska han raka av, och han ska tvätta sina kläder och han ska tvätta sin kropp och han ska vara ren.
Och den som ligger i huset ska tvätta sina kläder och han som äter i huset ska tvätta sina kläder.
och för mögel (svampinfektioner)kläder och på hus,
Och vemhelst som rör hans säng ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Och han som sitter på någonting som han med flytningen har suttit på, ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Och den som rör kroppen på honom som har en flytning ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Och om han som har en flytning spottar på honom som är ren, då ska han tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Och vemhelst som vidrör något som varit under honom som har en flytning ska vara oren till kvällen, och han som har burit (flyttat på) något av dessa ting ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Och vemhelst som vidrör honom som har en flytning och inte har sköljt sina händer i vatten, han ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Och när han som har flytningen är ren från sin flytning ska han räkna för sig själv sju dagar [jmf 3 Mos 12:2; 13:4; 15:19] för sin rening och tvätta sina kläder och bada sig själv i rinnande vatten och ska vara ren.
Och varje plagg och varje skinn varpå (den spillda) säden från samlaget finns ska tvättas med vatten och vara orent till kvällen.
Och vemhelst som rör hennes säng ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Och vemhelst som rör någonting som hon suttit på ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Och vemhelst som rör dessa ting ska vara oren och ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
Han ska klä sig i heliga linnekläder, han ska ha linnebyxor på sin kropp och ska vara omgjordad med en linnegördel och med en linneturban ska han vara klädd. Detta är de heliga kläderna, därför ska han tvätta sin kropp i vatten och sedan klä sig i dem. [Översteprästen hade i vanliga fall en färggrann skrud med guld och ädelstenar, se 2 Mos 28:39‑41; 39:29. De enklare vita linnekläderna var de övriga prästernas ämbetsdräkt. När nu översteprästen ska klä sig lika enkelt som alla andra präster, visar det profetiskt att Jesus måste bli som en av oss, sann människa, för att kunna ge oss försoningen. Heligheten förstärks också av att sju gånger i detta kapitel upprepas frasen "för honom själv" när det gäller offer, se vers 6 (2ggr), 11 (3ggr), 17, 24.]
Aron ska komma in i församlingens mötestält och ska ta av sig linnekläderna som han tog på sig när han gick in till den heliga platsen och han ska lämna dem där.
Han ska tvätta sin kropp med vatten på den heliga platsen och sätta på sig sina (egna) kläder och komma fram och offra sitt brännoffer och folkets brännoffer och bringa försoning för sig själv och för folket.
Den man som ledde ut syndabocken ska tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten och sedan komma in i lägret.
Den som bränner dem ska tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten och därefter ska han gå in i lägret.
Översteprästen, som han ska smörja, och som han ska helga till tjänstgöring i översteprästens ämbete i hans fars ställe, ska bringa försoning och ska ta på sig linnekläder, de heliga kläderna.
Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, vare sig han är infödd eller främling, ska tvätta sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till kvällen. Då blir han ren.
Mina stadgar ska ni hålla. Du ska inte låta två slags djur av din boskap para sig med varandra.
Du ska inte så två slags säd i din åker.
Ta in på dig klädesplagg av två olika slags garn.
[Översteprästen har fler krav än en vanlig präst.]
Och han som är överstepräst bland sina bröder, över vars huvud smörjelseoljan är utgjuten och som är avskild för att ta på sig kläderna, ska inte avtäcka sitt huvud och inte riva sönder sina kläder.
och ovanpå ska de lägga ett täcke av skinn och breda ut ett blått tyg över och de ska sätta stängerna på plats.
Och över skådebrödsbordet ska de sprida ut ett blått tyg och ovanpå ska de lägga fat, grytor och skålar och kannorna som de utgjuter med, och brödet ska ligga kvar därpå.
Och de ska sprida ut ett rosenrött tyg och täcka det med skinn och ska sätta stängerna på plats.
Och de ska ta ett blått tyg och täcka menoran och dess lampor och dess tänger och dess vektrimmare och alla dess oljeverktyg som de sköter den med.
Och på det gyllene altaret ska de sprida ut ett blått tyg och täcka över det med ett skinn och ska sätta in dess stänger.
Och de ska ta alla tillbehör som hör till arbetet som de utför i helgedomen och lägga dem i ett tyg av blått och täcka dem med skinn och ska lägga dem på ett ok.
Och de ska ta bort askan från altaret och sprida ut ett purpurtyg över det.
Och så ska du göra med dem för att rena dem, stänk reningsvatten över dem och låt en rakkniv gå över hela deras kropp (kött) och låt dem tvätta sina kläder och tvätta sig själva.
Och leviterna renade sig själva och de tvättade sina kläder, och Aron offrade dem som en helig gåva inför Herrens (Jahves) ansikte, och Aron bringade försoning för dem för att rena dem (göra dem rituellt rena).
Sedan ska prästen tvätta sina kläder och han ska bada sin kropp i vatten och efteråt ska han komma in i lägret och prästen ska vara oren till kvällen.
Och den som bränner henne ska tvätta sina kläder i vatten och bada sin kropp i vatten och ska vara oren till kvällen.
Och han som samlar ihop askan efter kvigan ska tvätta sina kläder och vara oren till kvällen, och det ska vara för Israels söner och främlingen som vistas bland dem, till en evig förordning (ordagrant "saker inristat").
Och den rena personen ska stänka över den orena på den tredje dagen, och på den sjunde dagen ska han rena honom och han ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och ska bli ren vid kvällen.
Och det ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat") för dem, och han som stänker stänkelsevattnet ska tvätta sina kläder och han som vidrör stänkelsevattnet ska vara oren till kvällen.
Och varje klädnad och allt som är gjort av skinn, och allt arbete av gethår, och allt gjort av trä ska ni rena."
Och ni ska tvätta era kläder på sjunde dagen och ni ska bli rena. Därefter får ni komma in i lägret."
Du ska inte förvanska rätten för främlingen eller den faderlöse, och inte ta en änkas kläder som säkerhet för ett lån [se vers 10‑13].
Kung David var nu gammal…
Under tiden Elisa såg detta ropade han: "Min fader, min fader! Du som är Israels vagnar och ryttare!" [Syftar antagligen på Elia, vars profetiska tjänst var som en armé som skyddade Israel.] Sedan kunde han inte längre se honom. Han tog tag i sina kläder och rev dem i två stycken.
...tio talenter silver [motsvarar värdet ca 150.000 kr] och sex tusen siklar [motsvarar ca 450.000 kr]
Sedan kom [de tre männen]
    Eljakim, son till Chilkijaho, som var ledare över huset,
    och skrivaren Shevna
    och Joash, upptecknaren Asafs son,
till Hiskia med sina kläder sönderrivna [som ett yttre tecken på sorg] och berättade för honom befälhavarens (hebr. ravshakes) ord.
När jag hörde detta rev jag sönder mina kläder och min mantel och slet av hår från mitt huvud och mitt skägg och satt ner i förfäran.
Vid tiden för aftonoffret reste jag mig upp från min fasta, med mina kläder och min mantel sönderrivna och jag föll på mina knän och spred ut mina händer till Herren min Gud (Jahve Elohim)
Varken jag eller mina bröder, inte mina tjänare eller de väktare som följde mig, ingen av oss tog av sig sina kläder, alla som gick till vattnet [hämtade dricksvatten i Gihonkällan som var Jerusalems dricksvattentäkt] hade sina vapen med sig.
När nu Mordochaj [Esters fosterfar, se Est 2:7] fick veta allt som hade gjorts (bestämts), rev han sönder sina kläder och satte sig i säck och aska och gick till stadens mitt och ropade med hög, ljudlig och bitter röst. [Att sätta sig i säck och aska är ett vanligt uttryck för sorg, även det bittra ropandet.]
Esters jungfrur och kammartärnor kom och berättade det för henne, och drottningen tog mycket illa vid sig och hon skickade en skrud för att klä Mordochaj och ta ifrån honom hans säcktyg, men han accepterade inte detta.
De delar mina kläder mellan sig
    och kastar lott om min klädnad.
Dina kläder doftar [underbart] som myrra, aloe och kassia (kanel);
    från smyckade palats (elfenbenspalats) [hörs musik från] stränginstrument som gläder dig!
    [Tre aromatiska oljor som alla framställdes från träd. Myrra och kanel var ingredienser till templets smörjelseolja, se 2 Mos 30:22‑24, se även Ords 7:17; Höga V 4:14.]
De ska förgås,
    men du står kvar.
De slits ut som ett plagg,
    som kläder ska du ta av dem och byta ut (förändra) dem.
Låt det bli för honom som manteln han tar på sig
    och som gördeln som han omger sig med hela tiden.
Kan man bära eld (brinnande ved) i famnen
    utan att kläderna tar eld?
[Domaren säger till fordringsägaren:]
Ta kläderna (manteln) från den som gått i borgen för en främling,
    panta vad han har då han är säkerhet för en okänd (en främmande kvinna). [Den som är dåraktig och tar på sig ansvaret för en främlings skulder, vars pålitlighet inte är känd, eller en äktenskapsbrytares, vars opålitlighet är känd, blir ansvarig även om det kostar honom hans mantel som pant.]
Som att ta av sig kläder en kylig dag [vilket gör att man fryser ännu mer]
    eller som att blanda vinäger och lut (natrium-karbonat)
    
    [som är en helt opassande blandning],
så är det att sjunga [glada] sånger
    till ett tungt (sorgset) hjärta.
[Domaren säger till fordringsägaren:]
Ta kläderna (manteln) från den som gått i borgen för en främling,
    panta vad han har då han är säkerhet för en okänd (en främmande kvinna).
    [Den som är dåraktig och tar på sig ansvaret för en främlings skulder, vars pålitlighet inte är känd,
    eller en äktenskapsbrytares, vars opålitlighet är känd, blir ansvarig även om det kostar honom hans mantel som pant.]
Låt alltid din klädnad vara vit och låt inte olja saknas på ditt huvud.
Sedan kom [de tre männen]
    Eljakim, son till Chilkijaho, som var ledare över huset,
    och skrivaren Shevna
    och Joash, upptecknaren Asafs son,
till Hiskia med sina kläder sönderrivna [som ett yttre tecken på sorg] och berättade för honom befälhavarens (hebr. ravshakes) ord.
Och det hände när kung Hiskia hörde det att han rev sönder sina kläder och täckte sig själv med säcktyg och gick in i Herrens (Jahves) hus [templet i Jerusalem]. [Till skillnad från Achas som vägrade be Herren om ett tecken, se Jes 7:12.]
Se, Herren Gud (Adonai Jahve) hjälper mig,
    vem vågar utmana mig?
De ska alla slitas ut som ett klädesplagg,
    mal ska förtära dem.
Lyft upp era ögon till himlarna!
    Se på jorden därunder!
    [Både universum och jorden som verkar så stabil ska en dag förgås.]
För himlarna ska skingras som rök (upplösas, tunnas ut och försvinna),
    och jorden nötas ut (trasas sönder) som en klädnad,
    och dess invånare ska dö som myggor.
Men min frälsning ska förbli för evigt,
    min rättfärdighet ska inte brytas ner (upphävas).
För mal ska äta dem som en klädnad
    och en larv ska äta dem som ylle,
men min rättfärdighet ska vara för evigt
    och min frälsning för alla generationer.
    [Ordagrant: till generationernas generation; dvs. till den sista av alla generationer.]
Vakna upp, vakna upp! [Var redo – det är dags nu!]
Klä på dig dina härlighetskläder Jerusalem,
    den heliga staden.
För inga fler oomskurna och rituellt orena ska fortsättningsvis komma in till dig.
Deras nät ska inte bli kläder,
    inte heller ska någon skyla sig själv med deras arbete.
Deras arbete är ett arbete i missgärning,
    ondskans handling är i deras händer.
Han bar [längtan efter] rättfärdighet som ett bröstpansar,
    och frälsningen (befrielsen) som en hjälm på sitt huvud.
Han tog på sig hämndens dräkt
    och bar svartsjuk kärlek som en mantel.
Herren uppfyller mig med stor glädje,
    och mitt inre fröjdar sig i Gud,
för han har iklätt mig frälsningens klädnad,
    och rättfärdighetens mantel.
Jag är lik en brudgum klädd med huvudklädnad,
    som en brud när hon bär sina smycken.
[Profeten öppnar med en fråga. Vem är det som plötsligt står framför honom från staden Botsra i Edom, se Jes 34:6? Jesaja får nu se Herren som en stridsman som återvänder till Sion, se Jes 63:2, 3; Nah 2:3; Upp 19:13.] Vem är det som kommer från Edom [söder om Döda havet]
    med högröda kläder från Botsra [betyder "fårfålla" eller "fästning"; en stad i Edom]?
Denne som är magnifik i sin dräkt,
    ståtlig i sin storhet och styrka?
– "[Det är] Jag som talar i rättfärdighet,
    mäktig att frälsa."
"Varför är din dräkt röd
    och varför ser din klädnad ut som att den varit nedtrampad i vinpressen?"
"Jag ensam har trampat min vinpress
    och av folket var det ingen som var med mig.
Jag trampade dem i min vrede,
    ja, jag trampade dem i min vrede
    och i mitt raseri förtrampade jag dem.
Blodet från deras hjärtan stänkte mot min klädnad
    så att jag sölade ner hela min dräkt.
Vi är alla orena (nedsmutsade) människor,
    våra så kallade rättfärdiga handlingar är som en nedsmutsad klädnad (använd dambinda),
och vi vissnar alla som löv,
    våra synder för oss bort som vinden. [Det hebreiska frasen som används här är beged ida, vilket ordagrant översatt är "tyg/klädnad menstruation". Bibeln liknar alltså våra egna rättfärdiga handlingar med använd dambinda – så illa är det med vår egen rättfärdighet. Denna osmakliga liknelse visar hur detta verkligen inte är någonting vi ska skryta med inför Gud.]
Riv sönder era hjärtan,
    inte bara era kläder
och vänd om till Herren (Jahve), er Gud (Elohim)
för han är barmhärtig (förlåtande, känner medlidande) och nådefull,
    sen till vrede och visar stor (överflödande) nåd (omsorgsfull kärlek)
    och han tar tillbaka det onda.
[Citat från 2 Mos 34:6, efter händelserna med guldkalven.]
De lägger sig ner vid varje (alla) altare,
    på kläder tagna i pant,
och i sin Guds (Elohims) hus insuper de vinet från dem som är bötfällda (straffade för något brott).
Om någon bär helgat kött i sin mantelflik och med sin mantel råkar vidröra bröd eller något som är kokat eller vin eller olja eller någon annan mat, blir den då helig?" Prästerna svarar och säger: "Nej."
Josua var klädd i smutsiga kläder [bokstavligen "stinkande kläder indränkta i dynga"] där han stod inför ängeln (budbäraren).
Ängeln sade till de [änglar] som stod runtomkring: "Ta av honom hans smutsiga kläder." Sedan sade han till Josua: "Jag har fritt förlåtit dig din synd och ska klä dig i festkläder."
Då sade jag [Sakarja]: "Sätt en ren turban på hans huvud." Så de satte en ren turban på hans huvud och klädde honom, under tiden stod Herren bredvid honom. [En turban eller mitra, symboliserar att prästen kunde föra folkets talan inför Gud i bön. På turbanens framsida stod texten "Helgad åt Herren", se 2 Mos 28:36.]
Även Juda ska strida mot Jerusalem. Folkens rikedomar runt omkring ska samlas ihop, guld, silver och dräkter i stor myckenhet.



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.