5083 – τηρέω (tereo)

håll, vaka över


Typ:
Grekiska: τηρέω
Med latinska bokstäver:     tereo
Fonetiskt: tay·reh·o
Ursprung: Från teros (a watch, perhaps akin to G2334)
Användning: 75 ggr i NT

Engelsk översättning (i KJV version)

keep (57), "reserve" (8), "observe" (4), "watch" (2), "preserve" (2), "keeper" (1), "hold fast" (1)

Engelsk beskrivning

  1. To attend to carefully, take care of.
    1. To guard.
    2. Metaphor, to keep, one in the state in which he is.
    3. To observe.
    4. To reserve: to undergo something.


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (75 st i TR)


Jesus svarade: "Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god [och det är Gud]. Men vill du gå in i livet [Guds överflödande och äkta liv – dvs. själva kärnan och meningen med livet], så håll (följ, vaka över) budorden."
Allt som de säger, det ska ni därför göra och hålla (bevara, skydda), men ta inte efter deras gärningar (handlingar; deras agerande) – för de talar [säger en sak] och gör inte. [De praktiserar inte vad de själva lär ut.]
Sedan satte de sig ner och vaktade honom.
När den romerska officeren (centurionen) och de som höll vakt med honom såg jordbävningen och det som hände, blev de helt skräckslagna och sade: "Detta var verkligen Guds Son!" [Den militära graden centurion betecknar en officer som har åttio soldater under sig, och det var han som förde befälet vid Golgata.]
och de som vaktade [4-16 vakter, kanske fler, se Matt 27:66] blev så förskräckta av att se honom att de skakade okontrollerat och blev som döda [och blev liggande orörliga på marken].
och lär (instruerar) dem att hålla (bevara) [noggrant lyssna på] allt som jag har befallt er. Och se (lägg märke till) [kom ihåg], jag är med er alla dagar till tidens slut (tidsålderns fullbordan)." [Huvudbudet att "göra lärjungar" föregås av att först ha gått ut och följs sedan av uppdraget att döpa nya lärjungar och träna de troende. I Jesu uppmaning står alla verb i aktiv form, vilket visar att detta alltid är aktuellt – ända tills Jesus kommer åter.]

Vilket år och vilken veckodag dog Jesus?
Evangeliernas berättelser, typologin från GT, almanacka och traditioner kan hjälpa oss att bestämma vilket år och veckodag Jesus dog.
    Jesu ord och Bibelns texter är sanna. Det finns dock olika syn på vilken dag sista måltiden ägde rum, och följaktligen vilken nästa veckodag är då Jesus korsfästs. Kärnbibeln lutar sig mot Joh 13:1 och Matt 26:17 som indikerar att måltiden skedde innan högtiden, se dock Mark 14:12; Luk 22:7–8. Det finns fyra vårhögtider som har uppfyllts exakt, det talar för att Jesus var påskalammet, se Kol 2:17. Vad det gäller traditioner är det komplicerat. Över tid har kristna traditioner skapats och de judiska justerats, för att skilja den judiska och kristna påsken åt så att de aldrig sammanfaller.
    Även almanackan när högtiderna infaller måste stämma med en tom grav den första dagen i veckan. De tre vanligaste förslagen i ett möjligt intervall är år 27, 30 eller 33 e.Kr., alla andra år i denna period infaller Nisan 14 på en måndag eller lördag vilket inte går att få ihop med den tomma graven en söndag.
    År 27 och 30 e.Kr. infaller 14:e Nisan från onsdag kväll till torsdag eftermiddag och år 33 e.Kr. är det fredag kväll till lördag eftermiddag. Utifrån Matt 2:1; Luk 3:1–2, 23 är år 30 e.Kr. mest troligt. I Kärnbibelns tabell i Mark 11, och rubrikerna i Markus och Lukas evangelium följer dagarna år 30 e.Kr. Jesus åt då den sista måltiden onsdag kväll. Detta år offras påskalammet i templet klockan tre på torsdag eftermiddag, och i så fall samtidigt som Jesus dör på korset, vilket skugg­bilderna talar för, se 1 Kor 5:7. Detta möjliggör också för exakt tre dagar – tor, fre och lör – och tre nätter – tor/fre, fre/lör och lör/sön – i graven. Det finns olika traditioner och synsätt, men det gemensamma och viktigaste är att Jesus är uppstånden och lever idag!

och sade till honom: "Alla andra serverar först det bästa vinet, och när gästerna börjar bli druckna serverar de det sämre, men du har sparat det bästa vinet tills nu!" [I den judiska kulturen var vin en viktig del av firandet, men eftersom fylleri var något skamligt, så blandades vinet ofta ut med vatten för att minska alkoholhalten.]
Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Den som väljer att hålla (skydda, bevara, leva efter, följa) mitt ord (min undervisning), han ska aldrig i evighet se döden."
Judarna sade till honom: "Nu förstår vi (har vi en kunskap baserad på personlig erfarenhet) att du har en ond ande. Både Abraham och profeterna har dött, ändå säger du att vem som helst som väljer att hålla ditt ord, han ska aldrig i evighet se döden.
Ni har inte känt honom (haft en personlig erfarenhet av Gud), men jag känner (har en klar förståelse av) honom. Om jag sade att jag inte känner (förstår) honom skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och håller (skyddar, bevarar, lever efter, följer) hans ord (undervisning).
Då sade några av fariséerna: "Den mannen [Jesus] är inte från Gud, eftersom han inte håller sabbaten."
    Andra sade: "Hur kan en syndig människa göra sådana tecken (mirakler)?" Det var ständigt splittring (schismer, fiendskap på grund av åsiktsmotsättningar) bland dem.
Jesus sade: "Låt henne vara (lämna henne ifred). Hon har behållit (bevarat, sparat) den för min begravningsdag (för min balsamering).
Om ni älskar mig [osjälviskt utgivande], så kommer ni att hålla mina bud.
Den som har mina budord och håller dem [den som bär dem i sitt hjärta och därför ser till att följa dem], han är den som [verkligen] älskar mig [osjälviskt och utgivande]. Och den som älskar mig ska (kommer att) bli älskad av min Fader, och jag ska älska honom och visa mig själv [personligen uppenbara mig] för honom." [De två verben gr. echon (har, äger; håller fast vid; bär på) och teron (håller, bevarar, beaktar; vaktar, vakar över), visar att det inte handlar om att bara kunna recitera budord, utan förstärker att det handlar om lydnad och ett helöverlåtet liv efter Guds vilja, se även vers 15.]
Jesus svarade honom: "Om någon älskar mig så håller han mitt ord (min undervisning) och min Fader ska älska honom, och vi ska komma till honom och bo (ta vår boning, låta vårt hem bli) i honom.
Den som inte älskar mig håller inte mina ord. Ordet ni hör är inte mitt, det kommer från min Fader som har sänt mig.
Om ni håller mina bud [vill följa mina instruktioner] så kommer ni att förbli (vara kvar) [leva] i min kärlek, liksom som jag har hållit min Faders bud och förblir (är kvar) [alltid lever] i hans kärlek [gr. agape – som är en osjälvisk, utgivande och rättfärdig kärlek].
Kom ihåg vad jag sade till er, en slav (tjänare) är inte större (förmer; har inte högre position) än sin herre.
Om de har förföljt (jagat) mig,
    kommer de att förfölja er också.
Om de bevarat (hållit fast vid) mitt ord,
    kommer de också bevara ert ord.
Jag har uppenbarat (manifesterat) ditt namn (din karaktär, dig själv) för de människor du har gett mig. De var dina och du gav dem till mig och de har hållit (lytt) ditt ord.
Jag är nu inte längre kvar i världen, men de är fortfarande i världen. När jag kommer till dig, helige Fader, skydda (bevara) dem i ditt namn, dem som du har gett till mig, så att de kan vara ett, på samma sätt som vi är ett.
Medan jag var tillsammans med dem i världen bevarade (skyddade) jag dem i ditt namn [i kunskap och tillbedjan till dig]. De som du gett till mig bevarade (skyddade) jag, och ingen av dem gick förlorad utom fördärvets man [Judas Iskariot], för att Skriften skulle gå i uppfyllelse [Ps 109:8].
Jag ber inte att du ska ta dem ur (lyfta upp dem från) världen, utan att du väljer att skydda (bevara) dem från den onde [djävulen och ondska].
Petrus hölls fängslad, men församlingen bad enträget (medicinsk term för en arm som sträcks till det yttersta) till Gud för honom. [Ordet "enträget" är grekiska ordet ektenos som är en medicinsk term för en arm som sträcks till det yttersta. Det är troligt att bönen blev mer och mer intensiv för att kulminera med bön hela natten den sista högtidsdagen. Detta ord används bara om bön en gång tidigare och det är när Jesus ber i Getsemane, se Luk 22:43–44. I båda dessa fall gör bönen att änglar sätts i rörelse. Ordet används totalt tre gånger i NT. Petrus som fick erfara hur de troende sträckte sig till det yttersta i bön för honom, väljer att använda samma uttryck för hur vi ska sträcka oss till det yttersta för att älska varandra, se 1 Pet 1:22. Adjektivet ektenes används en gång i NT, se 1 Pet 4:8]
Natten innan Herodes skulle ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor [en till varje soldat], och utanför dörren stod vakter som bevakade fängelset.
Men några från fariséernas parti som hade kommit till tro steg fram och sade: "Det är helt nödvändigt (det är ett Guds påbud) att omskära hedningarna och befalla dem att hålla Mose lag."
Vi har hört att några som kommit från oss har oroat er (ordagrant "plundrat och rivit ner") med sin undervisning och skakat om era själar. Men vi har inte gett dem något uppdrag [att undervisa att ni måste hålla hela den judiska lagen och att männen måste omskära sig].
De fick många rapp och kastades i fängelse, och fångvaktaren fick befallning att bevaka dem noga.
Men när det gäller hedningar som kommit till tro, har vi skrivit [under apostlamötet, se Apg 15:20, 29] och bestämt att de ska hålla sig borta från kött offrat till avgudar, från blod, kött av kvävda djur och sexuell omoral."
Han befallde officeren att hålla Paulus i förvar men samtidigt ge honom viss lättnad och inte hindra någon av hans vänner från att hjälpa (betjäna, assistera) honom. [Några av dessa måste varit Lukas, Aristarchus, Trofimus som reste med honom. I Caesarea bodde också evangelisten Filippus och Cornelius.]
Men Festus svarade att Paulus hölls fången i Caesarea och att han själv snart [om drygt en vecka] skulle resa tillbaka dit. [Festus erbjuder dem att ta upp fallet på nytt i Caesarea.]
Men Paulus yrkade på att bli kvar för att få sin sak avgjord av kejsaren [som då var Nero]. Därför befallde jag att han ska hållas kvar tills jag kan skicka honom till kejsaren."
Den däremot som står fast i sitt sinne och inte är under tvång utan har frihet att följa sin egen vilja och har bestämt sig för att låta sin flicka förbli ogift, han gör något som är bra.
När jag var hos er och saknade något låg jag ingen till last, för bröderna som kom från Makedonien försåg mig med det jag behövde. På alla sätt aktade jag mig för att bli en [finansiell] börda för er, och det tänker jag fortsätta med [eftersom det för med sig sociala förpliktelser mot givarna och hindrar mig från att predika fritt]. [En dåtida antik filosof var inte trovärdig om han inte kunde leva på sin filosofi. Det som förbryllade korintierna var hur en apostel för den uppståndne Jesus samtidigt måste arbeta för sitt uppehälle, se 1 Thess 2:9. Hans motståndare använde detta som ett argument för att han inte var någon verklig apostel. Termen "börda" handlar inte bara om att bli en ekonomisk börda för korintierna, utan också de sociala förpliktelser som förväntades mot givaren. Hade Paulus tagit emot gåvor från de välbärgade korintierna hade de rätt att styra över vad Paulus skulle predika. Andra grupper kunde också misstänka att han var "köpt" om han tog ställning i en fråga där det fanns olika intressen.]
redo (ivriga, beredda) att bevara (vaka över) Andens enhet
    genom (i) fridens band.
    [Grekiska sundesmos beskriver något som drar samman och förenar; ett ligament, ledband eller en länk, se Kol 3:14.]
Fridens Gud ska själv helga er (avskilja varje del av varenda en av er för helig tjänst), och [vi ber att] er
    ande och
    själ och
    kropp
ska bevaras hela så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) ankomst.
Var inte för snabb med att lägga händerna på någon. [Ersätta en äldste som avsatts, eller insätta någon ny som äldste.] Gör dig inte delaktig i andras synder. [Ett sätt att skydda sig från en situation där en ledare måste tillrättavisas är att inte för snabbt sätta in någon i en ledande ställning. Den som är med och tillsätter en församlingsledare för hastigt, innan personen visat sig vara trofast, är delaktig i de negativa konsekvenser som så lätt kan uppkomma. I Antiokia i Syrien bad och fastade man innan man avskilde Barnabas och Paulus till att resa på den första missionsresan, se Apg 13:3.]
Håll dig själv ren.
[Detta är vad jag befaller dig:]
Håll detta bud (ditt uppdrag)
    obefläckat (rent)
    och oklanderligt (så att det inte finns något att anmärka på).
    [Var sann, lev det på ett sådant sätt att ingen kan kritisera det.] Gör detta tills vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) uppenbaras [då han kommer tillbaka för att regera här på jorden].
Jag har kämpat den goda (ärbara) kampen.
    [Som en atlet i de grekiska spelen har jag vunnit, och vilar nu i den segern.]
Jag har fullbordat mitt lopp.
    [Som en löpare i ett sprinterlopp, och vilar nu i den segern.]
Jag har hållit fast (bevarat) tron.
    [Som en soldat har jag försvarat och skyddat tron, och vilar nu i den segern.]
En fromhet (gudsfruktan, tillbedjan, gudstjänst) [som är] ren och obefläckad inför Gud och Fadern är detta:
att ta sig an (se till; besöka) föräldralösa (faderlösa, efterlämnade, övergivna) barn och änkor i deras nöd [5 Mos 14:29; Hes 22:7; Ps 68:6; Matt 23:23; 25:36] – att [hela tiden] bevara sig själv obesmittad (fläckfri, okorrumperad) av världen. [I hela detta stycke betonas att det finns en helhet mellan hörande/görande och tal/handlingar. Detta förstärks av att grekiskan inte har ordet "och" i den sista delen. Det är inte två separata handlingar av fromhet – att praktiskt visa barmhärtighet och att bevara sig från världslighet – utan de hör ihop i en helhet och bekräftar varandra. Se även Matt 25:35–40; Heb 13:16.]
För om någon håller hela lagen [alla Guds bud] men faller på ett område [bryter ett bud], då är han skyldig i allt. [Då har han brutit mot Guds undervisning som helhet. I exemplet ovan, se vers 2–4, handar det om buden om opartiskhet i 3 Mos 19:15 och den bakomliggande generella principen om kärlek i 3 Mos 19:18.]
till (in i) ett arv som inte kan förstöras, fläckas eller blekna och som finns förvarat (reserverat) åt er i himlarna.
För Gud skonade inte de änglar som hade syndat, utan kastade dem i den lägsta avgrunden (gr. tartaros), han överlämnade dem till mörkrets kedjor för att förvaras där till domen. [Detta är enda gången ordet tartaros används i NT. Tartaros var inom den grekiska mytologin ett lägre skikt i dödsriket, Hades. Hit fördes de värsta syndarna där de straffades dag och natt. Petrus lånar detta ord för att beskriva en temporär plats för fallna äng­lar fram till den slutgiltiga domen, se Upp 20:10–14. Eftersom sammanhanget är Noa, se vers 5, kan dessa änglar syfta på de änglar som gjorde uppror och syndade mot Guds bud genom att ha sexuella relationer med kvinnor, se 1 Mos 6:1–4.]
Herren förstår alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och hålla de orättfärdiga i förvar under straff fram till domens dag.
Dessa [falska lärare] är
    källor utan vatten
    och moln [med efterlängtat vatten] jagade av stormvinden.
Det djupa mörkret väntar dem. [I ett torrt klimat är dricksvatten och livgivande regn nödvändiga. Dessa bilder beskriver hur dessa falska lärare ger löften som de inte kan hålla. De är usla brunnar, se Jer 2:13.]
Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.
[I vers 6 introduceras ordet "förbli" för första gången i detta brev. Det används totalt 24 gånger i kapitel 2-4 och har betydelsen att stanna kvar, leva och bo. Tre fraser börjar med "Den som säger", se vers 4, 6, 9.] Och genom (i) detta vet vi [baserat på personlig erfarenhet] att vi har lärt känna honom:
att (om) vi håller hans bud [vill bevara och vaka över att de når sin fullbordan].
Den som [gång på gång] säger: "Jag känner (har lärt känna) [har en personlig relation med] honom",
    men inte håller [kontinuerligt bevarar och vakar över; lever efter] hans bud (fullkomliga ordningar) är en lögnare,
    och sanningen finns (är) inte i honom.
Men den som håller (som då skulle bevara och vaka över) [leva efter] hans ord (budskap),
    i honom har Guds [utgivande] kärlek verkligen (sannerligen) nått sitt mål (blivit mogen, och fulländad; gjort sitt verk). Genom detta vet vi [baserat på personlig erfarenhet] att vi är i honom.
och vad vi än frågar efter, det får vi av honom,
    eftersom vi håller fast vid (bevarar, skyddar) hans bud (instruktioner) och gör det som är välbehagligt inför honom.
Den som kontinuerligt håller hans bud (instruktioner), förblir (bor, är kvar) i Gud,
    och Gud i honom. [När någon låter Jesus bo i sitt hjärta leder det till att man vill följa Guds bud.]
Att han lever (bor, är kvar) i oss, det vet vi (har en personlig erfarenhet av)
    genom Anden som han har gett oss. [Den helige Ande ger frälsningsvisshet.]
För detta är att älska Gud – att vi håller hans bud.
    Hans bud är inte tunga (ingen börda, tynger inte ner) [Matt 11:30],
[Brevet avslutas med tre påståenden som alla börjar med "vi vet" och handlar om att ha en klar förståelse av något.] Vi vet (har insett/förstått) att var och en som är född av Gud inte syndar [vanemässigt – medvetet, med vilja],
    för (men att) han som är född av Gud bevarar (skyddar, vaktar) honom [håller honom intakt],
    och den onde rör (angriper) honom inte. [Här har en del handskrifter: "den/han som är född av Gud bevarar/vaktar sig själv", se även 1 Pet 5:8.]
[Från:] Judas,
    tjänare (slav, livegen) till Jesus den Smorde (Messias, Kristus)
    och Jakobs bror.
[På samma sätt som sin bror Jakob, väljer Judas att inte presentera sig som Jesu halvbror. I Guds rike är det den andliga relationen med Jesus som räknas.] Till dem:
    som är älskade [med osjälvisk och utgivande kärlek] i Gud Fadern,
    som är bevarade i Jesus den Smorde (Messias, Kristus),
    som är kallade.
Ni känner till [berättelserna om] de änglar som inte höll fast vid sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom. [Det är troligt att Judas refererar till händelsen i 1 Mos 6:1–4.]
De är vilda havsvågor
    som skummar med sina skändligheter. De är irrande stjärnor [kometer, meteoriter och fallande stjärnor som inte går att navigera efter]
    som har det svarta mörkret [svartaste avgrundsmörker] att vänta för evigt.
och håll er kvar i Guds kärlek,
medan ni väntar på att vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) i sin barmhärtighet ska ge er evigt liv.
Salig (lycklig, välsignad) är den som läser upp
    och de som lyssnar till profetians ord,
och tar vara på (håller, tar till sig) det som står skrivet i den,
    för tiden är nära. [På Nya testamentets tid läste man högt från de bibliska Skrifterna när man samlades till gudstjänst, se 2 Kor 3:14. De första kristna lyssnade med andra ord till Bibeln snarare än läste. Detta är den första av sju "saligprisningar" i Uppenbarelseboken. De övriga är Upp 14:13; 16:15; 19:9; 20:6; 22:7; 22:14.]
Den som segrar och ger akt på mina gärningar [håller mina bud och gör det som behagar mig] ända till slutet, honom ska jag ge makt över folken,
Kom därför ihåg hur du tagit emot [i tro fått ta emot evangeliet] och hört [Guds ord]. Lyd (håll fast vid sanningen) och vänd om (förändra ert tänkesätt på en gång)! För om du inte vaknar ska jag komma som en tjuv [plötsligt, oväntat] och du ska inte veta vilken timme jag kommer över dig.
Jag ser (vet med exakthet) dina gärningar. Se, jag har gett dig en öppnad dörr som ingen kan stänga. [Ofta används detta uttryck som en bild på framgångsrik evangelisation. Nästa vers ger ett löfte om att de mest hatiska motståndarna i staden kommer att bli frälsta!] Jag vet att din [egen] styrka är svag, och att du har hållit mitt ord och inte förnekat mitt namn.
Eftersom du [församlingen i Filadelfia, och främst riktat till församlingsledaren] har bevarat (skyddat, varit trogen och följt) ordet, vilket kräver uthållighet (ståndaktighet), ska jag [Jesus] också bevara (skydda) dig från prövningens stund som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare. [Uttrycket "bevara dig från" kan betyda "bevara dig från prövning" eller "bevara dig även under prövning".]
I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot hennes övriga barn, dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd. [Draken har blivit besegrad gång på gång.
    - Först drevs han ut ur himlen, se vers 4, 7–9. - Sedan misslyckas han att förgöra kvinnans son, se vers 4–5. - När han försöker förgöra kvinnan själv i hennes tillflyktsplats, misslyckas han igen, se vers 6, 13–16.
Hans sista försök blir att strida mot hennes övriga barn. Dessa "övriga barn" är de kristna. Beroende på tolkning innefattar det brevets mottagare i de sju församlingarna, och kristna genom alla tider eller bara de som kommer till tro under den sista vedermödan. Detta och nästa kapitel uppfyller den uråldriga profetian från 1 Mos 3:15 mot ormen: "Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma." Profetian har två delar. Här i kapitel 12 handlade synen om den första delen – striden mellan kvinnan och draken. I kapitel 13 beskrivs den andra delen mellan hennes övriga barn som just introducerats och drakens avkomma, som är på väg att träda fram.]
Här visar sig de heligas uthållighet (ståndaktighet) – de som håller fast vid Guds bud och tron på (är trofasta) Jesus."
Se, jag kommer som en tjuv. Salig (lycklig, välsignad) är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans skam. [Jesus ger nu samma varning som han gett förut, se Matt 24:43. Hans ankomst kommer att ske plötsligt och oväntat, se 2 Pet 3:10.]
[Johannes hör nu Jesus:] "Och se, jag kommer snart. Salig (lycklig, välsignad) är den som håller fast vid profetians ord i denna bok." [Den sjätte av de sju välsignelserna i Uppenbarelseboken, se Upp 1:3.]
Men han sade till mig: "Gör inte så! Jag är bara en medtjänare till dig och dina bröder profeterna och till dem som håller fast vid orden i denna bok (skriftrulle). Gud ska du tillbe." [För andra gången misstar Johannes ängeln med Jesus och faller ner, se Upp 19:9–10.]



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.