3708 – ὁράω (horao)

se


Typ:
Grekiska: ὁράω
Med latinska bokstäver:     horao
Fonetiskt: hor·ah·o
Ursprung: Properly, to stare at [jämför G3700]
Användning: 58 ggr i NT

Engelsk översättning (i KJV version)

see (51), "take heed" (5), "behold" (1), "perceive" (1), not translated (1)

Engelsk beskrivning

  1. To see with the eyes.
  2. To see with the mind, to perceive, know.
  3. To see, i.e. become acquainted with by experience, to experience.
  4. To see, to look to.
    1. To take heed, beware.
    2. To care for, pay heed to.
  5. I was seen, showed myself, appeared.


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (58 st i TR)


Jesus sade till honom: "Se till att du inte berättar detta för någon, men gå och visa upp dig för prästen och frambär den offergåva som Mose har föreskrivit [för ditt helande, se se='1' data-chapterend='' data-verseend='32' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>3 Mos 14:1–32], som ett vittnesbörd för dem." [Detta är det första av flera tillfällen där Jesus uppmanar den som blivit helad att inte berätta detta, se se='30' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 9:30; se='16' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>12:16; se='20' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>16:20; se='9' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>17:9. Här är troligtvis anledningen att mannen ska följa lagen. En annan orsak är att uppmärksamheten kring undren skulle leda till att folket ville göra Jesus till kung med våld, se se='15' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 6:15. Det sker vid flera tillfällen och tvingar honom att dra sig undan till öde platser, se se='15' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 12:15; se='21' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>15:21.]
Deras ögon öppnades. Jesus sade strängt till dem: "Se till att ingen får veta detta."
Jesus sade till dem: "Var på er vakt (se upp) för fariséernas och saddukéernas surdeg." [Surdeg är en bröddeg som innehåller jäst och mjölksyrabakterier. Man använde oftast inte färsk jäst utan tog ett stycke jäst deg, som man sparat från förra baket, och knådade in det i den nya degen som sedan ställdes att jäsa. På samma sätt som surdegen påverkar hela degen, påverkar falska läror hela församlingen, se se='8' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 5:8.]
Plötsligt fick de se Mose och Elia samtala med honom.
Se till att ni inte föraktar (nedvärderar, tänker nedsättande om) någon av dessa små. [Jesus hade kallat fram ett barn, se se='2' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 2, och använder nu det i sin praktiska undervisning som en bild för en Jesu lärjunge.] Jag säger er att deras änglar i himlarna alltid ser min himmelske Faders ansikte (de är alltid i hans närvaro)." [Det var en vanlig judisk uppfattning att varje person hade en skyddsängel. Bibeln säger inte så mycket om detta, men Matteus judiska läsare uppfattade sannolikt den här versen så. Vad vi vet är att änglarna står inför Gud, se se='19' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 1:19. Fadern ser sina barn och tolererar inte att någon förleder dem.]
[Det kommer att bli politisk oro:]
Ni kommer att höra (gr. akouo) om krig och rapporter (rykten, nyheter, hot; ordagrant: hörande – gr. akoe) om krig.
    Se till att ni inte blir skrämda (överraskade, oroade),
    för detta måste ske, men det är inte slutet.
[direkt efter den sista tidens vedermöda] ska Människosonens tecken synas på himlen. [Tecknet kan vara solen och stjärnorna i se='29' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 29, eller något annat. Oavsett exakt innebörd är det något som alla kommer att se.] Alla jordens stammar ska sörja (höja klagorop, i förtvivlan slå handen mot bröstet för att visa sorg).
De ska få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet.
[Delvis citat från se='13' data-chapterend='' data-verseend='14' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Dan 7:13–14.]
Jesus svarade: "Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta ska ni få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens skyar."
Han sade: "Jag har syndat och förrått oskyldigt blod."
    De svarade: "Vad angår det oss? Det är din sak."
När Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oron bara blev värre, tog han vatten och sköljde (tvättade av) sina händer inför folket och sade: "Jag är oskyldig till den här mannens blod. Detta får bli er sak."
Skynda er sedan att gå till lärjungarna och säg detta till dem: 'Jesus har uppstått från de döda, han ska gå före er till Galileen där ni ska få se honom.' Se, nu har jag berättat för er (nu har jag utfört mitt uppdrag och gett budskapet till er)." [Varken här eller i något annat av evangelierna beskrivs exakt hur uppståndelsen har gått till. Verbformen i se='6' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 6, "han är uppstånden" är dock i passiv form vilket pekar på det faktum att Jesus var uppstånden av Gud. Ängeln rullade inte bort stenen för att Jesus skulle kunna komma ut. Anledningen var att hans efterföljare skulle kunna komma in och se att graven var tom!]
Då sade Jesus till dem: "Var inte rädda! Gå och säg till mina bröder att de ska gå till Galileen. Där ska de få se mig."
och sade: "Säg ingenting till någon, men gå och visa upp dig för prästen [i Jerusalem] och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem." [se='1' data-chapterend='' data-verseend='32' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>3 Mos 14:1–32]
Jesus varnade dem (gav dem följande uttryckliga befallning upprepade gånger): "Håll ständigt ett vakande öga (urskilj, analysera) och akta er för fariséernas surdeg [förvridna teologi] och Herodes surdeg [världsliga lättja och ondskefulla politik]!" [Surdeg, eller jäst i dagligt tal, används genomgående i Bibeln för ondska och falska läror. Surdegen sprider sig långsamt och tyst, och påverkar allt den kommer i kontakt med. I parallellstället i se='12' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 16:12 är det uppenbart att det är fariséernas och saddukéernas förvridna lära (bl.a. fariséernas hyckleri och saddukéernas skepticism till det andliga, se se='3' data-chapterend='' data-verseend='5' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 23:3–5; se='8' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 23:8) som Jesus syftar på. I se='6' data-chapterend='' data-verseend='8' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 5:6–8 jämförs ondskan och elakheten med surdeg i kontrast till renhet och sanning. Herodes surdeg syftar på Herodes Antipas förmätenhet och omoral som bl.a. lett till Johannes Döparens död.]
Han såg upp och svarade: "Jag ser människor, men de ser ut som träd som går omkring."
Sedan visade sig Elia för dem tillsammans med Mose, och de samtalade med Jesus. [Sex dagar efter Petrus ord att Jesus är Messias, se se='29' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 8:29, får tre av hans lärjungar se hur Jesu mänskliga natur förbleknar och Jesu gudomlighet skiner igenom. Mose och Elia representerar Gamla Testamentet. Tillsammans bekräftar de att Jesus är den som uppfyller undervisningen (Torah) och profeternas löften.]
Då ska man få se Människosonen komma på himlens moln med stor (kunglig) makt och härlighet (majestät).
Men gå och säg till hans lärjungar och [särskilt] Petrus: 'Jesus går före er till Galileen, där ska ni få se honom, precis som han har sagt till er.' " [Petrus hade förnekat Jesus och avsagt sig lärjungaskapet, se se='72' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 14:72. Nu får han en särskild hälsning och uppmuntran att få möta den uppståndne Jesus.]
Då visade sig för honom en Herrens ängel som stod till höger om rökelsealtaret. [Att det är den högra sidan indikerar att det är ett positivt budskap om favör, se se='33' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 25:33. Mest troligt är att ängeln stod på den högra sidan sett från insidan, alltså mellan rökelsealtaret och den sjuarmade ljusstaken, se se='1' data-chapterend='' data-verseend='5' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Heb 9:1–5.]
När han [till sist] kom ut kunde han inte tala med dem. [Han förväntades tala ut den aronitiska välsignelsen över folket, se se='24' data-chapterend='' data-verseend='26' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>4 Mos 6:24–26. I stället gestikulerar och nickar Sakarias där på trappan för att förklara att han varit med om något speciellt.] De förstod att han hade haft en syn i templet. Han tecknade gång på gång åt dem, och han förblev stum.
Alla människor (allt kött) ska se (förstå)
    Guds frälsning (befrielse) [härlighet]."[Ett av Lukasevangeliets särdrag är att det betonar hur frälsningen är till för alla människor. Det perspektivet syns även i citatet från Jesaja. Till skillnad från Matteus och Markus som bara citerar se='3' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 3 från Jesaja 40, se se='3' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 3:3; se='3' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 1:3, tar Lukas även med den sista delen av se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 5 där det står att "allt kött" ska få se Guds frälsning, se se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 40:5. Lukas följer den grekiska översättningen av GT, Septuaginta. I den versen översätts det hebreiska ordet kavod, som beskriver "Herrens härlighet" och hans närvaro, med "Guds frälsning".]
som visade sig i härlighet. De talade om hans bortgång [gr. exodus, dvs. hans uttåg från den här världen] som han skulle fullborda i Jerusalem. [Ordet exodus anspelar även på israeliternas uttåg/exodus ur Egypten som 2 Mosebok handlar om.]
Medan rösten tonade bort, stod Jesus där ensam. Lärjungarna höll tyst och berättade inte för någon just då vad de hade sett. [Petrus skriver drygt 35 år senare om denna upplevelse på berget, se se='16' data-chapterend='' data-verseend='18' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Pet 1:16–18.]
Sedan sade han till dem [de båda bröderna]: "Var ständigt på er vakt (skydda er) mot alla sorters girighet (habegär), för en människas liv handlar inte om materiellt överflöd (det är inte det som avgör er livskvalitet)."
Där ska ni gråta och skära tänder (där kommer det att råda ångest, hat och ondska), när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva är utdrivna. [Många judar ansåg sig tillhöra Gudsriket eftersom man var född jude, medan Jesus lär att man måste födas på nytt.]
Sedan sade Jesus till lärjungarna: "Det ska komma dagar då ni längtar efter att få se en enda av Människosonens dagar [då han regerar här på jorden fullt ut], men ni ska inte få det. [Det kommer svåra tider med förföljelse och prövningar då ni önskar att han var här på jorden i sin härlighet med sitt rike.]
Sedan ska man få se Människosonen komma i ett moln [Dan 7:13], med stor makt och härlighet.
Då visade sig en ängel från himlen för honom och gav honom kraft. [Han återfick styrka för att kunna gå igenom det som väntade.]
Och alla Jesu vänner (de som kände honom personligen), inklusive kvinnorna som hade följt honom från starten i Galileen, stod på avstånd och såg allt detta.
och när de inte hittade hans kropp kom de tillbaka och sade att de hade sett änglar (budbärare) i en syn, som sade att han levde!
som sade: "Herren är verkligen uppstånden, och han har visat sig för Simon [Petrus]!"
Jag har sett [att det hände, jag såg det med egna ögon] och jag har vittnat om att han är Guds Son."
Han sade till dem: "Kom med och se." Så de gick med honom och såg var han bodde, och var med honom den dagen. Det var omkring tionde timmen (sent på eftermiddagen vid fyratiden). [Judisk tid räknades från klockan sex på morgonen då solen gick upp, medan romersk tid räknades från midnatt – på samma sätt som vi gör i dag. Tionde timmen är alltså fyra på eftermiddagen judisk tid, eller klockan tio på förmiddagen romersk tid. De övriga evangelierna använder med säkerhet judisk tid, och det är troligt att Johannes också gör det. Romersk tidräkning användes bara i officiella och juridiska dokument, annars räknades tiden från soluppgången. Dagens mitt markeras på romerska solur med VI, inte XII. De fem tidsangivelser som finns i Johannesevangeliet är: omkring tionde timmen, som nämns i denna vers; omkring sjätte timmen, se se='6' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 4:6; exakt sjunde timmen, se se='52' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 4:52; omkring sjätte timmen, se se='14' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 19:14.]
Jesus svarade: "Du tror (litar, förtröstar) på mig eftersom jag sade till dig, jag såg dig under fikonträdet? Du ska få se större saker än detta."
Sedan sade han till honom: "Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er, efter detta ska ni alla se himlen öppnas, och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen."
Med all säkerhet (amen, amen) säger jag dig [Nikodemus]:
Vi talar om det vi vet (har en klar förståelse av)
    och vi vittnar om det vi sett (och prövat),
men ändå tar ni [judiska ledare] inte emot våra bevis (vittnesbörd). [I detta svar växlar svaret från 'jag' till 'vi' för att sedan gå tillbaka till 'mig' i nästa vers. Utifrån sammanhanget kan 'vi' syfta på 'jag och profeterna', 'jag och den helige Ande', 'jag och lärjungarna här' eller kanske refererar det till 'vi lärare' se se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 1 och se='10' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>10. Oavsett syftningen är det Jesus som vet, ser och vittnar!]
Vad han har sett och hört vittnar han om, ändå tar ingen emot vad han säger (hans vittnesbörd). [Människor i allmänhet förkastade Jesu budskap.]
Den som tror på (lutar sig mot, förlitar sig på) Sonen har evigt liv [äger redan nu Guds överflödande och äkta liv – dvs. själva kärnan och meningen med livet]. Men den som är olydig (vägrar att hörsamma) [aldrig vill låta sig övertygas om att efterfölja] Sonen kommer inte (aldrig; inte heller att) se (uppleva) livet, utan Guds vrede (bestämda upprördhet; motstånd) förblir över honom.
När han nu kom till Galileen, välkomnade galiléerna honom, eftersom de sett allt han gjort i Jerusalem under högtiden, för de hade också varit där. [De tog emot honom bara på grund av undren, men ärade honom inte.]
[Fadern vittnar:]
Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig. Ingen av er har någonsin hört hans röst eller sett hans gestalt (form, ansikte, hur han ser ut).
Men jag har sagt till er: Ni har sett mig och tror ändå inte.
Detta betyder att inte någon har sett Fadern, förutom han som kommer från Gud. Han har sett Fadern.
Jag talar de saker jag sett (lärt mig) vid min Faders sida, och ni gör [era handlingar reflekterar] vad ni har sett (lärt er) av er fader."
Då sade judarna till honom: "Du är inte ens femtio år, och du har sett (stått framför, mött) Abraham?"
Jesus sade till honom: "Du har sett honom och det är han som talar med dig just nu."
Jesus sade till henne: "Sade jag inte till dig att om du trodde (litade, lutade dig emot) mig skulle du få se Guds härlighet?"
Om ni hade känt (haft en kunskap baserad på nära personlig erfarenhet av) mig hade ni också känt (sett; haft en inre förståelse av) min Fader. Från och med nu känner ni (har ni en kunskap baserad på nära personlig erfarenhet av) honom och har sett honom (urskilt honom tydligt)."
Jesus svarade honom: "Jag har varit så länge hos er och du har inte lärt känna mig (haft en personlig erfarenhet av mig), Filippus? Den som har sett (iakttagit, beaktat) mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern?
Om jag inte hade gjort de gärningar som ingen annan någonsin gjort, så skulle de inte vara skyldiga till synd. Men nu har de sett (erfarit) dem, och [trots att de med egna ögon sett alla dessa under och tecken har de] hatat både mig och min Fader.
[Jesus fortsätter att tala och nämner "en kort tid". Lärjungarna frågar vad han menar. Mest naturligt är att uttalandet syftar på tiden mellan Jesu död och uppståndelse. Jesus skulle snart dö, men också snart uppstå. Samtidigt finns det även en djupare innebörd som gäller väntetiden fram till hans återkomst. För en enskild kristen ger orden också hopp under tider av betryck att sorg ska vändas i glädje.] "Snart (en kort tid) ser ni mig inte längre,
    och sedan ska ni snart se mig (blir jag synlig, uppenbarad) igen [för jag går till Fadern]."
Då sade några av hans lärjungar till varandra:
"Vad är det han säger till oss:
    'Snart ser ni mig inte längre, och sedan ska ni snart se mig (blir jag synlig, uppenbarad) igen',
och när han säger:
    'Jag går till Fadern?'
Jesus visste att de ville fråga honom så han sade till dem: "Ni frågar varandra om det jag sade:
    'Snart (en kort tid) ser ni mig inte längre,
    
    och sedan ska ni snart se mig (blir jag synlig, uppenbarad) igen.'
Nu har ni smärta (tyngd, bedrövelse),
    men jag ska se er igen och då ska ni glädja er i ert hjärta,
    och ingen ska ta er glädje ifrån er [se='14' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 66:14].
Den som har sett (erfarit, varit med som ögonvittne) ger sitt bevis (vittnesbörd) för att ni också ska kunna välja att tro. [Johannes själv var med och såg korsfästelsen.] Hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning.
På ett annat skriftställe står det också:
"De ska se på honom som de har genomborrat." [Sak 12:10]
Maria från Magdala gick då och berättade för lärjungarna att hon sett (erfarit, med egna ögon sett) Herren, och att han sagt detta till henne.
Så de andra lärjungarna sade till honom: "Vi har sett (upplevt, erfarit) Herren."
    Han svarade dem: "Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer (handleder), och får sticka ner mitt finger i spikhålen, och föra in min hand i hans sida kan jag aldrig tro." [Det grekiska ordet "cheir" används både om hand och hand­led, se se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 12:7 där bojorna föll från Petrus hand­leder. På arameiska är Tomas "Tauma" och ordet för tvilling "Taama", vilket blir en ordlek: "Tauma kallades Taama." Tomas har oförtjänt fått titeln "Tomas tvivlaren", en fras ­Bibeln aldrig använder. Tomas vill bara se samma sak som de andra lärjungarna såg, se se='20' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 20:20. Tomas är en realist som ställer frågor, se se='16' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 11:16; se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>14:5.]
Jesus sade till honom: "Du tror eftersom du sett (upplevt, erfarit) mig. Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de som inte ser [inte sett mig med sina fysiska ögon] men ändå tror [har trott och tror på mig]."
Tungor som av eld syntes, de fördelade sig och satte sig på var och en av dem.

'Detta ska ske i de yttersta dagarna, säger Gud: Jag ska utgjuta (i överflöd tömma ut) min Ande över allt kött.
    [Över alla människor utan hänsyn till ålder, kön eller ställning.]
Era söner och döttrar
    ska profetera (tala inspirerat av Gud).
Era unga män (ungdomar)
    ska se syner.
Era gamla män
    ska ha drömmar (gudomligt inspirerade drömmar).
Då svarade Stefanos: "Bröder [åhörare där i salen] och fäder [en respektfull titel på de äldste i Sanhedrin], lyssna på mig. [Till en början kan Stefanos ganska långa tal ses som en irrelevant genomgång av Gamla Testamentes historia från Abraham till David, men två huvudteman framträder. Det första är att Gud inte är bunden till ett speciellt land. Det religiösa ledarskapet var så fokuserat vid templet, men Stefanos visar hur Gud genom historien har verkat även utanför Israel. Det andra är att israeliterna tidigare har motarbetat de ledare Gud gett dem. Josef och Mose är två exempel som också är förebilder på Jesus. Rubrikerna följer de fem stycken man kan dela in försvarstalet i.]

1) Gud ger löftet till Abraham utanför Israel

Härlighetens Gud uppenbarade sig för vår fader Abraham i Mesopotamien [långt från löfteslandet Israel, staden Jerusalem och det heliga templet], innan han bosatte sig i Haran [som också är långt från Israel].
Nästa dag vandrade han omkring igen bland israeliterna när han plötsligt såg två av dem i ett slagsmål. Han försökte få dem att bli sams och sade: Ni män är ju bröder! Varför gör ni varandra illa?
När fyrtio år hade gått visade sig en ängel för honom i öknen vid berget Sinai, i lågan från en brinnande törnbuske.
Denne Mose som de avvisade när de sade:
Vem har satt dig till ledare och domare? [se='14' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Mos 2:14] – honom sände Gud som ledare och befriare genom ängeln som uppenbarade sig för honom i törnbusken.
Våra förfäder hade vittnesbördets tält [tabernaklet, med arken] i öknen, utformat så som Gud hade bestämt. Han hade befallt Mose att göra det efter den förebild (modell, exempel) Gud visat honom.
Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band."
Så Ananias gav sig i väg och kom in i huset [där Saulus suttit i mörker utan mat och dryck i tre dagar]. Där lade han händerna på honom och sade: "Saul, min broder [i tron]! Herren Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig för att du ska kunna se igen och bli uppfylld av den helige Ande." [Saulus blir påmind om att det var den uppståndne Jesus som talade med honom på vägen till Damaskus. Lukas använder passiv form på verben som betonar att det inte är Ananias utan Gud som fyller Saulus med den helige Ande.]
och han visade sig under många dagar för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket.
På natten såg Paulus en syn där en makedonier stod och vädjade till honom (uppmanade, sade välkomnande): "Kom över till Makedonien och hjälp oss!" [Hur kunde Paulus känna igen att det var en makedonier? Det fanns skillnader i kläder och stil mellan olika folkslag. Till skillnad från romarna var makedonierna lättare klädda, männen hade ofta bar överkropp och det var även vanligt att män flätade håret. Den mest kände makedoniern var nog Alexander den store som levde 356-323 f.Kr. Allt i synen – mannens utseende, frisyr, kläder och tal – gjorde det helt uppenbart för Paulus att det var en makedonier.]
Men eftersom detta är tvistefrågor om ord och namn och er egen lag får ni ta hand om det själva. Jag tänker inte (har ingen vilja) att bli en domare i sådana frågor." [Frågan gällde om Jesus verkligen var den Messias som Skrifterna talade om.]
Jag vet att ni aldrig mer kommer att se mitt ansikte igen, alla ni som jag har gått omkring hos och predikat riket för. [Paulus visste inte alla detaljer vad som skulle ske i framtiden, se se='22' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 22. Dock visste han den övergripande planen, se se='23' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 23. I Romarbrevet, som Paulus troligtvis skrev från Korint några månader tidigare, redogör han för sina planer att röra sig västerut och att han var klar med sin uppgift i Mindre Asien, se se='23' data-chapterend='' data-verseend='24' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Rom 15:23–24. Detta är sista gången Paulus ser församlingsledningen i Efesos som grupp, eventuellt kan någon av dem besökt honom under hans fångenskap i Rom några år senare. Se även se='24' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Fil 2:24; se='22' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Filemon 1:22.]
Du ska vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört.
Så snart officeren hörde det, gick han till befälhavaren [Lysias] och berättade det och sade: "Vad är det du tänker göra? Den här mannen är romersk medborgare!"
Men res dig och stå på dina ben! Jag har visat mig för dig för att utse dig till tjänare och vittne, både till det du har sett och till det jag ska visa dig.
Det står ju skrivet:
De som inte har fått budskapet om honom ska se,
    och de som inte har hört ska förstå. [se='15' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 52:15]
[I föregående stycke är Paulus slutsats att vi är fria att äta kött offrat till avgudar, men vi har också ett ansvar inför andra troende som kan bli sårade. Det gör att vi ibland måste avstå från att göra vissa saker. Nu visar han hur han själv har applicerat dessa två principer i sitt eget liv.] Är jag inte fri?
Är jag inte apostel (sändebud, ambassadör)?
Har jag inte sett vår Herre Jesus?
Är inte ni mitt verk i Herren?
Efter det visade han sig för över fem hundra syskon (bröder och systrar i tron)
    
    vid ett tillfälle, varav de flesta fortfarande lever, men några har somnat in (dött).
Senare uppenbarade han sig för Jakob [antagligen Jesu halvbror],
    sedan alla apostlarna,
    
    
sist av alla uppenbarade han sig för mig [Paulus],
    
    som en för tidigt född. [Jesus visade sig i ett ljussken när Paulus, då känd som Saulus, var på väg till Damaskus för att fängsla kristna, se se='3' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 9:3. En för tidigt född överlevde sällan födseln, dvs. är dömd till en säker död, en bild på Paulus oväntade frälsning och kallelse som apostel. När Paulus skriver detta brev har han haft en argumentation med Petrus, se se='11' data-chapterend='' data-verseend='14' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Gal 2:11–14. Här ger han Petrus första platsen och sig själv den sista. Paulus inledde med att skriva om splittringarna där "en höll sig till Paulus och en annan till Petrus", se se='12' data-chapterend='' data-verseend='13' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 1:12–13. Här vänder han nu på ordningen och visar hur Petrus och Paulus står tillsammans som vittnen till den uppståndne Jesus.
    Det finns även en litterär parallellism med två sektioner som båda börjar med en person. Petrus inleder den första, följt av de tolv och sedan fem hundra personer. Den andra sektionen börjar med Jakob, följt av apostlarna och sedan väntar man sig ett högt antal på samma sätt som i den första sektionen. I stället för fem hundra personer där de flesta fortfarande är vid livet, kommer Paulus namn, som ett för tidigt fött barn.]
Jag vill att ni ska veta vilken kamp jag har för er [de troende i Kolossai] och för dem i Laodikeia [den större närbelägna staden i nordväst där brevet också skulle läsas upp, se se='16' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Kol 4:16; se='14' data-chapterend='' data-verseend='22' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 3:14–22] och för alla som inte har träffat mig personligen.
Låt ingen självutnämnd mänsklig domare ta segerkransen ifrån er (säga att ni är ovärdiga och diskvalificerade). Någon som själv kallar sig ödmjuk och dyrkar änglar [tillber Gud via änglar], och helt går upp i de syner han påstår sig ha sett [söker hela tiden nya andliga upplevelser]. Utan orsak [genom obibliska föreställningar] blir han uppblåst (högfärdig) i sitt sinne (sin fallna natur).
Se [hela tiden] till att ingen lönar ont med ont [skulle ha gett igen med samma mynt, se se='9' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Pet 3:9],
    utan sträva (jaga) alltid efter att göra [det som är] gott, både mot varandra och mot alla [människor].
Det är erkänt stort (alla håller med om, bekänner) att det förut gömda mysteriet (hemligheten) i vår tro innehåller en fantastisk uppenbarelse om honom [Jesus] som blev:
uppenbarad (synlig) i köttet [då Jesus föddes som människa],
    bevisad rättfärdig genom Anden (i Anden),
sedd av änglar (budbärare),
    predikad (öppet proklamerad) bland hedningarna (de icke-judiska folken),
trodd på i världen,
    upptagen i härlighet. [Dessa sex strofer är antagligen delar av en dåtida lovsång.]
Allt lade du under hans fötter. [se='5' data-chapterend='' data-verseend='7' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 8:5–7. Denna psalm handlar generellt om människans roll i skapelsen. Här används den i ett messianskt och eskatologiskt perspektiv.] För när han [Gud] lade allting under honom, har han inte lämnat något som inte är underlagt honom [under människans kontroll, se se='28' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 1:28], men ännu ser vi dock inte att allt har lagts under honom.
De gör tjänst i en helgedom som bara är en kopia (prototyp, modell) och skuggbild av den [verkliga och sanna] himmelska helgedomen. För även när Mose höll på att bygga tabernaklet blev han varnad av Gud:
Se till att du gör allt efter den förebild (det mönster, den ritning)
    som du har fått se på berget. [se='40' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Mos 25:40]
så blev den Smorde (Messias, Kristus) offrad en gång för att bära mångas synder [se='12' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 53:12]. Han ska bli synlig (träda fram) en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa (befria) dem som väntar på (längtar innerligt med förväntan efter) honom.
I tro lämnade han Egypten bakom sig utan att bli rädd för kungens [faraos] vrede, han höll troget fast som en som såg den Osynlige.
Sträva (sök ivrigt; jaga hängivet) efter frid med alla och [efter] helgelsen
    – utan den kommer ingen (utan vilken inte någon alls kommer) att se Herren.
Jag kan berätta för er att vår broder Timoteus har blivit frisläppt. Om han snart kommer hit ska vi besöka er tillsammans.
Ni ser alltså att människan erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.
Ni har inte sett honom,
    men älskar honom ändå (med en osjälvisk, utgivande kärlek).
Ni ser honom ännu inte,
    men tror på (litar på, är trogna) honom,
och kan jubla i outsäglig, himmelsk (härlig) glädje,
[Första Johannesbrevet har inte den traditionella öppningen med avsändare, mottagare och hälsningsfras som de flesta andra brev i Nya testamentet. De första fyra verserna är en enda lång mening i grekiskan och har en komplex struktur som centrerar kring att Jesus är Ordet som ger liv och förblir för evigt.] Det som existerade från begynnelsen [se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 1:1; se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 1:1] ...
Det som vi har hört (och som fortfarande ljuder i våra öron) ...
Det som vi har sett med våra egna ögon (och de bilder som fortfarande finns kvar på våra näthinnor) ...
Det som vi har betraktat (noga studerat) och rört med våra händer ...
[Det som vi – jag, Johannes, och alla apostlarna personligen – har hört, sett, betraktat och rört vid är:] Ordet (gr. Logos), som ger livet! [Jesus benämns som Ordet som ett Guds sändebud för att kommunicera med mänskligheten. Det finns tre grekiska ord som alla översätts till liv i svenskan: bios, psuche och zoe. Ordet biologi kommer från bios och har att göra med vårt fysiska liv, se se='16' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Joh 2:16 där det syftar på "detta livets" goda. Ordet psykologi kommer från psuche och syftar ofta på vårt inre själsliv, se se='25' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 16:25. Det tredje ordet, zoe, som används här, beskriver Guds eviga liv. Livet är i bestämd form – Jesus är det eviga livets Ord, se se='68' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 6:68. Han både är och ger Guds överflödande liv. Nu följer en förklaring av livet:]
Livet blev synligt (uppenbarades) ...
Vi såg (prövade) det [vi var ögonvittnen] ...
Vi vittnar om det ...
Vi förkunnar (rapporterar, kungör) det för er ...
Livet, det eviga! Han var hos (umgicks med, hade en nära relation med) Fadern, och blev synlig (uppenbarades) för oss.
Det vi [apostlar] sett (prövat) och hört rapporterar (förkunnar, berättar) vi för er, så att ni också kan välja att vara med i vår gemenskap [vara delaktiga i vår förstahandsupplevelse av Jesu liv].
Vår gemenskap är med Fadern
och med hans Son Jesus, den Smorde (Messias, Kristus).
Mina älskade, vi är nu Guds barn. Det är ännu inte uppenbart vad vi ska bli, men vi vet med säkerhet att när han uppenbarar sig, ska vi bli lika honom, för då ska vi se honom som han verkligen är. [se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Vers 1 beskriver vad vi är nu. se='2' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Vers 2 beskriver vad vi ska bli. Det finns inget yttre bevis på att en kristen är ett Guds barn. Den fysiska förändringen uppenbaras när Jesus kommer. Johannes är öppen med att han inte vet alla detaljer kring hur denna förändring kommer att ske, men betonar att vi ska likna Jesus och få se honom, se se='52' data-chapterend='' data-verseend='54' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 15:52–54; se='21' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Fil 3:21; se='39' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 24:39. När en troende vet vem han är och vilket hopp som väntar ger det motivation till att helga och rena sig och bli mer lik honom redan här i jordelivet. Se även se='12' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Fil 2:12 där vi uppmanas att arbeta på vår frälsning.]
Alla som förblir i (lever i, är förenad med) honom
    syndar inte vanemässigt (vandrar inte fel, missar inte målet). Alla som medvetet syndar (vandrar fel, missar målet)
    har inte sett (prövat, undersökt, lagt någon vikt vid) honom eller känt (haft en personlig erfarenhet av) honom. [Synd har att göra med att missa målet med livet, som är att leva i gemenskap med Gud. När Guds bud överträds bryts gemenskapen. Laglöshet är en aspekt av synd, se se='4' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 4. För fler beskrivningar se se='9' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ords 24:9; se='23' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Rom 14:23; se='17' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jak 4:17; se='17' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Joh 5:17. Synden river sönder gemenskapen mellan människor, men förstör även den enskilda människans självbild som tar sig uttryck i stolthet och skam. Även relationen till djuren och skapelsen påverkas av synden, se se='19' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Rom 8:19.]
Om någon säger (skulle säga): "Jag älskar Gud",
    men hatar (skulle avsky) sin broder, då är han en lögnare.
För den som inte [osjälviskt och utgivande] älskar sin broder som han har sett,
    kan inte älska Gud som han inte har sett.
Älskade [broder Gaius]: Följ inte dåliga exempel [som Diotrefes som nyss nämnts]
    utan goda [som Gaius och Demetrius, se nästa vers].
    Den som gör det goda tillhör (är från) Gud,
den som gör det onda har inte sett Gud.

Se, han kommer [tillbaka] med molnen (skyarna)
    och varje öga ska se honom,
    även de som genomborrat honom,
    och jordens alla stammar ska jämra sig på grund av honom. Ja, amen (Ja, detta kommer verkligen att ske). [En dubbel bekräftelse på både grekiska och hebreiska. Frasen nai amen börjar med det grekiska ordet för "ja" följt av det hebreiska amen som betyder "det är sant".]
[ingen]

Uppmaning

Jag kommer snart (plötsligt, så fort det är möjligt). Fortsätt att hålla fast vid det du har så att ingen [djävulen] tar ifrån dig segerkransen.
Sedan såg jag (och jag såg) ett Lamm [en årsgammal bagge] som stod i mitten, mellan tronen och de fyra varelserna och de [tjugofyra] äldste. [I föregående vers "hör" Johannes om ett lejon som har segrat, se se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 5. När han nu på nytt ser är det i stället ett lamm som visar sig. Följande tre beskrivningar gör det helt klart att det är den uppståndne Jesus som Johannes får se manifesterad centralt i mitten i av tronrummet.] Det såg ut som om det hade blivit slaktat,
    hade sju horn [en symbol för fullkomlig styrka och makt]
    och sju ögon [allseende], som är Guds sju andar utsända över hela jorden. [De sju andarna är troligtvis en symbol på den helige Ande som är fullkomlig, se se='4' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 1:4. Tidigare i se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 4:5 såg Johannes de sju andarna som sju brinnande facklor nära Gud Fadern på tronen. Samme helige Ande syns nu nära det slaktade lammet – Guds Son.]
Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning. Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod. [se='31' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joel 2:31]
Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån, åska, jordbävning och stora hagel. [I se='15' data-chapterend='' data-verseend='17' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 15–17 beskrivs vad som sker i himlen när den sjunde basunen ljuder. Vad som sker på jorden beskrivs när berättelsen återupptas i kapitel 16. Johannes hör en "stark röst från templet" säga vad som ska ske på jorden, se se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 16:1. I kapitel 12-17 presenteras och beskrivs huvudaktörerna som finns med i den slutgiltiga upplösningen från ett annat perspektiv.]
Ett stort tecken [en stark och tydlig symbol som beskriver den andliga verkligheten] visade sig i himlen:
    en kvinna klädd i solen
    och med månen under sina fötter
    och en krona (segerkrans) av tolv stjärnor på sitt huvud.
[I Josefs dröm liknas solen vid hans far Jakob, månen vid hans mor Rakel och hans elva bröder vid elva stjärnor, se se='9' data-chapterend='' data-verseend='10' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 37:9–10. Vid den här tiden, innan fångenskapen i Egypten, utgjorde denna familj hela den begynnande nationen Israel. Gud liknar ofta sitt folk vid en kvinna, se se='' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Hes 16. Kvinnan symboliserar Guds folk och då främst det judiska folket genom alla tider.]
[Nästa tecken är en eldröd drake. Ord och bilder förmedlar en känsla. När den helige Ande liknas vid en duva återspeglar det frid, se se='32' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 1:32. En drake eller ett rytande lejon ger däremot en känsla av obehag.] Ännu ett tecken [en symbol] visade sig i himlen, och se: en stor eldröd drake med sju huvuden och tio horn och sju kronor (kungliga diadem) på sina huvuden. [I Daniels profetia beskrivs hur det fjärde och sista odjuret har tio horn. Det slår ner tre kungar, så att det bara finns sju kvar, vilket de sju kronorna troligen refererar till, se se='7' data-chapterend='' data-verseend='8' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Dan 7:7–8; se='23' data-chapterend='' data-verseend='24' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>7:23–24.]
Efter detta såg jag hur templet i himlen, vittnesbördets tabernakel, öppnades. [För andra gången öppnas templet i himlen. Första gången var det i samband med den sjunde basunen, se se='19' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 11:19. Serien med de sju vredesskålarna startar alltså när den sjunde basunen ljuder, se se='15' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 11:15.]
Då föll jag ner för hans fötter för att tillbe honom, men han sade till mig: "Gör inte så! Jag är bara en medtjänare till dig och dina bröder som har Jesu vittnesbörd. Gud ska du tillbe. Jesu vittnesbörd är profetians ande" [Ordagrant "Jesu vittnesbörd". Det kan i grekiskan betyda både "vittnesbördet från Jesus", det som han talar, men också "vittnesbördet om Jesus" – hans liv, död och uppståndelse. Profetian är inspirerad av Anden, och Anden vittnar om Jesus, se Joh 15:26.]
Men han sade till mig: "Gör inte så! Jag är bara en medtjänare till dig och dina bröder profeterna och till dem som håller fast vid orden i denna bok (skriftrulle). Gud ska du tillbe." [För andra gången misstar Johannes ängeln med Jesus och faller ner, se se='9' data-chapterend='' data-verseend='10' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 19:9–10.]



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.