Passager (3 st i TR)
Skapelsen (naturen) blev ju lagd under förgängelsen [utsattes för ett tillstånd av tomhet – utan mål och mening], inte frivilligt utan genom honom som lade den därunder [Gud tillät det ske] i hopp [i förväntan och tillförsikt] om
Detta säger jag därför och vittnar om (bekräftar) i Herren [Paulus återkopplar till och fortsätter med en allvarlig uppmaning]: Ni ska inte längre vandra (leva) som hedningarna vandrar (lever sina liv). Deras sinne är tomhet [fåfängliga tankar uttömda på mening].
De talar stora och tomma ord och lockar med lössläppthet och köttsliga begär till sig [nyomvända] människor som nyss har kommit undan dem som lever i villfarelse.
förgängelse
