Matteusevangeliet (1)
För med den dom som ni dömer andra ska ni själva dömas, och med det mått (den standard) ni mäter med, ska det mätas upp åt er.
Markusevangeliet (1)
De slukar (rånar, förgör) änkornas egendom (hus) [förleder och exploaterar änkor, som var de mest utsatta i samhället] och ber sedan långa böner för syns skull (för att täcka över och dölja sina fula intentioner). De ska få en hårdare dom."
Lukasevangeliet (3)
De slukar (rånar, förgör) änkornas egendom (hus) [förleder och exploaterar änkor, som var de mest utsatta i samhället] och ber sedan långa böner för syns skull (för att täcka över och dölja sina fula intentioner). De ska få en hårdare dom."
Men den andre [brottslingen] tillrättavisade honom: "Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff?
Hur våra överstepräster och ledare [i Stora rådet, Sanhedrin, det högsta beslutande organet bland judarna] utlämnade honom till [de romerska makthavarna för] att bli dömd till döden, och sedan korsfäste honom.
Johannesevangeliet (1)
Jesus sa: "Till en dom [för att predika Guds sanning, vara som en skiljedomare mellan dem som tror på mig och dem som inte tror] har jag kommit i världen, för att de som inte ser ska se och för att de som ser ska bli blinda."
Apostlagärningarna (1)
Men när Paulus talade om rättfärdighet och självbehärskning och den kommande domen, blev Felix förskräckt och sa: "Gå din väg för den här gången. När jag får tid ska jag kalla på dig."
Romarbrevet (6)
Nu vet vi att Guds dom över dem som lever så är rättvis (är grundad i sanning).
Hur tänker du (vad inbillar du dig), människa? Ska just du undkomma Guds dom, när du dömer dem som handlar så, och själv gör likadant?
Om det vore så, skulle vi säga så som vissa hånfullt påstår att vi lär: "Låt oss göra det onda för att framkalla det goda"? De ska få den dom de förtjänar.
Och med gåvan [ursprunget med frälsningens gåva] är det inte som med en endas synd [då Adam föll i synd].
Domen kom genom en enda
och fick påföljden av fördömelse (straff som följd av en juridisk dom).
Den fria gåvan däremot kom efter mångas överträdelser
och ledde till rättfärdighet (frikännande, ett liv som resulterar i rättfärdiga handlingar).
[Paulus kunde ha gått direkt vidare från det teologiska avsnittet till den mer praktiska delen som börjar i nästa kapitel. Ändå stannar han upp i lovprisning inför det stora i att Gud förbarmar sig över oss olydiga människor. Kanske blev det på nytt levande för Paulus själv när han skrev brevet, hur stor Guds nåd är!
På samma sätt som en bergsbestigare når toppen av berget, har Paulus nu nått toppen av sitt brev. Han stannar till och blickar ut över djupen och de oändliga vyerna i Guds vishet och kan inte annat än brista ut i lovprisning.]
O vilket djup av rikedom (överflöd)
och vishet och kunskap hos Gud!
Hur outgrundliga (omöjliga att teoretiskt förstå) är inte hans domar (beslut)
och hur outrannsakliga (omöjliga att spåra) hans vägar (metoder).
Den som motsätter sig överheten går därför emot Guds ordning, och de som gör så drar domen över sig själva.
1 Korintierbrevet (3)
Redan det att ni processar med varandra är ett nederlag för er.
Varför tar ni inte hellre en oförrätt?
Varför tar ni inte hellre en förlust?
Den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp,
han äter och dricker en dom över sig.
[I nästa kapitel skriver Paulus att de är Jesu kropp, se . Att inte "urskilja Herrens kropp" handlar alltså om själviskhet och att inte se sina bröder och systrar. I det kiastiska mönstret hör ihop med . Problemet var att vissa åt och drack innan alla kommit. Den gruppen var mätta och berusade när de som arbetat under dagen kom till gudstjänsten, se . I ges lösningen: vänta på varandra och roffa inte åt er så att någon blir utan mat.]
Om någon är hungrig ska han äta hemma,
så att er sammankomst inte blir till en dom för er.
Allt det andra ska jag ge föreskrifter om när jag kommer.
[Till sist nämner Paulus att han kommer att ta upp några specifika saker med dem som inte rör andra församlingar som läser detta brev. Korintierna hade skrivit angående många saker, men Paulus låter inte deras frågor styra brevets uppbyggnad. Paulus väljer ämnen som berör "hela församlingen", se .]
Galaterbrevet (1)
Jag har förtroende för er i Herren att ni tänker på annat sätt. Men den som ständigt förvirrar er (stör er frid, rör upp era känslor), vem det nu än är, så ska han få bära sin dom.
1 Timoteusbrevet (2)
Han får inte vara en nyomvänd (ordagrant en "ung planta" eller "nyplanterad"),
så att han blir högmodig (utvecklar stolthet) och faller under samma dom som djävulen [en gång] gjorde.
[Då han i högmod ville bli som Gud, se .]
På så sätt drar de en dom över sig eftersom de förnekat sin första tro (trohet).
[Ordet tro kan syfta antingen på tron på Jesus, eller på trohet och då syfta på ett trohetslöfte om att inte gifta sig som dessa församlingsänkor gav. Dock är det inte omgiftet i sig som är problemet, Paulus uppmanar till det i . Det verkar mer ha att göra med hur de levde sina liv och att de kanske gifte sig med icke-troende män. Som nästa vers visar var huvudproblemet en utsvävande livsstil som påverkade många negativt.]
Hebreerbrevet (1)
dop [plural – de judiska reningsdopen; dopet i vatten, i den helige Ande och i lidande],
handpåläggning [plural – flera händer, flera personer eller flera tillfällen],
uppståndelsen av de döda
och evig dom.
[Dessa sex områden, uppdelade i tre ämnen som följer det kristna livet (omvändelsen och tro, ett aktivt liv, uppståndelsen och domen) är de områden som brevets mottagare skulle varit fullt kunniga i och medvetna om för länge sedan.]
Jakobs brev (1)
Mina syskon (bröder och systrar i tron), inte många av er bör bli lärare, ni vet ju att vi ska få en strängare dom.
1 Petrusbrevet (1)
[I sammanhanget med lidande tar Petrus upp att de prövningar som de troende upplevde () var en försmak på att mer skulle komma.] För det är [nu rätt] tid att domen påbörjas (har påbörjat) – med (från) Guds hus (hushåll, familj) [; ; ; ]. Men om den börjar med (från) oss, hur blir då slutet för dem som inte tror (inte lyder; dem som hela tiden vägrar låta sig övertygas om) Guds glada nyheter (evangelium)?
2 Petrusbrevet (1)
I sin girighet kommer de [dessa falska lärare] att utnyttja er med hjälp av falska argument. Men domen över dem är verksam sedan länge, och deras undergång sover inte.
Judas brev (1)
För hos er har vissa personer smugit sig in [obemärkt tagit sig in via en sidodörr] vars dom för länge sedan är förutsagd (skrivet på förhand om) i Skriften. [I nästa stycke ges tre exempel på Guds dom från GT. Även Petrus skriver om detta, se . Följande tre egenskaper beskriver dessa falska lärare:]
De är gudlösa [som helt saknar respekt och vördnad för Gud].
De förvränger (förändrar, förflyttar) vår Guds nåd till försvar för omoral (lösaktighet, sensualitet – gr. aselgeia).
De förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
[Ordet aselgeia syftar här på sexuell synd, vilket blir tydligt utifrån sammanhanget och övriga exempel i brevet, se .]
Uppenbarelseboken (3)
[Genom hela Bibeln står staden Babylon i stark kontrast till den himmelska stad som Abraham väntade på, se . Resten av Uppenbarelseboken domineras av kontrasten mellan detta ondskefulla rike och Guds rike. Babylon står för all mänsklig strävan och ambition. I Första Moseboken, efter syndafloden, introduceras Babel, se . Det är här människorna bygger en stad med ett torn för att nå himlen. I stället för att ära Gud är syftet att deras namn ska bli känt, se . Det är till Babylon judarna förs i fångenskap från Jerusalem, och Babylon har alltid förknippats med avgudadyrkan och det som står emot Gud. Några av kontrasterna:
Den prostituerade kvinnan Babylon är odjuret och dess stad, se ,
medan den himmelska kvinnan Jerusalem är Guds stad, se . Babylon kommer från öknen, de onda andarnas hemvist, se ,
medan kvinnan som födde sonen kommer från himlen, se . Babylon är klädd i jordisk lyx, se ,
medan den himmelska kvinnan är klädd i himmelsk prakt, måne, sol och stjärnor, se . Babylon är prostituerad, se ,
medan det himmelska Jerusalem är den trogna hustrun, se .Babylons sammanbrott har redan nämnts i samband med den sjunde och sista vredesskålen, se . Nu ägnas drygt två kapitel för att beskriva fallet.] En av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade med mig och sa: "Kom, jag ska visa dig
domen över den stora skökan som tronar på väldiga vatten.
[Rösten som började tala i avslutar nu:] Gläd dig över henne
[Babylons fall och allt detta som sker], du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter, för Gud har dömt henne och gett er upprättelse.
[Martyrerna, som Johannes sett under altaret när det femte sigillet bröts, ställde en fråga: "Hur länge ska det dröja innan du dömer jordens invånare och straffar dem för vårt blod?", se . Den frågan får nu sitt svar och fullbordan.]
Sedan såg jag (och jag såg) troner, och de som satt på dem fick rätt att döma (kan också översättas "ett domslut gavs dem"). Jag såg själarna [se ] av dem som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörd [eftersom de vittnade om Jesus] och [bekände sig till och talade] Guds ord. De hade inte tillbett vilddjuret och dess bild eller tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De levde och regerade med den Smorde [kungen] (Messias, Kristus) i tusen år.
[Dessa troende som inte tog vilddjurets märke och fick lida martyrdöden har nu uppstått och blivit upprättade. De får nu regera tillsammans med Jesus. I striden i förgjordes armén, men det finns många andra människor på jorden, se .]
dom
