2513 – καθαρός (katharos)

ren, klar


Typ:
Grekiska: καθαρός
Med latinska bokstäver:     katharos
Fonetiskt: kath·ar·os
Ursprung: Of uncertain affinity
Användning: 28 ggr i NT

Engelsk översättning (i KJV version)

pure (17), "clean" (10), "clear" (1)

Engelsk beskrivning

  1. Clean, pure.
    1. Physically.
      1. Purified by fire.
      2. In a similitude, like a vine cleansed by pruning and so fitted to bear fruit.
    2. In a levitical sense.
      1. Clean, the use of which is not forbidden, imparts no uncleanness.
    3. Ethically.
      1. Free from corrupt desire, from sin and guilt.
      2. Free from every admixture of what is false, sincere genuine.
      3. Blameless, innocent.
      4. Unstained with the guilt of anything.


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (28 st i TR)


[Jesus, som alltid vill omvändelse, riktar sig nu personligen till dem.] Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, så blir också utsidan ren. [Kontrast till välsignelsen till de 'renhjärtade' i rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 5:8.]
Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg
Men ge det som finns där inne [ge från hjärtat, ge av maten som finns i faten] till de fattiga, så blir allt rent för er. [Fariséerna ägnade sig åt yttre ceremoniella regler för att se rättfärdiga ut inför människor, men Jesus pekar på att de i stället måste ge från hjärtat och en sann kärlek till Gud och människor. Då blir även utsidan ren.]
Jesus säger [då] till honom: "Den som har badat [rengjort hela kroppen] behöver bara tvätta fötterna, hans kropp är [ju] helt och hållet ren (ordagrant: förutom att tvätta fötterna har han inget behov, utan är helt ren). Och ni [mina lärjungar] är rena, men inte alla."
För han visste vem som skulle förråda (ordagrant: han hade sett den som utelämnar) honom, på grund av detta sade han: "Ni är inte alla rena".
Ni [de elva lärjungarna] är redan ansade (beskurna, fostrade, renade) genom det ord (gr. logos) som jag har talat till er [den undervisning som jag gett er].
men eftersom de ständigt var emot honom och hånade honom, skakade han av dammet från sina kläder och sade till dem: "Ert blod ska komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld. Från och med nu går jag till hedningarna." [Eftersom Paulus senare går till judarna i Efesos på vägen hem, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 19, syftar detta uttalande på att han i Korint inte längre gick till judarna.]
Därför vittnar jag i dag [den sista dagen vi ses] för er att jag inte är skyldig till någons blod,
Riv inte ner Guds verk på grund av mat. Allt är visserligen rent, men maten blir till skada för den människa som har betänkligheter när hon äter.
Målet med befallningen (förmaningen, uppmaningen) är
    kärlek [som är osjälvisk och utgivande] ur ett rent hjärta,
    ett gott samvete
    och en uppriktig (genuin) tro.
[rend='' data-verseend='5' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Vers 3‑5 är symmetriskt strukturerade i en form som kallas kiasm. Detta innebär att temat i första raden hör ihop med temat i den sista, temat i andra raden med näst sista osv. I en kiasm återkommer ofta ord och fraser. Paulus skriver om sina förfäder i rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 3, vilket hör ihop med Timoteus mor och mormor i rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 5, ordet "kommer ihåg" i rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 3 hör ihop med "påmind" i rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 5, osv. Centralt i rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 4 finns höjdpunkten och själva huvudpoängen: längtan att få se Timoteus! För att visualisera kiasmen är texten inskjuten i olika steg.] Jag [Paulus] känner sådan tacksamhet till Gud,
som jag liksom mina förfäder tjänar (tillber, gör helig tjänst inför) med rent samvete,
när jag kommer ihåg (ständigt tänker på) dig [Timoteus] i mina böner,
    både natt och dag.
Fly ungdomens (omogna) onda begär. [Det syftar troligen på ungdomlig omogenhet, otålighet, stridigheter och egna ambitioner, se rend='' data-verseend='24' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 23‑24. Det inkluderar även sexuella frestelser, även om inte det är huvudtemat här. Orden fly och följ är samma som i 1 Tim 6:11. I antiken fanns inte begreppet tonår och ordet ung betydde inte samma sak som i dag. Livet delades upp i två faser, antingen var man ung eller gammal, och gränsen gick vid 40 års ålder. Timoteus är troligtvis i 30-årsåldern när Paulus skriver detta brev till honom, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Tim 4:12.] Följ (sträva) i stället efter:
    rättfärdighet (att leva rätt, i fullkomlig harmoni med Guds vilja),
    tro,
    kärlek [som är osjälvisk och utgivande]
    och frid
tillsammans med dem som åkallar (frågar efter, ropar och vädjar till) Herren av rent hjärta.
För de rena är allting rent, men för de orena och otroende är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orena.

Låt oss gå fram [träda fram och närma oss Gud, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 1] med ett uppriktigt (genuint, sant) hjärta i trons fulla visshet (övertygelse)
    – våra hjärtan har [ju] blivit renade (bestänkta) från ett ont (plågat, tungt) samvete, och kroppen [den yttre människan] har [ju] blivit tvättad med rent vatten.
En fromhet (gudsfruktan, tillbedjan, gudstjänst) [som är] ren och obefläckad inför Gud och Fadern är detta:
att ta sig an (se till; besöka) föräldralösa (faderlösa, efterlämnade, övergivna) barn och änkor i deras nöd [rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>5 Mos 14:29; rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Hes 22:7; rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 68:6; rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 23:23; rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>25:36] – att [hela tiden] bevara sig själv obesmittad (fläckfri, okorrumperad) av världen. [I hela detta stycke betonas att det finns en helhet mellan hörande/görande och tal/handlingar. Detta förstärks av att grekiskan inte har ordet "och" i den sista delen. Det är inte två separata handlingar av fromhet – att praktiskt visa barmhärtighet och att bevara sig från världslighet – utan de hör ihop i en helhet och bekräftar varandra. Se även rend='' data-verseend='40' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 25:35‑40; rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Heb 13:16.]
[Petrus första brev passar bra att läsa vid ett dop. I så fall skulle man ha läst föregående avsnitt, förrättat dopet, och sedan läst följande stycke.] Nu när ni har renat era själar genom att lyda sanningen, har ni en äkta syskonkärlek (genuin vänskap som inte bara är ett yttre skådespel). Älska då varandra [osjälviskt och utgivande] uthålligt (gör ert yttersta för att behålla kärleken) med ett rent hjärta. [Ordet "uthålligt" är det grekiska ordet ektenos, som är en medicinsk term för en arm som sträcks till det yttersta. Ordet används totalt tre gånger i NT. Det används om de troendes bön i Jerusalem för Petrus som var fängslad, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 12:5, och om Jesu bön i Getsemane, se rend='' data-verseend='44' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 22:43‑44. Petrus, som fick erfara hur de troende sträckte sig till det yttersta i bön för honom, väljer nu att använda samma uttryck för hur vi ska sträcka oss till det yttersta för att älska varandra. Adjektivet ektenes används i rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Pet 4:8.]
De sju änglarna med de sju plågorna kom ut ur templet, klädda i skinande rent linne [vissa manuskript har "klart skinande stenar", se även Upp 4:3] och med bälten av guld runt bröstet.
Hon har fått rätt att klä sig i finaste linne, skinande vitt och rent." Det fina linnet är de heligas rättfärdiga gärningar. [Till skillnad från skökan, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 2, som ger sig hän åt många älskare ger bruden sig själv helt och fullt till Jesus. Lite längre fram benämns bruden Lammets hustru, då är hon gift och bröllopsfesten är över, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 21:9. Paulus kallar de troende för trolovade med Jesus, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Kor 11:2. Församlingen liknas med hans brud, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ef 5:27. I Höga Visan beskrivs denna kärlek mellan Gud och hans folk. I Hosea beskrivs Israel som en otrogen hustru som Gud ska upprätta i framtiden. Ett dåtida judiskt bröllop hade flera steg: 1. Trolovning – en officiell ceremoni som var mycket mer bindande än dagens förlovning, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 1:18. Brudgummen reste från sin fars hus till brudens hem och betalade ett brudpris, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 24:53; rend='' data-verseend='30' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>29:15‑30.
2. Brudgummen förbereder det nya hemmet, se rend='' data-verseend='4' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 14:1‑4.
3. Brudgummen kommer till brudens hus för att hämta henne. Inget exakt datum ges, men sker omkring ett år efter trolovningen. Seden illustreras i Jesu liknelse med de tio brudtärnorna, se rend='' data-verseend='13' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 25:1‑13.
4. Bröllopsfesten – varade flera dagar, ofta sju dagar, se rend='' data-verseend='11' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 2:1‑11. Det finns olika tolkningar av vad dessa bilder beskriver. Vad som är helt klart är att Brudgummen är Jesus, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 3:29. Bruden beskriver alltid troende i plural, medan gäster, brudgummens vänner och tärnor används mer individuellt om enskilda troende, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 9.]
De himmelska härarna följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt rent linne.
Muren var byggd av jaspis [den första stenen i muren, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 19 – av samma material med grönaktig ton som Johannes liknade den som satt på tronen med, se rend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 4:3], och staden var av rent guld som liknade rent glas.
De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje port var gjord av en enda pärla. Stadens huvudgata var av rent guld, som genomskinligt glas.
Sedan visade ängeln mig en flod med livgivande (levande, rent) kristallklart vatten som flöt ut från Guds och Lammets tron



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.