2379 – θυσιαστήριον (thusiasterion)

altare


Typ:
Grekiska: θυσιαστήριον
Med latinska bokstäver:     thusiasterion
Fonetiskt: thoo·see·as·tay·ree·on
Ursprung: Härstammar från 2378
Användning: 23 ggr i NT

Engelsk översättning (i KJV version)

altar (23)

Engelsk beskrivning

  1. The altar for slaying and burning of victims used of.
    1. The altar of whole burnt offerings which stood in the court of the priests in the temple at Jerusalem.
    2. The altar of incense which stood in the sanctuary or the Holy Place.
    3. Any other altar.
      1. Metaphor, the cross on which Christ suffered an expiatory death: to eat of this altar i.e. to appropriate to one's self the fruits of Christ's expiatory death.


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (23 st i TR)


Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att en broder har något emot dig (om det finns en outredd konflikt mellan er),
lägg då ner din gåva vid altaret och gå först och försona dig med din broder; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva.
Ni säger också: Om någon svär vid altaret, betyder det ingenting. Men om någon svär vid gåvan på altaret, då är han bunden vid sin ed.
Ni blinda, vad är större (mer värt), gåvan eller altaret som helgar gåvan?
Den som därför svär vid altaret, svär både vid det och vid allt som ligger på det.
Så ska allt rättfärdigt blod som utgjutits här på jorden komma över er, alltifrån den rättfärdige Abels blod till blodet från Sakarias, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret. [Abel var den första som dödades i Gamla testamentet, se 1 Mos 4:8. Sakarias var den sista, se 2 Krön 24:20‑22. Krönikeboken är den sista boken i den hebreiska Bibeln. Jesu poäng är att genom hela Bibeln har sanna Guds efterföljare ofta blivit förföljda.]
Då visade sig för honom en Herrens ängel som stod till höger om rökelsealtaret. [Att det är den högra sidan indikerar att det är ett positivt budskap om favör, se Matt 25:33. Mest troligt är att ängeln stod på den högra sidan sett från insidan, alltså mellan rökelsealtaret och den sjuarmade ljusstaken, se Heb 9:1‑5.]
från Abels blod ända till Sakarjas blod, han som blev dödad mellan altaret och templet. [Abel dödades av sin bror Kain på grund av hans rättfärdiga offer till Gud, se 1 Mos 4:10. Det är troligen prästen Sakarja som stenades till döds vid templets förgård, se 2 Krön 24:20‑25:7.]

Herre, de har dödat dina profeter och rivit ner dina altaren. Jag ensam är kvar, och de är ute efter mitt liv. [1 Kung 19:10, 14]

Vet ni inte att de som tjänstgör i templet
    äter av det som kommer från templet,
och att de som tjänar vid altaret
    får sin del från altaret?

Se på det jordiska (köttsliga) Israel.
Har inte de som äter av offren gemenskap med altaret?
Han som det talas om hör till en annan stam, och från den stammen har ingen gjort tjänst vid altaret.
Vi har ett [offer-]altare från vilket tabernaklets tjänare inte har rätt att äta.
[Två exempel hur tro och gärningar hör ihop tas från GT. Abraham – en jude, och Rahab – en hedning.] Blev inte vår far Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar när han bar fram sin son Isak på altaret? [Abraham var israeliternas stamfar, se 1 Mos 12:1‑3. Han var villig att offra sin ende son, Isak, se 1 Mos 22.]
[De fyra första sigillen handlade om världen, medan de tre sista sigillen rör den osynliga världen.] När Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret själarna av dem som hade blivit slaktade för Guds ord och för vittnesbördet som de hade.
En annan ängel [Heb 1:14] kom och ställde sig vid altaret med ett rökelsekar av guld. Åt honom gavs mycket rökelse att lägga tillsammans med alla de heligas böner på guldaltaret framför tronen. [Samma beskrivning som i Upp 5:8. Böner beskrivs som rökelse, se Ps 141:2.]
Ängeln tog rökelsekaret, fyllde det med elden från altaret och kastade ner det på jorden, och det blev åska, dån och blixtar och jorden skakade.
Den sjätte ängeln blåste i sin basun. [Den sjätte basunen motsvarar också det andra veropet, se 8:13; 11:14.] Då hörde jag en röst från de fyra hornen på guldaltaret inför Gud,
[Johannes befinner sig fortfarande på jorden i sin syn. Från att ha sett land och hav ser han nu den heliga staden Jerusalem. Rösten från himlen fortsätter att tala, se 10:8. Eftersom vittnena kallas "mina vittnen" måste det vara Gud som talar, se vers 3.] Jag fick en mätstång som liknade en stav, och han sade:
"Stå upp och mät Guds tempel och altaret och dem som tillber där inne.
Ännu en ängel [den sjätte] kom ut från altaret, han som hade makt över elden. Han ropade med stark röst till [den femte] ängeln med den skarpa skäran: "Räck ut din skarpa skära och skörda druvklasarna från jordens vinstock, för dess druvor är mogna."
Jag hörde altaret säga: "Ja, Herre Gud Allsmäktig,
    sanna och rätta är dina domar." [Tidigare hade Johannes sett martyrernas själar under altaret, se Upp 6:9. Det kan vara deras röst som hörs. I Upp 9:13 hörs också en röst från de fyra hornen på altaret.]



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.