2372 – θυμός (thumos)

vrede, sträng vrede, straff


Typ:
Grekiska: θυμός
Med latinska bokstäver:     thumos
Fonetiskt: thoo·mos
Ursprung: Från 2380
Användning: 18 ggr i NT

Engelsk översättning (i KJV version)

wrath (15), "fierceness" (2), "indignation" (1)

Engelsk beskrivning

  1. Passion, angry, heat, anger forthwith boiling up and soon subsiding again.
  2. Glow, ardour, the wine of passion, inflaming wine (which either drives the drinker mad or kills him with its strength).


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (18 st i TR)


När de i synagogan hörde detta [berättelserna om att Gud också sökte hedningarna] fylldes de alla av ilska.
När de hörde detta fylldes de av vrede och skrek: "Stor är efesiernas Artemis!"

men vrede och straff åt dem som söker sitt eget (sina egna ambitioner)
    och inte följer (tror eller lyder) sanningen utan [i stället följer, tror och lyder] orättfärdigheten.
För jag är rädd att jag inte ska finna er sådana som jag skulle önska när jag kommer, och att ni inte ska finna mig sådan som ni skulle önska. Jag är rädd att jag ska finna
    stridigheter (grupperingar, gräl),
    avund (viljan att få vad någon annan har, med den sjuka önskan att också den andre ska förlora vad den har),
    okontrollerat temperament (ilska, vrede),
    själviskhet (självupptagenhet),
    förtal,
    skvaller,
    högmod (uppblåsthet, arrogans)
    och oordning
bland er.
avgudadyrkan (tillbedjan av en mänskligt gjord gud, något annat som tar Guds rättmätiga plats),
missbruk av droger (ockultism, trolldom, verklighetsflykt),
[Det grekiska ordet pharmakeia betyder drog som ändrar sinnesstämningen. Droger var vanligt vid hednatemplen för att försättas i trans. Det är en temporär behandling som inte tar tag i det grundläggande problemet.] hat (ovänskap, bitterhet),
stridigheter (smutskastning av den andra parten, konflikter, sådan bitterhet som hellre splittrar än att erkänna sitt eget fel),
avund (viljan att få vad någon annan har, med den sjuka önskan att också den andre ska förlora vad den har),
okontrollerat temperament (ilska, vrede),
själviskhet (en som är helt upptagen med att få sina egna önskningar och begär uppfyllda och utan att tänka på andra människor),
splittring (delning, uppdelning, man lämnar någon man varit lojal mot, man överger, agerar rebelliskt),
falska läror (sekter, elittänkande, separation och slutenhet i en grupp),
Låt all
bitterhet (allt hat) [från en bitter rot som leder till bitter frukt, se Heb 12:15; Apg 8:23; Rom 3:13‑14]
och häftighet (allt hett temperament; alla upprörda känslor)
och vrede (allt dåligt humör)
och klagan (allt gnäll; alla dispyter)
och nedvärderande tal (allt smädande; allt hårt föraktfullt tal)
    vara långt ifrån er,
    tillsammans med all ondska (illvilja; önskan att skada; alla onda planer). [Denna uppräkning har ett "och" mellan varje enskild synd. Detta skrivsätt visar att varje synd är lika allvarlig.]
Men nu [när ni har lämnat detta syndfulla sätt] måste också ni lägga bort allt detta:
    vrede (att ständigt söka intriger och vilja hämnas),
    ilska (häftiga vredesutbrott),
    ondska (utstuderad elakhet),
    förtal
    och oanständigt (grovt, orent) tal
    
    från era läppar.
I tro lämnade han Egypten bakom sig utan att bli rädd för kungens [faraos] vrede, han höll troget fast som en som såg den Osynlige.
Jubla därför, ni himlar
    och ni som bor i dem.
Men fasa ska drabba jorden och havet,
    för djävulen har kommit ner till er.
Han är ursinnig,
    då han vet att hans tid är kort."
En annan ängel, den andra, följde efter [den första ängeln], och han sade: "Störtat, störtat (fallet, krossat, helt förstört) är det stora Babylon, som gav alla folk att dricka av sitt otukts vredesvin (lustfyllda, berusande vin)." [Grekiska ordet thymos beskriver starka känslor och kan både översättas med "lust" och med "vrede". Det används även i vers 10. Babylons fall beskrivs i detalj i kapitel 17-18. Babylon var huvudstaden i det rike som förgjorde Jerusalem 586 f.Kr. Babylon används ofta som en symbol för den världsliga makt som står emot Gud, se 2 Kung 24‑25; Jes 21:9; Dan 4:30; Jer 51:7, 8.]
då ska han själv få dricka av Guds vredes (lusts) vin som oblandat hälls i Guds vredes bägare. Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. [Straff med "svavel och eld" för tankarna till Sodom och Gomorra, se 1 Mos 19:24.]
Ängeln lät sin skära gå över jorden och skördade druvorna från jordens vinstock och kastade dem i Guds vredes stora vinpress.
[Tidigare har Johannes sett två stora tecken, kvinnan och draken, se Upp 12:1, 3. Nu får han se ännu ett stort tecken – sju änglar som är redo att gå ut från Guds tempel med sju vredesskålar. Gång på gång har Gud sökt omvändelse, se Upp 9:20; 16:9, 11. Snart ska världen få dricka "Guds vredes vin", se Upp 14:10, men innan detta sker kommer en introduktion med lovsång.] Och jag såg ett annat stort och förunderligt tecken i himlen: sju änglar med sju plågor, de sista, för med dem når Guds vrede sin fullbordan.
En av de fyra varelserna gav de sju änglarna sju skålar av guld, fulla av vrede från Gud som lever i evigheters evighet.
Sedan hörde jag en stark röst [Guds röst] från templet säga till de sju änglarna: "Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden." [Det finns likheter mellan de sju basundomarna i kapitel 8-9 och vredesskålarna i detta kapitel. Basunerna är en varning inför själva domen som kommer i skålarna. Båda serierna berör samma områden och följer samma ordning, dock innebär skålarna en ökad omfattning. Basunerna påverkar en tredjedel av jorden, havet och floderna, medan skålarna påverkar hela jorden. En annan skillnad är att nu riktar sig domarna också specifikt mot vilddjuret och de som tillber honom, se vers 2, 10, 13. När basundomarna ljöd verkar inte vilddjuret ännu ha blivit uppenbarat.
    Båda serierna har ett avbrott. Vid basundomarna sker det mellan de fyra första och de tre sista. En örn flög och deklarerade tre ytterligare verop, se Upp 8:13. I serien med vredesskålar kommer däremot avbrottet mellan de tre första och de fyra sista. En ängel och altaret för en dialog, se vers 5‑7. Letar man efter kiastiska mönster ger detta en fin inramning av dessa två serier: 4-3 och 3-4. I både basun- och vredesdomarna finns en tydlig igenkänning av plågorna mot Egypten, se 2 Mos 7‑10.]
Den stora staden [Babylon] rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. [Tidigare har det också skett jordbävningar, en där en tiondel av Jerusalem kollapsade, se Upp 11:13.] Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin.
Alla folk har druckit av hennes otukts vredesvin,
    och jordens kungar har horat med henne [i avgudadyrkan och begått otrohetssynd mot Gud],
    och jordens köpmän har blivit rika av hennes omåttliga lyx."
Och ur hans mun kommer det ut (utgår det) ett skarpt svärd som han ska slå folken med, och han ska styra (valla) [övervaka] dem med järnspira (en käpp av järn) [Ps 2:9], och han trampar Guds, den Allsmäktiges, glödande vredes vinpress. [Svärdet hålls inte i handen, utan kommer ur munnen, se Jes 11:4; 49:2. Gr. rhabdos (spira, käpp) används även i den grekiska översättningen Septuaginta om käppen i Ps 23:4.]



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.