Matteusevangeliet (68)
Med Jesu den Smordes (Messias, Kristi) födelse gick det till så [här]: När hans mor Maria var (hade blivit) trolovad med Josef [dvs. då de äktenskapliga löftena redan avgetts], visade det sig – innan de kommit tillsammans [som man och hustru] – att hon (ordagrant: livmodern) var havande genom (utifrån/utav) [den] helig Ande.
"Ta inte för givet (tänk inte) att jag har kommit för att upphäva undervisningen [Moseböckerna – gr. nomos] eller profeterna. [Jesus avskaffar inte någon del av GT.] Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullkomna (fullborda, ge den fulla meningen och betydelsen).
Jag säger er sanningen, fram till dess att himmel och jord förgås (ändras, byter skepnad), ska inte den minsta bokstav (gr. iota), ja inte ens det minsta streck (gr. keraia) i undervisningen [Moseböckerna] förgås (ändras), inte förrän allt har skett. [Innan allt Gud har förutsagt inträffat och alla skuggbilder fullbordats, se ; ; .]
[Den minsta bokstaven på grekiska är iota. Motsvarigheten i hebreiska är bokstaven jod, som liknar vårt kommatecken (י). Jod i sin tur består av tre delar där det minsta strecket som går ner kallas kotz på hebreiska. Det är troligt att gr. keraia syftar på det strecket. Inom rabbinsk litteratur nämns dessa två hebreiska ord (kotz och jod) tillsammans. Det som avses är att inte ens den minsta detalj i Skriften ska ändras, inte ens så lite som den minsta delen av det minsta skrivtecknet.]
Ge inte heller en ed vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hår vitt eller svart.
Ingen kan tjäna två herrar.
Antingen kommer han att hata den ene
och älska den andre
eller hålla sig till (vara nära) den ene
och förakta (inte prioritera) den andre.
Ni kan inte tjäna både Gud och mammon (förrädiska rikedomar, pengar, förmögenhet).
[Det kiastiska mönstret i gör att versens centrum och betoning är att älska och hålla fast vid Gud. Det är grunden för att tjäna honom.]
På grund (som en följd) av detta [att man inte klarar av att tjäna både Gud och mammon, se ] säger jag er: Oroa (bekymra) er inte ["gå inte i bitar" – stressa inte upp er] för ert liv, vad ni ska äta eller vad ni ska dricka, inte heller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? []
Oroa er därför inte (gör er inte bekymmer) och säg: 'Vad ska vi äta?' eller 'Vad ska vi dricka?' eller 'Vilka kläder ska vi ta på oss?'
Hur kan du säga till din broder: 'Låt mig ta bort flisan (stickan, sågspånet, kornet) ur ditt öga,' du som har en bjälke i ditt eget öga?
Finns det någon bland er som ger sin son en sten när han ber om bröd,
eller ger honom en orm när han frågar efter en fisk?
På deras frukt ska ni klart och tydligt känna igen dem.
Man plockar väl inte
vindruvor från törnbuskar
eller
fikon från vilda tistlar?
[Ordet för törnbuskar (gr. akantha) kommer från ordet för extremer (gr. akmen) och beskriver något som dras till den yttersta punkten, som en spets eller tagg. Symboliskt kan det syfta på läror som ensidigt bara betonar en sanning. Tistlar är ett ogräs som bränner och sticker, och vars karaktär är att tränga undan andra plantor. Törne och tistel beskriver bildligt de falska profeternas tal och sätt.]
Vilket är lättast att säga: 'Dina synder är förlåtna', eller: 'Stå upp och gå?'
När ni kommer in i en stad eller by, sök noga efter vem som är värdig (lämplig, passande), och stanna där [i det huset] tills ni går vidare.
Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter.
Jag säger er sanningen, det kommer att vara lindrigare för
Sodoms och
Gomorras regioner
[] på domens dag
än för den staden.
[Judarna ansåg att hedniska områden var befläckade och även marken orenad. Ortodoxa judar skakade därför demonstrativt av dammet från sina kläder och sandaler när de återvände till det heliga landet från en resa till icke-judiska områden. Jesus använder nu samma symbolik och jämställer en judisk stad i Galileen, som inte ville veta av lärjungarna, med en hednisk stad. Denna uppmaning från Jesus verkar praktiseras även senare, se ; .]När de överlämnar (förråder) er, oroa er inte för vad ni ska tala och hur ni ska tala det. Det kommer att ges åt er just i den stunden,
Den som är mer vän med (känner större känslomässigt band till) sin far eller mor än med mig är inte värdig mig. Den som är mer vän med sin son eller dotter än mig är inte värdig mig.
[Senare i säger Jesus att man måste hata sin familj och sitt eget liv för att följa honom. I den judiska kulturen är dessa talesätt, som är överdrifter, vanliga och kallas hyperboler. Även på svenska kan man t.ex. säga att man älskar röda hus men hatar gula och på så sätt uttrycka att man föredrar en viss färg mer utan att för den skull bokstavligen hata den andra.]
och frågade Jesus: "Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?"
[Johannes förväntade sig nog att Messias skulle döma Israel och upprätta riket, vilket inte skett ännu, se . Kanske tvivlade han på att Jesus verkligen var den utlovade Messias. Johannes egen situation låg kanske också till grund för hans frågor. Hur kunde någon som hade lovat sätta de fångna fria, se , tillåta att han inte blev fri?]
Men jag säger er: För
Tyros och
Sidon ska det bli lindrigare på domens dag
än för er.
Men jag säger er: För
Sodoms land ska det på domens dag bli lindrigare
än för dig."
Eller har ni inte läst i undervisningen [Moseböckerna – Torah] att prästerna i templet på sabbatsdagarna bryter mot sabbaten utan att bli skyldiga till något brott? []
Men Jesus förstod deras tankar och sa till dem:
"Ett rike som är splittrat (på grund av inre stridigheter) blir ödelagt, och ingen stad eller hus (familj) som är i strid med sig själv kan bestå.
Hur kan någon gå in och plundra en stark man på hans ägodelar om han inte först binder honom? Sedan kan han plundra hans hus.
[Jesus talar vidare till fariséerna. Han använder på nytt en liknelse att ett träd inte ger någon annan frukt än sin egen sort, och man kan känna trädet på dess frukt, se .]
"Om ni anser (bedömer) att trädet är gott, då är frukten god,
och om ni anser att trädet är dåligt, då är frukten dålig,
för på frukten känner man trädet.
Trots det har det inte fått slå rot inom honom, och han håller bara ut en tid. Så fort han möter lidande eller förföljelse för ordets skull, så kommer han genast på fall.
Gud har ju sagt [i ett av de tio budorden, se ; ]:
'Hedra (värdesätt, respektera) din far och din mor,'
och [där överträdelsen av detta bud enligt är]:
'Den som smädar (förbannar) sin far eller mor ska döden dö.'
Men ni påstår att om någon säger till sin far eller sin mor: 'Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det ger jag som tempelgåva',
då behöver han inte visa aktning för sin far eller mor. Så sätter ni Guds ord ur kraft på grund av er tradition.
[Det hebreiska namnet för denna tempelgåva är korban, se . Detta var en typ av löftesoffer där givaren förband sig att ge en gåva vid ett senare tillfälle, men förvaltade pengarna fram tills löftet infriades. Enligt reglerna friskrevs givaren från ansvaret att försörja sina föräldrar, vilket helt klart bröt mot Mose lag att ära sina föräldrar.]
De svarade: "Några säger Johannes Döparen, andra Elia, och andra Jeremia eller någon av profeterna."
Vad hjälper det en människa att vinna hela världen och [samtidigt] förlora (förverka) sitt liv (sin själ)? Vad kan en människa ge i utbyte mot sitt liv (till lösen för sin själ)?
Han svarade: "Jo." När Petrus var hemma igen frågade Jesus innan han hunnit säga något: "Vad tror du, Simon? Kräver de jordiska kungarna tull och skatt av sina söner eller av andra?"
Om din hand [frestar dig att göra fel] eller din fot förleder dig [att gå till en plats som frestar dig att synda],
hugg av den och kasta bort den.
Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller lam
än att ha två händer eller två fötter och bli kastad i den eviga elden.
Om ditt öga förleder dig [att se på något som frestar dig att synda],
så riv ut ögat och kasta bort det.
Det är bättre för dig att gå in i livet enögd
än att ha två ögon och kastas i det brinnande Gehenna (helvetet).
[Jesus lär inte ut självstympning, utan talar om att det är nödvändigt att ta bort sådant som förleder oss, även om det är kärt för oss.]
Och om han hittar det, sannerligen säger jag er, då gläder han sig mer över det än över de nittionio som inte hade gått vilse.
Men om han väljer att inte lyssna på (hörsamma) dig, så ta med dig en eller två [personer] till, för 'på två eller tre vittnesmål ska varje ord (uttalande) avgöras (styrkas)' [].
För där två eller tre är församlade i (in mot) [har samlats med syftet att ära] mitt namn, där är jag mitt ibland dem."
[Frasen "i mitt namn" har på grekiska med den något ovanligare prepositionen eis (in, in i, till, mot, för). Innebörden blir då att om så bara två trossyskon gemensamt vill nå fram till Jesus – målet för deras hjärtans enhet – står löftet om hans närvaro fast. Här bör det först och främst tolkas utifrån sammanhanget före () och efter (). Uttrycket "två eller tre" upprepas från , där det andra steget i konflikthanteringen beskrivs (efter Skriftens princip om vittnesmål, se ). I används ordet pragma, vilket pekar på att det handlar om en sakfråga/tvistefråga (). Det är som om Jesus verkligen vill understryka möjligheten till detta nådesteg – att han genom sin närvaro vill bekräfta och välsigna när troende reder ut en konflikt, redan innan det eskalerar till att behöva involvera hela församlingen.]
Igen säger jag er, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga,
än för den som är rik att komma in i Guds rike."
[Jämförelsen mellan det största vanliga djuret i Mellanöstern i kontrast till den minsta öppningen i ett vanligt förekommande föremål, illustrerar att det är omöjligt mänskligt sett för en rik att ta sig in i himmelriket, om inte Gud griper in, se . Kamelen används även i liknelsen om att sila mygg och svälja kameler, se . Under medeltiden uppstod en sägen att en låg och smal port i Jerusalems mur kallades "nålsögat", men det finns inga belägg för att en sådan port fanns i bruk under Jesu tid.]Var och en som har försakat (fått överge) hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkermark för att följa mig ska bli belönad många gånger om, och få evigt liv som arv.
Har jag inte rätt att göra vad jag vill med det som är mitt? Eller är ditt öga förmörkat av ondska [är ditt hjärta fyllt med ondska och avundsjuka] för att jag är god (generös)?'
[Jesus använder inte det vanliga ordet för vän och ömsesidig vänskap, gr. philos, utan hetairos som kan översättas med kamrat eller kompanjon. Ordet användes inom judendomen för någon som var kvalificerad att vara en religiös lärare, men ännu inte var officiellt ordinerad. Att Jesus använder detta ord här kan visa på en utsträckt hand, Jesus vill vara vän, men vänskapen behöver bekräftas. De två andra gångerna ordet används i Nya testamentet är och . Vid båda dessa tillfällen visar det sig att den andra parten har onda intentioner.]
Dopet Johannes döpte med, varifrån kom det? Från himlen eller från människor?"
De överlade med varandra (diskuterade mellan sig): "Om vi svarar: 'Från himlen', svarar han: 'Varför trodde ni då inte på honom?'
Så berätta för oss, vad är din åsikt i den här frågan? Är det rätt (i enlighet med Guds bud) att betala [individuell och årlig] skatt till Caesar (kejsaren) eller inte?" [Många judar tolkade budet som Herren gett, att inte ha en utländsk kung över sig i sitt land, som en ursäkt för att inte betala skatt till romarna, se .]
Ni blinda dårar, vad är större (mer värt), guldet eller templet som helgar guldet?
Ni blinda, vad är större (mer värt), gåvan eller altaret som helgar gåvan?
Om någon då säger till er: 'Här är den Smorde (Messias, Kristus),' eller: 'Där är han,' så tro det inte.
Då ska de rättfärdiga svara honom: 'Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig något att dricka?
När såg vi dig som en främling och bjöd in dig, eller naken och klädde dig?
När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?'
Då ska de svara: 'Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig, eller som en främling, naken eller sjuk eller i fängelse och tog inte hand om dig?'
Tror du inte att om jag bad min Fader skulle han genast skicka mer än tolv legioner änglar till min hjälp? [En legion var den romerska militärens högsta enhet på omkring 6000 soldater. Tolv legioner motsvarar alltså ett antal på minst 72000 änglar, se .]
När folket nu var samlat frågade Pilatus: "Vem vill ni att jag ska frige, Jesus Barabbas eller Jesus som kallas den Smorde (Messias, Kristus)?"
Markusevangeliet (33)
Vad är lättast att säga till den förlamade: 'Dina synder är förlåtna (borttagna),' eller att säga: 'Stå upp, ta din bädd och börja gå'?
Sedan sa han till dem [alla samlade där, men främst fariséerna]:
"Vad är tillåtet [enligt Mose undervisning] på sabbaten?
Att göra gott eller ont,
att rädda liv eller utsläcka liv?" Men de [svarade inte, utan] var tysta.
men inte har något rotfäste inom sig. De står fast en tid, men så fort lidande (problem, hård press) och förföljelse (förtryck) kommer för ordets skull faller de genast bort (tar de anstöt, ordet blir till en stötesten).
[Jesus är världens ljus. Hans undervisning ska inte döljas av Jesu lärjungar, utan förmedlas vidare till andra. Jesus illustrerar detta med några vanliga föremål som fanns i varje hem. Oljelampan användes för att lysa upp hemmet och sädesmåttet (gr. modius) på cirka åtta liter användes för att mäta upp mjöl, men kunde också ställas upp och ner och fungera som ett lampställ.]
Han sa till dem: "Inte tas väl en lampa fram för att bli ställd under sädesmåttet eller under bädden? Nej, man placerar den på hållaren! [Högt och centralt så det ger ljus i huset.]
Jesus sa: "Vad ska vi jämföra (likna) Guds rike med? Vilken liknelse (bild) ska vi använda för att illustrera (förklara) det? [Jesus involverar sina åhörare i sin predikan.]
Om man inte tar emot er eller lyssnar på er, så gå från den platsen och skaka av dammet från era fötter. Det blir ett vittnesbörd mot dem."
[Judarna ansåg att hedniska områden var befläckade och även marken orenad. Ortodoxa judar skakade därför demonstrativt av dammet från sina kläder och sandaler när de återvände till det heliga landet från en resa till icke-judiska områden. Jesus använder nu samma symbolik och jämställer en judisk stad i Galileen, som inte ville veta av lärjungarna, med en hednisk stad. Denna uppmaning från Jesus verkar praktiseras även senare, se ; .]
En del sa att han var [den stora profeten] Elia [som förväntades komma tillbaka i den sista tiden, se ]. Andra sa att han var en profet, lik någon av profeterna.
Och varthelst han kom, till byar, städer eller landsbygd, lade man de sjuka på torgen [de öppna marknadsplatserna i städerna och byarna] och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel [som kvinnan med blödningar hade gjort, se ]. Och alla som rörde vid honom blev botade.
Mose har ju sagt [i ett av de tio budorden, se ; ]:
'Hedra (värdesätt, respektera) din far och din mor'
och [där överträdelsen av detta bud beskrivs i ]:
'Den som smädar (förbannar) sin far eller mor ska döden dö.'
Men ni säger att om en man säger till sin far eller sin mor: 'Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det är i stället korban'.
[På samma sätt som i förklarar Markus de judiska begreppen för sina läsare.] Korban är [det hebreiska ordet för] en tempelgåva. [Detta var en typ av löftesoffer där givaren förband sig att ge en gåva vid ett senare tillfälle, men förvaltade pengarna fram tills löftet infriades.]
På det här sättet behöver han inte visa aktning för sin far eller mor. Så sätter ni Guds ord ur kraft på grund av er tradition. [Enligt fariséernas regler friskrevs givaren från ansvaret att försörja sina föräldrar, vilket helt klart bröt mot Mose lag att ära sina föräldrar. Fariséerna var väl medvetna om att dessa system missbrukades, men så länge det genererade inkomst till templet såg de mellan fingrarna.]
Vad skulle en människa ge i utbyte mot sitt liv (till lösen för sin själ)?
Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den!
Det är bättre för dig att gå in i livet stympad
än att ha båda händerna i behåll och komma till Gehenna (helvetet).
Om din fot förleder dig till synd, så hugg av den!
Det är bättre för dig att gå in i livet halt
än att ha båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna (helvetet).
Om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det!
Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga
än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna (helvetet),
Det är lättare för en kamel att gå igenom ett nålsöga på en synål,
än för en rik att komma in i Guds kungarike."
[Jämförelsen mellan det största vanliga djuret i Mellanöstern i kontrast till den minsta öppningen i ett vanligt förekommande föremål, illustrerar att det är omöjligt mänskligt sett för en rik att ta sig in i Guds rike, om inte Gud griper in, se . Kamelen används även i liknelsen med att sila mygg och svälja kameler, se . Under medeltiden uppstod en sägen att en låg och smal port i Jerusalems mur kallades "nålsögat", men det finns inga historiska eller arkeologiska belägg för att någon sådan port fanns i bruk under Jesu tid.]Jesus svarade:
"Jag säger er sanningen (sannerligen, amen):
Var och en som för min och evangeliets skull har lämnat
hus [plural], bröder, systrar, mor, far, barn eller landområden
Men Jesus sa till dem: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag dricker, eller bli döpta i det dop [av lidande och död] som jag kommer att döpas med?"
Men vem som ska sitta vid min högra eller vänstra sida, är inte min sak att avgöra. De platserna ska tillfalla dem som de är bestämda för."
[Efter det första tillfället Jesus berättat om sin död och uppståndelse i blev Petrus tillrättavisad för att ha talat djävulens ord. Efter det andra i diskuterade lärjungarna vem som var störst. Den tredje gången i begär Jakob och Johannes att få positioner och inflytande. De hade ännu inte förstått Gudsriket.]
De frågade honom: "Vad har du för fullmakt (auktoritet) att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten?"
[De syftar antagligen på Jesu agerande dagen innan då han drev ut dem som sålde och köpte, men även tidigare händelser som intåget i templet och barnens lovsång till honom. Svaret är förstås att han gör sin Faders vilja, men ett sådant svar skulle göra att han blev anklagad för hädelse. De religiösa ledarnas fråga är ingen oskyldig undran utan en fälla, som Jesus lätt genomskådar.]
Dopet Johannes döpte med, var det från himlen eller från människor? Svara mig på det!"
De kom till honom och sa: "Lärare, vi vet att du är trovärdig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du ger en rätt undervisning om Guds väg. Är det rätt (i enlighet med Guds bud) att betala [individuell och årlig] skatt till Caesar (kejsaren) eller inte?" [Om Jesus svarade "ja" skulle det reta upp judarna som hatade den romerska ockupationen, medan ett "nej" skulle kunna leda till åtal för uppror mot romerska staten.]
Om någon då säger till er: 'Här är den Smorde (Messias, Kristus),' eller: 'Där är han,' så tro det inte.
"Men vad gäller den [exakta] dagen eller timmen (stunden) [då Jesus kommer tillbaka för att upprätta riket] så vet ingen, inte ens änglarna i himlen, inte ens Sonen – ingen utom Fadern.
Vaka därför, för ni vet inte när husets herre kommer, om det sker på kvällen eller vid midnatt eller på efternatten eller på morgonen.
Jesus sa till honom: "Jag säger sanningen till dig, denna natt innan en [enda] tupp har galt två gånger [som en varning på vad som håller på att ske] kommer du att ha förnekat mig tre gånger."
Lukasevangeliet (45)
Och [de kom också dit] för att offra enligt vad som är sagt i Herrens undervisning:
Ett par turturduvor eller två unga duvor. [, en fattig familjs offer.]
[Två duvor offrades för Marias rening. Detta skulle ske 40 dagar efter födseln, se . , som Lukas delvis citerar, inleds med "Om hon inte har råd att offra ett årsgammalt lamm, ska hon ta två turturduvor eller två andra duvor." Josef och Maria var med andra ord fattiga, se . De vise männen hade ännu inte kommit med sina gåvor, se . I ett större perspektiv offras alltså inget lamm för Jesus. I stället blir han Guds lamm som offras för världens synd, se .] [Josef och Maria var noga med att följa Mose undervisning, se , , ; . Gr. nomos som är ett brett ord som betyder lära, norm eller lag används fem gånger i detta kapitel. I den grekiska översättningen av GT, Septuaginta, används det för att översätta Torah (som betyder undervisning). Lukas anger två olika ritualer som båda skedde i templet. Följde de traditionen tog Josef med sig Jesus den 31:a dagen för Pidjon haben (återlösningen). Tio dagar senare gick familjen tillsammans till templet för att offra de två duvorna för Marias rening. Det är vid det tillfället mötet med Symeon och Hanna sker, se .
En annan tolkning är att Jesus helgas för tjänst i templet eftersom betalningen av de fem silvermynten inte nämns. Det kan i så fall ge en förklaring på varför Jesus vill stanna kvar där som tolvåring, se . I Lukas skildring finns flera paralleller med berättelsen om Hanna som lämnar Samuel i templet, se .]
och det hade uppenbarats för honom av den helige Ande att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Smorde. [Ordagrant "Herrens Kristus", där Kristus är den grekiska översättningen av hebreiskans Messias som betyder smord.]
Vilket är lättast, att säga: 'Du har fått förlåtelse för dina synder', eller: 'Stå upp och gå'?
Sedan sa han till dem [alla som var samlade där i synagogan, men främst de skriftlärda och fariséerna]:
"Jag vill ställa en fråga till er:
Är det tillåtet att göra gott på sabbaten,
eller ont,
att rädda liv,
eller att utsläcka liv?"
Hur kan du säga till din broder:
'Broder, låt mig ta bort flisan (stickan, sågspånet, kornet) från ditt öga',
när du själv inte ser bjälken i ditt eget öga?
Du hycklare [som inte lever som du lär utan "dömer under en teatermask" (gr. hypokrites, från hypo – under och krino – att döma/särskilja) dvs. agerar skenheligt]!
Ta först bort bjälken ur ditt eget öga,
sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din broders öga. [Denna liknelse hör ihop med den förra, både flisan och bjälken är orsaken till blindhet. Den som kontrollerar någon annans syn måste själv ha bättre syn än den som han ska hjälpa. Den som tar bort en flisa, måste själv ha tagit bort bjälken från sitt eget öga. Innan du dömer/bedömer någon annan, rannsaka dig själv först. En ledare måste ha större andlig klarsyn än sina elever. Han måste själv praktisera de sanningar han lär ut.]
Han kallade till sig två av dem och skickade dem till Herren för att fråga: "Är du den som ska komma, eller ska vi [fortsätta att] vänta på någon annan?"
Männen sökte upp Jesus och sa: "Johannes Döparen har skickat oss till dig för att fråga om du är den som ska komma eller om vi ska vänta på någon annan."
[Jesus är världens ljus, och hans undervisning ska inte döljas av Jesu lärjungar, utan förmedlas vidare till andra. Jesus illustrerar detta med några vanliga föremål som fanns i varje hem. Oljelampan användes för att lysa upp hemmet och sädesmåttet på cirka åtta liter användes för att mäta upp mjöl, men kunde också ställas upp och ner och fungera som ett lampställ.]
[Jesus fortsätter att tala i liknelser:] "Ingen tänder en oljelampa och sätter den under ett sädesmått eller under en bädd, utan man sätter den på en hållare, så att de som kommer in ser ljuset.
Men han sa till dem: "Ge dem ni att äta."
De svarade: "Vi har inte mer än fem bröd och två fiskar – om vi nu inte skall gå och köpa mat åt allt det här folket?"
För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen
men mister (totalt förstör; ruinerar) sig själv eller [själv] går förlorad?
Jag säger er
[mina lärjungar]:
Sodom ska på den dagen få det lindrigare
än den staden.
[Sodom var känd för sin synd, . För den stad, som inte tar emot ett av dessa trettiofem par som sändes ut, väntar en större dom vid tidsålderns slut, se .]eller en skorpion när han ber om ett ägg?
När man ställer er till svars inför synagogor och myndigheter och makthavare, oroa er inte för hur ni ska försvara er eller vad ni ska säga.
Men Jesus sa till honom: "Människa, vem har satt mig till domare eller medlare mellan er två?"
Då frågade Petrus: "Herre, talar du om oss [de tolv lärjungarna] i den här liknelsen, eller om alla?"
[Jesus undervisar om den glädje som väntar de tjänare som är klädda för tjänst, har sina lampor brinnande och inte slumrar när Herren kommer tillbaka, se . Petrus undrar vem han talar om. Jesus svarar genom att ställa en retorisk fråga, där Petrus, lärjungarna och alla som agerar på det sättet identifieras med en vis förvaltare. I parallellstället är svaret tydligt att inte bara lärjungarna ska vaka utan "alla ska vaka". Alla kommer att hållas ansvariga utifrån sin kunskap vilket är slutsatsen i .]
Den tjänare som vet sin herres vilja, men inte förbereder sig eller handlar efter hans vilja, ska bli slagen med många slag.
Tror ni jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag er, däremot åtskillnad (splittring, delning).
[Den fred som Jesus ger är mellan Gud och människa, se . Vi uppmanas att sträva efter fred med alla, se , men alla vill inte, se . Det är inte Guds vilja, eller han som orsakar splittring, men den är oundviklig. Det är konflikt mellan ljus och mörker, mellan Guds barn och djävulens barn, och denna konflikt når även medlemmar i en och samma familj. När en människa blir frälst och lever i ljuset blir kontrasten till det tidigare livet i mörkret helt uppenbar. Tidigare vänner kan bli fiender när de upplever sig dömda, se .]
Eller de arton som dog när tornet i Siloam föll över dem, tror ni att de var mer skyldiga
än alla andra som bor i
Jerusalem?
Då svarade Herren synagogföreståndaren: "Ni skenheliga (ni religiösa ledare som bara utför ett skådespel)! Är det inte så att ni alla löser er oxe eller åsna från krubban och leder ut och ger den vatten, även på sabbaten?
Jesus frågade de laglärda och fariséerna: "Är det tillåtet att hela på sabbaten eller inte?"
Sedan sa han till dem: "Om någon av er har en son eller en oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte på en gång upp dem, även om det är sabbat?"
Han sa också till den som bjudit honom [Jesus hade nyss talat till gästerna, nu vänder han sig till värden]: "När du bjuder på lunch [ordagrant 'dagens första måltid', frukost eller tidig lunch] eller till kvällsmål (större festmåltid), bjud då inte bara dina vänner, syskon, släktingar eller rika grannar, som du har för vana att göra. De bjuder ju tillbaka och det blir din belöning.
Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och fundera över om han med 10 000 man kan attackera den som kommer emot honom med 20 000?
Jag säger er, det blir mer glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig (totalt förändrar sitt sätt att tänka och agera), än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvändelse."
[Jesus använder exempel från både kvinnors och mäns vardag för att förklara andliga sanningar. Direkt efter liknelsen om mannen med det förlorade fåret kommer nu en liknelse om en kvinna som söker och finner något hon förlorat. Lukas skriver för grekisktalande och använder det grekiska silvermyntet "drachmer". Det motsvarade den romerska denaren som var en arbetares dagslön.]
"Eller om en kvinna har tio silvermynt (drachmer) och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lykta och sopar huset [det enkla jordgolvet] och letar noga tills hon hittar det?
Ingen tjänare [speciellt ord för slav som tjänade i hemmen] kan tjäna två herrar.
Antingen kommer han att hata den ene
och älska den andre
eller hålla sig till den ene
och förakta den andre.
Ni kan inte tjäna både Gud och mammon (rikedom)."
Men det är lättare för himmel och jord att förgå, än att ens det minsta lilla streck [gr. keraia, som särskiljer de hebreiska bokstäverna] i undervisningen (gr. nomos) faller bort (förlorar sin betydelse).
[Det grekiska ordet keraia motsvarar det hebreiska ordet kotz, se . En motsvarighet i det latinska alfabetet är t.ex. det nedre horisontella strecket som skiljer bokstaven E från F.]
Det skulle vara bättre (mindre illa) för honom att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet, än att han skulle förleda en av dessa små.
[Jesus känner sorg och bedrövelse över den som förleder andra troende, men fördömer också dessa handlingar. Utifrån är det tydligt att "dessa små" är andra troende.]
[Jesus fortsätter att undervisa lärjungarna om förlåtelse, och berättar nu en liknelse om att det är vår skyldighet att förlåta varandra.]
"Skulle någon av er säga till sin tjänare när han kommer in efter att ha plöjt fältet eller vaktat boskap: 'Kom på en gång och sätt dig vid matbordet'?
Ingen kommer att kunna säga:
'Titta, här är det' eller 'Titta, där är det.' Guds rike är [just nu] mitt ibland er."
[Jesus, som är Kung i Guds rike är där mitt ibland dem. Guds rike finns redan nu i personen Jesus, men kommer att bli helt synligt i framtiden i tusenårsriket. Frasen kan också översättas "Guds rike är inom er", dvs. att det inte är ett yttre rike utan Jesus bor i människors hjärtan, se också . Det som talar emot denna tolkning är att Jesus riktar sig till fariséerna. Överallt annars karaktäriseras de för sitt fokus på det yttre, och Jesus avslöjar deras inre ondska.]
Man kommer att säga till er:
'Titta, där är han' eller 'Titta, här är han.' Gå inte ut dit, följ inte efter dem.
Farisén stod och bad [högt] till (om, för) sig själv:
'Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor; tjuvar (svindlare), orättfärdiga, äktenskapsbrytare – eller som den där [illa ansedda] tullindrivaren.
Jag säger er: det var han som gick hem rättfärdig, inte farisén. För alla som upphöjer sig själva ska bli förödmjukade, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."
Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
[Lukas, som är läkare, använder här ett ord för en medicinsk synål. Jämförelsen är mellan det minsta vanligt förekommande föremålet, i kontrast till det största djuret i Mellanöstern. Liknelsen säger att det är omöjligt mänskligt sett, om inte Gud griper in, se . Kamelen används även i liknelsen med att sila mygg och svälja kameler, se . Under medeltiden uppstod en sägen att en låg och smal port i Jerusalems mur kallades "nålsögat", men det finns inga historiska eller arkeologiska belägg för att någon sådan port fanns i bruk under Jesu tid.]
Jesus sa till dem: "Sannerligen (Amen), säger jag er: Var och en som för Guds rikes skull har lämnat hus eller hustru [avstått från att gifta sig, se ] eller syskon eller föräldrar eller barn,
och frågade honom: "Säg oss, vad har du för fullmakt (auktoritet) att göra detta? Vem är det som gett dig den fullmakten?"
[De syftar antagligen på Jesu agerande dagen innan då han drev ut dem som sålde och köpte, men även tidigare händelser som intåget i templet och barnens lovsång till honom. Svaret är förstås enkelt – han gör sin Faders vilja, men ett sådant svar skulle leda till att han blev anklagad för hädelse. De religiösa ledarnas fråga är ingen oskyldig undran. Den är en fälla som Jesus lätt genomskådar.]
Var Johannes dop från himlen eller från människor?"
Är det tillåtet för oss att betala skatt till Caesar (kejsaren) eller inte?"
[Om Jesus svarade "ja" skulle det reta upp judarna som hatade den romerska ockupationen, medan ett "nej" skulle kunna leda till åtal för uppror mot romerska staten.]
Jag ska ge er många visa ord (förmågan att tala vist) så att ingen av era fiender ska kunna stå emot eller säga emot.
Vem är störst, den som ligger till bords eller den som betjänar honom? Är det inte den som ligger till bords? Men ändå är jag mitt ibland er som er tjänare."
[Tidigare hade Jakobs och Johannes mor begärt att hennes söner skulle sitta bredvid Jesus i hans rike, se . Johannes var den yngste av lärjungarna och kanske diskuterades hans namn. Det är troligt att Simon Petrus, den äldste lärjungen, var en av dem som höjde sin röst i grälet eftersom Jesus vänder sig till honom personligen direkt efter att han talat till alla lärjungarna, se .]
och om jag frågar svarar ni inte.
Johannesevangeliet (12)
Där stod sex stenkrukor för vattnet som användes till judarnas reningsceremonier. Varje kärl rymde två till tre bat-mått (gr. metretes). [Ett bat-mått motsvarar 36-40 liter. Varje kärl rymde 70-120 liter och totalt i alla sex kärl var det 400-700 liter!]
[I följande stycke, , återkommer tre liknande fraser med "ljuset" och verbet "komma" som ramar in och förstärker budskapet. Ljuset har kommit och människan har fått ett val: att komma till ljuset eller att inte komma till det.]
Detta är grunden (orsaken) till domen:
Ljuset har kommit till världen,
men människorna älskade mörkret mer än ljuset
eftersom deras handlingar var onda (förgiftade, destruktiva).
När Herren [Jesus] nu fick reda på (blev medveten om) att fariséerna hade hört [nåtts av nyheten] att han vann och döpte fler lärjungar än Johannes [Döparen] –
Just då kom hans lärjungar. De var chockade (förvånade, helt överraskade) över att han pratade med en kvinna. [De flesta rabbiner undvek kontakt med kvinnor, man pratade inte ens med sin egen hustru på allmän plats.] Trots detta frågade ingen [inte ens Petrus] honom: "Vad söker du (frågar du efter)?" [Kan vara en koppling till Jesu tidigare påstående att Fadern söker tillbedjare, se .] eller "Varför samtalar du med henne?"
När de hade rott 25 eller 30 stadier (ca 5 km) såg de (tittade de noggrant på) Jesus gå på sjöns vattenyta nära båten. De blev rädda (skräckslagna, paralyserade av rädsla).
Om någon vill (skulle vilja; längtar efter att) göra hans [Guds] vilja, ska han förstå (veta) [kommer han att få personlig erfarenhet] – när det gäller läran – om den är från [har sitt ursprung hos] Gud eller om jag talar av [talar sådant som kommer från] mig själv.
Har någon av de judiska ledarna eller fariséerna trott (litat på, lutat sig emot) honom?
Jesus svarade dem: "Även om jag vittnar om mig själv så är mitt vittnesbörd sant, för jag vet varifrån jag har kommit och vart jag är på väg, men ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag är på väg.
Då frågade hans lärjungar honom: "Rabbi (Mästare), vem har syndat eftersom han föddes blind? Är det han själv eller hans föräldrar?"
Men hur han nu kan se det vet vi inte, eller vem som har öppnat hans ögon, det vet vi inte heller. Fråga honom, han är gammal nog och kan tala för sig själv."
Eftersom Judas hade hand om kassan [lådan med pengarna för Jesus och de tolv lärjungarna] trodde några att Jesus sagt till honom: "köp vad vi behöver till högtiden", eller att han skulle ge något till de fattiga.
Jesus svarade: "Säger du detta av dig själv (på eget initiativ), eller har andra sagt det om mig?"
Apostlagärningarna (35)
Han svarade: "Det är inte upp till er att veta vilka tider (den exakta kronologiska ordningen av händelser) eller epoker (särskilda tidsintervall som börjar och slutar vid någon specifik händelse) som Fadern personligen har bestämt genom sin vilja (makt, auktoritet).
Solen ska vändas i mörker och månen i blod
innan Herrens dag kommer,
den stora (magnifika) och iögonfallande (när något blir helt uppenbart och synligt).
[Dagen då Jesus kommer tillbaka.]
När Petrus såg det sa han till folket:
"Israeliter!
Varför är ni förvånade över det här?
Varför stirrar ni på oss som om vi gjorde det här undret av egen kraft, eller att det var vår egen helighet som fick den här mannen att börja gå?
När de hade ställt dem [Petrus och Johannes] framför sig (mitt i samlingen) begärde de svar (började de förhöra dem på ett föraktfullt sätt): "Genom vilken kraft (övernaturlig styrka) eller i vilket namn (auktoritet) har ni [simpla människor] gjort detta?"
Men Petrus och Johannes svarade dem: "Om det är rätt inför Gud att lyda er mer än Gud, det får ni själva avgöra (döma),
Ingen av dem led någon nöd [], för de som ägde åkrar eller hus, sålde dem (vid behov) och bar fram det belopp de fått,
Då svarade Petrus och de andra apostlarna: "Vi måste lyda Gud mer än människor.
Så nu i detta fall [med apostlarna och den här nya rörelsen] säger jag [Gamaliel] er: Håll er borta från dessa män. Släpp dem fria! För om detta bara är mänskligt påhitt och aktivitet (entusiasm) blir det inget av det,
Då svarade Stefanos: "Bröder
[åhörare där i salen] och fäder
[en respektfull titel på de äldste i Sanhedrin], lyssna på mig.
[Till en början kan Stefanos ganska långa tal ses som en irrelevant genomgång av Gamla testamentes historia från Abraham till David, men två huvudteman framträder. Det första är att Gud inte är bunden till ett speciellt land. Det religiösa ledarskapet var så fokuserat vid templet, men Stefanos visar hur Gud genom historien har verkat även utanför Israel. Det andra är att israeliterna tidigare har motarbetat de ledare Gud gett dem. Josef och Mose är två exempel som också är förebilder på Jesus. Rubrikerna följer de fem stycken man kan dela in försvarstalet i.] Härlighetens Gud uppenbarade sig för vår fader Abraham i
Mesopotamien [långt från löfteslandet Israel, staden Jerusalem och det heliga templet], innan han bosatte sig i
Haran [som också är långt från Israel].
Himlen är min tron
och jorden är min fotpall.
Vad för ett hus kan ni bygga åt mig, säger Herren,
eller vad för en plats där jag kan vila?
Hoveunucken sa till Filippus: "Jag bönfaller dig, berätta vem profeten talar om, är det om sig själv eller någon annan?"
Han sa till dem: "Ni vet att det är förbjudet för en judisk man att umgås med eller besöka en hedning. [Mose lag förbjöd uttryckligen inte detta, men det var den allmänna tolkningen och uppfattningen. Ett exempel finns i där man inte ville orena sig och gå in i Herodes palats under processen mot Jesus, se även .] Men Gud har visat mig att man inte ska kalla någon människa ohelig eller oren.
Jag svarade: 'Nej, verkligen inte, Herre! Det har aldrig kommit något [ceremoniellt] oheligt eller orent i min mun.'
Alla atenarna liksom utl
änningarna där ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna till det som var senaste nytt.
[Paulus förs till Areopagen som ordagrant betyder "Ares-kullen", bara ett par hundra meter från marknadsplatsen. En gång var det också mötesplatsen för areopagdomstolen som styrde provinsen, men på Nya testamentets tid hade man bara befogenheter att döma i religiösa och moraliska frågor. Det kan hända att Paulus förs till domstolen för att potentiellt dömas till döden för att ha infört en ny främmande lära, se . Det är nu inför denna grupp på omkring 30 medlemmar och andra nyfikna som Paulus kallas till en utfrågning.]Därför, eftersom vi är av Guds släkt, ska vi inte tänka oss att det gudomliga är som guld eller silver eller sten, något som är utformat utifrån mänsklig konstfärdighet och fantasi.
[Troligen syftar Paulus på Parthenon – templet till Atena på Akropolis alldeles intill där han stod.]
Precis när Paulus skulle öppna sin mun och tala, sa Gallio till judarna: "Om det handlat om något brott eller ett ondskefullt illdåd skulle jag naturligtvis lyssna på er, judar.
Man tog till och med dukar och plagg som han rört vid (kommit i kontakt med hans hud) och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.
Jag har aldrig varit ute efter (haft begär till) någons silver, guld eller dyrbara kläder.
I allt
[genom att vara ett exempel som ni kan följa] har jag visat er att ni genom att arbeta hårt på detta sätt ska hjälpa de svaga
(fattiga, sjuka). Kom ihåg Herren Jesu egna ord som han sa: 'Det är saligare
(mer glädjefyllt) att ge
än att få.' "
[De sista orden från Paulus till församlingsledningen i Efesos är känsloladdade. Men är det inte arrogant av Paulus att hela tiden peka på sitt eget liv och vad han har gjort? Det kristna livet handlar inte bara om vad man säger, utan också vad man gör, se . Jesus fördömde fariséerna för att inte leva som de lärde, se . En sann kristen ledare måste kunna säga: "Gör som jag i allt", om budskapet ska vara trovärdigt. Citatet från Jesus finns inte med i evangelierna, men liknar inledningen till Bergspredikan, se . Bara en bråkdel av allt vad Jesus sa och gjorde skrevs ned, se .]Ett stort uppror (tumult) startade, och några av dem som tillhörde fariséernas parti stod upp och argumenterade för sin sak [de dödas uppståndelse]. De sa: "Vi ser inget ont (fel) hos denne man. Men om en ande har talat med honom eller en ängel ..." [Meningen avslutats inte och är en s.k. aposiopesis. Antagligen blir det sådant tumult att fariséerna avbryts mitt i sitt anförande.]
Då fann jag att anklagelserna gällde tvistefrågor i deras lag och att han inte var anklagad för något som ger dödsstraff eller fängelse.
[Försvar till punkt 1 – upprorsmakare:] Du kan själv få bekräftat att det inte är mer
än tolv dagar sedan jag kom upp till
Jerusalem för att tillbe.
Varken i templet eller i synagogorna eller ute i staden har de sett mig diskutera med någon eller sprida oro bland folket,
Annars får dessa män själva tala om vilket brott de fann mig skyldig till när jag stod inför Stora rådet,
om det inte var denna enda sak som jag ropade när jag stod bland dem: Det är för de dödas uppståndelse som jag i dag står här anklagad inför er."
Han befallde officeren att hålla Paulus i förvar men samtidigt ge honom viss lättnad och inte hindra någon av hans v
änner från att hjälpa
(betjäna, assistera) honom.
[Några av dessa måste varit Lukas, Aristarchus och Trofimus som reste med honom. I Caesarea Maritima (vid havet) bodde också evangelisten Filippus och Cornelius.]Festus stannade hos dem i högst åtta
eller tio dagar och reste sedan ner till
Caesarea. Nästa dag tog han plats på domarsätet och befallde att Paulus skulle föras in.
Men jag svarade dem att romarna inte brukar utlämna någon innan den anklagade har mött sina anklagare ansikte mot ansikte och fått möjlighet att försvara sig mot beskyllningen.
och när de hade kommit ut sa de till varandra: "Den mannen gör inte något som förtjänar död eller fängelse."
Men officeren trodde mer på styrmannen och båtens ägare än på Paulus ord. [Det verkar som om officeren är den som har den högsta rangen och fäller det avgörande beslutet.]
Folket väntade sig att han skulle svullna upp eller plötsligt falla ner död. När de väntat länge och sett att inget ovanligt hände honom, ändrade de sig och sa att han var en gud.
Tre dagar senare kallade han till sig de ledande bland judarna
[eftersom han inte var fri att besöka synagogorna]. När de var samlade sa han till dem: "Bröder, jag har inte gjort något ont mot vårt folk
eller våra fäderneärvda seder. Trots det blev jag f
ängslad i
Jerusalem och utlämnad i romarnas h
änder.
De svarade honom: "Vi har inte fått något brev om dig från
Judéen, och ingen av bröderna som kommit har berättat
eller sagt något ont om dig.
Romarbrevet (27)
Trots att de kände till Gud prisade de inte honom som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan.
Eller föraktar (tar lätt på; underskattar) du hans rikedom på (värdet på hans oändliga)
godhet (generositet)
och fördragsamhet (tolerans, återhållsamhet)
och tålamod?
Förstår du inte att Guds godhet är tänkt att föra dig till omvändelse (ett förvandlat tänkesätt)?
[Gud vill inte att någon ska gå förlorad, utan vill att alla ska få tid att omvända sig, se .]
Det visar ju att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Deras samveten vittnar också om detta, och deras tankar (då man väger olika argument för att ta moraliska beslut) kommer att anklaga eller försvara dem
[Utifrån vad Paulus skrivit i föregående kapitel väcks frågor som utmanar Guds integritet. Om omskärelsen nu inte spelar någon roll, varför har då Gud utvalt Israel och gett dem omskärelsen som ett tecken på sitt förbund?]
Vilken fördel har då juden [jämfört med andra folkslag]?
Vilken nytta har omskärelsen?
Är Gud bara judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas Gud?
Jo, också hedningarnas,
Gäller den "saligprisningen" [som David skrev om] bara de omskurna [judarna] eller även de oomskurna [hedningarna]?
Vi säger ju att Abraham fick tron tillräknad som rättfärdighet.
När fick han den tillräknad? Var det innan eller efter han blev omskuren?
Det var inte efter, utan innan han blev omskuren. [Enligt judisk uppskattning gick det närmare trettio år från det att Abraham blev rättfärdiggjord inför Gud, se , tills han blev omskuren, se .]
Det var inte genom lagen som Abraham och hans avkomlingar fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro.
Bryr ni er inte om (ignorerar ni det faktum) att alla vi som har döpts in i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus också är döpta in i hans död?
Vet ni inte att om ni ställer er som slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder:
antingen synden, vilket leder till död,
eller lydnaden vilket leder till rättfärdighet?
Vet ni inte, syskon (bröder och systrar i tron) – jag talar till sådana som känner lagen – att lagen råder (har auktoritet) över människan så länge hon lever?
[ formar en kiasm som ramas in av att ingenting kan skilja oss från Jesu kärlek! Den centrala versen är .]
Vem ska [då kunna] skilja oss från den Smordes (Messias, Kristi) [osjälviska, utgivande och rättfärdiga] kärlek?
Lidande (nöd, betryck, problem – ett generellt ord för svårigheter),
eller ångest (trångmål, begränsning – "smal passage; ett litet hoptryckt område"),
eller förföljelse [fientlig och förtryckande hetsjakt i syfte att utplåna],
eller hunger (svält),
eller nakenhet [brist på kläder; ofrivillig exponering],
eller fara [då det är riskfyllt att bekänna Jesus],
eller svärd [dödshot eller t.o.m. avrättning]?
[Paulus nämner sju lidanden en troende kan behöva gå igenom. Alla trångmål för en sann troende närmare Jesus – han som vet vad lidande är. Listan ökar i intensitet och allvar. Istället för att skriva "Vad ska skilja" används "Vem ska skilja", vilket personifierar motståndet, se . Se även ; .]
Innan barnen var födda och varken hade gjort gott eller ont,
Har inte krukmakaren den rätten över leran att av samma klump göra ett kärl för hedrande ändamål och ett annat för mindre hedrande?
Eller:
"Vem ska stiga ner till avgrunden (det bottenlösa djupet)?" []
– det vill säga för att hämta upp den Smorde (Messias, Kristus) från de döda?
[Han har ju redan uppstått.]
Gud har inte förkastat sitt folk som han en gång har erkänt som sitt. Vet ni inte vad Skriften säger [i ] där den talar om Elia, hur han vänder sig till Gud och anklagar Israel. [Efter Elias spektakulära seger över baalsprofeterna på berget Karmel, fick Isebels hot honom att fly till berget Horeb, där Elia klagar över israeliterna och säger:]
Vem har helt och fullt förstått Herrens sinne (tankar)?
Vem har varit hans rådgivare? []
Vem har skänkt honom något
som han måste återgälda (är han skyldig någon något)? []
Gör detta [älska din nästa som dig själv, se ], eftersom ni mycket väl vet vilken slags tid det är (vilken allvarlig tid det är när avgörande beslut måste tas). [Efter pingstdagen började vår tidsålder, som kallas nådens eller församlingens tidsålder. När Jesus kommer tillbaka börjar nästa tidsålder, tusenårsriket.]
Nu är det hög tid för er att vakna upp ur er sömn (komma till insikt om verkligheten), för frälsningen (den slutgiltiga räddningen) är närmare oss nu än när vi först kom till tro.
Vem är du som dömer en annans tjänare [husslav]? Det är inför sin egen herre han står eller faller. Men han kommer att stå, för Herren har makt att hålla honom upprätt.
Varför fördömer (kritiserar) då du din broder [som äter kött eller firar en viss dag]?
Varför föraktar då du din broder [som inte äter kött och inte firar en viss dag]?
Vi ska alla stå inför Guds domstol.
Låt oss därför inte längre döma (kritisera, skylla på) varandra. Besluta er i stället för att aldrig bli en stötesten (bli ett hinder i vägen) för din broder, eller vara orsak till hans fall (agera så att han tar illa vid sig, blir sårad, upplever era handlingar som en skandal).
Det är bättre att avstå från att äta kött eller dricka vin eller göra något annat som din broder tar anstöt (blir sårad) av.
1 Korintierbrevet (49)
Är den Smorde (Messias, Kristus) delad (uppdelad i olika delar)? [Nej!]
Var Paulus korsfäst för er skull? [Nej!]
Blev ni döpta i Paulus namn? [Nej!]
[Paulus tar också sig själv som ett exempel på hur Guds vishet är högre än mänsklig vishet.]
För min del, när jag kom till er syskon (bröder och systrar i tron),
var mitt budskap som jag förkunnade om Gud inte dominerat av fantastiskt tal (retorik) eller visdom.
[Korintierna visade sin omognad genom att de upphöjde mänskliga ledare till skyarna. Paulus bemöter detta genom att visa på att sant kristet ledarskap är ett tjänande ledarskap.]
Vad är Apollos?
Vad är då Paulus?
Vi är bara tjänare som har fört er till tro [inte ledare för olika grupperingar]. Herren har gett oss olika uppgifter.
[En tjänare och förvaltare, i detta fall en Guds tjänare, kommer ständigt att bedömas och kritiseras. Paulus pekar nu på hur kritik kan komma från tre håll. Andra människor, sig själv och Gud.]
För mig [personligen] spelar det ingen roll om ni eller en mänsklig domstol ställer mig inför rätta [på denna punkt hur jag har förvaltat det uppdrag jag fått av Gud]. Jag [sätter mig inte på Guds plats och] dömer inte ens mig själv.
Vad vill ni?
Ska jag komma till er med riset,
eller med kärlek [som är osjälvisk och utgivande] och en mild (känslomässigt välbalanserad) ande?
Jag menade inte alla
sexuellt omoraliska här i världen,
eller alla giriga (som strävar efter mer och mer ägodelar, men även makt och inflytande) och
utsugare (bedragare, svindlare) [Ordet översätts "rovlystna" i .]
eller alla avgudadyrkare.
I så fall hade ni behövt lämna världen!
[Paulus hade skrivit minst ett brev tidigare före detta brev, som vi kallar Första Korintierbrevet. I det förra brevet, som inte finns bevarat, hade man tolkat uppmaningen att inte ha nära samröre med människor som lever i uppenbar synd på fel sätt. Man hade inte tillämpat det internt i församlingen utan tänkte att det bara gällde andra människor ute i världen. Paulus visar på absurditeten i ett sådant synsätt. Paulus förespråkar inte klosterliv; en kristen ska leva i världen men inte av den. Jesus ber inte att lärjungarna ska tas ur världen, utan bevaras från den onde, se .]
Men nu skriver jag till er
att ni inte ska umgås med den som kallar sig broder [som kallar sig en kristen]
och är [har som livsstil att vara]
sexuellt omoralisk,
girig,
avgudadyrkare,
förtalare,
drinkare eller
utsugare.
Med en sådan ska ni inte ens äta.
[Denna lista har likheter med dödssynderna i , som också avslutas med att man inte ska ha något att göra med den som hänger sig åt sådant.]
Vet ni inte att de heliga ska döma världen?
Om nu världen ska dömas av er,
duger ni då inte till att döma i [jämförelsevis] små saker?
Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Sluta att bedra er själva!
[Fem sexuella synder:]
Varken sexuellt omoraliska (otuktiga – gr. porneia),
eller avgudadyrkare [som utövade sexuella akter i avgudatemplen],
eller äktenskapsbrytare,
eller catamiter (den passiva partnern i en manlig homosexuell relation)
[Ordet malakoi används också om mjukt tyg i och , ordet kan användas för att beskriva en feminin man, homosexuell prostituerad], eller män som ligger med män
[Grekiska ordet arsenokoites beskriver den aktiva partnern i en manlig homosexuell relation. Ordet består av två ord, arsen som betyder man och koitai som betyder "bädd". Dessa två ord används i och det är troligt att Paulus konstruerar detta nya grekiska ord för att ge en tydlig referens till just denna passage. Alla dessa fem sexuella synder omnämns centralt i .]
Vet ni inte att den som förenar sig med en prostituerad
blir en enda kropp med henne? Det heter:
De två ska bli ett kött. []
[Sexualiteten involverar hela personligheten och är inte separerad från kärlek utan hör ihop.]
Vet ni inte
att er kropp är ett tempel för den helige Ande
som bor i er och som ni har fått av Gud?
Ni tillhör inte er själva,
Men kan de inte leva avhållsamt ska de gifta sig,
för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.
Men om hon skiljer sig ska hon förbli ogift eller försonas med sin man. En man får inte [heller] överge sin hustru.
Men om den som inte tror vill skiljas, så låt honom skiljas. I sådana fall är [den troende] brodern eller systern inte moraliskt bunden [vid äktenskapet] som en slav. Gud har kallat er att leva i frid.
För hur vet du, hustru,
om du kommer att frälsa din man?
Eller hur vet du, man,
om du kommer att frälsa din hustru?
Eller är det bara jag och Barnabas som inte har rätt att vara fria från arbete?
Vem gör soldattjänst på egen bekostnad?
Vem planterar en vingård utan att äta av dess frukt?
Vem vallar en hjord utan att dricka av dess mjölk?
[Dessa tre exempel hör ihop med de två exemplen från jordbruket i .]
Säger jag det här som en rent mänsklig åsikt?
Säger inte undervisningen (gr. nomos) [Torah] samma sak?
Säger han det inte snarare (speciellt) för vår skull? Jo, för vår skull blev det skrivet att den som plöjer
och den som tröskar ska göra det i hopp om att få sin del.
Men jag har inte utnyttjat några av dessa förmåner,
och jag skriver inte det här för att börja göra det heller.
För jag skulle hellre dö ...
[Meningen avslutas inte, detta är en s.k. "aposiopesis", som visar på Paulus djupa känslomässiga engagemang.]
Ingen ska få ta ifrån mig min berömmelse.
Så vad menar jag?
Att avgudaoffer betyder något eller att en avgud betyder något?
Eller vill vi utmana Herren?
Är vi starkare än han?
Om en man ber eller profeterar med något på huvudet
vanärar han sitt huvud.
och om en kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet,
så vanärar hon sitt huvud.
Det är samma sak som att ha håret avrakat.
För om en kvinna inte har något på huvudet
kan hon lika gärna klippa av sig håret.
Men om det är en skam för en kvinna att klippa eller raka av sig håret,
så bör hon ha något på huvudet.
[ hör ihop med .]
Lär inte själva naturen er
att det är en skam för en man att ha långt hår,
Har ni inte era hem där ni kan äta och dricka?
Eller försöker ni vanhelga Guds församling genom att få dem som inte har något [inga egna hem och inte tagit med mat] att skämmas?
[De rika kom tidigt, åt all mat och blev berusade. De fattiga, som arbetade, kom senare och fick ingen mat.] Vad ska jag säga till er, ska jag berömma er?
Nej, för det här får ni inget beröm.
Den som äter brödet
eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt sätt
[vilket ni gör i Korint] syndar därför mot Herrens kropp och blod.
Ögat kan inte säga till handen:
"Jag behöver inte dig",
och inte heller huvudet till fötterna:
"Jag behöver inte er."
Om jag talar m
änniskors språk, och
[ja även] änglars,
men inte också har kärlek
[som är osjälvisk och utgivande],
så har jag blivit som ekande brons
eller en skrällande cymbal.
[Lika öronbedövande låter mitt kärlekslösa tal i Guds och människors öron. Korint var känd för sitt bronshantverk. I verkstäderna längs med gatorna slog hantverkarna på metallen när de formade kärl och hantverk. Paulus hade bott 18 månader i Korint, se , och kände väl till detta bullrande oljud.]Jag vill gärna att ni alla talar tungomål, men ännu hellre [önskar jag] att ni [alla] profeterar. Den som profeterar [talar inspirerat av Gud genom att predika och undervisa] är större (mer betydelsefull) än den som talar tungomål, om den [som talar tungotal] inte uttyder sitt tal, så att församlingen blir uppbyggd.
Syskon (bröder och systrar i tron), tänk er att jag kommer till er och talar [obegripliga] tungomål, vad hjälper det er (vad blir det för nytta och vinst) om jag inte ger er någon:
uppenbarelse
eller kunskap
eller profetia
eller undervisning (doktrin)?
[Denna lista hör ihop parvis. Uppenbarelse hör ihop med profetia och kunskap med undervisning. Uppenbarelse kommer genom profeten och kunskap genom läraren. fokuserar på "uppbyggelse, uppmuntran och tröst" medan här i kommer nästa steg, "uppenbarelse och kunskap", som leder till en djupare tro.]
[Nu följer fyra liknelser: flöjt, harpa, trumpet och okända språk. Korint var en internationell stad med många nationaliteter och språk. En kristen som talar i tungor jämförs med en främling som talar ett okänt språk. Paulus poäng är att okända språk inte enar utan splittrar.] Om livlösa instrument, som till exempel flöjt
eller harpa,
inte ger klara
(distinkta) toner ifrån sig,
hur ska man då kunna förstå vad som spelas?
Men i församlingen vill jag hellre tala
fem ord med mitt förstånd för att undervisa andra
än tiotusen [myriader av ord] med tungomål.
Om nu hela församlingen samlas och alla talar [okända] tungomål
och det kommer in några som inte förstår eller inte tror,
säger de då inte att ni är galna?
Men om alla profeterar [i ordning, två eller tre i taget, se ]
och det kommer in en som inte tror eller inte förstår,
då blir han överbevisad [om sin synd och otro] av alla [profetiska ord som ger klarhet över Guds ord]
och dömd (utvärderad) av alla [Bibelns ord].
Om någon [man eller kvinna i församlingen] talar tungomål
får två eller högst tre tala,
en i sänder, och någon ska uttyda.
Två eller tre profeter [män eller kvinnor, se ] ska tala,
och de andra ska [reflektera och] pröva det som sägs.
[Det ska ges tid att reflektera över och pröva det som sagts. Det är naturligt att de som har gåvan att "skilja mellan andar" använder sin gåva här för att urskilja det som sagts, se .]
Var det kanske från er som Guds ord gick ut,
eller var det bara till er det kom?
[Det är oklart vilken lag/undervisning Paulus syftar på i . Normalt brukar detta grekiska ord nomos syfta på Torah (de fem Moseböckerna) eller hela GT (se ). Det finns dock ingen lag som säger att kvinnan ska vara tyst. Tvärtom, i står det: "Herren låter sitt ord förkunnas, stor är skaran av kvinnor som kommer med glädjebudet." Även är tydlig med att både kvinnor och män ska profetera. Paulus instruktioner var tydliga och förstods av hans samtid. Tyvärr vet vi ganska lite om hur de första kristna firade gudstjänst och klädstilen som diskuteras i . Det blir därför svårt för oss att helt förstå dessa ord. Att då ensidigt använda dessa verser som ståndpunkt för eller emot kvinnors tjänst i församlingen är vanskligt. Det som dock är helt klart är att Paulus inte säger emot sig själv och tystar de kvinnliga profeterna och bedjarna i kapitel 11!]
[På samma sätt som föregående stora stycke, om hur man ska leva som kristen i en fallen värld, kap 8-10, hade en avslutning () kommer en avslutning och sammanfattning på detta stycke, kap 11-14, om gudstjänsten.]
Om någon tror sig vara profet [som utvecklades i kap 11]
eller andlig [som diskuterades i kap 12],
ska han inse att det jag skriver till er
är Herrens bud. [Allt måste ske i kärlek, kap 13.]
Det frö du sår har inte den kropp [sammansättning och yttre utseende] som den senare kommer att få,
det är bara ett naket korn – ett sädeskorn eller något annat frö.
Men hos er stannar jag en tid om det går, kanske hela vintern, så att ni får utrusta mig för fortsatt färd, vart det nu blir.
2 Korintierbrevet (14)
Det vi skriver till er är inget annat än det ni läser och kan förstå. [Det är inga dolda hemligheter.] Jag hoppas att ni till slut ska förstå
När jag då tänkte [komma till er] och uttryckte mina planer, var det då bara ett lättsinnigt infall? Eller fattar jag mina beslut efter köttet (på ett världsligt sätt) så att jag [samtidigt] säger "ja, ja" och "nej, nej"?
Måste vi rekommendera oss själva igen
(lägga fram våra meriter)?
Behöver vi, som vissa andra
[falska apostlar, se ], rekommendationsbrev till er
eller från er?
[Det var inte ovanligt med rekommendationsbrev. Några exempel i NT är: Apollos, ; Timoteus, ; Febe, ; Johannes Markus, ; Titus, . Paulus känner sorg över att relationen med vissa i Korint har sjunkit så lågt att han skulle behöva rekommendationsbrev från en tredje part. Han hade ju varit med och fört många av korintierna till tro!]Gå inte som omaka par i ok
med dem som inte tror.
[Paulus syftar troligen på som talar om att inte plöja med oxe och åsna tillsammans. Det är en av flera praktiska exempel som illustrerar israeliternas avstånd till andra folk och deras onda vanor. Bilden beskriver något som inte drar jämnt, en kristen ska inte gå in i en nära relation och samarbete med en otroende. Äktenskapet är ett sådant område där denna princip gäller, se även . Ett annat är kompanjonskap i affärsvärlden. Nu följer fem frågor som alla har det självklara svaret ingen/inget.]
Vad har rättfärdighet
med orättfärdighet att göra,
eller vad har ljus
gemensamt med mörker?
Vilken enhet (harmoni, samstämmighet) har den Smorde (Messias, Kristus)
med Beliar [judiskt namn på Satan, ordagrant "den värdelöse"],
eller vad kan den som tror
dela med den som inte tror?
var och en [ska så, dvs. ge] precis [så mycket] som han har bestämt (föreslagit; lagt fram) i sitt hjärta (ordagrant: i hjärtat), inte utav olust (motvilja) eller tvång [som något obligatoriskt],
för Gud älskar (föredrar) en glad (beredvillig, förnöjsam; välvilligt inställd) givare. [Här citerar Paulus fritt från den andra delen av i den grekiska översättningen Septuaginta där det står: "Gud älskar en glad man och givare". Principen om sådd och skörd och om givandets välsignelser finns också i och i . Paulus sammanfattning av denna "lag" har ibland förminskats till en slug investeringsstrategi där man genom att ge mycket förväntar sig en större välsignelse tillbaka för att leva gott för egen del. Om det är drivkraften blir resultatet bara ännu djupare andlig fattigdom. Paulus gör klart att Gud vill se alla sina barns behov uppfyllda. Herren lönar generositet genom att möjliggöra för ännu mer generositet.]
Inte så att vi vågar jämföra eller mäta oss med vissa av dem som rekommenderar sig själva. De mäter sig med sig själva och jämför sig med sig själva, men de förstår ingenting.
[I den antika världen var jämförelse med andra ett vanligt retoriskt grepp som praktiserades flitigt.]
För om någon kommer och
predikar en annan Jesus
än den vi har predikat,
eller om ni tar emot en annan ande
än den ni har fått
eller predikar ett annat evangelium
än det ni tidigare tagit emot,
då accepterar ni det gärna.
[Vi vet inte exakt vad dessa falska apostlar predikade; vi vet dock att Paulus predikade Jesus som korsfäst, se , och Herre, se .]
Var det en synd jag begick när jag ödmjukade mig för att ni skulle upphöjas och predikade Guds evangelium för er utan ersättning?
Om jag ville berömma mig vore jag ändå ingen dåre, jag skulle bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen ska tänka högre om mig än man gör när man ser eller hör mig.
Utvärdera (granska, rannsaka) er själva för att se om ni lever i tron (är i tro). Ja, pröva (verifiera äktheten hos) er själva. Känner ni inte (utifrån en personlig erfarenhet och relation som hela tiden växer och utvecklas) att Jesus den Smorde (Messias, Kristus) är i er? Gör ni inte det, består ni inte provet.
Galaterbrevet (8)
Men även om vi eller om så vore en ängel (budbärare) från himlen skulle predika ett annat (parallellt) evangelium än det vi har predikat för er, så låt honom vara under förbannelse [bli ställd under Guds dom – gr. anathema]!
För [hur är det nu], är det människor jag här försöker övertala (övertyga; bli vän med) – eller Gud? Eller försöker jag (söker jag efter att) behaga människor [ständigt möta människors förväntningar]? Om jag fortfarande behagade människor (vore människor till lags; höll mig väl med folk) [och gjorde dem nöjda] skulle jag nog (gr. an) inte vara en tjänare (slav, livegen) till den Smorde (Messias, Kristus). []
[Den lilla grekiska partikeln an anger en förmodan och något hypotetiskt – "i så fall, om det vore så".]
Jag gick på grund av (i lydnad till) en uppenbarelse. Jag lade fram det evangelium som jag predikar bland hedningarna. Dock presenterade jag det först i ett enskilt möte med de av högt anseende (de inflytelserika personerna), detta för att jag inte skulle springa eller ha sprungit i onödan [mitt arbete inte skulle vara fruktlöst].
En sak vill jag förstå (oavsett andra argument, låt mig ställa denna fråga):
[Paulus tar nu ett huvudargument som handlar om tro eller lag. Frågan ramas in i ett kiastiskt mönster i och , med en utvidgning och beskrivning i .]
Tog ni emot den helige Ande genom att hålla lagen [följa Moseböckernas alla bestämmelser]
eller på grund av tro (förtröstan) [tillit till evangeliet]? [Självklart var det genom tro!]
Ger Gud er då sin [helige] Ande och utförde kraftfulla mirakler bland er på grund av att ni höll lagen [legalistiskt följde Mose undervisning och alla rabbinska tillägg],
eller för att ni lyssnade [på evangeliet] i tro (hade förtröstan, tillit till det)?
Syskon (bröder och systrar i tron), låt mig ta ett exempel från vardagslivet (låt mig tala om mänskliga relationer). När ett förbund (testamente, en sista vilja) trätt i kraft, även om det bara så är ett mänskligt, kan ingen ta bort eller lägga till något.
[Det grekiska ordet för förbund är diatheke. Ordet i sin verbform betyder "att placera mellan två". Det beskriver ett förbund och avtal mellan två parter. Ordet kan också översättas med testamente. Det är därför Bibelns delar kallas testamenten.]
För det står ju skrivet []:
Gläd dig, du ofruktsamma kvinna som inte fött några barn,
brist ut och jubla högt, du som inte har födslovåndor,
för den ensamma kvinnan har många fler barn än den med en man.
Efesierbrevet (7)
Nu till den som förmår [har kraft och möjlighet] att göra allt (alla saker), långt utöver (mycket mer än) vad vi kan fråga efter (be om; begära, önska) eller [ens] tänka (förstå, fatta), genom (efter; i enlighet med) den kraft som [effektivt] verkar (gr. energeo) i oss:
Men
sexuell omoral (otukt – gr. porneia)
och all (all slags; varje form av) orenhet
eller girighet (glupskhet; begär efter mer – och då åsyftas främst det materiella)
ska inte ens nämnas [ryktas om att det finns] bland er. Sådant passar sig inte bland de heliga [Guds utvalda folk – som är avskilt att agera annorlunda än världen].
[Grekiska konjunktionen de (översätts: men, nu, osv.) binder ihop sammanhanget med och förstärker hur själviskhet på det sexuella och materiella området är så långt ifrån ett liv i osjälvisk kärlek man kan komma. Sexuell omoral/otukt syftar på en ogift person som har sexuella relationer med andra, medan äktenskapsbrott handlar om en maka/make som är otrogen i sitt äktenskap. Här används dock sexuell omoral/otukt i en bredare mening och syftar på all sexuell orenhet. Ordet "eller" sätter girighet som en egen kategori. Både sexuell och materiell synd kommer från samma svaghet i den fallna naturen – ett omättligt habegär som uppfylls på otillåtet sätt.]
Låt det inte heller finnas:
fräckhet (skamlighet, obscena gester och tal),
dåraktigt (tanklöst, lättsinnigt) tal
och vulgära smutsiga skämt (syrlig ironi; som inte är passande)
höj i stället er röst i tacksamhet [till Gud].
[Det är enda gången i NT dessa tre ord används. Det första ordet, gr. aischrotes, beskriver sådant som är skamligt och smutsigt och inkluderar gester osv. Det andra ordet, gr. moro-logia, som beskriver dåraktigt och lättsinnigt tal. Det tredje ordet är eu-trapelia där eu betyder "smidig/lätt" och trapelia betyder "böja/svänga". Ursprungligen beskrev det en förmåga att anpassa och följa med i en konversation, och var en av Aristoteles dygder. Ordet kom dock senare att användas för grova oanständiga skämt.]
För detta kan ni vara säkra på att:
Ingen som praktiserar sexuell omoral (otukt – gr. porneia),
ingen oren människa,
ingen girig (med materiellt habegär) – en sådan person är en avgudadyrkare –
[Påståendet gäller främst den sista punkten där pengar och välstånd har ersatt Gud i tillbedjan, se ; ; , men gäller även för de två första punkterna då det skapade tillbeds i stället för Skaparen, se ] har någon del i den Smordes (Kristi) och Guds rike. [Samma tre ord som nämndes i upprepas här. Det som upptar en människas främsta längtan och önskan vid sidan av Gud är en avgud, se .]
Han gjorde det för att presentera församlingen bredvid sig själv i härlighet [som sin brud], utan fläck, skrynkla eller något sådant, helt helig och utan någon defekt.
Filipperbrevet (1)
Inte för att jag redan har uppnått det [en andlig kunskap då det inte finns något mer att lära], eller redan blivit fullkomlig, men jag strävar efter att vinna (lägga beslag på) det, på samma sätt som den Smorde (Messias, Kristus) Jesus har vunnit mig (gjort mig till sin egen).
Kolosserbrevet (4)
Låt därför ingen människa döma er vad gäller
mat och dryck,
eller vad gäller
en viss högtid [de årliga högtiderna, se ],
eller en nymåne [högtiden Rosh chodesh firades i början på varje ny månad då månen visade sig på nytt, se ; ; ; ; ],
eller sabbatsdagar [som firades varje vecka – fredag kväll till lördag kväll, se ; , högtiderna inleds och avslutas även med helgdagar som kallas högsabbater, se ; , , ; ].
Och allt vad ni gör (vill göra) [vad det än skulle vara] i ord eller i handling (gärning), gör allt [alla dessa saker] i Herren Jesu namn, samtidigt som ni tackar Gud Fadern genom honom.
[Det första "allt" står i singular i grundtexten vilket gör att varje enskild sak i livet betonas, men också att ord och handling följs åt och bildar en enhet, se även ; ; . Det sista "allt" står i plural, dvs. "alla saker".]
1 Thessalonikerbrevet (3)
Vem är
vårt hopp,
vår glädje,
vår segerkrans (lagerkrans)
inför vår Herre Jesus när han kommer
om inte ni?
2 Thessalonikerbrevet (1)
motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud
eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel
(helgedom) [i Jerusalem] och säger sig vara Gud.
1 Timoteusbrevet (5)
eller ägna sig åt myter och
ändlösa släktregister. Sådant leder till strider och tj
änar inte Guds frälsningsplan genom tron.
[Dessa myter var troligen spekulationer kring Gamla testamentets personer, se . Denna typ av undervisning verkar ha karaktäriserat dessa falska lärare i Efesos och på Kreta, se ; . Paulus kan också syfta på tidiga gnostiska läror som florerade i Efesos. Bland personerna kan det även ha funnits kvinnor från den kvinnodominerade Artemiskulten som förespråkade kvinnans suveränitet över mannen, se .
Kanske ville Timoteus följa med Paulus, han hade ju rest med honom under många års tid, men han behövdes i Efesos för att konfrontera de som lärde ut felaktiga läror.] Kvinnorna på samma sätt,
smyckade med anständig klädsel, med blygsamhet och gott omdöme (självdisciplin), inte med [flätade/konstfulla] håruppsättningar och guld eller pärlor eller dyrbara kläder [som kräver stora utgifter],
Men om en änka har barn eller barnbarn, ska dessa först och främst lära sig att visa respekt för sin egen familj och ge tillbaka vad de är skyldiga sina föräldrar, för detta är [gott, rätt och] välbehagligt inför Gud.
[Uppmaningen i gäller även välbärgade kvinnor som hade eget hushåll:] Om en troende kvinna har
änkor hos sig ska hon ta hand om dem och inte belasta församlingen, så att den kan ta hand om dem som verkligen är
änkor.
[Ett exempel på en kvinna som tog hand om änkor var Dorkas i Joppe, se , . Ett annat exempel på en välbärgad kvinna är Lydia som kom från staden Thyatira bara tio mil från Efesos, se .] [Paulus hade redan nämnt att församlingen behövde vara på sin vakt mot sådana som talade illa om dess ledare, se , . Här är riktlinjerna för hur man skiljer mellan falska och äkta anklagelser. Det är samma princip som finns genom hela Bibeln med flera vittnen, se ; .]
Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste om det inte finns två eller tre vittnen.
2 Timoteusbrevet (1)
falska (sådana som förråder),
hänsynslösa (förhastade, kastar sig huvudstupa in till sitt förfall)
högmodiga (förblindade).
De kommer att älska njutning (ordagrant vara "vän med hedonism"),
mer än de älskar Gud (ordagrant vara "vän med Gud")
Titusbrevet (2)
[Församlingen behöver ledarskap. Den bibliska modellen visar alltid på ett delat ledarskap: Jesus sände ut lärjungarna två och två; det finns fem tjänstegåvor i ; församlingsledarna omnämns alltid i plural, se . Det grekiska ordet för församlingsledare är episkopos (singular) – "en som vakar över" och beskriver en församlingsledares uppgift. Samma män, från Efesos, som i kallas äldste, gr. presbyterous (plural), kallas i episkopous (plural). Även här i brevet till Titus används båda dessa grekiska ord synonymt, se och .]
En äldste (gr. presbyteros) ska vara
fläckfri,
[Ledaren måste ha ett gott rykte både i och utanför församlingen. Det innebär inte att han är syndfri. Det handlar om en attityd där ledaren är snabb att be Gud och människor om förlåtelse. Det handlar om ett liv som inte är kantat med skandaler och ouppklarade tvister. På frukten ska trädet kännas igen, se .] en kvinnas man,
[Det är troligt att begreppet "en kvinnas man" talar om trohet till sin maka och en som inte flörtar med andra kvinnor. Motsvarande term "en mans kvinna" används i om kvinnor. I samma stycke uppmanar Paulus yngre änkor att gifta om sig då mannen dött, se ; ; . Paulus själv var ogift, se , och hans rekommendationer, se ; , verkar tala för att en ogift man också är kvalificerad.] ha troende (trogna) barn
som inte kan beskyllas för att vara vilda [ordagrant: "ofrälsthet" – gr. asotia vilt leverne; ett destruktivt och utsvävande liv utan räddning och beskydd] eller rebelliskhet (upproriskhet, uppstudsighet).
När jag skickar Artemas
eller Tychikus till dig, skynda dig då att komma till mig i
Nikopolis. Jag har bestämt mig för att stanna där över vintern.
Filemonbrevet (1)
Om han har gjort dig något orätt eller är skyldig dig något,
sätt upp det på min räkning.
[Eftersom Paulus antyder att Onesimus är skyldig Filemon pengar, kan det vara så att han stulit pengar eller något värdefullt föremål när han rymde. Paulus är villig att ta på sig Onesimus felsteg då han var en otroende. I detta brev gör Paulus sig själv till Jesu exempel. Han visar vad verklig nåd är.]
Hebreerbrevet (4)
På ett ställe har någon [syftar troligtvis på David, se ] vittnat:
Vad är då en människa
att du tänker på henne,
eller en Människoson
att du tar hand om honom?
Den som förkastar Mose lag [och undervisning från Torah] dör utan förbarmande (medkänslor) på grund av två eller tre vittnen (efter två eller tre vittnesmål/bevis) [enligt ].
Han valde att dela lidandet (vara delaktig i förtrycket) tillsammans med Guds folk, i stället för att njuta av den temporära glädje synden ger.
att ingen är sexuellt omoralisk [som bryter förtroende och förbund] eller oandlig som Esau [Jakobs bror, se ], som sålde sin förstfödslorätt för ett enda mål mat.
De stod inte ut med det som befalldes: "Även om det är ett djur som rör vid berget ska det stenas." []
Jakobs brev (8)
Allt gott vi får (varje välgörande gåva; allt gott givande – gr. dosis) och varje fullkomlig gåva (gr. dorema) kommer [alltid allra först] ner ovanifrån, från ljusens [himlaljusens] Fader – han som varken förändras (är ombytlig) eller växlar mellan ljus och mörker (ordagrant: hos vilken ingen förändring eller växlande skugga finns/är närvarande).
[Allt gott har sitt ursprung i Gud. Grekiskans dosis refererar mer till givandet och gåvans syfte medan dorema pekar på själva gåvan som en frikostig välsignelse. Med hjälp av termer inom astronomi illustrerar Jakob Guds oföränderlighet och orubblighet. Universums Skapare förändras inte i intensitet som solen och månen, vars sken varierar under dygnet. Inte heller går han likt planeter (som skymmer varandra i sin omloppsbana) omväxlande in och ut ur mörker.]
Om ni då ger all uppmärksamhet till den som bär de fina kläderna och säger till honom: "Sätt dig på den här ärofyllda platsen", medan ni säger till den fattige: "Stå där", eller "Sätt dig där på golvet (vid mina fötter)."
Om en [troende] broder [eller syster] visar sig vara utan kläder och saknar mat för dagen,
Mina syskon (bröder och systrar i tron),
ett fikonträd
kan väl inte ge (producera) oliver
eller en vinstock
fikon? [Nej, det är omöjligt.] Inte heller kan en salt källa (saltvatten – gr. halukos) ge (producera) sött vatten.
[Dessa liknelser för tankarna till Jesu undervisning i Bergspredikan där ett äkta träd kan kännas igen på dess frukt, se . Runt Döda havet fanns källor som gav salt vatten, medan det längre norrut fanns sötvattenskällor. Oliver, fikon och vindruvor är också kända frukter. Brevets läsare, som flytt från sitt hemland, kunde väl identifiera sig med dessa liknelser, se .]
Eller tror ni att det är tomma ord när Skriften säger:
Svartsjukt längtar Anden
som han låtit bo i oss?
[Inget exakt citat, men samma innehåll som ; ; .]
[Följande stycke handlar om att "göra", se , , . Huvudpoängen är att det är bara en som har rätt att döma – Gud. Stycket börjar med ordet "tala" och hör tematiskt ihop med som handlar om tungan. formar också en kiasm.]
Tala inte illa om (anklaga inte, förtala inte) varandra, syskon (bröder och systrar i tron).
Den som förtalar eller dömer en annan troende förtalar lagen [Moseböckerna – Torah] och dömer lagen [eftersom och befaller att älska Gud och sin nästa, se ; ].
Men om du dömer lagen [om du inte själv står under lagen], då är du inte lagens görare utan [ställer dig över den som] dess domare.
[Uttrycket "Lyssna nu" återfinns bara här och i . Det binder ihop dessa stycken och ger en skarp varning. I nästa stycke, , varnas det för att förtjäna rikedom på ett orättfärdigt sätt. Här i nämns inte rikedom. Däremot handlar det om den bakomliggande drivkraften som är kärleken till pengar. Det är inte pengarna i sig som är problemet, utan kärleken till dem, se . Problemet som Jakob lyfter fram i exemplet nedan är när Gud utelämnas från det dagliga livet och kärleken till ekonomisk vinning blir större än önskan att göra Guds vilja.]
Lyssna nu (var uppmärksamma), ni som säger:
"I dag eller i morgon ska vi resa till den eller den staden, stanna där ett år och göra affärer och tjäna pengar."
I stället borde ni säga:
"Om Herren vill och vi får leva ska vi göra det eller det."
1 Petrusbrevet (8)
De försökte förstå vem eller vilken tid den Smordes (Kristi) Ande i dem syftade på när han förutsade den Smordes (Kristi) lidanden och den härlighet som skulle följa.
Ni måste förstå (vara medvetna om) att ni inte blev friköpta med förgängliga ting, såsom silver eller guld, från den fruktlösa (meningslösa) livsstil som ni ärvt från era fäder,
Er prydnad ska inte vara yttre ting som konstfulla håruppsättningar, påhängda guldsmycken eller fina kläder,
Löna inte ont med ont
eller förolämpning (hån) med förolämpning [ge inte igen med samma mynt, se ; ],
utan tvärtom ska ni välsigna (tala väl, be för andras välgång), för detta blev ni kallade till för att ni ska (skulle) ärva välsignelse. []
Det är bättre att lida för goda gärningar, om det skulle vara Guds vilja, än för onda gärningar.
För låt inte någon av er lida (se till att ingen av er lider) som
en mördare,
eller en tjuv,
eller en kriminell ("ondgörare", illgärningsman)
eller som en som blandar sig i andras angelägenheter (agerar som en självutnämnd domare; upptagen med att övervaka andra).
2 Petrusbrevet (1)
Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem.
1 Johannesbrevet (1)
Ni är från (av) Gud, kära barn [älskade unga familjemedlemmar i tron], och har övervunnit (besegrat) dem [de falska profeterna och Antikrists ande] – för större (mäktigare, förmer) är han [som är] i er än han [som är] i världen.
Uppenbarelseboken (5)
[ingen] Jag ser
(vet med exakthet) dina gärningar, du är varken kall
eller varm, jag önskar att du var
antingen kall
eller varm.
[Laodikeia hade ingen egen vattenkälla utan fick sitt vatten genom ett kanalsystem från de två närbelägna städerna, Kolossai i öster som hade friskt kallt vatten, och Hierapolis i norr som hade varma källor. Problemet var att då vattnet nådde Laodikeia var det varken kallt eller varmt utan ljummet. Metaforen är att församlingen inte påverkade sin omgivning. De gav inte någon uppfriskande svalka eller någon helande värme. I stället hade omgivningen påverkat församlingen så att den var ljum.] Det [den falske profeten] gör så att alla – [både] små och stora, rika och fattiga, fria och slavar [dessa sex grupper beskriver hela mänskligheten] – att de låter sig ges ett märke (avtryck, något stämplat) på högra handen eller pannan,
så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal.
En tredje ängel följde dem och sa med stark röst: "Om någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket på sin panna eller hand,
eller, än, antingen, annars, inte heller
