Matteusevangeliet (5)
Men jag säger er [och fullkomnar betydelsen]: Älska era fiender [visa alltid dem som är öppet fientliga osjälvisk och utgivande kärlek] och be för dem som förföljer er. [; ; , ]
Sedan sa han till folket att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himlen och välsignade dem.
[Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: "Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden."]
Han bröt bröden och gav bitarna till lärjungarna, och lärjungarna gav dem till folket.
Folkskaran som gick före honom, och de som gick efter honom, ropade högt (man sjöng gång på gång):
"Hosianna (rädda, fräls oss nu) Davids son!
[Arvtagaren till Davids rike, Guds utlovade Messias.]
Välsignad (värd att prisas) är han som kommer i Herrens namn!
[Den som Herren utvalt att vara vår kung.]
Hosianna i höjden (himlen)!"
[Under påskhögtiden sjöng man från , de så kallade Hallel-psalmerna. Här sjunger man stroferna , och lägger till delen "Davids son" och hyllar Jesus som Messias.]
För jag säger er, ni ska inte se mig igen förrän den dag då ni säger: 'Välsignad är han som kommer i Herrens namn.' " []
Sedan ska Kungen [Människosonen – Jesus när han ska döma alla människor] säga till dem som står på hans högra sida [fåren, se ]: 'Kom, ni som är välsignade av min Fader, ärv (ta emot som ert eget) det kungarike som är förberett för er sedan världens nedkastande [gr. apo kosmos katabole – dvs. från syndafallet då Guds ordnade världssystem raserades].
Medan de åt, tog Jesus ett bröd och när han hade välsignat det, bröt han det och gav det till lärjungarna och sa: "Ta emot, ät, detta är min kropp!"
Markusevangeliet (5)
Jesus tog de fem brödstyckena och de två fiskarna och såg upp mot himlen och välsignade dem. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: "Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden."] Sedan bröt han bröden och gav dem [oupphörligen, verbformen beskriver ett kontinuerligt givande], åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem åt folket. [Undret skedde i Jesu händer.] Han fördelade också de två fiskarna åt alla,
De hade också några små fiskar. När han hade bett Guds välsignelse över dem sa han att de också skulle delas ut.
De som gick före
[i följet tillsammans med dem som mötte honom från Jerusalem, se ] och de som följde honom
[från Betfage och Betania] ropade
[citerade från ]:
"Hosianna
(Herre rädda oss)!
Välsignad
(prisad) är han som kommer i Herrens namn!
Välsignat är vår fader Davids rike som kommer nu!
Hosianna i höjden!"
Medan de åt tog han ett helt bröd (en rund osyrad brödkaka), prisade (tackade) Gud och bad välsignelse över det, sedan bröt han det och gav åt dem och sa:
"Ta emot, ät, detta är (representerar) min kropp."
Lukasevangeliet (13)
Han kom in och sa till henne: "Gläd dig, du benådade (som blivit utvald, fått Guds välvilja och favör över ditt liv). Herren är med dig."
Hon ropade ut med hög röst (ett emotionellt utrop) och sa [sedan, när hon samlat sig]:
"Du är välsignad (lycklig, avundsvärd) framför alla andra kvinnor, [du har fått ett unikt privilegium]
och välsignat är det barn du bär inom dig.
På en gång öppnades Sakarias mun, och hans tunga löstes. Han började tala, och prisade (tackade, lovade) Gud.
tog Symeon honom i sina armar och lovprisade Gud och sa:
Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria:
"Se, detta barn är satt till fall och upprättelse för många i Israel
och till ett tecken som väcker motstånd (som blir motsagt).
Välsigna (tala väl om) dem som förbannar [uttrycker avsky genom att nedkalla en dom över] er
och be för dem som skymfar (hotar, förorättar; falskt anklagar) er.
[Ordagrant: 'be runtomkring dem', dvs. omringa dem med bön så de inte utför sina hot utan omvänder sig.]
Sedan tog han de fem bröden och de två fiskarna och såg upp mot himlen och välsignade dem. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: "Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden."] Han bröt bröden och gav (oupphörligen, verbformen beskriver ett kontinuerligt givande) åt lärjungarna, för att de skulle dela ut åt folket.
Se, nu står ert hus övergivet (tömt på sina egna resurser) [utan Guds beskydd]. Jag säger er, ni ska inte se mig igen förrän den dag då ni säger: 'Välsignad är han som kommer i Herrens namn.' " []
De sa:
"Välsignad är han som kommer, konungen,
i Herrens namn! []
Frid (fred, fullständig harmoni) i himlen
och ära (härlighet) i höjden [i de högsta himlarna]!"
[Under påskhögtiden sjöng man från . Lukas lägger till "konungen" i citatet för att förtydliga vem det handlar om.]
När han låg till bords med dem, tog han ett bröd och tackade (välsignade) Gud, sedan bröt han det och gav det till dem. [Den inbjudne gästen Jesus, tar nu rollen som herre och leder måltiden.]
Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen.
De var alltid i templet [varje dag då det var öppen bön, se ] och prisade Gud.
[Lärjungarnas sorg över Jesu död var bytt i glädje, se . Lukasevangeliet både börjar och slutar med att beskriva vad som sker i templet, se . Berättelsen fortsätter på ett naturligt sätt i Lukas andra verk Apostlagärningarna. I Lukasevangeliet redogör han för vad Jesus började göra och lära, se . I Apostlagärningarna är Jesus uppstånden men fortsätter att verka genom kristna i den helige Andes kraft.]
Johannesevangeliet (1)
tog de palmkvistar och gick ut för att möta honom och de ropade [sjöng från ]:
"Hosianna (rädda, fräls, befria nu)!
Välsignad är han som kommer i Herrens namn – Israels kung."
[Att vifta med palmkvistar betecknade ett varmt välkomnande. Hosianna är ursprungligen ett hebreiskt och arameiskt bönerop – här ett hyllningsrop i glädje och förväntan. Ordet har samma rot som Jesu namn på hebreiska – Jeshua.]
Apostlagärningarna (1)
Det var först och främst för er [judarna som fick välsignelsen först och skulle bli en välsignelse för allt folk] som Gud lät sin tjänare [Jesus] uppstå, och han har sänt honom för att välsigna er genom att vända var och en av er bort från era onda gärningar."
Romarbrevet (2)
[Följande uppmaningar handlar om hur man ska bemöta andra människor.]
Välsigna (tala väl om) dem som förföljer er,
välsigna (tala väl om) dem och förbanna dem inte.
["Välsigna" betyder att tala väl om någon. Denna vers ger ledning i hur vi ska agera när människor, både troende och icke-troende, behandlar oss illa. Tala inte illa om dem, utan be att de får uppleva Guds välsignelser. Kärleken önskar alltid det bästa för människor oavsett vem de är. Den gamla naturen vill förbanna, men Gud önskar att vi ber honom att välsigna dem, se ; ; ; .]
1 Korintierbrevet (3)
Vi sliter och arbetar med våra händer.
[Paulus arbetade för sitt eget uppehälle för att inte vara en börda för församlingen, se .]
När vi blir hånade
välsignar vi,
när vi blir förföljda
härdar vi ut,
Välsignelsens bägare [med vin under Herrens måltid] som vi välsignar,
innebär inte [att dricka] den
gemenskap (delaktighet) med den Smordes (Kristi) blod?
Brödet som vi bryter,
innebär inte [att äta] det
gemenskap med den Smordes (Kristi) kropp?
Om du tackar Gud i anden,
hur ska då den oinvigde kunna säga sitt "Amen" (det är sant) till din tacksägelse,
när han inte förstår vad du säger?
Galaterbrevet (1)
Därför blir de som är av tro (litar, lutar sig emot Gud) välsignade tillsammans med den troende Abraham (som trodde, litade, lutade sig emot Gud).
Efesierbrevet (1)
[ är en enda lång mening i grekiskan, den längsta i hela Bibeln! Paulus var en lärd man, så anledningen till att han ibland skriver långa meningar beror inte på att han är okunnig i det grekiska språket. I stället är det ett sätt att uttrycka sin entusiasm. På samma sätt som en talare blir ivrigare och pratar snabbare och mer engagerat, blir Paulus engagerad när han börjar skriva om alla välsignelser Jesus har gett den troende, och låter adjektiven flöda!]
Välsignad (lovad, prisad) är vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) Gud och Fader, som har välsignat oss med varje andlig välsignelse i det himmelska [i de himmelska världarna, i den andliga dimensionen] i den Smorde (Messias, Kristus).
Hebreerbrevet (7)
Han sa:
Jag ska rikligt välsigna dig,
och rikligt föröka dig. []
[Melkisedek har introducerats i tidigare kapitel. Nu sker en grundligare genomgång som visar att han är en förebild till Jesus. Melkisedek nämns bara två gånger i GT. Han dyker plötsligt upp i berättelsen om Abraham, se och citeras i som är messiansk. De första tre verserna i detta kapitel är en enda vers i grekiskan.] För denne Melkisedek
kung i
Salem [kortare namnform av Jerusalem, se ],
präst åt Gud den Högste,
den som mötte Abraham på hans väg tillbaka efter segern över kungarna och
välsignade honom,
Men Melkisedek, som inte var av deras släkt,
fick tionde av Abraham
och välsignade honom som hade fått löftena.
[På samma sätt behöver inte Jesus vara från Levi stam.]
Ingen kan förneka att det är den lägre [Abraham]
som blir välsignad av den högre [Melkisedek, som i sin tur är en förebild till Jesus].
I tro gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider [].
I tro välsignade den döende Jakob Josefs båda söner []. Sedan tillbad han böjd mot änden av sin stav [].
Jakobs brev (1)
Med den välsignar vi Herren och Fadern,
och med den förbannar vi människor
som är skapade till Guds avbild.
1 Petrusbrevet (1)
Löna inte ont med ont
eller förolämpning (hån) med förolämpning [ge inte igen med samma mynt, se ; ],
utan tvärtom ska ni välsigna (tala väl, be för andras välgång), för detta blev ni kallade till för att ni ska (skulle) ärva välsignelse. []
välsigna, prisa
