1909 – ἐπί (epi)

på, i, till


Typ:
Grekiska: ἐπί
Med latinska bokstäver:     epi
Fonetiskt: ep·ee
Ursprung: A root
Användning: 890 ggr i NT

Engelsk översättning (i KJV version)

on (196), "in" (120), "upon" (159), "unto" (41), "to" (41), translated miscellaneously (338)

Engelsk beskrivning

  1. Upon, on, at, by, before.
  2. Of position, on, at, by, over, against.
  3. To, over, on, at, across, against.


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (890 st i TR)


När han hörde att Archelaos regerade över id=756>Judéen efter sin far Herodes var han rädd att återvända dit [till id=317>Betlehem, strax utanför id=735>Jerusalem eller någon annan stad i id=756>Judéen]. Efter att ha blivit varnad i en dröm, drog han sig undan till id=532>Galileen.
[Det religiösa ledarskapet i id=735>Jerusalem hade tidigare skickat tjänare med frågor till Johannes, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 1:19. Det verkar inte som om dessa svar räckte eftersom de nu själva kom ut i öknen för att betrakta vad som lockade så många dit. De tre största religiösa judiska grupperingarna var: Fariséer – följde stränga yttre regler i syfte att uppnå fromhet och jämställde rabbinernas tolkningar med Gamla testamentets skrifter. Farisé betyder "separerad". Saddukéer – trodde de fem Moseböckerna, men inte något övernaturligt såsom änglar eller ett liv efter döden, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 23:8. De var i majoritet i Sanhedrin och mer positiva till den romerska staten än Fariséerna. Namnet Sadduké härstammar troligtvis från en överstepräst som hette Zadok. Esséer – var en sträng sluten grupp som levde avskilda från samhället, ofta ensligt och öde. En av dessa platser var Qumran – där fyndet av Dödahavsrullarna 1947 även medförde ökad kunskap om denna gruppering. De omnämns inte i Nya testamentet, men enligt den judiske historieskrivaren Josefus fanns det totalt ca 4 000 anhängare i landet. Namnets ursprung är inte helt känt, men kan betyda "görare/skapare" av Torah eller härstamma från ett hebreiskt ord för "utanför".] Många fariséer och saddukéer kom till hans dop. När han såg dem [och genomskådade deras falska motiv] sade han till dem:
"Ni giftormars barn! [Han förknippade dem med död, och med Satan själv som bedrog Eva genom en orm.] Vem har fått er att tro att ni kan fly undan den kommande vredesdomen?
Sedan kom Jesus från id=532>Galileen [ner] till Johannes [Döparen] för att bli döpt av honom i id=7>Jordan [floden].
När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Plötsligt öppnade sig himlen och Johannes såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över Jesus.
Men han [Jesus] svarade och sade: "Det står skrivet [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>5 Mos 8:3]:
Människan ska inte leva bara av bröd [som ensam/enda näringskälla],
    utan av varje ord som kommer från (utgår genom) Guds mun." [Den grekiska prepositionen <i>diai>, som här översätts "från", har innebörden: genom, mellan, tvärs över, fram och tillbaka till andra sidan, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 55:11.]
Sedan tog djävulen honom till den heliga staden [id=735>Jerusalem] och ställde honom den högsta platsen templet [kan syfta tempelbyggnaden eller hela tempelområdet],
och sade till honom: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner, för det står skrivet [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 91:11–12]:
Han ska befalla sina änglar [att vaka] över dig
    och de ska lyfta upp dig sina händer
    så att din fot inte stöter emot någon sten." [Djävulen utelämnar den sista delen " alla dina vägar" från citatet i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 91:11 där det står "Han ska befalla sina änglar att skydda dig <i> alla dina vägari>." Det ingick inte i Guds plan för Jesus att han skulle kasta sig ner från templet och göra ett spektakulärt under. När vi vandrar Guds väg finns också hans beskydd för oss.]
Inte heller tänder de en lampa och sätter den under sädesmåttet [gr. <i>modiosi> – måttet som rymde knappt nio liter och som användes för att mäta upp torra varor], men ljushållaren – och den lyser för alla dem i huset.
Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att en broder har något emot dig (om det finns en outredd konflikt mellan er),
Då visar ni att ni är er himmelske Faders barn, för han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda, och låter regnet falla över både rättfärdiga och orättfärdiga.
Låt ditt rike komma (kom/etablera – ditt kungarike)!
Låt din vilja ske, som i himlen – så också jorden. [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Vers 9–10 är en kiasm som ramas in av två fraser med himlarna/himmel. Centralt finns tre verb, två passiva imperativ omgärdar ett aktivt imperativ. Den centrala frasen är ordagrant: "Kom riket ditt". Bönen rör sig från himlarna till jorden. Pluralformen i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 9 beskriver Gud som hela universums Gud, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Kor 12:2–4. Den bokstavliga innebörden av roten <i>pai> i grekiska ordet för Fader, <i>pateri>, är någon som ger näring, beskyddar och uppehåller, se även ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Gal 4:6. Gr. <i>hagiazoi> innebär att heliggöra och avskilja som speciellt och dyrbart – dvs. att vörda Guds namn som betecknar allt han är och står för. Guds rike, där Jesus är den Smorde Konungen, består av rättfärdighet, frid och glädje, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Rom 14:17. Här jorden har vi människor fått auktoritet att råda – i himlen sker Guds önskade vilja fullt ut.]
"Samla er inte skatter (dyrbarheter; förrådshus med rikedomar) [här] jorden,
    där mal och rost [alltjämt] förstör och där tjuvar [ständigt] bryter sig in och stjäl,
Vem av er kan genom att oroa (bekymra) sig lägga en enda aln till sin livslängd (längd)? [En aln (gr. <i>pechysi>) användes främst för att mäta längd men även tid. Den romerska alnen motsvarade 45 cm och ungefär som en mans underarm; avståndet mellan armbågen och långfingret. Tidsmåttet var inte helt definierat, men det beskrev en kort tid. Det kunde syfta det korta ögonblick det tog att ta ett steg och röra sig framåt en aln. I förhållande till år kunde en pechys motsvara en timme eller en dag. Slutsatsen är att oro inte kan förlänga livet ens ett enda steg vår livsvandring: några sekunder, timmar eller dagar. Oro kan inte heller göra stor förändring som att öka vår längd med en halvmeter.
    Det finns även en koppling till nästa vers som Jesu åhörare kände till. Den som vevar upp garn som spunnits gör det mellan pekfingret och tummen och runt armbågen, vilket motsvarar en aln.]
Den (var och en) som därför hör [aktivt lyssnar till] dessa mina ord och gör [aktivt handlar] efter dem kan liknas vid en förståndig (klok, insiktsfull) man som byggde sitt hus klippan. [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ords 9:1; ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>24:3]

Slagregnet kom [ovanifrån]
och vattenfloden kom [underifrån med översvämning]
och vindarna blåste
    och slog mot huset [som blev ansatt från alla håll] – ändå föll det inte, för det hade grundats (var byggt ) klippan.
Den (var och en) som hör [aktivt lyssnar till] dessa mina ord men inte gör [aktivt handlar] efter dem kan liknas vid en dåraktig (trögtänkt, likgiltig) man [utan grepp om verkligheten] som byggde sitt hus sanden.
När Jesus hade avslutat detta tal [hela Bergspredikan, Matt 5-7] häpnade folket över hans undervisning (de fick ett plötsligt uppvaknande, hela deras tidigare begreppsvärld utmanades),
Just då förde de [fyra män] en lam man en bår (bädd) till honom [och firade ner honom i huset, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 2:3–4; ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 5:17–19]. När Jesus såg deras [den sjuke mannens och hans fyra vänners] tro, sade han till den lame: "Var vid gott mod (var glad och frimodig), mitt barn! Dina synder är förlåtna."
Men för att ni ska veta vilken makt (auktoritet) Människosonen har här jorden att förlåta synder" – så sade han sedan till den lame – "Stå upp, ta din bår (bädd) och gå hem!" [Mitt i svaret till de skriftlärda riktar sig Jesus till den lame i stället, och meningen avslutas inte i ord, utan genom handling!]
[Matteus, evangeliets författare, beskriver nu sitt eget personliga möte med Jesus.] Jesus gick vidare [från huset i id=2>Kapernaum efter helandet av den lame mannen], och fick se en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig", och Matteus steg upp och följde honom. [Matteus är ursprungligen ett hebreiskt namn, "Matityahu", som betyder "Guds gåva". Han kallas också Levi som troligen är hans familjenamn, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 2:14; ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 5:27. Tullstationen låg vid utkanten av staden, antingen vid handelsvägen "Via Maris" som gick från id=421>Damaskus till Medelhavet, eller vid id=3>Galileiska sjön där skepp som skulle förtullas anlände från territorier utanför Herodes Antipas styre.
    I sin glädje över frälsningen anordnade han en stor fest i sitt hem, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 5:29. När Matteus själv beskriver detta tar han inte med de storslagna detaljerna utan bara att Jesus var middag i hans hus.]
Jesus svarade dem: "Inte kan väl brudgummens vänner (söner) sörja så länge brudgummen är hos dem? Men det ska komma en tid (dagar) när brudgummen tas ifrån dem, och då ska de fasta. [Brudgummen var en vanlig judisk metafor för Gud. Jesus identifierar sig själv som brudgummen som är med dem, precis vad namnet Emanuel betyder, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 1:23.]
Ingen sätter en lapp av okrympt tyg en gammal mantel (klädesplagg). I så fall skulle den satta lappen riva bort ännu mer från manteln och revan bli värre.
[Nu följer en serie med tre händelser där Jesus helar människor. Jesu makt blir ofta tydligt manifesterad mitt i vardagen i mötet med människor.] Medan Jesus talade till dem, kom en föreståndare [Jairus, som var föreståndare för synagogan i id=2>Kapernaum, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 8:41] och föll ner för honom och sade: "Min dotter har just dött. Men kom och lägg din hand henne, så får hon liv igen."
Om huset är värdigt [vilket det var om de välkomnade de två apostlarna och deras budskap], ska den frid ni tillönskar komma över det. Men om det inte är värdigt, ska er frid vända tillbaka till er.
Ni ska föras inför ståthållare och kungar grund av mig, vilket resulterar i att ni får vittna [berätta om mig] för (inför) dem och hedningarna.
En bror ska utlämna (förråda) sin [egen] bror till döden, och en far sitt [eget] barn (en familjemedlem). Barn ska resa sig upp mot sina föräldrar och döda dem.
Det jag säger er i mörkret, det ska ni säga i dagsljuset, och det jag viskar i ert öra, det ska ni ropa ut från taken.
Säljs inte två små sparvar för en assarion? [Ett litet romerskt kopparmynt som var värt 1/16 av en denar, dvs. mindre än en halvtimmes lön. Ordet användes även bildligt för något mycket billigt och motsvarar vårt uttryck "en spottstyver".] Ändå faller inte en enda av dem till jorden utan er Fader [känner till eller godkänner det]. [Grundtexten utelämnar verbet här. Beroende teologi fyller ofta översättarna i "utan att er Fader känner till att de faller till marken" eller "utan att det är hans vilja att de ska falla till marken". Ser man till sammanhanget känner Gud till den minsta transaktionen marknaden, han har räknat huvudhåren varje människa och då känner han också till när en sparv faller död ner. Döden fanns inte i skapelsen före syndafallet och är inte Guds vilja. Det kan vara farligt att använda denna vers som grund för en doktrin, vare sig för eller emot predestination, eftersom ordet "vilja" här inte finns i grundtexten.]
Tro inte att jag har kommit för att sända (kasta ner) fred jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan ett svärd (mindre, kortare svärd som användes i närstrid). [Den fred som Jesus ger är mellan Gud och människa, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 9:6. Vi uppmanas att sträva efter fred med alla människor, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Heb 12:14, men alla vill inte det, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Tim 3:12. Det är inte Guds vilja, eller han som orsakar splittring, men den är oundviklig. Det är en konflikt mellan ljus och mörker, mellan Guds barn och djävulens barn, och denna konflikt når även medlemmar i en och samma familj. När en människa blir frälst och lever i ljuset blir kontrasten till det tidigare livet, i mörkret, helt uppenbar. Tidigare vänner kan bli fiender när de upplever sig dömda, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 3:16–21.]
Ta er mitt ok och lär [er] av mig [bli mina lärjungar], för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni (kommer ni att) finna vila (ro, vederkvickelse) för era själar [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jer 6:16],

Se, min tjänare som jag har utvalt,
    min älskade som jag har min glädje i (som är min själs behag).
Jag ska låta min Ande komma över honom,
    och han ska proklamera (förkunna) rätten (fälla en rättvis dom) till folken (alla etniska grupper).
Om nu Satan driver ut Satan så har han kommit i strid med sig själv. Hur kan då hans rike bestå?
Men om det är med Guds ande jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er.
Och medan han sträckte ut handen [inte bara mot de tolv, utan alla som var där och lyssnade hans undervisning] sade han: "Se, här är min mor och mina bröder.
En stor folkskara samlades omkring honom, så han steg i en båt och satt i den medan allt folket stod id=1379>stranden.
Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll stenig mark,
    där de inte hade mycket jord,
    och de sköt upp en gång eftersom jorden var tunn.
Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll bland törnen,
    och törnena växte upp och kvävde dem.
Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll i god jord och gav frukt,
    en del hundra gånger (mer än vad som var sått) [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 26:12],
    andra sextio gånger mer,
    och några trettio gånger mer.
De uppfyller Jesajas profetia:
Ni ska höra (gång gång) men inte förstå,
    ni ska se (upprepade gånger) men ingenting uppfatta.
Det som såddes stenig mark (med bara ett tunt jordlager) är den som hör ordet och en gång tar emot det med glädje.
Men det som såddes i den goda jorden är den som hör ordet och förstår, och som bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt."
När det blir fullt, drar man upp det stranden och lägger den goda fisken i korgar, men kastar bort den dåliga." [Ett dragnät är ett stort nät som förs in mot stranden i en halvcirkel. Nätet kan vara en bild evangeliet och Guds rike som sveper över jorden. samma sätt som nätet samlar in alla sorters fiskar, når evangeliet alla folk och nationer. När Jesus talade detta hade bara Israel berörts av evangeliet, men Jesus indikerar att innan han kommer tillbaka ska hela världen ha hört evangeliet.]
Hon säger då, uppmaning av sin mor: "Ge mig Johannes Döparens huvud ett fat här och nu."
Man bar in huvudet ett fat och gav det till flickan (det grekiska ordet beskriver en flicka omkring tolv år), och hon bar det till sin mor.
När Jesus gick i land [ en plats som i normala fall skulle varit relativt öde] såg han en stor folkskara. Han blev djupt rörd av medömkan över dem och botade dem som var sjuka.
Sedan sade han till folket att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himlen och välsignade dem. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: "Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden."]Han bröt bröden och gav bitarna till lärjungarna, och lärjungarna gav dem till folket.
Strax före gryningen (under den fjärde nattväkten – någon gång mellan klockan tre och sex) kom Jesus till dem, gående sjön. [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Job 9:8]
När lärjungarna förstod att han gick sjön, blev de förskräckta (fyllda med fruktan) och sade: "Det är ett spöke!" Och de skrek av rädsla.
Petrus svarade honom och sade: "Herre, om det är du, befall mig att komma till dig vattnet."
Han sade: "Kom!"
    Petrus steg ur båten och började gå vattnet, och kom emot Jesus.
[Detta är det andra brödundret som omnämns i Bibeln; tidigare våren hade Jesus gjort ett brödunder för 5 000 judar västra sidan av id=3>Galileiska sjön, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 14:13–21. Nu är Jesus den östra sidan av id=3>Galileiska sjön efter en tur utanför de judiska områdena med start vid id=1282>Tyros och id=1191>Sidon och sedan tillbaka via id=427>Dekapolis, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 7:31. Många hade kommit ut från städer och byar och följde med Jesus och det är nu redan tredje dagen. Man hade troligtvis med sig lite mat för en dag eller så, men var mer upptagna med att bli botade och höra Jesu undervisning än att tänka sina vardagliga behov. Det har gått några veckor sedan det förra brödundret som skedde vid sktiden då gräset var grönt efter regnen, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 6:10. Vid den här tiden är det mesta gräset bortbränt och temperaturen en bit över trettio grader dagen, och Jesus bryr sig om människornas välbefinnande så att de ska orka vandringen hem i värmen.] Då kallade Jesus till sig sina lärjungar och sade: "Jag känner medlidande över folket, för de har nu redan varit med mig i tre dagar (stannat kvar; de är fortsatt hos mig) och de har inget [kvar] som de kan äta och jag vill inte skicka iväg dem hungriga för de kan bli [alldeles] uttröttade [och kollapsa] vägen [hem]."
Då bad han folket slå sig ner marken.
Jag säger dig, du är Petrus [gr. <i>Petrosi> – en liten sten], och denna klippa [gr. <i>Petrai> – en stor massiv klippa, precis som den strax utanför id=1>Caesarea Filippi] ska jag bygga min församling, och dödsrikets (Hades) portar ska inte stå emot den. [Det är troligt att Jesus pekar den klippa som de står intill, och ett praktiskt sätt illustrerar att församlingen är som en stad ett berg, ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 5:14, högt över all ondska. Området här vid foten av berget Hermon har ofta förknippats med ockult verksamhet. Ugaritiska lertavlor från 1200 f.Kr. kallar området "ormens plats". Den verkliga fienden och kampen blir snart tydlig här när Satan försöker influera Petrus att tillrättavisa Jesus och hindra hans lidande, död och uppståndelse, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 23.]
Jag ska ge dig nycklarna till (auktoritet att stänga och öppna) det himmelska kungariket, allt du binder (förbjuder att ske) jorden, ska redan vara bundet (förbjudet att ske) i himlen. Allt du löser (tillåter att ske) jorden, ska redan vara löst (tillåtet att ske) i himlen." [I Bibelns bildspråk betecknar "nycklar" mandat och fullmakt. Lösa och binda var termer som användes av de skriftlärda när man beslutade vad som var rätt och fel i olika situationer. I ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 5:19 använder Jesus samma grekiska ord för "lösa" när han talar om att "upphäva" ett bud. Jesus upprepar snart frasen "binda och lösa" igen när han undervisar alla tolv lärjungarna, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 18:18. Där handlar det om att församlingsledningen har mandat att avgöra konflikter i församlingen, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 18:17.]
När lärjungarna hörde detta, kastade de sig [raklånga] ner med sina ansikten mot marken och greps av stor fruktan (förskräckelse).
Och den som tar emot (skulle välkomna/acceptera) ett sådant litet barn [dvs. en sann Jesu lärjunge] i mitt namn, han tar emot (välkomnar, accepterar) mig. [Här används det grekiska ordet <i>paidioni> som beskriver ett mindre barn upp till skolåldern. Jesus befinner sig i Petrus hus i Kapernaum, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 9:33, så det skulle t.o.m. kunna vara så att det är Petrus barn som Jesus tar fram för att ett illustrativt sätt undervisa om ödmjukhet.]
"Vad tror ni om det här? [Visst är det så här.] Om en man har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio kvar i bergen och ger sig ut och letar efter det som är borta?
Och om han hittar det, sannerligen säger jag er, då gläder han sig mer över det än över de nittionio som inte hade gått vilse.
Men om han väljer att inte lyssna (hörsamma) dig, så ta med dig en eller två [personer] till, för ' två eller tre vittnesmål ska varje ord (uttalande) avgöras (styrkas)' [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>5 Mos 19:15]. -
Jag säger er sanningen:
Allt ni binder (skulle förbjuda ske) jorden
    ska vara bundet (ska ha förbjudits ske) i himlen.
Allt ni löser (skulle tillåta ske) jorden,
    ska vara löst (ska ha tillåtits ske) i himlen. [De skriftlärda använde termerna binda och lösa när man beslutade om vad som var rätt och fel i olika situationer. Något 'bundet' var förbjudet, medan något 'löst' var tillåtet, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Rom 7:2. Här handlar det om att församlingsledningen har mandat att avgöra konflikter i församlingen, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 17. Församlingen ska göra allt för att lösa konflikter mellan människor. När en inblandad part väljer förlåtelsens och upprättelsens väg, blir personen 'löst'. motsvarande sätt 'binds' den som inte vill omvända sig i sina synder. Direkt efter detta, i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 19–20, talar Jesus om vikten av att stå enade i bön. Ett beslut måste först vara bundet eller löst i himlen, innan det verkställs här jorden.]
Återigen säger jag er sanningen:
Om två av er skulle komma överens om (gr. <i>symphoneoi> – vara harmoniskt samstämmiga angående) att be om (fråga efter; begära) någon sak [vilken vardaglig tvistefråga det än må vara här] jorden, så ska det ges till dem genom (ordagrant: ska det ske dem inför/från alldeles intill) min Fader, som är i himlarna.
Då kastade sig tjänaren ner marken och tillbad (böjde sig i ödmjukhet, föll knä, kysste hans hand i vördnad) och sade: 'Ha tålamod med mig, jag ska betala tillbaka allt.'
Hans medtjänare kastade sig ner marken och bad honom: 'Ha tålamod (ge mig tid), så ska jag betala tillbaka dig allt.'
Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än otukt och gifter sig med en annan, begår äktenskapsbrott." [Guds originalplan var att människor inte skulle skiljas, och därför är tanken att inte heller de som blir nyttfödda – Jesu efterföljare – ska skilja sig. Äktenskapet gäller "tills döden skiljer dem åt", se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Rom 7:1–3; ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 7:39. samma sätt som i Bergspredikan sätter Jesus en högre standard än Mose lag. Det enda skälet till skilsmässa för troende par är otrohet. Paulus tar även upp att ifall den ena blir frälst och den andra då vill skiljas, då kan man inte hindra det, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 7:15. Gud hatar skilsmässa, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mal 2:16, för han vet personligen vilken djup smärta det medför, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jer 3:8. Hela frågan är ett dilemma då det å ena sidan är fel att alls skilja sig och å andra sidan blir fel om man tillämpar idealbilden av ett äktenskap ett lagiskt sätt, se Jesu svar till äktenskapsbryterskan i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 8:2–11. Det är intressant att i nästa stycke lyfter Jesus fram och välsignar barnen, de som ofta far illa vid en skilsmässa, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 19:13–15.]
Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen. När allt återskapas (föds nytt) ska Människosonen sitta (ner) sin tron av härlighet (ära, pris). Och då ska ni som har följt mig, sitta tolv troner och döma Israels tolv stammar.
"Säg till id=1361>Sions dotter [de som bor i id=735>Jerusalem]: 'Se, din Konung kommer till dig ett ödmjukt sätt (milt, i frid, utan arrogans), ridande en åsna, ett föl, ett lastdjurs föl.'"
De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar (ytterkläder) dem, och han satte sig där.
Han fick se ett fikonträd vid vägen och gick fram till det men hittade ingenting annat det än blad. Då sade han till det: "Aldrig någonsin ska du bära frukt." en gång vissnade trädet. [Varför förbannade Jesus fikonträdet? Bibeln svarar inte direkt detta, men både templets rening och det förbannade fikonträdet är två starkt symboliska handlingar. Så här våren borde trädet haft frukt. Fikonträdet producerar grön frukt innan löven visar sig, och om det inte fanns någon frukt nu så skulle det inte bära någon frukt det året. Det här trädet verkade utsidan ha en stor skörd, men vid närmare granskning var det helt utan frukt – trädet hycklade. Fikonträdet är en bild Israel, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jer 8:13; ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>24:1–10; ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Hos 9:10; ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mika 4:4, och religiöst hyckleri är något som alltid får Jesu skarpaste tillrättavisning.]
Den som faller denna sten blir krossad, men den som stenen faller blir söndersmulad." [Jesus knyter an till Gamla testamentets bildspråk där Messias liknas vid en sten. Bilden av en stötesten finns i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 8:14–15, och stenen som krossar finns i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Dan 2:34–35, ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>44–45.]
Men de brydde sig inte om (tog lätt ) inbjudan. En gick bort till sin åker (gård), en annan till sina affärer.
Gå ut och ställ er där vägarna går ut [där det finns mycket folk] och bjud alla ni ser till bröllopet.'
När folket [ tempelplatsen] hörde detta häpnade de över hans undervisning (de var helt överväldigade, förvånade).
När fariséerna fick höra att Jesus hade gjort saddukéerna svarslösa [ordagrant "stängt deras munnar"] samlades de igen. [Fariséerna hade först blivit svarslösa och försöker nu nytt komma ett sätt att fälla Jesus.]
"De skriftlärda och fariséerna har satt sig [och sitter än] Mose stol [för att undervisa från Moseböckerna och utöva auktoritet].
De binder ihop (fängslar med kedjor) tunga bördor (ryggsäckar med packning) och lägger dem människornas axlar, men själva vill de inte med sitt finger flytta dem [inte ens lyfta ett finger för att hjälpa och underlätta].
Och kalla inte någon [här] jorden er fader [titel patriarkerna och tidigare lärofäder],
    för en är er Fader – han som är i himlen.
Så ska allt rättfärdigt blod som utgjutits här jorden komma över er, alltifrån den rättfärdige Abels blod till blodet från Sakarias, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret. [Abel var den första som dödades i Gamla testamentet, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 4:8. Sakarias var den sista, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Krön 24:20–22. Krönikeboken är den sista boken i den hebreiska Bibeln. Jesu poäng är att genom hela Bibeln har sanna Guds efterföljare ofta blivit förföljda.]
Jag säger er sanningen (sannerligen, amen): Allt detta [onda, svåra tider] ska komma över det här släktet." [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Krön 36:15–16]
Han svarade: "Ja, ni ser allt detta, eller hur? Men jag säger er sanningen, här ska inte en sten lämnas kvar den andra, allt ska bli nedrivet." [Jesus förutsäger templets förstörelse, som inträffar 70 e.Kr.]
Jesus satt sedan id=10>Olivberget [en och en halv kilometer öster om id=735>Jerusalem, varifrån man ser ut över hela id=735>Jerusalem och templet som de nyss lämnat]. Då kom lärjungarna [brödraparen Petrus och Andreas, och Jakob och Johannes, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 13:3] fram till honom enskilt (för att samtala privat med honom) och frågade:
    - När ska allt detta ske [templets förstörelse, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 2]? - Vilket tecken ska markera
        
        din återkomst
        
        och tidsålderns slut?

[Resten av kapitel 24 och hela kapitel 25 är Jesu svar dessa två frågor.]
Många ska komma i mitt namn och säga: 'Jag är den Smorde (Messias, Kristus)', och de ska förleda många (föra in många fel väg). [Många religioner och falska messiasgestalter är det första tecknet.]
Folk (etniska folkgrupper) ska resa sig mot folk,
    och kungarike mot kungarike. [Även tecken i naturen:]
Det ska bli:
    hungersnöd (matkris; skördar som slår fel)
    och jordbävningar [havsstormar, tsunamivågor] olika platser.
    [Vissa manuskript har även med ordet epidemier här, ordet finns i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 21:11.]
Den som är taket ska inte gå ner och hämta något från sitt hus [trappan till taket var utsidan av huset],
[direkt efter den sista tidens vedermöda] ska Människosonens tecken synas himlen. [Tecknet kan vara solen och stjärnorna i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 29, eller något annat. Oavsett exakt innebörd är det något som alla kommer att se.] Alla jordens stammar ska sörja (höja klagorop, i förtvivlan slå handen mot bröstet för att visa sorg).
De ska få se Människosonen komma himlens moln med makt och stor härlighet.
[Delvis citat från ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Dan 7:13–14.]
När ni ser allt detta [alla dessa tecken beskrivna i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 24:1–26] vet ni samma sätt att han är nära, att han står precis vid dörren [redo att komma].
[Nu följer tre liknelser som alla handlar om tjänare som väntar sin herres ankomst. De riktas till troende som väntar Jesu återkomst. Budskapet är att vara sysselsatt med uppdraget, vara brinnande och vara en trogen förvaltare.] "Vem är den trogne och kloke (förståndige, andligt klarsynte) tjänare som hans herre har utsett att ha uppsikt över tjänstefolket och ge dem mat i rätt tid?
Sannerligen säger jag er (jag säger sanningen till er): han ska låta tjänaren få ansvara över allt han äger.

Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sade: 'Herre, du anförtrodde fem talenter åt mig. Här är fem till som jag har tjänat.'
Hans herre sade till honom: 'Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'
Den som hade fått två talenter kom fram och sade: 'Herre, du anförtrodde två talenter åt mig. Här är två till som jag har tjänat.'
Hans herre sade till honom: 'Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'
[Jesus sitter id=10>Olivberget och fortsätter besvara lärjungarnas frågor om Jesu andra tillkommelse och tidsålderns slut, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 24:3.] "När Människosonen kommer i sin härlighet (ära, majestät), och alla heliga änglar med honom, då ska han sätta sig sin härlighets tron.
När Kungen då svarar ska han säga till dem: 'Jag säger er sanningen: eftersom (i den mån) ni gjorde det för en av dessa mina minsta bröder (syskon), gjorde ni det för mig.'
Då ska han svara och säga till dem: 'Jag säger er sanningen: eftersom (i den mån) ni inte gjorde det för någon av dessa minsta, gjorde ni inte det för mig.'
Där kom en kvinna [Martas syster Maria, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 12:3] fram till honom med en alabasterflaska med mycket dyrbar nardusbalsam [exklusiv parfym från norra Indien], och hon hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords.
När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning.
Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: "Min Fader, om det är möjligt, låt denna bägare [lidande och straffet för mänsklighetens synd, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 20:22–23] gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill."
Jesus sade till honom: "Min kamrat, du är här av en anledning ..." [Meningen är inte fullständig, det är en "aposiopesis". I stället för att skriva "du är här av en anledning – gör vad du ska göra" eller "gör det inte" förstärks bilden för läsaren. Det kan också vara ett sätt att visa att samtalet avbryts och man kommer fram för att gripa Jesus.
    Här används inte heller det vanliga ordet för vän och ömsesidig vänskap, gr. <i>philosi>, utan <i>hetairosi> som kan översättas med kamrat eller kompanjon. Ordet användes också inom judendomen för någon som var kvalificerad att vara en religiös lärare, men ännu inte var officiellt ordinerad. Att Jesus använder detta ord här kan visa en utsträckt hand, Jesus vill vara vän, men vänskapen behöver bekräftas. De två andra gångerna ordet används i Nya testamentet är ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 20:13 och ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 22:12. I båda dessa verser visar det sig att den andra parten har onda intentioner.]
Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom.
I samma stund sade Jesus till folkskaran: "Som mot en brottsling (rövare som rånade och överföll människor) har ni gått ut med svärd och kar för att fängsla mig. Dag efter dag satt jag i templet och undervisade utan att ni grep mig.
Jesus svarade: "Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta ska ni få se Människosonen sitta Maktens högra sida och komma himlens skyar."
Medan han satt domarsätet fick han detta bud från sin hustru: "Låt ingenting orätt ske mellan dig och denna rättfärdiga (oskyldiga) man! Jag har lidit mycket (haft en obehaglig upplevelse) i en dröm i dag [ morgonen, eller tidigare under natten] grund av honom." [Det är värt att notera att den enda som för Jesu talan under hela rättegången är en hednisk kvinna. Enligt tradition hette hon Claudia Procula.]
Men hela folket ropade: "Hans blod må komma över oss och våra barn."
Då förde ståthållarens soldater Jesus till residenset (pretoriet) och samlade hela bataljonen [en romersk kohort som bestod av 600 soldater, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 10] omkring honom. [Pretoriet var det romerska namnet officersbostaden och kasernen med kaserngården. Det fanns två romerska residens i id=735>Jerusalem, id=1399>Antoniaborgen och Herodes palats. Pontius Pilatus bodde under sina besök i id=1399>Antoniaborgen intill tempelområdet, och Herodes Antipas bodde i sitt palats i västra delen av staden under sina besök. Jesus blev förhörd av båda dessa som var fiender, men blev vänner denna dag, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 23:12. Här syftas troligen id=1399>Antoniaborgen där Pontius Pilatus befann sig.]
och vred (flätade) ihop en krans (krona) av törne och satte den hans huvud och stack en käpp (stav) i högra handen honom. Sedan föll de knä för honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas konung!"
När de korsfäst honom delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem [som det profeterades om i ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 22:19].
Han förtröstar (litar) Gud, låt Gud rädda honom om han bryr sig om honom [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 22:9], han har ju sagt att han är Guds Son."
Vid sjätte timmen (klockan tolv) kom ett mörker över hela landet som varade ända till nionde timmen (klockan tre eftermiddagen). [Detta profeterades i Amos 8:9.]
och om ståthållaren får höra om det, tar vi hand om det och ser till att ni inte råkar illa ut."
När Jesus kommit fram till dem talade han och sade:
"All auktoritet (all makt att regera) i himlen och jorden har getts åt mig.
Han svarade: "Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan kvinna, han begår äktenskapsbrott mot henne.
Han tog upp dem (en efter en) i famnen och välsignade dem passionerat (innerligt, ömt) genom att lägga sina händer dem. [Föräldrarna hade nog inte tänkt något så stort som att Jesus skulle välsigna dem utan bara ett hastigt vidrörande som ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 13 antyder, men Jesus går längre och tar upp dem en efter en i sin famn och välsignar dem innerligt.]
Vid de orden förmörkades mannens uppsyn [grekisk metafor för när ett oväder drar in, grundordet är också att känna hat], och han gick därifrån bedrövad, för han ägde mycket. [Ordet för "ägde mycket" användes ofta för att äga mark och fastigheter.]
Lärjungarna var helt förvånade (förbryllade) över hans ord [rikedom var ju ett tecken Guds favör enligt judisk tradition]. Jesus sade till dem igen: "Mina barn (familjemedlemmar), hur svårt är det inte att komma in i Guds kungarike [oavsett om man är rik eller inte].
och sade till dem: "Gå in i byn där framme. Så fort ni kommer in där hittar ni ett åsneföl som är bundet och som ingen ännu har suttit . Lös det och för det hit!
De gick i väg och hittade ett åsneföl bundet vid porten, ute vid gathörnet, och de löste det.
De förde åsnefölet till Jesus och lade sina yttermantlar det, och han satte sig det. [ Bibelns tid i Mellanöstern symboliserade hästen krig och åsnan fred. Intåget i id=735>Jerusalem blir en markering från Jesus att han är en kung, men inte en politisk eller krigisk kung som många hade tänkt sig. Matteus, som skriver för judiska läsare och ofta kopplar händelserna till profetiska förutsägelser, har även med en referens till Sakarja i sin redogörelse av intåget. "Se, din Konung kommer till dig ett ödmjukt sätt, ridande en åsna, ett föl, ett lastdjurs föl", se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Sak 9:9; ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 21:4.]
Han fick långt håll syn ett fikonträd [täckt] med gröna blad. Han gick dit för att se om han kunde hitta några fikon där [eftersom frukten kommer före löven]. Men när han kom fram hittade han ingenting annat än blad, det var inte rätta tiden för fikon [men det borde ändå ha funnits begynnande frukt].
Översteprästerna och de skriftlärda hörde detta, och de började planera (leta efter ett tillfälle) att röja honom ur vägen. De var rädda för honom, eftersom hela folkskaran häpnade (överväldigades) över hans undervisning.
De kom till honom och sade: "Mästare, vi vet att du är trovärdig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du ger en rätt undervisning om Guds väg. Är det rätt (i enlighet med Guds bud) att betala [individuell och årlig] skatt till Caesar (kejsaren) eller inte?" [Om Jesus svarade "ja" skulle det reta upp judarna som hatade den romerska ockupationen, medan ett "nej" skulle kunna leda till åtal för uppror mot romerska staten.]
Då sade Jesus till dem: "Ge då Caesar vad som tillhör Caesar, och Gud vad som tillhör Gud!" De tappade helt fattningen och stod som förstelnade och förundrade sig över honom. [Människan är skapad till Guds avbild, se ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 1:26–27. samma sätt som myntet var präglat av kejsaren och tillhörde honom, bär människan Guds bild i sitt innersta och tillhör honom.]
Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst i Moses bok [ighlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Mos 3:3–6, som var den del av Bibeln de trodde ] om [den brinnande] törnbusken, hur Gud sade till Mose: 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud?'
Då sade den skriftlärde till Jesus: "Mycket väl svarat, Lärare (Mästare)! Det är sant som du säger: Han är en (den ende), och det finns ingen annan än han.
Jesus svarade honom: "Du ser dessa stora byggnadsverk. Här kommer inte att lämnas sten sten, utan allt ska brytas ner." [Jesus förutsäger templets förstörelse. Uttalar Jesus dessa ord våren 30 e.Kr. är det exakt 40 år innan Titus belägrar Jerusalem några dagar innan sken 70 e.Kr. för att fyra månader senare bränna ner templet Tisha BeAv, 9:e dagen i månaden Av.]
Många ska komma i mitt namn och säga:
    'Det är jag [som är Messias]',
    och de ska förleda många (föra in många fel väg).
Folk (etniska folkgrupper) ska resa sig upp mot folk,
    och kungarike mot kungarike. Det ska bli
    jordbävningar [havsstormar, tsunamivågor] olika platser
    och hungersnöd (matkris; skördar som slår fel).
Detta är bara förvärkar (de första födslovåndorna före en ny födelse).
Var ständigt vakt (var försiktiga).
Man ska utlämna er åt domstolar och misshandla er i synagogor, och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem.
En broder ska skicka en broder i döden, och en far sitt barn. Barn ska resa sig upp mot sina föräldrar och låta döda dem.
Den som är taket ska inte gå ner och [hinna] hämta något inne i huset,
samma sätt, när ni ser allt detta hända [alla dessa tecken beskrivna i Mark 13] kan ni veta att han är nära, att han står precis vid dörren [redo att komma].
[Det är nu omkring midnatt.] Jesus gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad att om möjligt få bli förskonad från denna stund.
Jesus sade till dem: "Som mot en brottsling (rövare som rånade och överföll människor) har ni gått ut med svärd och kar för att fängsla mig.
En ung man följde efter Jesus, med bara ett linnekläde (linneskynke) kroppen. Honom grep de tag i,



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.