1014 – βούλομαι (boulomai)

vill


Typ:
Grekiska: βούλομαι
Med latinska bokstäver:     boulomai
Fonetiskt: boo·lom·ahee
Ursprung: Medium av ett primärt verb
Användning: 34 ggr i NT

Engelsk översättning (i KJV version)

will (15), "would" (11), "be minded" (2), "intend" (2), "be disposed" (1), "be willing" (1), "list" (1), "of his own will" (1)

Engelsk beskrivning

  1. To will deliberately, have a purpose, be minded.
  2. Of willing as an affection, to desire.


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (34 st i TR)


Eftersom Josef, hennes blivande man, var rättfärdig och inte ville utsätta henne för vanära (inte låta henne bli offentligt förödmjukad och bli till allmänt åtlöje), beslöt han sig för att i hemlighet (i stillhet) skilja sig från henne. [Den judiska trolovningen var så bindande att det krävdes ett skilsmässobrev för att bryta den, se Matt 19:7.]
Allt har anförtrotts (överlämnats) åt mig av min Fader. Ingen känner (har en full personlig erfarenhet av) Sonen, utom Fadern, och ingen känner (har en full personlig erfarenhet av) Fadern utom Sonen och den som Sonen beslutar (önskar) att uppenbara honom för.
Pilatus, som ville göra vad folket begärde, frigav Barabbas. Jesus lät han prygla [piskas med fyrtio slag på ryggen] och utlämnade honom sedan till att korsfästas. [Jesus blev falskt anklagad för samma brott som Barabbas gjort sig skyldig till. Bar-Abbas, "faderns son" blev frikänd, medan Guds Son blev avrättad. Poängen är tydlig: Jesus är den som tar vårt straff på sig i utbyte för att vi ska gå fria.]
Allt har min Fader anförtrott åt mig.
Ingen vet vem Sonen är,
    utom Fadern,
    och ingen vet vem Fadern är,
utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara det för."
"Fader! Om du vill (har för avsikt), så ta bort den här bägaren från mig. Men ske inte min vilja (önskan) utan din." [Jesu lidande liknas här vid en bägare som han måste tömma. En herde gick aldrig längre än ett stenkast från sina får för att kunna försvara dem från rovdjur. Grekiskan uttrycker starka känslor. Jesus "sliter sig bort", "ber gång på gång", "säger i bönen" osv.]
Nu är det en tradition kring påsk att jag friger en fånge. Vill ni att jag friger judarnas konung till er?"
och sade: "Vi gav er strikta order att inte undervisa i det namnet. Trots det har ni fyllt Jerusalem med er undervisning (doktrin, lära), och nu tänker ni dra denne mannens blod över oss (göra oss skyldiga till hans död)."
När de hörde detta blev de rasande (ordagrant beskriver det en smärta som om deras hjärtan skulle sågas itu) och ville döda dem.
Efter gripandet satte han honom i fängelse [troligtvis i Antoniaborgen] och lät honom bevakas av fyra vaktskift med fyra man var. När påsken (pesach) var över tänkte han ställa honom inför folket. [Petrus hade häktats två gånger tidigare, se Apg 4:3; 5:18. Den andra gången hade apostlarna befriats av en ängel. För att förhindra något liknande tilldelas totalt sexton romerska soldater detta uppdrag.]
Barnabas ville då ta med [sin kusin] Johannes som [också] kallades Markus.
Det är märkliga ting du låter oss höra. Nu vill vi veta vad det rör sig om."
Men eftersom detta är tvistefrågor om ord och namn och er egen lag får ni ta hand om det själva. Jag tänker inte (har ingen vilja) att bli en domare i sådana frågor." [Frågan gällde om Jesus verkligen var den Messias som Skrifterna talade om.]
När Apollos ville fara över till Achaia [på andra sidan Egeiska havet till Korint i Grekland], skrev syskonen (bröderna och systrarna i tron) [i Efesos] till lärjungarna [i Korint] och uppmanade dem att ta emot honom. När han kom fram engagerade han sig på en gång i arbetet tillsammans med dem som hade kommit till tro (han var till stor hjälp för dem), genom den nåd (favör, Guds kraft) han hade fått,
Paulus ville upprepade gånger gå in till folket, men lärjungarna stoppade honom varje gång.
Nästa dag ville han [befälhavaren Lysias] få klart besked om vad judarna anklagade Paulus för. Han lät därför ta av honom bojorna och befallde att översteprästerna och hela Stora rådet [Sanhedrin] skulle samlas. Sedan förde han ner Paulus och ställde honom inför dem.
Eftersom jag ville veta vad de anklagade honom för, förde jag ner honom till deras Stora råd.
Jag visste inte hur jag skulle handla i detta fall, så jag frågade om han ville komma till Jerusalem och stå inför rätta där.
Agrippa sade till Festus: "Jag skulle också vilja höra den mannen."
    Festus svarade: "I morgon får du höra honom."
Men officeren ville rädda Paulus och hindrade dem från att utföra sin plan. Han befallde att de simkunniga skulle hoppa i vattnet först och ta sig i land
När de hade förhört mig ville de frige mig, eftersom jag inte var skyldig till något som förtjänade döden.
Alla dessa [gåvor, kraftgärningar] är inspirerade av (får sin kraft genom) en och samma Ande, som fördelar dem till varje person som han vill. [Paulus har beskrivit nio andliga gåvor. I vers 28‑31 tas dessa upp igen, vilket är typiskt i ett kiastiskt skrivsätt. Totalt i Nya testamentet nämns över tjugo olika andliga gåvor; de övriga tre passagerna är Rom 12:6‑8; Ef 4:11; 1 Pet 4:10‑11.]
[Efter Paulus första besök i Korint uttrycker han sin längtan att komma tillbaka till dem, men tillägger "om Herren vill", se 1 Kor 4:18‑19; Apg 18:21. Paulus besök dröjer och hans motståndare beskyller honom för att vara opålitlig. Paulus förklarar nu i första kapitlet i brevet att de förändrade resplanerna inte beror på tillfälligheter och plötsliga infall från hans sida, utan på hans kärlek och omtanke om dem. Han vill att de ska få tid på sig att reda upp de allvarliga missförhållanden som rådde där innan han personligen kommer till dem, se vers 23.] Fullt övertygad om detta [att korintierna gladde sig över Paulus och inte ifrågasatte hans uppriktighet] tänkte jag komma till er först, för att ni sedan skulle få välsignelsen av ett andra besök.
När jag då tänkte [komma till er] och uttryckte mina planer, var det då bara ett lättsinnigt infall? Eller fattar jag mina beslut efter köttet (på ett världsligt sätt) så att jag [samtidigt] säger "ja, ja" och "nej, nej"?
Syskon (bröder och systrar i tron), nu efter att noga ha funderat på detta, vill jag att ni får veta (får del av min erfarenhet) att det som hänt mig snarare har lett till evangeliets (det glada budskapets) framgång.
Jag vill därför (det är min önskan) att ni ber (samtalar förtroligt med Gud):
Männen på varje plats [i varje husförsamling i Efesos] med heliga, lyfta händer,
    utan (fria från) vrede [ett upprört inre ställningstagande mot någon/något, se Jak 1:19‑20]
    och diskuterande [ett resonemang som inte för någonstans].
[Huvudpoängen är hjärtats inställning i bönen. Att be med lyfta händer var det vanliga judiska sättet att be på, se 1 Kung 8:22; 2 Krön 6:13; Ps 28:2. Att stå upprätt med rena händer beskriver någon som söker Gud med ärliga motiv och ett rent hjärta, se Ps 24:3‑4.]
Jag vill därför [som en generell regel] att yngre änkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motståndaren [djävulen eller motståndare till församlingen, se 1 Kor 16:9] något tillfälle att tala illa om dem.
Men de som vill (strävar, planerar för och har som enda ambition att) bli rika,
    faller i frestelser och snaror och många ovisa och skadliga begär
    som drar människorna ner i fördärv och undergång.
Detta är ett ord att lita på (trovärdigt). [Syftar på de föregående verserna, se vers 4‑7. Samma fras används totalt fem gånger i pastoralbreven, se 1 Tim 1:15; 3:1; 4:9; 2 Tim 2:11.] Jag [Paulus] vill att du [Titus] ständigt med kraft (frimodigt, uppmuntrande) inskärper det, så att de som tror på Gud ser till att sysselsätta sig med att göra goda (ärbara) gärningar. Det är gott och nyttigt för alla människor.
Egentligen ville jag ha kvar honom här hos mig,
    så att han kunde hjälpa mig i ditt ställe när jag nu sitter fängslad (i bojor) för evangeliets skull.
När Gud ännu klarare ville visa för löftets arvingar hur orubbligt hans beslut är, bekräftade han det med en ed.
Enligt sitt eget beslut födde han oss till livet genom sanningens ord (gr. logos), för att vi skulle bli som en förstlingsfrukt (den första skörden) han får från dem han har skapat.
Se (tänk) också på fartygen,
    som är så stora och drivs av hårda vindar,
    ändå styrs de med ett litet roder dit rorsmannen vill.
Ni äktenskapsbrytare (otrogna)! [Ni älskar världen och bedrar Gud, se Jak 2:11.] Vet ni inte att vänskap med världen
    är fiendskap mot Gud?
Den som vill vara vän med världen
    blir fiende till Gud.
Herren dröjer inte (är inte sen) med [att uppfylla] löftet [om sin återkomst/ankomst, se vers 4] som några menar [enligt vissa människors förståelse av vad som menas med långsamhet och att dröja]. I stället är han tålmodig (mild; sen till vrede) mot er, eftersom han inte vill [inte har en inställning] att någon ska gå förlorad, utan [vill] att alla ska [få tid att] omvända sig (förändra sitt tänkesätt; ordagrant: att alla når fram till att bereda plats för eftertanke).
Jag [Johannes] har mycket att säga er, men jag vill inte göra det med papper och bläck. Jag hoppas i stället kunna komma till er och tala med er ansikte mot ansikte, så att vår glädje blir fullkomlig.
Om jag kommer ska jag därför påminna om det han gör, hur han sprider elakt förtal om oss. Han nöjer sig inte med det, utan han vägrar ta emot (välkomnar inte) syskonen (bröderna och systrarna i tron), och när andra vill göra det hindrar han dem och driver ut dem ur församlingen. [Diotrefes drevs av sitt ego och maktbegär. Han:
    - var egenkär, se vers 9, - talade illa om andra, se vers 10, - välkomnade inte goda resande predikanter och missionärer, bland annat Johannes utsända lärjungar, vers 10, - hindrade andra från att välkomna dem, se vers 10, - uteslöt de människor, som hade välkomnat missionärerna, från församlingsgemenskapen, se vers 10.
]
Nu vill jag påminna er, även om ni redan känner till allt. [Ni känner till berättelserna från GT, hur Guds dom är verksam över olydnad, ofta inte på en gång, men den kommer. Judas vill försäkra sina läsare om att dessa falska lärare som smugit sig in kommer att få sin dom.]
Ni vet hur Jesus [Herren] först räddade (frälste) sitt folk ur Egypten och senare förgjorde dem som inte trodde. [Se 4 Mos 14 och Heb 3:16‑19. Vissa manuskript har inte "Jesus" utan "Herren".]



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.