Referenser (53 st i TR)
Matteusevangeliet (17)
Sedan skickade han dem till
Betlehem och sade: "Gå och sök noga efter
(forska i detalj kring det som rör) barnet, och när ni
[kan ha] funnit honom, meddela
[då] mig så att jag också kan komma och tillbe
[rapportera det till mig på ett sådant sätt att även jag – när jag kommit dit – skulle vilja hylla] honom."
Han bosatte sig i en stad som heter
Nasaret,
för att det som sagts av profeterna skulle gå i uppfyllelse: "Han
[Jesus] ska kallas en nasaré
(ett rotskott)".
[Det hebreiska ordet för rotskott är netzer och finns i orden Nasaret och nasaré, se profetiorna i ; ; .] [Nasaret i Galileen var både Josefs och Marias hemstad, se . Det blev ett naturligt val att bosätta sig där. Det lilla samhället uppskattas ha haft endast omkring 400 invånare. Josef försörjde sig som hantverkare, ett yrke som han även lärde Jesus, se ; . Det grekiska ordet tekton som ibland översätts snickare är ett mer allmänt ord för hantverkare och även stenhuggare. I området fanns det gott om arbetstillfällen. Bara sex kilometer från Nasaret låg den regionala huvudstaden Tsippori som hade raserats i oroligheterna år 4 f.Kr. och nu höll på att byggas upp igen. Även om Jesus var född i Betlehem och i vuxen ålder flyttade till Kapernaum, så är det uppväxtårens hemstad som sammankopplas med hans namn: "Jesus från Nasaret" och "nasarén". Än i dag heter "kristen" på hebreiska notsri, alltså nasaré.]På samma (detta) sätt ska ert ljus lysa (så sprid/utstråla ert ljus) inför människorna, så att de kan se era goda gärningar (handlingar, verk, åtaganden, insatser) och prisa (ära) er Fader i himlarna!" [Det grekiska ordet för ljus (phos) beskriver en ljuskälla som sprider sitt sken. Ordet används om eld och eldssken (; ) och om himmelskt ljus (), men även om förståelse och ett upplyst sinne, se ; . I står att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Redan i (innan solen och månen skapades) beskrivs hur ljuset "gjorde entré". I berättar Jesus själv att han är världens ljus. Se även ; ; ; ; .]
Då visar ni att ni är er himmelske Faders barn, för han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda, och låter regnet falla över både rättfärdiga och orättfärdiga.
"Därför, när du ger en gåva (allmosa – gr. eleemosune; när du av medkänsla vill utöva välgörenhet) [mot de fattiga], ska du inte basunera ut det så (just på det sätt) som de skenheliga (hycklarna) gör [dvs. de som låtsas och bara utför ett skådespel] i synagogorna och på gatorna för att bli uppmärksammade (lovordade, prisade) av människor. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön.
[detta] så att din gåva (allmosa) får vara i det fördolda [att din medkänsla alltid får möjlighet att ske och verka invärtes i det hemliga – gr. kryptos]. Då ska din Fader, som ser [han som alltid är vaksam på vad som finns och sker] i det fördolda, [öppet] belöna (gottgöra) dig." [Samma avslutande fras återkommer efter undervisningen om bön och fasta i och snarlikt i . Vissa handskrifter har ytterligare några ord en to phanero (i det synliga) på alla dess tre ställen.]
"Och när ni ber (vill be) [tillbe, umgås och samtala med Gud] ska ni inte vara som de skenheliga (hycklarna – dvs. de som låtsas och bara utför ett skådespel). För de älskar (har en stark vänskapskärlek till) att stå och be i synagogan och i gathörnen för att människorna ska se dem [och imponeras av deras fromhet]. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön.
"Och när ni fastar [under tider då ni väljer att fasta], var [då] inte som hycklarna [de skenheliga som bara agerar som skådespelare]. För de ser dystra ut och vanställer sitt utseende för att visa människorna att de fastar. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön.
så att du inte visar [inför] människorna att du fastar, utan [bara inför] din Fader som är i det fördolda (osynliga – gr. kryphaios). Då ska din Fader, som ser [han som alltid är vaksam på vad som finns och sker] i det fördolda (osynliga), kommer [öppet] belöna (gottgöra) dig." [Rättrogna judar fastade två dagar i veckan, måndag och torsdag. Att inte smörja sig var ett yttre sätt att visa sorg, se . Att smörja olja på huvudet för tankarna till glädje och fest () – Guds närvaro är inbjudande och glädjefylld, se . Förmaningarna i dessa verser riktar sig mot den dystra inställningen till fastan och motivet att "visa" det inför människorna (som här främst syftar på icketroende). Här finns inget förbud att prata med andra troende om bön och fasta. Tvärtom – den första församlingen bad och fastade tillsammans inför viktiga beslut, se ; .]
Detta skedde för att det som var sagt genom profeten Jesaja [] skulle uppfyllas:
"Han tog på sig våra svagheter (sjukdomar, begränsningar)
och våra sjukdomar (kroniska, obotliga sjukdomar) bar han."
Då gick hela staden ut för att möta Jesus, och så fort de fick se honom bad de honom att han skulle lämna deras område. [Markus beskriver händelsen med fler detaljer, se . Där antyds även orsaken till varför man ville att Jesus lämnade dem, se . Värdet på svinen var någonstans kring sju årslöner. Ägarna brydde sig mer om den ekonomiska förlusten än att plågade människor blivit helade. Huvudpoängen är att Jesus har auktoritet över hela andevärlden, över Satan, över demoner, och alla och allt som de kontrollerar. Att han drev ut de här demonerna visar den auktoriteten, och var en föraning om den slutgiltiga domen av dessa onda andar.]
Bönfall därför skördens Herre att han ska sända (skulle driva) ut arbetare till sin skörd." [Det grekiska verbet deomai innebär att vädjande be (för ett stort personligt behov) och detta är enda gången Matteus har med detta starka uttryck för bön, se även ; ; . Verbet deo betyder "att binda/klistra ihop". Här finns en antydan om att den som ber kopplar ihop sig med bönesvaret för att få se det förverkligat. Samtidigt med uppdraget ger Jesus också kraft och auktoritet att bärga in skörden, se nästa vers . Det grekiska ordet för att sända ut, exballo, betyder ordagrant "att driva/kasta ut". Även de som redan är kallade behöver förnyad glöd och iver att gå ut på fälten.]
Då gick fariséerna ut och överlade [inte om de skulle döda honom, utan] hur de skulle döda honom.
Detta för att det som var sagt genom profeten skulle uppfyllas:
"Jag vill öppna min mun för att tala i liknelser. Jag ska förkunna vad som har varit dolt sedan världens skapelse."
[Citat från , skriven av Asaf.][Även om Jesus redan förklarat varför han talade i liknelser till folket, se , så understryker Matteus detta med en referens från Gamla testamentet. Eftersom Jesus använde sig av olika undervisningsstilar senare syftar uttalandet att Jesus bara använde liknelser främst på detta undervisningstillfälle, se t.ex. ; .]
[Nu följer fyra frågor ställda av olika personer. I Haggadah (textsamlingen där ordningen för den judiska påskmåltiden är nedskriven) finns fyra frågor som ställs och besvaras. Att Matteus väljer att ta med just fyra frågor, här under påskveckan, är en tydlig koppling som Matteus judiska läsare inte kunde undgå att se.] Då gick fariséerna i väg och planerade hur de skulle kunna få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för.
Så ska allt rättfärdigt blod som utgjutits här på jorden komma över er, alltifrån den rättfärdige Abels blod till blodet från Sakarias, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret. [Abel var den första som dödades i Gamla testamentet, se . Sakarias var den sista, se . Krönikeboken är den sista boken i den hebreiska Bibeln. Jesu poäng är att genom hela Bibeln har sanna Guds efterföljare ofta blivit förföljda.]
Översteprästerna och hela rådet [Sanhedrin] sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden,
Markusevangeliet (1)
Fariséerna gick ut och började genast göra upp planer tillsammans med herodianerna [som sympatiserade och stödde Herodes Antipas och det romerska styret], hur de skulle kunna döda Jesus. [Deras inre var fyllda av sådant mörker och mordlust. På en gång efter att Jesus hade frågat om det var rätt att rädda liv eller utsläcka liv, se , går de i väg och planerar hur de ska döda Jesus.]
Lukasevangeliet (7)
Detta för att det ska uppenbaras
vad många människor tänker i sina hjärtan.
Också genom din själ ska det gå ett svärd." [Guds ord är som ett svärd, se . Den sista delen handlar om den smärta Maria också kommer att gå igenom när Jesus ska dö på korset.]
När han fick höra om Jesus, sände han några av de judiska äldste
[de judiska ledarna i Kapernaum] och bad honom komma och rädda tjänarens liv.
[Här används prepositionen dia framför det grekiska ordet sozo som både betyder helad och frälst. Prepositionen som betyder "genom" förstärker att han önskar att hans tjänare blir "genom-helad", dvs. fullständigt helad på en gång.]Han sade till dem:
"Ja, skörden är stor (riklig), men arbetarna är få. Bönfall därför skördens Herre att han ska sända (skulle driva) ut arbetare till sin skörd. [Det grekiska verbet deomai innebär att vädjande be (för ett stort personligt behov), se även ; . Verbet deo betyder 'att binda/klistra ihop'. Här finns en antydan om att den som ber kopplar ihop sig med bönesvaret, för att få se det förverkligat. Tidigare hade de tolv sänds ut, se , nu sänds fler ut för att bärga in skörden. Det grekiska ordet för 'sända ut' är exballo som ordagrant betyder 'att driva/kasta ut'. Även de som redan är kallade behöver förnyad glöd och iver i sitt uppdrag att gå ut på fälten. I återfinns samma fras som här, men med en liten nyansskillnad. I grekiskan texten står här ordet arbetare före verbet sänder, vilket ger lite mer betoning på arbetarna än sändandet här – vilket åtföljs av mer detaljer i .]
Medan Jesus talade bjöd en farisé honom till att äta lunch hemma hos sig. [Ordagrant "dagens första måltid", frukost eller tidig lunch.] När han kom dit lade han sig till bords. [Man satt inte utan låg till bords med fötterna vända bort från det halvmeterhöga bordet som ofta var u-format. På så vis kunde alla se varandra, och tjänarna kunde servera i mitten. Det var även en rangordning där de främsta platserna var närmast värden. Man låg på mattor och lutade sig mot sin vänstra armbåge och åt med höger hand.]
Dessutom är det en stor klyfta mellan oss och er, för att det inte ska vara möjligt för någon som vill, att ta sig över härifrån till er eller därifrån hit.' [Enligt myten kunde man korsa mellan paradiset och Hades via en båt, men det går inte, säger Jesus.]
Jag har fem bröder, och han måste varna dem så att inte de också kommer till denna plågans plats.'
Hur våra överstepräster och ledare [i Stora rådet, Sanhedrin, det högsta beslutande organet bland judarna] utlämnade honom till [de romerska makthavarna för] att bli dömd till döden, och korsfäste sedan honom.
Johannesevangeliet (1)
Översteprästerna och fariséerna hade nu också gett order om att den som visste var Jesus var skulle anmäla det, så att de kunde gripa honom.
Apostlagärningarna (14)
och att tider av förnyelse (vederkvickelse, återhämtning – ordagrant: 'en svalkande uppfriskande vind/utandning') från Herrens närvaro (ansikte) [på så sätt] kan komma, och han kan sända den som har utsetts åt (är bestämd för) er – [nämligen] den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.
När de kom dit ner, bad de för dem att de skulle få (ta emot) den helige Ande,
Simon svarade: "Be ni för mig (bönfall) till Herren, så att inget av det ni sagt drabbar mig." [Det starkaste ordet för bön, gr. deomai, används här och i . Det beskriver en bön för ett stort behov.]
och bad att få med sig brev
[med häktningstillstånd] till synagogorna i
Damaskus. Planen var att fängsla alla som tillhörde Vägen
[samtidens namn på de första kristna, se ], män eller kvinnor, och föra dem tillbaka till
Jerusalem.
[Damaskus ligger sex dagsresor norr om Jerusalem. Staden var en av de största i Dekapolis, området som bestod av tio städer. Efter Stefanos död då förföljelsen bröt ut, flydde många kristna till närliggande områden, se . Att Saulus nu beger sig så långt som till Damaskus tyder på att han redan rensat många städer närmare Jerusalem på troende. I citerar Lukas hur Saulus, då känd som Paulus, knappt trettio år senare beskriver den här perioden i sitt liv: "Överallt i synagogorna straffade jag dem gång på gång och tvingade dem att häda. I mitt vilda raseri förföljde jag dem ända till utländska städer."]I en syn har han sett hur en man som heter Ananias kommer in och lägger händerna på honom så att han kan se igen."
[I romersk stadsplanering kallades gatorna som gick i nord-sydlig riktning för cardo, och de korsande öst-västliga gatorna för decumanus. Huvudgatan fick tillägget maximus, som betyder störst på latin. I mitten, där huvudgatorna korsades, låg stadens centrum som kallades forum. Utgrävningar har visat att "Raka gatan" var Damaskus "decumanus maximus", huvudgatan som gick centralt från öst till väst. Den var omkring 25 meter bred och 1 570 meter lång, kantad med pelare och täckt av tak där det fanns affärer.]Så Ananias gav sig i väg och kom in i huset
[där Saulus suttit i mörker utan mat och dryck i tre dagar]. Där lade han händerna på honom och sade: "Saul, min broder
[i tron]! Herren Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig
för att du ska kunna se igen och bli uppfylld av den helige Ande."
[Saulus blir påmind om att det var den uppståndne Jesus som talade med honom på vägen till Damaskus. Lukas använder passiv form på verben som betonar att det inte är Ananias utan Gud som fyller Saulus med den helige Ande.]men Saulus fick reda på deras plan. De höll vakt vid stadens portar
[Damaskus sju portar] dag och natt
för att döda honom.
för att alla andra människor ska söka Herren,
alla hedningar över vilka mitt namn har nämnts.
Så säger Herren som gör detta,
Paulus hade nämligen bestämt sig
för att segla förbi
Efesos för att inte bli uppehållen i
[den romerska provinsen] Asien [där Efesos var huvudstad]. Han skyndade vidare
för att om möjligt kunna vara i
Jerusalem på pingstdagen.
Nu kan ni tillsammans med Rådet meddela befälhavaren att han ska skicka ner Paulus till er. Låt honom tro att ni vill undersöka hans sak närmare. Vi står redo att döda honom innan han kommer fram."
[Kanske var det samma judar från Efesos som startade upploppet några dagar tidigare, se , som gått samman för att döda Paulus. Ordet för "ed" som används här är inte det vanliga ordet utan är ett starkare uttryck som ordagrant betyder "att förbanna". Denna typ av ed kunde lyda: "Låt Gud straffa och förbanna oss om vi inte uppfyller detta löfte."]Han svarade: "Judarna har kommit överens om att be dig skicka ner Paulus till Rådet i morgon och låta dig tro att de ska utreda hans sak närmare.
Därefter kallade han till sig två av sina officerare och befallde dem: "Ha tvåhundra soldater redo att gå till
Caesarea i kväll vid niotiden
(tredje timmen efter mörkrets inbrott), dessutom sjuttio ryttare och tvåhundra spjutbärare.
Samtidigt hoppades han att Paulus skulle erbjuda honom pengar. Därför lät han ofta hämta honom och samtalade med honom.
[Drusilla var den yngsta dottern till Herodes Agrippa I, se . Hon var född 38 e.Kr. Hennes far dog när hon var sex år. Som fjortonåring gifte hennes bror Agrippa II bort henne till Azizus som var kung över Emesa, en liten stat i Syrien vid nuvarande staden Homs. Felix blev betagen av hennes skönhet och fick henne att lämna Azizus. Drusilla var sexton år när hon gifte sig med Felix som lämnar sin första fru för henne. Drusilla är i tjugoårsåldern, och Felix omkring femtio, när Paulus samtalar med dem om den kristna tron. Hon dör 79 e.Kr. vid vulkanutbrottet i Pompeji i Italien.
Paulus hade haft med sig en större summa pengar till församlingen, och Felix trodde kanske att Paulus skulle kunna frestas att använda en del av dem för att muta sig fri, se . Detta är sista gången Felix omnämns; vi vet inte om han "fick tid" att samtala och ta beslut som rör livets stora frågor någon gång senare i sitt liv.]och bad att han skulle visa dem godheten att låta Paulus föras till
Jerusalem. De planerade nämligen ett bakhåll
för att döda honom på vägen.
Men jag har inget specifikt att skriva om honom till min herre. [Nu behöver jag er hjälp.] Därför har jag ställt honom inför er och framför allt inför dig, kung Agrippa, så att jag efter den här utfrågningen har något att skriva.
Romarbrevet (3)
Absolut inte! Låt det stå fast att Gud är sann och varje människa en lögnare, som det står skrivet []:
För att du ska få rätt i dina ord
och vinna när man går till rätta med dig (när du dömer).
Skriften [Gud] säger ju till farao: "Just därför lät jag dig uppstå, för att visa min makt på dig och för att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden." []
1 Korintierbrevet (1)
Detta för att ingen människa (inget kött) skulle kunna berömma sig (skryta) inför Gud.
2 Korintierbrevet (2)
Fullfölj nu det ni påbörjat, så att er entusiastiska start motsvarar och överensstämmer med er förmåga (den kapacitet ni har).
Just nu kommer ert överflöd att möta deras behov, en annan gång kommer deras överflöd att möta ert behov. På så sätt sker en utjämning,
Galaterbrevet (1)
som offrade sig själv för våra synder,
för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern (världsordningen),
efter vår Guds och Faders vilja (önskan, behag, längtan).
2 Thessalonikerbrevet (1)
Då ska vår Herre Jesu namn förhärligas i er, och ni i honom, genom vår Guds och Herren Jesu den Smordes (Kristi) nåd.
Filemonbrevet (1)
Jag ber att din gemenskap med oss i tron
ska visa sig verksam och ge klar insikt om allt det goda som vi har i den Smorde (Messias, Kristus).
Hebreerbrevet (2)
Men vi ser Jesus, som för en kort tid hade lägre rang än änglarna, men nu är krönt med härlighet och ära på grund av sitt lidande och sin död, så att han genom Guds nåd smakade (upplevde) döden för alla.
Därför är den Smorde (Messias, Kristus) medlare för ett förnyat förbund, för att de som är kallade [oavsett nationalitet, se ] ska få det utlovade, eviga arvet, när han nu med sin död har friköpt oss från överträdelserna under det första [gamla] förbundet.
Jakobs brev (1)
Bekänn därför era synder (överträdelser, felsteg) [fullt ut – helhjärtat och öppet] för varandra, och be [också] för varandra så [på ett sådant sätt] att ni kan bli helade (botade, förnyade – gr. iaomai).
Mycket förmår (besegrar) [] en rättfärdigs [vädjande och behovsinriktande] bön när den verkar i kraft. [Det grekiska verbet för att bekänna, exomologeo, har prepositionen ex med som prefix, vilket intensifierar dess betydelse. En person som har det rätt ställt med Gud och människor har möjlighet att ständigt och aktivt strida mäktigt och segerrikt (gr. ischuo) i bön. Det sista verbet, gr. energeo (att verka i kraft), står i formen medium, vilket innebär att det är en samverkan mellan den som aktivt ber och Gud som låter bönen ge resultat. Den passiva formen av gr. iaomai (att göra hel) fokuserar på den store Läkarens ingripande till både kropp, själ och ande.]
1 Petrusbrevet (1)
Men ni är "ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap [ordet användes för det levitiska prästerskapet i templet], ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni ska förkunna hans härliga gärningar", han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. [Versen innehåller flera tankar och citat från ; .]
för att
