0991 – βλέπω (blepo)

se, ge akt på


Typ:
VERB
Grekiska: βλέπω (blepo)
Uttal: blep-o
Talvärde: 917 (2 + 30 + 5 + 80 + 800)    ord med samma talvärde
Ursprung: Ett grundord
Användning: 132 ggr i NT

Motsvarande hebreiska/arameiska ord

I den grekiska översättningen Septuaginta (LXX) har följande hebreiska/arameiska ord översätts till blepo :

דֶּ֫רֶךְderechH1870väg, vandringsväg, resa, vana
חָזָהchazahH2372se
נָבַטnavatH5027se
נֶ֫גֶדnegedH5048innan
עַ֫יִןajinA5870öga
עָנַןananH6049alåta det bli molnigt
פָּנָהpanahH6437vända
פָּנֶהpanehH6440ansikte
פִּקֵּחַpiqeachH6493seende
רָאָהraahH7200se
שָׁקַףshaqafH8259titta, se

*Vi arbetar med att ta fram svenska beskrivningar på alla ord, i de fall de inte finns ännu finns visas den engelska här. Även fältet ursprung är inte fullständigt och kan ha blandat engelska och svenska.

Engelsk översättning (i KJV version)

see (90), "take heed" (12), "behold" (10), "beware" (4), "look on" (4), "look" (3), "beware of" (3), translated miscellaneously (9)

Engelsk beskrivning

  1. To see, discern, of the bodily eye.
    1. With the bodily eye: to be possessed of sight, have the power of seeing.
    2. Perceive by the use of the eyes: to see, look descry.
    3. To turn the eyes to anything: to look at, look upon, gaze at.
    4. To perceive by the senses, to feel.
    5. To discover by use, to know by experience.
  2. Metaphor to see with the mind's eye.
    1. To have (the power of) understanding.
    2. To discern mentally, observe, perceive, discover, understand.
    3. To turn the thoughts or direct the mind to a thing, to consider, contemplate, to look at, to weigh carefully, examine.
  3. In a geographical sense of places, mountains, buildings, etc. Turning towards any quarter, as it were, facing it.


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Referenser (132 st i TR)


Matteusevangeliet (20)

Men jag säger er [och fullkomnar betydelsen]: den som medvetet ser på en kvinna med åtrå (begär, föder orena sexuella motiv), har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.
[detta] så att din gåva (allmosa) får vara i det fördolda [att din medkänsla alltid får möjlighet att ske och verka invärtes i det hemliga – gr. kryptos]. Då ska din Fader, som ser [han som alltid är vaksam på vad som finns och sker] i det fördolda, [öppet] belöna (gottgöra) dig." [Samma avslutande fras återkommer efter undervisningen om bön och fasta i se='6' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 6 och snarlikt i se='18' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 18. Vissa handskrifter har ytterligare några ord en to phanero (i det synliga) på alla dess tre ställen.]
Nej, när du ber (vill be) [umgås med Gud, se se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 5], gå [då] in i din kammare (ditt mest privata rum; din skattkammare), stäng din dörr och be sedan till din Fader som är i det fördolda. Då ska din Fader, som ser [han som alltid är vaksam på vad som finns och sker] i det fördolda (gr. krypto), [öppet] belöna (gottgöra) dig." [Det grekiska ordet proseuchomai beskriver bön som tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet med Gud, se se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 5, se='6' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>6, se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>7 och se='9' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>9. Här talar Jesus specifikt om enskild bön och hjärtats inställning, men det utesluter inte gemensam bön, se se='19' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 14:19; se='36' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>15:36; se='24' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 1:24; se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>3:1; se='24' data-chapterend='' data-verseend='30' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>4:24–30. Vanligtvis bad man i det övre rummet eller på taket, se se='13' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 1:13; se='9' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>10:9. Här används ett speciellt ord för kammare, gr. tameion. Det beskriver ett inre rum där de mest värdefulla tillgångarna förvarades, se se='3' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 12:3, se='24' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>24. Ordet är besläktat med verbet temno som ordagrant betyder "att dela/fördela" och skulle kunna tolkas som att varor och tillgångar fördelas och distribueras från ett förråd. Jesus antyder att i bönen förmedlas himmelska skatter och rikedomar till bedjaren.]
så att du inte visar [inför] människorna att du fastar, utan [bara inför] din Fader som är i det fördolda (osynliga – gr. kryphaios). Då ska din Fader, som ser [han som alltid är vaksam på vad som finns och sker] i det fördolda (osynliga), kommer [öppet] belöna (gottgöra) dig." [Rättrogna judar fastade två dagar i veckan, måndag och torsdag. Att inte smörja sig var ett yttre sätt att visa sorg, se se='3' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Dan 10:3. Att smörja olja på huvudet för tankarna till glädje och fest (se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 23:5) – Guds närvaro är inbjudande och glädjefylld, se se='11' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 16:11. Förmaningarna i dessa verser riktar sig mot den dystra inställningen till fastan och motivet att "visa" det inför människorna (som här främst syftar på icketroende). Här finns inget förbud att prata med andra troende om bön och fasta. Tvärtom – den första församlingen bad och fastade tillsammans inför viktiga beslut, se se='2' data-chapterend='' data-verseend='3' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 13:2–3; se='23' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>14:23.]
Varför fokuserar du på flisan (stickan, sågspånet, kornet) i din broders öga, utan att ens fundera på (vara medveten om) bjälken i ditt eget öga?
Jesus svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser:
[Efter en tur i Galileen är Jesus nu troligen tillbaka i sin hemstad Kapernaum. Människor strömmar till Petrus hus där Jesus bodde.] Sedan förde man en demoniserad man till honom. Mannen var blind och stum och Jesus botade honom så att han kunde både tala och se.
Därför talar jag till dem i liknelser: Eftersom de ser [har förmågan att se], men ändå inte ser, och hör [har förmågan att höra], men ändå inte hör eller förstår.
De uppfyller Jesajas profetia:
Ni ska höra (gång på gång) men inte förstå,
    ni ska se (upprepade gånger) men ingenting uppfatta.
Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är era ögon, eftersom de ser, och era öron, eftersom de hör.
Jag säger er sanningen (sannerligen, amen): Många profeter och rättfärdiga har längtat efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det."
Men när han såg (kände, upplevde med sina sinnen) hur stark vinden var blev han rädd. När han började sjunka ropade han: "Herre, rädda (hjälp, fräls) mig!"
När folket såg de stumma tala, krymplingarna bli friska, de lama gå, och de blinda se, häpnade man och prisade (tackade) Israels Gud. [Att de prisade "Israels Gud" indikerar att Jesus var på östra sidan om Galileiska sjön och folket var icke-judar.]
Se till att ni inte föraktar (nedvärderar, tänker nedsättande om) någon av dessa små. [Jesus hade kallat fram ett barn, se se='2' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 2, och använder nu det i sin praktiska undervisning som en bild för en Jesu lärjunge.] Jag säger er att deras änglar i himlarna alltid ser min himmelske Faders ansikte (de är alltid i hans närvaro)." [Det var en vanlig judisk uppfattning att varje person hade en skyddsängel. Bibeln säger inte så mycket om detta, men Matteus judiska läsare uppfattade sannolikt den här versen så. Vad vi vet är att änglarna står inför Gud, se se='19' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 1:19. Fadern ser sina barn och tolererar inte att någon förleder dem.]
De sände sina lärjungar tillsammans med Herodes anhängare [de som stödde den dåvarande romerska kungen Herodes släkt] till Jesus.
    De sade: "Lärare, vi vet att du älskar sanningen (du är sann) och du lär ut Guds väg (undervisar om hur man ska leva) på rätt sätt. Du söker inte någons godkännande, och behandlar alla lika.
Han svarade: "Ja, ni ser allt detta, eller hur? Men jag säger er sanningen, här ska inte en sten lämnas kvar på den andra, allt ska bli nedrivet." [Jesus förutsäger templets förstörelse, som inträffar 70 e.Kr.]
Jesus svarade dem: "Var ständigt på vakt (var försiktiga) så att ingen förleder er.

Markusevangeliet (15)

Detta för att [profetian i se='9' data-chapterend='' data-verseend='10' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 6:9–10 skulle gå i uppfyllelse]:
de ska se med sina ögon
    utan att uppfatta
och höra med sina öron
    utan att förstå,
så att de inte vänder om (återvänder)
    och får förlåtelse."
Han sade till dem: "Var uppmärksamma på vad ni hör. Det mått ni ger [av energi och studier till den sanning ni hör], ska bli det mått [av kunskap] som kommer tillbaka till er, och ännu mer [förutom det] ska ges till er som lyssnar.
Hans lärjungar sade upprepade gånger till honom: "Du ser väl hur folkmassan tränger på från alla håll, och ändå frågar du: Vem rörde vid mig?"
Jesus varnade dem (gav dem följande uttryckliga befallning upprepade gånger): "Håll ständigt ett vakande öga (urskilj, analysera) och akta er för fariséernas surdeg [förvridna teologi] och Herodes surdeg [världsliga lättja och ondskefulla politik]!" [Surdeg, eller jäst i dagligt tal, används genomgående i Bibeln för ondska och falska läror. Surdegen sprider sig långsamt och tyst, och påverkar allt den kommer i kontakt med. I parallellstället i se='12' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 16:12 är det uppenbart att det är fariséernas och saddukéernas förvridna lära (bl.a. fariséernas hyckleri och saddukéernas skepticism till det andliga, se se='3' data-chapterend='' data-verseend='5' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 23:3–5; se='8' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 23:8) som Jesus syftar på. I se='6' data-chapterend='' data-verseend='8' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 5:6–8 jämförs ondskan och elakheten med surdeg i kontrast till renhet och sanning. Herodes surdeg syftar på Herodes Antipas förmätenhet och omoral som bl.a. lett till Johannes Döparens död.]
Kan ni inte se fast ni har ögon och inte höra fast ni har öron? [Jer 5:21, Hes 12:2] Kommer ni inte ihåg
Jesus tog den blinde mannen vid handen och ledde honom ut ur byn. [Betsaida var en av de platser Jesus fördömde för dess otro, se se='13' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Luk 10:13, så det är möjligt att Jesus behöver ta ut den blinde mannen ut från den miljön.] Efter att Jesus hade spottat på hans ögon (upprepade gånger) frågade han honom: "Ser du något nu?"
Han såg upp och svarade: "Jag ser människor, men de ser ut som träd som går omkring."
De kom till honom och sade: "Mästare, vi vet att du är trovärdig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du ger en rätt undervisning om Guds väg. Är det rätt (i enlighet med Guds bud) att betala [individuell och årlig] skatt till Caesar (kejsaren) eller inte?" [Om Jesus svarade "ja" skulle det reta upp judarna som hatade den romerska ockupationen, medan ett "nej" skulle kunna leda till åtal för uppror mot romerska staten.]
Jesus fortsatte sin undervisning och sade: "Akta er (var ständigt på vakt) för de skriftlärda! [De flesta skriftlärda var fariséer.] De älskar att gå omkring i långa mantlar och bli hälsade med respekt på torget
Jesus svarade honom: "Du ser dessa stora byggnadsverk. Här kommer inte att lämnas sten på sten, utan allt ska brytas ner." [Jesus förutsäger templets förstörelse. Uttalar Jesus dessa ord våren 30 e.Kr. är det exakt 40 år innan Titus belägrar Jerusalem några dagar innan påsken 70 e.Kr. för att fyra månader senare bränna ner templet på Tisha BeAv, 9:e dagen i månaden Av.]
Jesus började tala till dem: "Var ständigt på vakt (var försiktiga)
    så att ingen förleder er!
Var ständigt på vakt (var försiktiga).
Man ska utlämna er åt domstolar och misshandla er i synagogor, och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem.
Var ständigt på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg."
Var ständigt på er vakt, vaka (var redo, beredd); för ni vet inte när tiden är inne.

Lukasevangeliet (16)

[På tal om blindhet:]
Varför ser du flisan (stickan, sågspånet, kornet) i din broders öga,
    utan att ens fundera på (vara medveten om) bjälken i ditt eget öga?
Hur kan du säga till din broder:
    'Broder, låt mig ta bort flisan (stickan, sågspånet, kornet) från ditt öga',
    när du själv inte ser bjälken i ditt eget öga?
Du hycklare [som inte lever som du lär utan "dömer under en teatermask" (gr. hypokrites, från hypo – under och krino – att döma/särskilja) dvs. agerar skenheligt]!
Ta först bort bjälken ur ditt eget öga,
    sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din broders öga. [Denna liknelse hör ihop med den förra, både flisan och bjälken är orsaken till blindhet. Den som kontrollerar någon annans syn måste själv ha bättre syn än den som han ska hjälpa. Den som tar bort en flisa, måste själv ha tagit bort bjälken från sitt eget öga. Innan du dömer/bedömer någon annan, rannsaka dig själv först. En ledare måste ha större andlig klarsyn än sina elever. Han måste själv praktisera de sanningar han lär ut.]
Just då (i samma stund) helade Jesus många från sjukdomar (kroniska, obotliga sjukdomar) och krämpor (tillfälliga sjukdomar) och onda andar, och många blinda gav han synen tillbaka.
Sedan vände han sig mot kvinnan, och sade till Simon:
"Ser du den här kvinnan?
Du gav mig inte vatten till mina fötter när jag kom in i ditt hus,
    men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
Han sade: "Ni har fått gåvan att lära känna (att få en personlig erfarenhet av och en klarare förståelse av) Guds kungarikes mysterier (hemligheter, dolda planer), men för andra är de i liknelser. Detta är för att [se='9' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 6:9 ska bli uppfyllt]: De ska inte se, fast de ser, och inte förstå, fast de hör."
[Jesus är världens ljus, och hans undervisning ska inte döljas av Jesu lärjungar, utan förmedlas vidare till andra. Jesus illustrerar detta med några vanliga föremål som fanns i varje hem. Oljelampan användes för att lysa upp hemmet och sädesmåttet på cirka åtta liter användes för att mäta upp mjöl, men kunde också ställas upp och ner och fungera som ett lampställ.] [Jesus fortsätter att tala i liknelser:] "Ingen tänder en oljelampa och sätter den under ett sädesmått eller under en bädd, utan man sätter den på en hållare, så att de som kommer in ser ljuset.
Var uppmärksamma på hur ni hör. För den som har [andlig kunskap] ska få mer, och från den som inte har [andlig kunskap] ska även det han tror sig ha tas bort."
Jesus svarade: "Den som ser sig om när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike." [Här finns ännu en likhet med Elisas kallelse, där Elia tillät honom säga farväl till sin familj, se se='20' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kung 19:20. Men här ser vi att Jesu kallelse är mer radikal än den mest radikale profeten på Gamla testamentets tid.]
Jesus vände sig till [de tolv] lärjungarna och sade enbart till dem (samtalade privat med dem): "Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de ögon som ser vad ni ser! [Gläd er i frälsningen, att era namn är upptecknade i himlen, se se='20' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 20.]
Jag säger er: många profeter och kungar längtade efter att få se och höra vad ni ser och hör [just nu], men fick inte se och höra det."
"Ingen tänder en lampa för att sedan ställa den på en undanskymd plats eller under sädesmåttet [gr. modios – måttet som rymde knappt nio liter och som användes för att mäta upp torra varor]. Man placerar den på ljushållaren så att den som kommer in kan se ljuset. [Jesus är världens ljus, det lyser öppet inför alla. Det är inte undangömt i någon hemlig vrå.]
Han svarade: "Var ständigt på vakt (var försiktiga)
    så att ingen förleder er. [Falska messiasgestalter:]
Många ska komma i mitt namn och säga:
    'Det är jag [som är Messias]', och 'Tiden är nära.'
Följ dem inte!
När bladen börjar knoppas, så ser ni det och förstår att nu är sommaren nära.
Men Petrus [och Johannes, se se='3' data-chapterend='' data-verseend='9' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 20:3–9] steg upp och sprang till graven. När han lutade sig in (böjde sig ner och tittade in), såg han bara linnebindlarna [men ingen kropp]. Han gick i väg, fylld av förundran över vad som hade hänt.

Johannesevangeliet (17)

Nästa dag ser han [Johannes döparen] Jesus komma emot honom och säger: "Se, Guds Lamm som tar bort (lyfter upp; bär) världens synd!
Då svarade Jesus dem:
"Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Sonen kan inte göra något själv (av egen vilja), utan bara vad han ser Fadern göra. Vad än Fadern väljer att göra, det gör Sonen också.
och sade till honom: "Gå och tvätta dig i Siloamdammen." Ordet "Siloam" betyder "utsänd". [De judiska ledarna ansåg att saliven var oren, medan det var en allmän judisk uppfattning att den hade läkande egenskaper. Bibeln förklarar inte varför Jesus spottar, men han gjorde det också vid två andra helanden, se se='33' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Mark 7:33; se='23' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>8:23. Det kan vara så att Jesus använder lera för att visa att han fortsätter Guds skapande. I se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 2:7 beskrivs hur människan skapas av stoft från marken och livsande från hans mun.] Mannen gick därför [tog ett aktivt steg i tro] och tvättade sig [i dammen som låg i sydöstra hörnet av Jerusalem, omkring åttahundra meter från den södra ingången till tempelområdet där de troligen befann sig] och kom tillbaka och kunde nu se. [Efter helandet går han till sitt hem, eftersom nästa vers talar om att han möter sina grannar. Först i se='35' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 35 träffar han Jesus igen.]
Nu frågade också fariséerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade lera på mina ögon och jag tvättade mig, och nu kan jag se!"
De frågade dem: "Är detta er son som ni själva säger var född blind? Hur kan han nu se?"
Men hur han nu kan se det vet vi inte, eller vem som har öppnat hans ögon, det vet vi inte heller. Fråga honom, han är gammal nog och kan tala för sig själv."
Han svarade: "Om han är en syndare eller inte det vet jag inte, men en sak vet jag: Jag var förut blind, men nu kan jag se!"
Jesus sade: "Till en dom [för att predika Guds sanning, vara som en skiljedomare mellan dem som tror på mig och dem som inte tror] har jag kommit i världen, för att de som inte ser ska se och för att de som ser ska bli blinda."
Jesus svarade dem: "Om ni var blinda skulle ni inte ha någon synd, men eftersom ni säger att ni ser, finns er synd kvar."
Jesus svarade: "Har inte dagen tolv timmar [då det är ljust]? Den som vandrar på dagen snubblar (snavar, syndar) inte, eftersom han ser världens ljus [Jesus, se se='12' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 8:12].
Lärjungarna tittade på varandra, helt förvånade (förbryllade) undrade de vem det var.
Tidigt (mellan klockan tre och sex på morgonen) den första veckodagen [söndag morgon], medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och fick se att stenen hade blivit bortlyft från [öppningen på] graven.
Han böjde sig ner och såg linnedukarna ligga där, men han gick inte in. [Öppningen på denna typ av klippgrav var ofta inte högre än 1 meter.]
När de steg i land fick de se en koleld med fisk som låg ovanpå [och grillades], och bröd. [Ordet för koleld används bara en gång till i hela Bibeln och det är för kolelden på översteprästens gård, där Petrus värmde sig när han förnekade Jesus tre gånger, se se='18' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Joh 18:18. Att Johannes använder samma ord stärker kopplingen till Petrus upprättelse och hur han får bekänna sin kärlek till Jesus tre gånger.]
Petrus vände sig om och såg att den lärjunge som Jesus höll av (hade ett starkt vänskapsband med) [Johannes] följde med. Det var samma lärjunge som lutat sig mot Jesu bröstkorg och frågat: "Herre, vem är det som ska utlämna (förråda) dig?"

Apostlagärningarna (13)

När han hade sagt detta, och medan de såg på honom, lyftes han upp och ett moln skymde (kom under honom och lyfte bort) honom från deras åsyn.
Sedan han nu genom Guds högra hand (Guds kraft) blivit upphöjd [till Guds högra sida] och fått (tagit emot) den utlovade helige Anden (löftet – den helige Ande) av (alldeles intill) Fadern, har han utgjutit (i överflöd låtit tömma ut) detta som ni både ser och hör. [Det grekiska ordet för att "ta emot" – lambano innefattar ett beslut att villigt och aktivt ta emot något som ges, se även se='38' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 38.]
Då fäste de blicken på honom, och Petrus sade: "Se på oss!"
När de också såg mannen som [tidigare varit lam men nu] blivit botad stå där tillsammans med dem, hade de inget de kunde säga mot dem.
Stora skaror var enade (i ett ackord, med samma sinne) och lyssnade uppmärksamt på vad Filippus sade, de hörde honom tala och såg de tecken han gjorde (mirakler som bevisar och bekräftar vem Gud är).
Saulus reste sig [till sist] upp från marken, men när han öppnade sina ögon kunde han inte se. Då tog de honom i handen och ledde honom in i Damaskus.
Under tre dagar såg han ingenting, och han varken åt eller drack. [Saulus har mycket att bearbeta, hela hans värld har förändrats. Han behövde omvärdera sin tolkning av Gamla testamentet, frälsning, sitt förhållande till människorna på Vägen, hans uppdrag, osv.]
Petrus gick ut och följde honom; han förstod inte att det som skedde genom ängeln var verkligt utan trodde han såg en syn (sov och drömde).
Nu kommer Herrens hand över dig, och du ska bli blind en tid och inte kunna se solen." [Denne falske profet hette "Barjesus". Etymologiskt betydde det "frälsarens son", men han var raka motsatsen.]
    I samma ögonblick föll töcken och mörker över honom, och han irrade omkring och sökte efter någon som kunde ta hans hand och leda honom.
Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte drabbar er [här är ett exempel från Habackuk 1:5]:
Eftersom hamnen inte låg bra till för att övervintra bestämde sig de flesta för att gå ut därifrån och försöka nå Foinix, en [större] hamn på Kreta [bara några timmars segling västerut längs med kusten] som vetter mot sydväst och nordväst. Där tänkte de tillbringa vintern. [Goda hamnarna var öppen för sydöstliga vindar vilket gjorde att vågorna slog rakt in mot hamnen. Det verkar inte vara någon direkt stad där, eftersom Lasea som ligger 2,4 km österut nämns. Vegetius, en romersk författare från 400-talet, skriver att det var farligt att segla på Medelhavet efter 15 september, och efter 11 november var det omöjligt.]
när han sade:
Gå till detta folk och säg:
    Ni ska höra (gång på gång) men inte förstå,
    och ni ska se (gång på gång) men ingenting uppfatta.

Romarbrevet (6)

men jag ser en annan lag i mina kroppsdelar [aptiten för det onda, och köttets vilja], som ligger i strid med lagen i mitt sinne (mina tankar, förstånd) och som gör mig till fånge under syndens lag i mina kroppsdelar.
För i hoppet [med den förväntansfulla förvissningen om att kroppen ska befrias] blev vi frälsta (räddade, befriade, helade, upprättade). Men ett hopp som man ser [uppfyllt] är inget hopp, för hur kan någon hoppas på något han redan ser?
Men om vi hoppas (har en förväntan) på det vi inte ser, så väntar vi [oförtrutet och välkomnande] i uthållighet (ståndaktighet) [även om vi prövas].
Låt deras ögon förmörkas så att de inte ser,
    och böj deras rygg för alltid. [se='23' data-chapterend='' data-verseend='24' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Ps 69:23–24]

1 Korintierbrevet (7)

[Paulus går nu vidare från evangeliet där talet om korset är en dårskap, och riktar sig till människorna som Gud kallar. Stycket har samma tema som se='17' data-chapterend='' data-verseend='20' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 17–20, och har fått samma rubrik för att tydliggöra det kiastiska mönstret.] Syskon (bröder och systrar i tron),
    det är bara att se tillbaka på när ni själva blev kallade.
I världslig mening (efter köttet) var
    inte många av er visa,
    inte många var inflytelserika (mäktiga),
    inte många från förnäm släkt. [Guds kallelse är inte baserad på mänsklig vishet och yttre omständigheter.]
[Församlingen kan liknas med en byggnad:]
Genom den nåd (den speciella gåvan just för min uppgift) som Gud gav mig, lade jag grunden som en skicklig arkitekt (erfaren byggmästare), och en annan bygger nu vidare på den. [Apollos och andra lärare byggde vidare på den grund som Paulus hade lagt i Korint.] Låt var och en vara noga med hur han bygger på den,
Men se till att den frihet ni fått
    inte blir till fall för de svaga.
Därför ska den som tror sig stå säkert se till att han inte faller. [I se='1' data-chapterend='' data-verseend='11' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 1–11 har Paulus tagit flera exempel från Gamla testamentet hur människor vikit av från vägen – det är därför vi ska vara vaksamma.]

Se på det jordiska (köttsliga) Israel.
Har inte de som äter av offren gemenskap med altaret?
För [här och] nu ser vi [bara] i en dunkel spegel (gåtfull spegelbild) [av putsad metall, dvs. indirekt – det vi ser är bara som en suddig reflektion av den sanna verkligheten, se se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Kor 5:7],
    men sedan [när det fulländade kommer] ska vi se ansikte mot ansikte [se='8' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>4 Mos 12:8].
Nu förstår jag [här och nu känner jag bara] till en del [min personliga kunskap är begränsad och ofullständig],
    men då ska jag förstå (känna, veta) fullt ut [få fullständig personlig kunskap],
precis som jag själv är fullständigt känd [av Gud som vet/känner till allt om mig].
När Timoteus kommer [till er i Korint], se då till att han kan vara hos er utan oro, för han arbetar med Herrens verk precis som jag.

2 Korintierbrevet (7)

Vi ser (fokuserar) inte [varken nu eller framöver] på det som syns [kan ses fysiskt], utan på det som inte syns. För det som syns är temporärt (förgängligt, kortvarigt; till en viss tid), men det som inte syns är evigt (de ting som inte syns är eviga).
För även om jag gjorde er ledsna (bedrövade) med mitt brev så ångrar jag det inte. [Kan syfta på Första Korintierbrevet, där Paulus konfronterar dem för att de tillät ett incestförhållande mitt i församlingen, se se='1' data-chapterend='' data-verseend='13' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 5:1–13. Det kan också vara ett annat brev, kanske "tårarnas brev" som refereras i se='4' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Kor 2:4.] Först ångrade jag det, jag inser ju att brevet bedrövade er, åtminstone för en tid.
[Hittills har Paulus mest i förbifarten nämnt att det finns motståndare till honom i Korint, se 3:1. Nu riktar han sig till dessa falska apostlar. Vi förstår att de var judar som predikade ett falskt evangelium, se se='4' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Kor 11:4, se='22' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>22.] Se vad som sker mitt framför er (vad som är helt uppenbart)! [Frasen kan också översättas "Ni ser bara det som är på ytan" och syfta på de falska apostlarnas vältalighet och retorik.] Om någon är övertygad om att han tillhör den Smorde (Messias, Kristus), då ska han ha klart för sig att vi tillhör den Smorde lika mycket som han.
Om jag ville berömma mig vore jag ändå ingen dåre, jag skulle bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen ska tänka högre om mig än man gör när man ser eller hör mig.

Galaterbrevet (1)

Men om ni [kontinuerligt] biter och sliter i (ordagrant: biter och "äter ner"/förtär) varandra, se [då hela tiden] till att ni inte uppslukas av (förbrukar; gör slut på) varandra.

Efesierbrevet (1)

Var alltså noggranna med (se därför exakt till) hur ni vandrar [reflektera, överväg noga konsekvenserna av hur ni uppför er, särskilt bland de utomstående] – inte som ovisa utan som visa.

Filipperbrevet (3)

Se upp för vildhundarna!
Se upp för de onda arbetarna! [se='13' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Kor 11:13]
Se upp för de sönderskurna! [Ett sarkastiskt uttryck.] [Paulus varnar nu för en välkänd grupp judaister som ansåg att hedningarnas väg in till tron gick genom judendomen. De omnämns redan i se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 15:1 och har kanske ännu inte varit i Filippi. Hunden var ett orent djur för judar. Även bland romare och greker användes uttrycket nedsättande för någon som var oren och ohelig, se dock se='26' data-chapterend='' data-verseend='28' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 15:26–28. Paulus använder nu en sarkastisk ton och vänder på uttrycket och kallar dessa judaiserande lärare för vildhundar. För dessa falska lärare hade omskärelsen blivit en ceremoni utan någon förståelse av dess underliggande betydelse om hjärtats omvändelse. De vidhöll att även hedniska män var tvungna att omskära sig för att räknas som troende, en lära som Paulus starkt motsätter sig.]

Kolosserbrevet (3)

För även om jag inte är hos er kroppsligen, så är jag hos er i anden och gläder mig när jag ser er ordning (disciplin, att ni marscherar i takt) och er fasthet (hur ni står tätt i enad befäst front) i tron på den Smorde (Messias, Kristus). [Ordet ordning, gr. taxis, är en militär term för soldater som går i takt, lyder order och intar sin roll. Ordet användes också i det civila livet för att beskriva ordning. Även fasthet, gr. stereoma, är en militärisk term. Det beskriver ett material som är homogent, en inre styrka, ett försvar och något som är väl befäst. Tankarna går till en antik stridsformering där alla soldater stod tätt intill varandra och stred tillsammans som en enhet.]
Var alltid vaksamma så att ingen tillfångatar er (så att ni förs bort som byte och blir slavar) genom tom filosofi (religiösa föreställningar) som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på den Smorde (Messias, Kristus).
Säg till Archippus [uppmuntra honom med dessa ord]: "Se till att du fullgör den tjänst du fått i Herren." [Han omnämns som Paulus "medsoldat" i se='2' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Filemon 1:2, kanske var han Filemons och Appias son.]

Hebreerbrevet (8)

Men vi ser Jesus, som för en kort tid hade lägre rang än änglarna, men nu är krönt med härlighet och ära på grund av sitt lidande och sin död, så att han genom Guds nåd smakade (upplevde) döden för alla.
Se till (var ständigt på er vakt), syskon (bröder och systrar i tron), så att ingen av er har ett ondskefullt hjärta av otro (att ni inte drivs av utstuderad otro i hjärtat) och avfaller från den levande Guden. [Det är skillnad att tvivla ibland och att "ha otro i hjärtat", det är inte vad Paulus har i åtanke här. Ordet för ondskefull är inte det abstrakta ondska (gr. kakos) utan en utstuderad, aktiv ondska (gr. poneros). Otro (gr. apistia) står i genitiv, vilket beskriver et hjärta kontrollerat av otro. Där den sammanslagna meningen blir "ett ondskefullt otroshjärta".]
Vi ser alltså att det var på grund av otro (gr. apistis) [se se='12' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 12] som de inte kunde komma in.
och inte lämnar (överger, försummar) församlingsgemenskapen (de egna sammankomsterna),
    precis som några har för vana att göra (som är en sed för vissa),
utan i stället uppmuntrar (förmanar, tröstar) [varandra],
    och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig [då Jesus kommer tillbaka för att döma världen]. [I se='24' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 24 har grekiskan substantivet paroxusmos (provokation, uppvigling, tvist, motivation) som kommer från ett verb med innebörden att resa upp, väcka och skärpa. Det används i se='39' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Apg 15:39 om en skarp konflikt, men har här betydelsen att stimulera, egga och provocera fram kärlek och goda gärningar. Församlingsgemenskapen, gr. episynagoge står i singular och beskriver en grupp som samlas för (ordagrant: samlas på/över, dvs. bygger på) ett bestämt syfte. Ordet kommer från verbet episynago (epi – på; synago – att samla ihop). I se='22' data-chapterend='' data-verseend='24' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 22–24 påträffar vi tro, hopp och kärlek – "dessa tre" som utgör det bestående och oföränderliga, se även se='13' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 13:13. De tre huvudverben i samma stycke finner vi i denna sammanfattning: "låt oss i tro gå fram inför tronen", "låt oss hålla fast vid hoppets bekännelse" och "låt oss tänka på varandra med kärlek". På grund av Jesu försoningsverk kan vi frimodigt närma oss Gud. Det är också viktigt att se att detta inte är frikopplat från mänskliga relationer. Kärleken till Gud måste återspeglas i kärleken till våra medsyskon, annars är den inte äkta.]
[I detta kapitel, som ofta kallas trons kapitel, används det grekiska ordet pistos tjugofyra gånger. Det kan översättas med tro, trohet och trofasthet och har även innebörden förtröstan, tillit, övertygelse, visshet och förvissning.] Men tron (ordagrant: tro) är en övertygelse (en fast och verklig grund; en garanti och försäkran) om sådant man hoppas, en visshet om (förvissning om; ett bevis för/på) ting man inte ser [det som inte kan uppfattas eller förnimmas med fysiska ögon].
I tro [med trons ögon] förstår vi hur olika tidsperioder (generationer, epoker) har blivit förändrade (återuppbyggda, helt förvandlade till något bättre) genom ett ord från Gud. Det vi nu ser med våra fysiska ögon blev till genom det som inte kunde ses.
[Följande exempel handlar om vatten och hur Noas familj räddas undan domen. Stycket balanseras med berättelsen om hur israeliterna korsar Röda havet och räddas, se se='29' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 29.] I tro byggde Noa, uppfylld av helig fruktan, en ark för att rädda sin familj, sedan han fått en gudomlig varning om det som ännu inte kunde ses [se='13' data-chapterend='' data-verseend='22' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Mos 6:13–22]. Genom denna tro dömde han världen [för dess otro] och fick själv ta del av (ärva) rättfärdigheten som kommer från tro (att vara trofast).
[Detta är den femte och sista varningen i detta brev. För de andra se 2:1-4; 3-4; 5:11-6:20; 10:19-39.] Se till (var ständigt vaksamma så) att ni inte avvisar honom som talar. För om inte de [israeliterna under ökenvandringen] kom undan som avvisade honom när han varnade dem här på jorden, hur ska då vi göra det om vi vänder ryggen åt honom som från himlen varnar oss?

Jakobs brev (1)

Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och genom gärningarna blev tron fullbordad.

2 Johannesbrevet (1)

Se till (var ständigt på er vakt) att ni inte förlorar det vi [vissa manuskript: "ni"] har arbetat för, utan får full lön.

Uppenbarelseboken (13)

som sade:
Skriv på en gång ner det du ser (din vision) i en bokrulle och skicka den till de sju församlingarna:
    Efesos [Johannes hemförsamling]
    och Smyrna
    och Pergamon
    och Thyatira
    och Sardes
    och Filadelfia
    och Laodikeia. [Dessa församlingar är välkända för Johannes. De ligger i Mindre Asien, nuvarande Turkiet, tio mil öster om ön Patmos. Församlingarna ligger alla längs med den inre landsvägen som förbinder städerna med start i kuststaden Efesos. Talet sju står för fullkomlighet och helhet. Det fanns fler församlingar i detta område, t.ex. i städerna Miletos, Kolossai och Hierapolis, se se='13' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Kol 4:13. De sju församlingarna talar till hela Guds församling. Breven hade ett aktuellt budskap till dessa församlingar då, men talar även till församlingen genom historien och i vår tid. Detta är det första av tolv tillfällen då Johannes uppmanas skriva ner det han ser, se se='19' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 1:19; se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2:1, se='8' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>8, se='12' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>12, se='18' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>18; se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>3:1, se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>7, se='14' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>14; se='13' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>14:13; se='9' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>19:9; se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>21:5.]
Jag vände mig om för att se rösten som talade till mig.
Då såg jag sju ljushållare av guld,
Jag råder dig:
Köp guld renat i eld från mig,
    så att du kan bli rik [med sann verklig rikedom]. [Laodikeia var en rik handelsstad, men i stället för att handla med varor, är rådet att "köpa" Guds guld. Rättfärdighet kommer genom tro på Jesus, och tro som prövats i eld ärar Jesus, se se='1' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Jes 55:1; se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Pet 1:7.] Köp vita kläder från mig,
    så att du kan bli klädd, och din skamliga nakenhet inte exponeras. [Laodikeia var känd för sin textilindustri. De tillverkade lyxiga glänsande kläder av svart ylle från deras får. I stället för dessa mörka kläder råder Jesus dem att klä sig i hans vita kläder!] Köp ögonsalva för att smörja dina ögon,
    så att du kan se. [I Laodikeia fanns även ett medicinskt forskningscenter som tillverkade ögonsalva. Salvan kallades frygiskt pulver. Nu råder Jesus att i stället låta honom smörja dem så att de kan se!]
Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden [Hades, de dödas plats] kunde öppna bokrullen eller se in i den. [Den som kan se dess innehåll kan förutse och skapa framtiden och därmed påverka historien. Ingen i hela universum, inget väsen i himlen, ingen nu levande på jorden eller någon som har levt var värdig.]
Jag [Johannes] grät högt för att det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se in i den.
Sedan såg jag (och jag såg) när Lammet bröt (öppnade) ett [det första] av de sju sigillen (inseglen). Då hörde jag en av de fyra varelserna [det som liknade ett lejon, se se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 4:7] säga med en röst likt åskan [mäktig och kraftfull]: "Kom!" [Tidigare hade Johannes hört Jesu röst som en basun och dånet av väldiga vatten, se se='10' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 1:10, se='15' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>15. Denna röst kommer däremot från en av de fyra varelserna framför tronen, se se='6' data-chapterend='' data-verseend='11' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 4:6–11. Detta är den första beskrivningen av deras röster och i så fall den varelse som "liknade ett lejon", se se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 4:7.]
När Lammet bröt det andra sigillet, hörde jag den andra varelsen [som liknade en tjur, se se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 4:7] säga: "Kom!"
När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje varelsen [som hade ett ansikte som en människa, se se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 4:7] säga: "Kom!" Sedan såg jag (och jag såg), och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer) en svart häst, och han som satt på den hade en våg i sin hand.
När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde varelsen [som liknade en örn, se se='7' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Upp 4:7] säga: "Kom!"
[Den sjätte basunen har ljudit och den andra serien av verop går mot sitt slut. Man skulle kunna tro att fem månaders plågor, se se='5' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 5, följt av död från eld och svavel skulle ha fört människorna till omvändelse. I stället beskrivs hur man fortsätter med samma förakt för Gud och hans bud. Det mest skrämmande med Upp 9 är kanske inte basundomarna, utan synden som människorna fortsätter med.] Resten av människorna [två tredjedelar, se se='15' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>vers 15], de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk. De slutade inte att tillbe onda andar (demoner)
    och avgudabilder av guld, silver, brons, sten och trä
    som varken kan se eller höra eller gå.
    [Bakom de skapade avgudabilderna som dyrkas finns en ond makt, se se='19' data-chapterend='' data-verseend='22' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>1 Kor 10:19–22.]
I tre och en halv dagar ska människor från alla folk, stammar, språk och nationer (etniciteter) se dem ligga där, och de ska inte tillåta att deras döda kroppar läggs i någon grav. [På grund av det varma klimatet i Mellanöstern begravdes kroppen samma dag som dödsfallet inträffat. Att inte begrava någon visade på vanvördnad och förakt. Så djupt hatade var dessa två profeter, att de förvägras en begravning. Hur folk från hela världen skulle kunna se denna händelse, måste ha varit svårt att förstå på Johannes tid. I dag med nyhetsrapportering dygnet runt och modern teknik är det inte konstigt hur hela världen skulle kunna följa händelseutvecklingen i Jerusalem.]
Se, jag kommer som en tjuv. Salig (lycklig, välsignad) är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans skam. [Jesus ger nu samma varning som han gett förut, se se='43' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>Matt 24:43. Hans ankomst kommer att ske plötsligt och oväntat, se se='10' data-chapterend='' data-verseend='' data-highlight='' data-placement='auto-top' data-trigger='hover'>2 Pet 3:10.]
Jordens kungar, som har horat med henne och levt i lyx, ska gråta (klaga högljutt) och sörja över henne när de ser röken från den eld där hon brinner.
och såg röken från den eld där hon brann, och de ropade: Vilken stad var som denna stora stad?
Jag, Johannes, är den som har hört och sett detta. Och när jag hade hört och sett det, föll jag ner för att tillbe framför fötterna på ängeln som hade visat detta för mig.



Grekiskt/svenskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.