Pred Introduktion[Introduktion: Predikaren tar upp frågan om livets mening. Varför existerar jag? Vad är mitt syfte? Ett nyckelord är hebr. hevel som förekommer 38 gånger i boken. Den bokstavliga betydelsen är andetag, rök eller ånga och beskriver något flyktigt som hastigt avdunstar och försvinner. Ordet används 73 ggr i GT, men över 50% av förekomsterna är här i Predikaren! Det finns även en koppling till Adams och Evas andra son, Abel, vars namn på hebreiska just är Hevel, se . Hans namn är förknippat med hans död i förtid då han blev mördad av sin bror Kain, se , . Även i denna bok ropar Hevels blod.
Struktur
Förutom inledning och sammanfattning består boken av sju enheter som formar ett kiastiskt mönster:
Introduktion ()
A Poem – det flyktiga livet ()
B Visdom kan inte förklara livets mening ()
C Poem – tiden ()
D Central del – Frukta Gud ()
C´ Poem – tiden ()
B´ Visdom kan inte förklara livets mening ()
A´ Poem – det flyktiga livet ()
Sammanfattning ()
Boken består av 2987 ord och den centrala versen är "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind", se . Fram till och med denna vers är det 111 verser och efter den följer också 111 verser. Dessa fem ord i 6:9b utgör det matematiska centrumet och sammanfaller också med avslutningen av det kiastiska centrumet! I denna vers finns också bokens nyckelord hevel som betyder meningslöshet och tomhet. Ordets talvärde är 37 (5+2+30). Även det totala antalet verser (222) är en multipel av 37 (6x37). Sju gånger återfinns också exakt frasen: "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind" i den första halvan av boken, se ; , , ; , ; . Att en snarlik fras finns en åttonde gång (i ) visar på att det finns hopp om en ny begynnelse, se .
Genre: Poesi
Skrivet: 930 f.Kr.
Författare: Okänd, kanske Salomo
Ingen författare anges, men beskrivningen passar in på Salomo som var Davids son, se . Även beskrivningen av rikedom och visdom stämmer bra, se . Samtidigt kan beskrivningar också indikera att boken är skriven om honom, och i så fall är datumet senare. Fynd i Qumran (4Q109) daterat till 175-200 f.Kr. visar att boken fanns med i den hebreiska Bibeln redan 200-400 f.Kr.]
Pred Introduktion[Introduktion: Predikaren tar upp frågan om livets mening. Varför existerar jag? Vad är mitt syfte? Ett nyckelord är hebr. hevel som förekommer 38 gånger i boken. Den bokstavliga betydelsen är andetag, rök eller ånga och beskriver något flyktigt som hastigt avdunstar och försvinner. Ordet används 73 ggr i GT, men över 50% av förekomsterna är här i Predikaren! Det finns även en koppling till Adams och Evas andra son, Abel, vars namn på hebreiska just är Hevel, se . Hans namn är förknippat med hans död i förtid då han blev mördad av sin bror Kain, se , . Även i denna bok ropar Hevels blod.
Struktur
Förutom inledning och sammanfattning består boken av sju enheter som formar ett kiastiskt mönster:
Introduktion ()
A Poem – det flyktiga livet ()
B Visdom kan inte förklara livets mening ()
C Poem – tiden ()
D Central del – Frukta Gud ()
C´ Poem – tiden ()
B´ Visdom kan inte förklara livets mening ()
A´ Poem – det flyktiga livet ()
Sammanfattning ()
Boken består av 2987 ord och den centrala versen är "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind", se . Fram till och med denna vers är det 111 verser och efter den följer också 111 verser. Dessa fem ord i 6:9b utgör det matematiska centrumet och sammanfaller också med avslutningen av det kiastiska centrumet! I denna vers finns också bokens nyckelord hevel som betyder meningslöshet och tomhet. Ordets talvärde är 37 (5+2+30). Även det totala antalet verser (222) är en multipel av 37 (6x37). Sju gånger återfinns också exakt frasen: "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind" i den första halvan av boken, se ; , , ; , ; . Att en snarlik fras finns en åttonde gång (i ) visar på att det finns hopp om en ny begynnelse, se .
Genre: Poesi
Skrivet: 930 f.Kr.
Författare: Okänd, kanske Salomo
Ingen författare anges, men beskrivningen passar in på Salomo som var Davids son, se . Även beskrivningen av rikedom och visdom stämmer bra, se . Samtidigt kan beskrivningar också indikera att boken är skriven om honom, och i så fall är datumet senare. Fynd i Qumran (4Q109) daterat till 175-200 f.Kr. visar att boken fanns med i den hebreiska Bibeln redan 200-400 f.Kr.]
Pred Introduktion[Introduktion: Predikaren tar upp frågan om livets mening. Varför existerar jag? Vad är mitt syfte? Ett nyckelord är hebr. hevel som förekommer 38 gånger i boken. Den bokstavliga betydelsen är andetag, rök eller ånga och beskriver något flyktigt som hastigt avdunstar och försvinner. Ordet används 73 ggr i GT, men över 50% av förekomsterna är här i Predikaren! Det finns även en koppling till Adams och Evas andra son, Abel, vars namn på hebreiska just är Hevel, se . Hans namn är förknippat med hans död i förtid då han blev mördad av sin bror Kain, se , . Även i denna bok ropar Hevels blod.
Struktur
Förutom inledning och sammanfattning består boken av sju enheter som formar ett kiastiskt mönster:
Introduktion ()
A Poem – det flyktiga livet ()
B Visdom kan inte förklara livets mening ()
C Poem – tiden ()
D Central del – Frukta Gud ()
C´ Poem – tiden ()
B´ Visdom kan inte förklara livets mening ()
A´ Poem – det flyktiga livet ()
Sammanfattning ()
Boken består av 2987 ord och den centrala versen är "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind", se . Fram till och med denna vers är det 111 verser och efter den följer också 111 verser. Dessa fem ord i 6:9b utgör det matematiska centrumet och sammanfaller också med avslutningen av det kiastiska centrumet! I denna vers finns också bokens nyckelord hevel som betyder meningslöshet och tomhet. Ordets talvärde är 37 (5+2+30). Även det totala antalet verser (222) är en multipel av 37 (6x37). Sju gånger återfinns också exakt frasen: "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind" i den första halvan av boken, se ; , , ; , ; . Att en snarlik fras finns en åttonde gång (i ) visar på att det finns hopp om en ny begynnelse, se .
Genre: Poesi
Skrivet: 930 f.Kr.
Författare: Okänd, kanske Salomo
Ingen författare anges, men beskrivningen passar in på Salomo som var Davids son, se . Även beskrivningen av rikedom och visdom stämmer bra, se . Samtidigt kan beskrivningar också indikera att boken är skriven om honom, och i så fall är datumet senare. Fynd i Qumran (4Q109) daterat till 175-200 f.Kr. visar att boken fanns med i den hebreiska Bibeln redan 200-400 f.Kr.]
Pred Introduktion[Introduktion: Predikaren tar upp frågan om livets mening. Varför existerar jag? Vad är mitt syfte? Ett nyckelord är hebr. hevel som förekommer 38 gånger i boken. Den bokstavliga betydelsen är andetag, rök eller ånga och beskriver något flyktigt som hastigt avdunstar och försvinner. Ordet används 73 ggr i GT, men över 50% av förekomsterna är här i Predikaren! Det finns även en koppling till Adams och Evas andra son, Abel, vars namn på hebreiska just är Hevel, se . Hans namn är förknippat med hans död i förtid då han blev mördad av sin bror Kain, se , . Även i denna bok ropar Hevels blod.
Struktur
Förutom inledning och sammanfattning består boken av sju enheter som formar ett kiastiskt mönster:
Introduktion ()
A Poem – det flyktiga livet ()
B Visdom kan inte förklara livets mening ()
C Poem – tiden ()
D Central del – Frukta Gud ()
C´ Poem – tiden ()
B´ Visdom kan inte förklara livets mening ()
A´ Poem – det flyktiga livet ()
Sammanfattning ()
Boken består av 2987 ord och den centrala versen är "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind", se . Fram till och med denna vers är det 111 verser och efter den följer också 111 verser. Dessa fem ord i 6:9b utgör det matematiska centrumet och sammanfaller också med avslutningen av det kiastiska centrumet! I denna vers finns också bokens nyckelord hevel som betyder meningslöshet och tomhet. Ordets talvärde är 37 (5+2+30). Även det totala antalet verser (222) är en multipel av 37 (6x37). Sju gånger återfinns också exakt frasen: "Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind" i den första halvan av boken, se ; , , ; , ; . Att en snarlik fras finns en åttonde gång (i ) visar på att det finns hopp om en ny begynnelse, se .
Genre: Poesi
Skrivet: 930 f.Kr.
Författare: Okänd, kanske Salomo
Ingen författare anges, men beskrivningen passar in på Salomo som var Davids son, se . Även beskrivningen av rikedom och visdom stämmer bra, se . Samtidigt kan beskrivningar också indikera att boken är skriven om honom, och i så fall är datumet senare. Fynd i Qumran (4Q109) daterat till 175-200 f.Kr. visar att boken fanns med i den hebreiska Bibeln redan 200-400 f.Kr.]
1 Kor 15:32Om jag trott som folk i allmänhet när jag kämpade mot vilddjuren i
Efesos,
vad hade det tjänat till?
[Det är troligt att Paulus liknar inflytelserika onda människor i Efesos med vilddjur. Herakleitos, en grekisk filosof från Efesos, hade kallat sina landsmän "vilddjur" fyra hundra år tidigare. Epimenides kallade även kreterna samma sak, se . Paulus befinner sig i Efesos och där är hans liv i fara, se . Även om tumultet som silversmeden Dimitris startar ännu inte har ägt rum, se , eftersom Paulus tvingas lämna staden direkt efteråt, så börjar han få "många motståndare", se .]Om de döda inte uppstår,
låt oss äta och dricka, för i morgon dör vi.
[Utan uppståndelse kan man lika gärna ge upp, se ; . Jesus använder liknande resonemang i liknelsen om den rike dåren, se .] 1 Kor 15:32Om jag trott som folk i allmänhet när jag kämpade mot vilddjuren i
Efesos,
vad hade det tjänat till?
[Det är troligt att Paulus liknar inflytelserika onda människor i Efesos med vilddjur. Herakleitos, en grekisk filosof från Efesos, hade kallat sina landsmän "vilddjur" fyra hundra år tidigare. Epimenides kallade även kreterna samma sak, se . Paulus befinner sig i Efesos och där är hans liv i fara, se . Även om tumultet som silversmeden Dimitris startar ännu inte har ägt rum, se , eftersom Paulus tvingas lämna staden direkt efteråt, så börjar han få "många motståndare", se .]Om de döda inte uppstår,
låt oss äta och dricka, för i morgon dör vi.
[Utan uppståndelse kan man lika gärna ge upp, se ; . Jesus använder liknande resonemang i liknelsen om den rike dåren, se .]